Att bli familjehem Hur ser det ut i din familj? Finns det tid, engagemang och känslomässigt utrymme till att ta emot ytterligare en familjemedlem? Det finns många barn och ungdomar som behöver en extra familj, under en kortare eller längre tid. För dessa barn är det viktigt att man som familjehem har tagit ett välgrundat beslut så att man orkar med det uppdrag man åtagit sig, oavsett vad som händer kring barnet och hur jobbigt det kan bli. Du måste inte vara perfekt! Det viktiga är att man som familjehem kan erbjuda ett hem i en vanlig familj med en eller två trygga vuxna som förmår att ge ett barn en stabil tillvaro och en möjlighet att få vara barn för att kunna växa och utvecklas under goda förhållanden. Alla barn är unika och därför behövs det olika slags familjekonstellationer. Du kan bo på landet eller i stan, i lägenhet eller hus, vara ensamstående, gift eller sambo, med eller utan barn. Det som är viktigast är att familjehemmets förhållanden och förutsättningar matchas med barnets behov. Rätt familj till rätt barn! Som familjehemsförälder får du stöd och vägledning i ditt uppdrag, från konsulentstödda familjehem som man tar in för ändamålet. Ofta har man många frågor både innan, under och efter en placering. Handledaren ska finnas där för dig som ett stöd i vardagen när du behöver det. Var aldrig rädd för att fråga om det du undrar över. Frågar man inte, får man heller inga svar! Familjehemsutredning Varje kommun och företag har sina egna utredningsmetoder. Alla går dock ut på att ta reda på så mycket som möjligt om dig som person från den dagen du föddes, till nutid. Två vanliga utredningsmetoder som används idag är: Kälvestensmetoden Med denna metod görs en djupintervju. Som par intervjuas man enskilt av varsin handläggare eller liknande. Handläggaren går sedan genom utredningsmaterialet i en grupp där resultatet tolkas tillsammans med en psykolog. Den utredda familjens starka och svaga sidor åskådliggörs vid detta möte och sedan tas det beslut om familjen blir godkända eller inte. PRIDE Detta program innehåller både en utbildnings- och en utredningsdel. Som deltagare får man en bra utbildning samtidigt som man får skriva en livsbok genom att svara på frågor i ett häfte. Man har träffar med handläggarna då man går igenom det man skrivit i livsböckerna utöver de gånger man träffas för utbildning. I en familjehemsutredning ingår även att lämna utdrag från polisens misstanke- och brottsregister samt från socialregistret. Ibland får man även lämna utdrag från kronofogdemyndigheten. Exempel på frågeställningar vid en familjehemsutredning Familjebakgrund och nuvarande familjesituation En utredare vill veta så mycket som möjligt om dig som person från den dag du föddes till nutid, hur du fungerar tillsammans med din eventuella partner, som förälder och hur ni alla fungerar tillsammans som familj. En trygg och stabil social tillvaro med ett välfungerande nätverk är viktigt.
Är alla överens i familjen? Alla familjens medlemmar bör vara införstådda och överens om att ta emot ett fosterbarn då hela familjen kommer att påverkas av beslutet. Boende Du kan bo i lägenhet, hus, på landet eller i stan. Vid en familjehemsplacering bör det finnas ett eget rum till barnet. Det är också viktigt med rimliga avstånd då ett familjehemsuppdrag innebär en hel del möten med bl.a. uppdragsgivaren och träffar med den biologiska familjen och andra viktiga personer för barnet. En liten fingervisning kan vara ca. 2 timmars restid mellan din och uppdragsgivarens kommun. Nuvarande arbete och möjlighet till tjänstledighet Ibland kan det behövas att en familjehemsförälder är hemma en kortare eller längre tid, särskilt om det är mindre barn som placeras. Detta är viktigt eftersom barnet måste få möjlighet att knyta an till en vuxen för att känna sig trygg och för att kunna utvecklas gynnsamt. Barnet kan inte knyta an till alla familjemedlemmar samtidigt utan måste ha en anknytningsperson som den kan lita på, att den personen finns där i vått och torrt. Hur snabbt denna process går är olika beroende på vad barnet upplevt tidigare i sitt liv. Hur ser det sociala nätverket ut Man gör ofta en nätverkskarta för att visa hur det ser ut med släkt, vänner, skola, läkare och andra tänkbara resurser som kan komma att behövas. Ett välfungerande nätverk är viktigt för att kunna erbjuda barnet en långsiktig trygghet och för att som familjehem orka oavsett vilka eventuella problem som kan uppstå över tid. Varför man vill bli familjehem I en utredning vill man höra hur du och din familj har funderat kring valet att ta emot ett barn eller ungdom i familjen, vad som motiverar dig/er till att göra det och att det är ett välgrundat beslut som är förankrat hos alla i familjen. Erfarenhet av att vårda eller möta barn, unga eller vuxna Man behöver inte ha egna barn men det bör finnas någon erfarenhet av barn eller unga. Det kan t.ex. vara genom att man kommer i kontakt med barn och unga genom släkten, vänner, grannar, arbetet eller via någon fritidssysselsättning. Syn på barnuppfostran - vägledning, gränssättning Barn som placeras kommer ofta från en kaotisk uppväxtmiljö. Det har kanske inte funnits några regler eller gränssättningar i deras familjer. Som familjehem är det viktigt att man har tydliga ramar och regler för att underlätta för barnet att veta vad som är rätt och fel, samtidigt som man bör ha förståelse för att barnet behöver tid på sig att vänja sig vid de nya förhållandena. I början kan det vara jobbigt och tålamodsprövande. Innan barnet funnit sig i allt det nya, kommer det troligen testa dig/er på olika sätt. Genom att fortsätta vara konsekvent, bekräfta barnet och visa att du/ni står kvar oavsett hur barnet beter sig, hjälper man barnet att slappna av och få en känsla av trygghet. Vid en vuxenplacering eller en förälder/barnplacering blir uppdraget mer inriktat på att ge vägledning. T.ex. att hjälpa till så att den vuxne kan komma tillbaka in i
samhällslivet eller att hjälpa en förälder med att skapa ramar och regler för sitt barn, för att få till en fungerande vardag osv. Hur påverkas man som familj av att ta emot, ibland, mycket trasiga barn Det är inte alltid lätt att förutse vad ett familjehemsuppdrag kan komma att innebära. Man bör ta sig tid att noga tänka genom alla olika aspekter av ett uppdrag innan man ger sig in i det och förbereda sig så gott det går. Styrkor och svagheter som förälder/familj Vad kan du som förälder/familj ge ett barn som behöver trygga och stödjande vuxna? Du kommer att få berätta om dina livserfarenheter, om eventuella kriser du varit med om, både som individ och som par, och hur du/ni tagit er genom dem. Ingen människa är perfekt, det viktiga är att man är medveten om sina brister för att kunna jobba på dem! Erfarenhet av förlust och kris Det kan vara positivt att man har erfarenhet av förluster och kriser under livets gång, men man ska ha tagit sig igenom dem och lagt dem bakom sig. En känsla av förlust är något som alla fosterbarn bär med sig, därför är det viktigt att man som familjehem förstår vad en förlust kan innebära. Samarbete med biologföräldrar, socialtjänst och övriga i nätverket För att en familjehemsplacering ska bli lyckad måste det finnas ett nära och bra samarbete mellan familjehemmet, socialtjänsten, biologföräldrar och ibland även andra släktingar som är viktiga för barnet. Ofta har barnet även kontakter med sjukvård, habilitering eller barnpsykiatri på olika sätt. Ett respektfullt och gott samarbete med de biologiska föräldrarna, oavsett eventuella brister eller tillkortakommanden, är viktigt för att en placering ska fungera. Tidigare erfarenheter av teamarbete/samarbete Det kan t.ex. vara från tidigare placeringar, via arbetet eller i hemmet. Som familj samarbetar man varje dag för att vardagen ska fungera. Åldersgrupp och förbehåll Man ska välja en åldersgrupp som man känner sig säker med. Tillsammans med handläggaren kommer man fram till vilken ålder på barn som passar. Förbehåll kan innebära att man kanske inte kan ta emot funktionshindrade, utåtagerande eller mycket våldsamma barn t.ex. Avslut av en placering, tankar kring att barnet ska flytta Känslor av sorg och förlust drabbar alla i en familj, det är bra att vara förberedd på vad ett avslut kommer att innebära och hur man ska hantera det inom familjen. Fritidssysselsättning Man vill få en uppfattning om hur livet i din familj ser ut, hur tiden i familjen fördelas och att det finns en bra balans mellan alla olika aktiviteter. Referenter I en utredning skall det ingå minst två referenter. Dessa referenter ska känna dig väl och kunna berätta om dig som person och din familj. Det kan vara en arbetskamrat, vän, släkting, granne eller ibland även arbetsgivare.
Hur lång tid det tar från det att man blivit godkänd som familjehem tills man får en placering, är väldigt olika. Det kan röra sig om allt från någon månad till ett halvår eller ibland mer. Anledningar till att det dröjer kan vara att: det är inte färdigutrett om ett barn/ungdom ska placeras, ungdomen vill inte, föräldrarna sätter sig emot ett placeringsbeslut, socialtjänsten väntar på ett domstolsbeslut m.m. Det kan också vara så att det vid det aktuella tillfället inte finns något barn som matchar just din familj. Matchningen mellan barn och familjehem är mycket viktig för att det ska bli en lyckad placering. Avtal I avtalet skriver man bl.a. in uppdragets omfattning, uppsägningstid, parternas rättigheter respektive skyldigheter, gällande försäkringar, ekonomiska ersättningar och tidpunkt för utbetalningar. Det bör även stå vad som gäller vid oplanerad frånvaro, d.v.s. om barnet exempelvis skulle rymma, och om hur ersättningar betalas ut vid en uppsägning. Avtalet bör ses över med jämna mellanrum. Det kan förekomma förändringar i barnets situation som påverkar den arbetsinsats som krävs och ersättningsnivåer kan förändras m.m. Försäkringar Kom ihåg att alltid se över ditt försäkringsskydd när du tar emot barn eller vuxna i ditt hem. Måste du meddela att ni blivit flera? En del försäkringsbolag vill ha personnummer och namn inskrivet på den nya personen. Är barnet försäkrat genom kommunen/företaget? Hur ser det skyddet ut? Ska du komplettera med en sjukvårdsförsäkring? Många viktiga frågor som är bra att tänka på innan man åtar sig ett uppdrag! Ekonomisk ersättning Vid en placering utgår ekonomisk ersättning. Dess storlek beror på uppdragets omfattning och barnets ålder. Ersättningen ska spegla det arbete som uppdraget medför. Ibland vet man innan att det kommer att bli ett tufft uppdrag, ibland upptäcker man det längs vägen och man kan då behöva omförhandla. Att prata ekonomi kan av många upplevas som jobbigt och besvärligt, man gör ju inte detta för pengarnas skull. Oavsett hur man känner inför det, ska man som familjehem ändå ha en skälig ersättning för allt arbete man lägger ner på att få allt att fungera kring barnet. Det kan vara bra att påminna sig om att ett familjehemsuppdrag är ett heltidsjobb och att man inte har något försörjningsansvar för barnet Omkostnadsersättning Omkostnadsersättningen ska täcka de merkostnader som den nya familjemedlemmen medför så som mat, kläder, fickpengar, skor, personlig hygien, fickpengar, lek och fritid, förbrukningsvaror, möbler, husgeråd, textilier, TV, telefon och normalt slitage. (Placerade barn omfattas av samma högkostnadsskydd för läkarvård och medicin som familjens övriga barn.) För omkostnadsersättningen får du göra avdrag i din deklaration. Den summa som överstiger 5 000 kronor får du dra av.
Arvode Arvodet är lön för det uppdrag du utför. Arvodet beskattas som inkomst, det är sjukpenningsoch pensionsgrundande, men berättigar inte till tjänstepension. Uppdraget berättigar heller inte till A-kassa, semesterlön eller semesterersättning. Som familjehem är man uppdragstagare och man är således inte anställd. Att få en förfrågan När vi har ett barn eller ungdom som vi tror passar in i din familj, så ringer vi till dig för att fråga om du skulle vara intresserad av att ta emot barnet/ungdomen. Ofta behöver man fundera och prata om det i familjen innan och man hörs några dagar senare. Tackar du nej till placeringen så behöver du inte känna någon som helst skuld. Känner du att uppdraget inte passar, så ska du tacka nej. Tackar du ja, så bestäms ofta ett datum då handläggaren kommer hem till dig för att berätta lite mera om barnet/ungdomen. Efter den träffen så finns det fortfarande en chans att tacka nej om det inte känns rätt. Vad som händer sedan är olika, beroende på kommunens eller företaget arbetssätt. Eget rum Vid en familjehemsplacering vill man oftast att det ska finnas ett eget rum till barnet. Det beror på omständigheterna kring varje barn, ålder etc. Vissa barn kanske mår bäst av att dela rum, som syskon t.ex., medan tonåringar oftast behöver eget rum. Synsättet på detta kan också variera mellan olika uppdragsgivare Registerutdrag Vi begär ut registerutdrag ur misstankes- och brottsregistret, socialregistret och kräver ett skuldfrihetsintyg från Kronofogdemyndigheten innan placering.