SVERIGEDEMOKRATERNAS BUDGET FÖR 2019 OCH VP

SVERIGEDEMOKRATERNAS BUDGET FÖR 2019 OCH VP 2020-2021 1

INNEHÅLL Sverigedemokraternas budget för 2019 och VP 2020-2021... 1 1. Inledning... 3 2. Det övergripande målet och dess syfte... 4 3. Vår målsättning i kommunpolitiken... 5 3.1 Fördelningspolitik... 5 3.1.1 De gemensamma ekonomiska resurserna... 5 3.1.2 Kärnverksamhetens uppgifter... 5 3.2 Delaktighet, närhet och trygghet... 5 3.2.1 Ökat medborgarinflytande... 5 3.2.3 Fri och öppen mjukvara... 6 3.3 Barnen och ungdomarna är vår framtid... 7 3.3.1 Trygghet... 7 3.3.2 Självbestämmande... 7 3.3.3 Närhet... 7 3.3.4 Självständigt tänkande och kritiskt granskande... 7 3.3.5 Särskild begåvning... 7 3.3.6 Skattefinansierad hemspråksundervisning... 7 3.4 En värdig ålderdom... 8 3.4.1 Att åldras med värdighet... 8 3.4.3 Träffpunkterna... 8 3.4.4 Kvalitethöjning med omsorgsvolontärer... 8 3.5 Kostens betydelse för barnen, våra unga och gamla... 8 3.5.1 Varierad kost... 8 3.5.2 Nordisk hälsosam kost... 9 3.5.3 Kommunens kostpolicy... 9 3.6 Den politiska organisationen... 9 3.7 Flyktingmottagandet... 9 3.7.1 Undermålig kostnadstäckning... 9 3.7.2 Flyktingverksamhetens redovisning... 10 3.7.4 Anpassning framför integration... 10 3.8 En långsiktigt hållbar utveckling... 10 3.8.1 Att verka för ett hållbart samhälle... 10 3.8.2 Förorenad mark... 11 2

3.8.3 En cykelstrategi för kommunen... 11 4. Budgetyrkanden... 11 5. Förslag till budget... 15 5.1 Budget för 2019... 15 5.2 Förslag till VP för 2020... 16 5.3 Förslag till VP för 2021... 17 5.4 Noter... 18 1. INLEDNING 3

Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn, som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Det övergripande målet med Sverigedemokraternas politik är att skapa ett fritt, öppet och demokratiskt samhälle, präglat av trygghet och tradition, där alla medborgare är lika inför lagen och har möjlighet att påverka och att känna trygghet, såväl fysiskt som socialt. Alla behöver vi trygghet; i hemmet, på gator och torg, på jobbet och i skolan, i barndomen, familjelivet, ålderdomen och i vår identitet. Vi har idémässigt låtit oss inspireras av såväl det förra sekelskiftets svenska nationalkonservatism som delar av folkhemstanken. Syftet är att kombinera principen om grundläggande social rättvisa med traditionella värdekonservativa idéer. 2. DET ÖVERGRIPANDE MÅLET OCH DESS SYFTE Sverigedemokraternas syfte och mål med kommunpolitiken i Oskarshamn är att värna Oskarshamnarnas intressen, skapa en attraktiv stad att leva i samt att skapa en stad med 4

stort hjärta, hög grad av sympati och solidaritet för medmänniskorna. Vi ser det som ett självklart mål att öka invånarnas inflytande över politiken, att inga former av särbehandling inom kommunens ramar tillåts ske på basis av etnicitet och vi lägger inte minst stor vikt vid känslan av trygghet när vi utformar vår politik. 3. VÅR MÅLSÄTTNING I KOMMUNPOLITIKEN 3.1 FÖRDELNINGSPOLITIK 3.1.1 DE GEMENSAMMA EKONOMISKA RESURSERNA Ett varsamt hanterande av de gemensamma ekonomiska resurserna är en viktig och naturlig del av den sverigedemokratiska förvaltarskapstanken. Vårt fokus ligger därför i första hand på den primära och grundläggande verksamheten, där vi med hänsyn till människors behov och miljö främst prioriterar skolan, vården, omsorgen, den grundläggande tryggheten samt infrastrukturen kort sagt den kommunala kärnverksamheten. I och med att vi blir fler äldre och fler barn i skolan ser vi det som självklart att medlen används på ett för medborgarna föredömligt sätt och fördelas med hänsyn till våra barn, äldre och funktionshindrade. De är värda ett rikt och innehållsrikt liv. 3.1.2 KÄRNVERKSAMHETENS UPPGIFTER Då barnen, de sjuka, handikappade och de äldre är våra mest utsatta grupper måste också dessa grupper prioriteras före andra. Centralt för oss är också att värna och stärka den svenska sammanhållningen, den svenska kulturen, identiteten och gemenskapen. Vi ser därför med oro på den stora segregationen, motsättningarna och det stora utanförskapet för olika grupper av människor i vårt samhälle. Vi ser problem med att människors delaktighet, närhet och trygghet över tid i en allt större grad minskar. Vi vill arbeta för att vända denna negativa utveckling och föreslår idéer och mål som kan förbättra våra medborgares möjligheter till en bättre tillvaro. 3.2 DELAKTIGHET, NÄRHET OCH TRYGGHET 3.2.1 ÖKAT MEDBORGARINFLYTANDE 5

Sverigedemokraterna ser ett allt större missnöje och politikerförakt i samhället. Vi ser också att allt färre engagerar sig inom politiken, vilket på sikt riskerar att undergräva den representativa demokratin. Vi menar därför att det är högst angeläget att snarast möjligt vända denna utveckling, och som medel för att lyckas med detta måste vi ta besluten närmare väljarna samt öka kontakten mellan folket och de som representerar dem. För att besluten ska tas närmare folket föreslår vi ett internetbaserat rådslag, där kommunens samtliga invånare via ett enkelt datasystem skall kunna lämna sin åsikt, samt där invånarna även skall kunna rösta i aktuella frågor. Eftersom inte alla har internet eller dator i hemmet skall biblioteken, skolorna, äldreboendena och övriga lämpliga kommunala förrättningar erbjuda access och hjälp att utnyttja detta system. Omröstningssystemet skall agera rådgörande och vägledande åt kommunens folkvalda politiker och det skall också kunna kompletteras med regelrätta rådgörande kommunala folkomröstningar i för invånarna stora och samhällsavgörande frågor. 3.2.3 FRI OCH ÖPPEN MJUKVARA Användandet av öppen källkod och öppna standarder inom det offentliga Sverige börjar nu ta allt mer fart och riktningen är tydligt utpekad genom exempelvis E-delegationen, som i sitt arbete skall sträva efter att offentlig förvaltning, i så stor utsträckning som möjligt, ska bygga sina lösningar på öppna standarder, använda sig av programvara som bygger på öppen källkod samt sträva efter lösningar som stegvis frigör förvaltningen från beroendet av enskilda plattformar och lösningar. En sådan utveckling skulle inte bara ge möjliga kostnadsbesparingar, även om just möjligheten till kostnadsbesparingar är en viktig drivkraft för att välja öppen källkod och speciellt för kommuner som har ett likartat behov där man med fördel kan dela på utvecklingskostnader. Genom att använda öppna standarder, och inte slutna filformat/protokoll, blir man mindre beroende av specifika leverantörer, samt slipper kräva att medborgare ska tvingas införskaffa licenser från vissa företag för att kunna kommunicera med kommunen. Största hindret till en övergång är i regel den bekvämlighet som finns, då man sitter fast i ett stort beroende till enskilda leverantörer och licenskontrakt där en övergång är förenad med mycket arbete. En genomsnittlig kommun i Sverige saknar även möjlighet att helt på egen hand utveckla mjukvaran då man inte har tillräckligt med resurser för detta. Skall 6

utvecklingen på allvar ta fart i kommunerna så är det viktigt med samverkan och att allt fler kommuner driver frågan aktivt och visar intresse. 3.3 BARNEN OCH UNGDOMARNA ÄR VÅR FRAMTID 3.3.1 TRYGGHET Ett av de mest grundläggande behov vi människor har är känslan av trygghet. Tryggheten är således grunden för frihet och människor som känner frihet känner också glädje, engagemang, vilja och mening. Det är därför så oerhört viktigt att skolan, barnomsorgen och fritidsverksamheterna inom kommunens ramar präglas av trygghet. 3.3.2 SJÄLVBESTÄMMANDE Vi tror att de allra flesta föräldrar själva är de mest lämpade för att avgöra vad som är bäst just för deras barn. Förutom stora möjligheter för föräldrarna att påverka barnomsorgen där deras barn går, ser vi därför också värdet genom valfriheten när föräldrarna själva får bestämma vem, eller vilka, de själva anser är mest lämpade att sköta omvårdnaden av sina egna barn. 3.3.3 NÄRHET Skolan skall i möjligaste mån präglas av närhet och liksom barnomsorgen även präglas av småskalighet, valfrihet och trygghet. Skolan skall verka för och sträva efter att samtliga elever, på ett värdigt sätt, ska få möjligheter att ge utlopp för sina känslor och idéer. 3.3.4 SJÄLVSTÄNDIGT TÄNKANDE OCH KRITISKT GRANSKANDE Eleverna skall uppmuntras till självständigt tänkande och kritiskt granskande i diskussioner och av medias information. Lärarna har till uppgift att lära ut demokratins funktionssätt och dess grundvalar såsom alla människors okränkbara värde. Lärarna skall verka för att eleverna lär sig samarbeta, hur kamratandan kan stärkas och vad lojalitet och ärlighet innebär. 3.3.5 SÄRSKILD BEGÅVNING Barn med särskild begåvning skall ha förutsättningar till utveckling i de olika faserna där förståelse och vägledning skall prioriteras. Barn med denna potential ska ges möjlighet att utvecklas i den takt som är bäst för dem. 3.3.6 SKATTEFINANSIERAD HEMSPRÅKSUNDERVISNING Sverigedemokraterna motsätter sig skattefinansierad hemspråksundervisning på skoltid, såvida den inte har som uttalat mål att leda till återflyttning till hemlandet. Vi befarar att 7

undervisningen kan försvåra anpassningen till vårt svenska samhälle. Därför vill Sverigedemokraterna tillskriva regeringen en begäran om att Oskarshamn ska få bli försökskommun för slopad hemspråksundervisning. Vetenskapliga rön från bland annat Danmark, där man dessutom numera har slopat hemspråksundervisningen, har visat att denna är så gott som verkningslös. 3.4 EN VÄRDIG ÅLDERDOM 3.4.1 ATT ÅLDRAS MED VÄRDIGHET Våra äldre kommuninvånare har varit med om att bygga upp vår välfärd och har i livet arbetat och tagit hand om de yngre generationerna, de förtjänar att få åldras med värdighet, inte försummas. Tyvärr tvingas många äldre idag leva i ensamhet och otrygghet på ålderns höst. Många äldre ser med oro på den negativa utvecklingen i kommunen med avsaknaden av bostäder. Då behoven varierar måste politiken utformas därefter för att tillgodose de behov som finns. 3.4.3 TRÄFFPUNKTERNA Träffpunkterna är en plats för social samvaro för våra äldre. Anpassning ska ske efter de äldres önskan och behov. Våra skattepengar ska användas till nytta för medborgarna både i ett socioekonomiskt perspektiv, i hälsofrämjande syfte och möjlighet till påverkan. På Träffpunkterna ska det finnas möjlighet till att lära om informationsteknikens möjligheter med datorer tillgängliga utrangerade från kommunens verksamheter. Här ska också finnas både informativa och visningar av praktiska lösningar inför inrättande av exempelvis nattligt övervakningssystem med teknikens hjälp samt information om appar i telefonen som ett medel att nå information. Informationen ska vara lättförståelig och behjälplig. Verksamheten på träffpunkterna ska skapa välmående och stimulera aktivitet hos äldre. 3.4.4 KVALITETHÖJNING MED OMSORGSVOLONTÄRER I syfte att försöka höja livskvaliteten för kommunens äldre bör även ett försöksprojekt med rekrytering och utbildning av oavlönade omsorgsvolontärer inrättas. Tanken med detta är att förmå oskarshamnare att på frivillig basis hjälpa till i omsorgen om de gamla genom att till exempel ta med dem på promenader och utflykter eller bara ta sig tid att samtala med dem, vilket personalen många gånger inte hinner. 3.5 KOSTENS BETYDELSE FÖR BARNEN, VÅRA UNGA OCH GAMLA 3.5.1 VARIERAD KOST 8

En god hälsa och en hög grad av välbefinnande påverkas mycket av hur mycket vi rör på oss och andra livsstilsfaktorer. Men för att uppnå långsiktiga hälsoeffekter är intagsmönstret vad gäller kosten helt avgörande. En varierad kost är en högst avgörande faktor för detta och de näringsämnen som finns i kosten verkar i en kombination med varandra tillsammans med de andra faktorerna. Om man även äter vissa näringsämnen i större utsträckning än andra görs det ofta på bekostnad av andra näringsämnen och där de traditionella kostmönstren till stor del bestäms av kultur, lokal jordbruksproduktion, boskapshållning, närheten till hav etc. 3.5.2 NORDISK HÄLSOSAM KOST Det är känt att den traditionella medelhavskosten är hälsosam, men även hos oss kan vi också uppnå goda hälsoeffekter med de livsmedel som produceras i vårt något mindre gynnsamma klimat och närområde. Här odlas det rikligt med nyttiga vegetabilier som rotfrukter, baljväxter, fröer, frukter och bär. Kalmar län har en framskjuten plats när det gäller livsmedelsproduktion. Vi utgör ca 2,5 % av landets befolkning men producerar i stort sett alla bönor, drygt 25 % av all kycklingproduktion och mer än en tiondel av mjölk, ägg och nötkött i vårt land. Sett till antalet sysselsatta är det närmare 9 % av länets sysselsatta som jobbar i livsmedelskedjan. 3.5.3 KOMMUNENS KOSTPOLICY I kommunens kostpolicydokument kan utläsas att alla måltider som erbjuds ska vara av hög kvalitet och utgå från ett hälsosamt utbud av livsmedel. En strävan är att tillaga maten från grunden. Genom frågor till barn och till verksamheten har vi förstått att kostpolicyns värdegrund inte uppfyller sin målsättning. Inom verksamheterna serveras halvfabrikat vilket icke anses främja långsiktiga hälsoeffekter. Sverigedemokraterna förordar att kosten ska vara varierad, hälsosam, fri från halvfabrikat och i största möjligaste mån vara närproducerad. Vi har fantastiska möjligheter inom länet att kunna uppfylla denna begäran. Vi anser att de ekonomiska ramarna skall formas till förmån för våra barn, unga och gamla. 3.6 DEN POLITISKA ORGANISATIONEN För att motverka politikerförakt och frigöra resurser till angelägna satsningar inom omsorgen och skolan vill Sverigedemokraterna att kostnaden för den politiska organisationen ska hållas så lågt som möjligt. 3.7 FLYKTINGMOTTAGANDET 3.7.1 UNDERMÅLIG KOSTNADSTÄCKNING 9

Sverigedemokraterna är bekymrade över den flyktingpolitik som staten under lång tid har fört, där hänsyn inte tas till kommunernas förutsättningar och där kostnadstäckningen varit undermålig från statens sida. Fram tills dess att en mer ansvarsfull invandringspolitik implementerats på riksnivå, som då främst avser konventions- och kvotflyktingar, föreslår Sverigedemokraterna i Oskarshamn att kommunen arbetar för att bli undantagna anvisningar från Länsstyrelsen. 3.7.2 FLYKTINGVERKSAMHETENS REDOVISNING Sverigedemokraterna anser att flyktingverksamheten framöver skall redovisas separat i kommunens bokslut. Detta för att öka transparensen i verksamheten och ge en bild av vilken täckning de statliga ersättningarna ger och därmed även huruvida kommunala skattemedel subventionerar verksamheten. 3.7.4 ANPASSNING FRAMFÖR INTEGRATION Det är Sverigedemokraternas övertygelse att solidariteten, omtanken och därmed också tryggheten till stora delar beror på känslan av samhörighet. Vi människor har en benägenhet att i högre utsträckning visa omtanke om dem vi kan identifiera oss med. En gemensam kultur och gemensamma traditioner är i sin tur de starkaste identitetsskapande faktorerna. Sverigedemokraterna vill verka för att de invandrare som har kommit till Oskarshamn och Sverige skall anpassa sig till det svenska samhället i stället för tvärtom. Vi förespråkar således assimilering framför integration och menar att huvudansvaret för anpassningen till det svenska samhället ska vila på den enskilda individen primärt. En gemenskap kan inte byggas på olikheter för då upphör den att vara en gemenskap. Det faktum att enskilda individer med utländska rötter på ett positivt sätt har bidragit till Sveriges och Oskarshamns utveckling förändrar inte detta. Nyckelord i arbetet för minskad segregering är anpassningsvilja till det svenska samhället. Sverigedemokraterna vill också förbjuda alla former av positiv särbehandling eller beaktande av etniskt ursprung vid anställningar inom kommunen. Kompetens ska alltid vara vägledande vid anställning. 3.8 EN LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR UTVECKLING 3.8.1 ATT VERKA FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE 10

Mänsklighetens påverkan på den omgivande naturen är omfattande. Sverigedemokraternas uppfattning är att all kommunal verksamhet ska sträva efter att i möjligaste mån välja miljövänliga alternativ. Vi måste minska vårt behov av bensin- och dieselförbränning inom alla nivåer i samhället. På lokal nivå kan detta åstadkommas genom fler laddstolpar för eldrivna fordon, tillskapande av cykelvägar s.k. GC-vägar och gångstråk för att skydda våra invånare från miljöpåverkande faktorer. En väl fungerande kollektivtrafik är inte bara viktig för en levande landsbygd, utan även ur miljöhänseende. 3.8.2 FÖRORENAD MARK Arbetet med att iordningsställa och omhänderta förorenad mark måste fortsätta först i form av markundersökningar som ger vid handen objektens innehåll och vad detta kommer att kosta. Därtill ska redovisas vilka konsekvenser som framträder om kommunen avstår från att vidta de åtgärder som framgår av utredningen. Ett sådant område är det s.k. Herrgårdsjö, ett sankmarksområde i anslutning till Döderhultsbäcken. Området har fått förfalla och har använts till snötipp bl a med innehåll av vägsalt och andra miljöstörande partiklar från trafiken i innerstaden. 3.8.3 EN CYKELSTRATEGI FÖR KOMMUNEN En cykelstrategi för Kalmar län, utformad av Regionförbundet, finns som underlag till en kommunal strategi vilken vi ser fram emot ska bli färdigställd och anpassad till våra förhållanden i kommunen. Det är även av vikt att kommunen har dialog med Vägverket vid förändringar av infrastrukturen för att beakta trafiksäkerheten för cyklister, något som det idag finns stora brister kring i delar av kommunen. 4. BUDGETYRKANDEN Vi föreslår kommunfullmäktige besluta: 11

att uppdra åt kommunstyrelsen att tillskriva regeringen en begäran om att Oskarshamns kommun ska få bli försökskommun för slopad hemspråksundervisning. att flyktingverksamheten redovisas separat i boksluten för att göra verksamheten mer transparent och för att kunna visa på vilken täckningsgrad statsbidragen ger. att uppdra åt kommunstyrelsen att återkomma med ett förslag om försöksprojekt, med uppgift att rekrytera och utbilda omsorgsvolontärer i syfte att höja livskvaliteten för kommunens äldre och avlasta personalen inom äldreomsorgen. att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda möjligheten till att införa ett internetbaserat rådslag. att till ägardirektiven för Byggebo AB fastställa att utdelning skall ske om 50 % av det fastställda resultatet inom ramen för begränsningen av utdelningar för kommunala bostadsaktiebolag. att uppdra åt kommunstyrelsen att återkomma med förslag om att i ett projekt utreda möjligheterna att övergå till mjukvara baserad på öppen källkod. att uppdra åt kommunstyrelsen att återkomma med ett förslag om att inleda ett pilotprojekt med intelligenta larm inom hemtjänsten med Sigtuna kommun som förebild. att kommunen i IT-strategin förordar en så snabb och långtgående övergång som möjligt till öppna standarder. att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda förslag om modell för kompensation av lönebortfall vid sjukdom för anställda inom barnomsorg, vård och omsorg. att fatta principbeslut om att ofrivilliga delade turer skall avskaffas. att sänka maxavgiften för omsorgsavgiften med en totalkostnad om 400 tkr. att kostens betydelse får en framskjuten plats och att ett inriktningsbeslut tas om att halvfabrikat skall fasas ut på sikt. att målet om att minst 25 % av inköpen (kostnaden) av kosten ska vara ekologisk minskas till 5 % och att målsättningen ska fokusera på närproducerade näringsrika varor för främjande av hälsoaspekter både för barn, unga och gamla. 12

att utveckla träffpunkterna för äldre så att de i högre grad ges möjlighet att finnas i ett socialt sammanhang till gagn för deras vitalitet och för en friskare och innehållsrik tillvaro. att utvecklingen av träffpunkterna ska involvera civilsamhället och att hänsyn ska tas till att erbjuda aktiviteter såväl på dagtid, kvällstid och som helger. att utrangerade datorer utplaceras på Träffpunkterna och äldreboenden för äldres möjlighet till delaktighet ur ett demokratiskt perspektiv. att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda miljöpåverkan med konsekvensanalys avseende området för Herrgårdsjö inkluderande den något igenväxta Döderhultsbäcken och att utredningen kring Herrgårdsjö belyser hur dess utlopp kan innehålla föroreningar som påverkar hamnsaneringen. att utreda förslag om upprustning och försköning avseende området öster om E22 av Döderhultsbäcken. att bildningsnämnden ges i uppdrag att effektivisera SFI-verksamheten i syfte att reducera dess kostnader. att Oskarshamns kommun ska uppvakta regeringen om uppförandet av en forskningsreaktor kring fjärde generationens kärnkraft. att kommunens finansiella mål ska vara att nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska vara 100 %. att socialnämnden får i uppdrag att utreda införande av Lagen om valfrihet (LOV) inom hemtjänsten. I utredningen ska berörda fackförbund involveras. Utredningen ska ta fram förslag på förfrågningsunderlag samt modell för uppföljning. Förfrågningsunderlaget ska innehålla krav på kollektivavtalsenliga villkor. att kommunen avslutar medlemskapet i föreningen Sveriges Ekokommuner. att ge bildningsnämnden i uppdrag att lägga ut Havslätts camping i dess helhet på entreprenad. att bildningsnämnden får i uppdrag att utreda och ta fram förslag på hur kommunens arbete med ungas psykiska hälsa kan förbättras. 13

att samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att utreda en tjänstegaranti för bygglov inom 10 veckor. att bildningsnämnden får i uppdrag att utreda hur familjer med barn som är i förskolan 15-timmar per vecka ska få mer flexibilitet att välja hur vistelsetiden fördelas under respektive vecka. att ge kommunstyrelsen i uppdrag att bereda en handlingsplan för hur kommunen kan göra centrum, Flanaden och områdena däromkring tryggare. att ge bildningsnämnden i uppdrag att på månadsbasis inhämta incidentrapporter om hot och våld från varje skola för redogörelse i nämnden. att ge bildningsnämnden i uppdrag att ta fram ett förslag för hur musikskolan kan utvecklas till en kulturskola under en mandatperiod med kostnads- och konsekvensbeskrivningar för drift- och investeringsbudgetar. att ge socialnämnden i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur en parboendegaranti för äldre par kan införas inom äldreomsorgen. att Oskarshamns kommun i dialog med Polisen verkar för fler synliga poliser i Oskarshamn. att ge socialnämnden i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur man kan stärka servicen och stödet till kommunens anhörigvårdare. att ge socialnämnden i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att motverka tvångsgiften. att Oskarshamns kommun i sina lokala ordningsföreskrifter ska förbjuda tiggeri genom att införa lydelsen: Passiv insamling av pengar (tiggeri) är förbjuden på offentlig plats. 14

5. FÖRSLAG TILL BUDGET 5.1 BUDGET FÖR 2019 2019 (tkr) KS S och Ms S och Ms förslag Parti: budgetram yrkanden SD Not efter förändring korrigeringar mot S och Ms ram nr 1 2 3 4 5 Avgiftsfinansierade verksamheter Kommunstyrelsens verksamheter 6 848 0 6 848 0 6 848 Tekniska nämnden 23 403 0 23 403 0 23 403 S:a avgiftsfinansierade 30 251 0 30 251 0 30 251 Skattefinansierade verksamheter Kommunstyrelsens verksamheter -99 791 2 910-96 881-363 -97 244 1 Tekniska nämnden, övrigt -32 292 0-32 292 0-32 292 Tekniska nämnden, kost och service -45 250 0-45 250-575 -45 825 2 Tekniska nämnden, fastighetsavdelning 34 738 0 34 738 0 34 738 Samhällsbyggnadsnämnden -24 948-631 -25 579-700 -26 279 3 Bildningsnämnden -645 885-14 530-660 415 2 400-658 015 4 Socialnämnden -597 396-8 781-606 177-1 400-607 577 5 Valnämnden -420 0-420 0-420 Revisionen -1 101 0-1 101 0-1 101 S:a skattefinansierade -1 412 343-21 032-1 433 375-638 -1 434 013 Verksamheternas nettokostnader 1-1 382 092-21 032-1 403 124-638 -1 403 762 Avskrivningar avgiftsfinansierade -20 277 0-20 277 0-20 277 Avskrivningar skattefinansierade -64 003 0-64 003 0-64 003 Saneringskostnader -2 500 0-2 500 0-2 500 Pensionskostnader -56 800 0-56 800 0-56 800 Löneöversyn, omställningsåtgärder 2018-9 323 0-9 323 0-9 323 Löneöversyn, omställningsåtgärder 2019-35 758 0-35 758 0-35 758 KF oförutsedda -5 000 5 000 0 0 0 KF resultatenheter -8 800 7 385-1 415 0-1 415 Ospec. Besparingar och effektiviseringar 0 0 0 0 0 Verksamheternas nettokostnader 2-1 584 553-8 647-1 593 197-638 -1 593 835 Skatteintäkter 1 373 564 0 1 373 564 0 1 373 564 Generella statsbidrag 207 607 0 207 607 0 207 607 Välfärdsbidraget 12 030 0 12 030 0 12 030 Skatter och statsbidrag 1 593 201 0 1 593 201 0 1 593 201 Resultat efter skatteintäkter 8 648-8 647 1-638 -637 Finansiella intäkter 45 225 0 45 225 0 45 225 Finansiella kostnader -13 190 0-13 190 0-13 190 Årets resultat 40 683-8 647 32 036-638 31 398 FINANSIELLA MÅL Resultat före finansnetto ska vara 0,25 % av skatteintäkter och statsbidrag Utfall 0,54% 0,00% -0,04% Kommunfullmäktiges mål 0,25% 0,00% 0,00% Kommunfullmäktiges mål tkr 3 983 0 0 Måldifferens (tkr) 4 665 1 1 15

5.2 FÖRSLAG TILL VP FÖR 2020 2020 (tkr) KS S och Ms S och Ms förslag Parti: budgetram yrkanden SD Not efter förändring korrigeringar mot S och Ms ram nr 1 2 3 4 5 Avgiftsfinansierade verksamheter Kommunstyrelsens verksamheter 7 420 0 7 420 0 7 420 Tekniska nämnden 24 748 0 24 748 0 24 748 S:a avgiftsfinansierade 32 167 0 32 167 0 32 168 Skattefinansierade verksamheter Kommunstyrelsens verksamheter -99 791 6 235-93 556-363 -93 919 1 Tekniska nämnden, övrigt -32 292 1 000-31 292 0-31 292 Tekniska nämnden, kost och service -45 250 1 000-44 250-575 -44 825 2 Tekniska nämnden, fastighetsavdelning 37 690 0 37 690 0 37 690 Samhällsbyggnadsnämnden -24 948-31 -24 979-500 -25 479 3 Bildningsnämnden -645 384-15 545-660 929 1 700-659 229 4 Socialnämnden -605 854-13 181-619 035-1 400-620 435 5 Valnämnden -4 0-4 0-4 Revisionen -1 103 0-1 103 0-1 103 S:a skattefinansierade -1 416 937-20 522-1 437 459-1 138-1 438 597 Verksamheternas nettokostnader 1-1 384 770-20 522-1 405 293-1 138-1 406 431 Avskrivningar avgiftsfinansierade -21 338 0-21 338 0-21 338 Avskrivningar skattefinansierade -66 880 0-66 880 0-66 880 Saneringskostnader -2 500 0-2 500 0-2 500 Pensionskostnader -57 200 0-57 200 0-57 200 Löneöversyn, omställningsåtgärder 2018-9 323 0-9 323 0-9 323 Löneöversyn, omställningsåtgärder 2019-35 758 0-35 758 0-35 758 Löneöversyn, omställningsåtgärder 2020-45 585 0-45 585 0-45 585 KF oförutsedda -5 000-482 -5 482 5 482 0 6 KF resultatenheter -8 800 8 800 0 0 0 Ospec. Besparingar och effektiviseringar 0 0 0 0 0 Övrigt 0 0 0 0 0 Verksamheternas nettokostnader 2-1 637 154-12 204-1 649 358 4 344-1 645 014 Skatteintäkter 1 410 218 0 1 410 218 0 1 410 218 Generella statsbidrag 240 208 0 240 208 0 240 208 Välfärdsbidraget 7 220 0 7 220 0 7 220 Skatter och statsbidrag 1 657 646 0 1 657 646 0 1 657 646 Resultat efter skatteintäkter 20 492-12 204 8 288 4 344 12 632 Finansiella intäkter 46 195 0 46 195 0 46 195 Finansiella kostnader -14 020 0-14 020 0-14 020 Årets resultat 52 667-12 204 40 463 4 344 44 807 FINANSIELLA MÅL Resultat före finansnetto ska vara 0,50 % av skatteintäkter och statsbidrag Utfall 1,24% 0,50% 0,76% Kommunfullmäktiges mål 0,50% 0,00% 0,00% Kommunfullmäktiges mål tkr 8 288 0 0 Måldifferens (tkr) 12 205 8 290 12 634 16

5.3 FÖRSLAG TILL VP FÖR 2021 2021 (tkr) KS S och Ms S och Ms förslag Parti: budgetram yrkanden SD Not efter förändring korrigeringar mot S och Ms ram nr 1 2 3 4 5 Avgiftsfinansierade verksamheter Kommunstyrelsens verksamheter 7 938 0 7 938 0 7 938 Tekniska nämnden 26 026 0 26 026 0 26 026 S:a avgiftsfinansierade 33 964 0 33 964 0 33 964 Skattefinansierade verksamheter Kommunstyrelsens verksamheter -99 790 9 977-89 813-363 -90 176 1 Tekniska nämnden, övrigt -32 292 2 000-30 292 0-30 292 Tekniska nämnden, kost och service -45 250 2 000-43 250-575 -43 825 2 Tekniska nämnden, fastighetsavdelning 39 481 0 39 481 0 39 481 Samhällsbyggnadsnämnden -24 948 838-24 110-500 -24 610 3 Bildningsnämnden -645 585-11 884-657 469-300 -657 769 4 Socialnämnden -611 457-9 566-621 023-1 400-622 423 5 Valnämnden -4 0-4 0-4 Revisionen -1 101 0-1 101 0-1 101 S:a skattefinansierade -1 420 948-6 635-1 427 580-3 138-1 430 718 Verksamheternas nettokostnader 1-1 386 984-6 635-1 393 616-3 138-1 396 754 Avskrivningar avgiftsfinansierade -22 564 0-22 564 0-22 564 Avskrivningar skattefinansierade -68 389 0-68 389 0-68 389 Saneringskostnader -2 500 0-2 500 0-2 500 Pensionskostnader -57 200 0-57 200 0-57 200 Löneöversyn, omställningsåtgärder 2018-9 323 0-9 323 0-9 323 Löneöversyn, omställningsåtgärder 2019-35 758 0-35 758 0-35 758 Löneöversyn, omställningsåtgärder 2020-45 585 0-45 585 0-45 585 Löneöversyn, omställningsåtgärder 2021-47 110 0-47 110 0-47 110 KF oförutsedda -5 000 956-4 044 4 044 0 6 KF resultatenheter -8 800 8 800 0 0 0 Ospec. Besparingar och effektiviseringar 3 121-3 121 0 0 0 Verksamheternas nettokostnader 2-1 686 091 0-1 686 091 906-1 685 185 Skatteintäkter 1 454 117 0 1 454 117 0 1 454 117 Generella statsbidrag 244 715 0 244 715 0 244 715 Välfärdsbidraget 0 0 0 0 0 Skatter och statsbidrag 1 698 833 0 1 698 833 0 1 698 833 Resultat efter skatteintäkter 12 742 0 12 742 906 13 648 Finansiella intäkter 46 595 0 46 595 0 46 595 Finansiella kostnader -16 120 0-16 120 0-16 120 Årets resultat 43 217 0 43 217 906 44 123 FINANSIELLA MÅL Resultat före finansnetto ska vara 0,75 % av skatteintäkter och statsbidrag Utfall 0,75% 0,75% 0,80% Kommunfullmäktiges mål 0,75% 0,00% 0,00% Kommunfullmäktiges mål tkr 12 741 0 0 Måldifferens (tkr) 0 12 741 13 647 17

5.4 NOTER Not 1) Kommunstyrelsens verksamheter Förändring mot tidigare beslutad budgetram Förändring av driftsbudgetram (tkr) 2019 2020 2021 Kommunstyrelsens oförutsedda 600 600 600 Kommunstyrelsens ordförandes oförutsedda 25 25 25 Lämna Sveriges Ekokommuner 12 12 12 Utvecklingspåse av mindre tätorter, landsbygd och skärgård -1000-1000 -1000 Summa -363-363 -363 Not 2) Tekniska nämnden, kost och service Förändring mot tidigare beslutad budgetram Förändring av driftsbudgetram (tkr) 2019 2020 2021 Skalad potatis i förskola -75-75 -75 Frukt i förskoleklass och årskurs 1-2 -500-500 -500 Summa -575-575 -575 Not 3) Samhällsbyggnadsnämnden Förändring mot tidigare beslutad budgetram Förändring av driftsbudgetram (tkr) 2019 2020 2021 Satsning på tjänts för bygglovshandläggning -500-500 -500 Detaljplan Havsslätt -200 0 0 Summa -700-500 -500 Not 4) Bildningsnämnden Förändring mot tidigare beslutad budgetram Förändring av driftsbudgetram (tkr) 2019 2020 2021 Slopad modersmålsundervisning 3500 4800 4800 Effektivisering SFI 1000 1000 1000 Elevpeng -2000-4000 -6000 Katthemmet -100-100 -100 Summa 2400 1700-300 Not 5) Socialnämnden Förändring mot tidigare beslutad budgetram Förändring av driftsbudgetram (tkr) 2019 2020 2021 Sänkt tak omsorgsavgift -400-400 -400 Träffpunkter -1000-1000 -1000 Summa -1400-1400 -1400 Skriv valfritext tillhörande noten ovan. Not 6) Kommunfullmäktiges oförutsedda Förändring mot tidigare beslutad budgetram Förändring av driftsbudgetram (tkr) 2019 2020 2021 Slopande av KF oförutsedda 0 5482 4044 Summa 0 5482 4044 18