VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE?

Relevanta dokument
AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

GRÖN INFRASTRUKTUR i blomrika gräsmarker

REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet

GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE

VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i praktiken

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

EKOLOGISK KOMPENSATION

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018

Ett rikt odlingslandskap

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering

Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS

Värden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019

Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR

Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering

Grön infrastruktur i prövning och planering

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»

Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning!

Multifunktionella landskap med golfbanor

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Mäter förutsättningar för biologisk mångfald Uppföljning av miljömål Utvärdering av styrmedel, t.ex. miljöstöd

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

NILS visar på tillstånd och förändringar i odlingslandskapet

Samhällsekonomiska konsekvensanalyser i de regionala handlingsplanerna för grön infrastruktur

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

Grön infrastruktur- Går det att planera natur?

Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen

Sveriges miljömål.

RESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: Postadress: Göteborg Adress: Skansgatan 3

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax

BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING

Hur hittar vi nya lösningar på gamla problem?

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Myllrande våtmarker och torvbruket

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Nätverket för Vindbruk : Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

REGIONALA HANDLINGSPLANER FÖR GRÖN INFRASTRUKTUR

7.5.7 Häckeberga, sydväst

Workshop - utformning av insatsområden i regionala handlinsplaner för grön infrastruktur

NATUR- BETES- PROJEKT. WWFs NATURBETESPROJEKT. Långsiktiga effekter av 25 års arbete

Frågor och svar för arbetet med grön infrastruktur

Nationell strategi för Myllrande våtmarker

Hur hittar vi nya lösningar på gamla problem?

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/

Grön infrastruktur som ett verktyg för effektiv samhällsplanering

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

HÅLLBAR TURISM I SKYDDADE OMRÅDEN

Registrering av information i SkötselDOS

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden

Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i prövning

Kommunal Författningssamling

Svenska Kraftnät arbetet med Biologisk mångfald

Regeringsuppdrag att koordinera arbetet med att utveckla en fungerande grön infrastruktur i svenska land, vatten- och havsområden.

Samverkan kring biologisk. mångfald i det nya landskapet

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Kom igång med grön infrastruktur. Med ett känt nätverk av natur kan vi planera effektivare. Illustratör Kjell Ström.

T räd. Värdefulla. Anderstorp

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

Arbetsplan för N2000-området Horsvik SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131

Svensk författningssamling

RÅDSLAG 7 MARS 2011 FÖR DEN SVENSKA NÖTKÖTTSPRODUKTIONENS OCH LANDSKAPETS FRAMTID INGER PEHRSON, PALUSTRE HB

ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN

Beslut om uppodling av annan mark än jordbruksmark

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Svenskarnas friluftslivsvanor

Välkomna till Tankesmedjan för friluftsliv 2014

Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020?

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)

Ekosystemtjänster i en expansiv region - Strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Intervjumall för äldre skogsbeten

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald

Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna?

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Vilka stöd finns att söka?

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

Remissvar - Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län

Transkript:

GRÖN INFRASTRUKTUR FÖR ALLA FRÅN ORD TILL HANDLING VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE? Stockholm 7 november Erik Sjödin Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-29 1

Odlingslandskapet Plan för odlingslandskapets biologiska mångfald Av Sveriges landareal består odlingslandskapet av: 1 % Gräsmark 6 % Åker Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-03-20 2

Historisk tillbakablick Vägar för transport av hö och boskap Solexponerade gamla grova träd Små åkrar Beskurna träd och solexponerade stenmurar Öppen betad skog Många timrade byggnader Ängsmark för slåtter av gräs till vinterfoder Stängsel i trä och murar av sten Ekosystemtjänster: livsmedel, rening och reglering av vatten, pollinering som ger frukter och bär, skadedjursbekämpning, rekreation och friluftsliv, samt bevarande av kulturarvet Småvatten och naturliga vattendrag Naturbetes marker Betesdjur i skog och vinterfoder från äng. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-29 3

Landskapets förändring Beskuggade gamla grova träd och igenväxande åkerholmar Rationellt brukade stora sammanhängan de åkrar Tät och mörk skog Få ekonomibyggnader Vägar för transporter med bil och lastbil Ängar har blivit åker Stängsel av metall, impregnerade stolpar eller plast Kulverterade och rätade vattendrag Stenmurar växer igen med buskar Igenväxande naturbetesmarker Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-29 4

Åker 6% Skog och andra naturt yper Ängs- och betesmark 1% Odlingslandskapet Grön infrastruktur Av Sveriges landareal består odlingslandskapet av: 1 % Gräsmark 6 % Åker I arbetet med grön infrastruktur försöker vi förklara var det finns kvar biologiskt rika gräsmarker i landskapet. Värdetrakter: Områden med särskilt hög koncentration av en viss rik naturtyp t.ex. gräsmarker De regionala handlingsplanerna för grön infrastruktur handlar om att prioritera olika insatser där de ger störst nytta. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-03-20 5

Ängs- och betesmark 1% Andra öppna Åker 6% marker 7% Skog och andra naturtyper 86% Biologiskt rika gräsmarker Av Sveriges landareal består odlingslandskapet av: 1 % Gräsmark 6 % Åker Men även av andra öppna gräsmarker: 7% andra gräsmarker Insatser i vardagslandskapet måste också ges möjlighet att bidra till landskapets rika gräsmarker för att vi ska nå miljömålen. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-03-20 6

Vilka är dessa övriga gräsmarker? Grustäkter Kyrkogårdar Kraftledningsgator Strandbrinkar Golfbanor Åkerholmar Parker Trädgårdar Obesprutade åkerkanter Vägkanter Ängs- och betesmarker Öppen skog med skogsbryn Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-29 7

Alla kan göra en insats men hur? Frihuggna gamla grova träd Stärkt hänsyn på och invid åkerkanter Strukturrika trädgårdar Glesare skogar Åkrar utan bekämpningsmedel Vägkanter med anpassad skötsel Frihuggna stenmurar utan slyvegetation Restaurerade sjöar och vattendrag Djurproduk tion på naturbetesmark Restaurerade gräsmarker Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-29 8

Det geografiska samarbetet hur kan vi hjälpas åt? Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur är ett steg i ledet att förstå var värdena finns och var behoven av insatser är som störst. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-03-20 9