EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel, 04.02.2014 C(2014) 450 final I den offentliggjorda versionen av detta beslut har vissa upplysningar utelämnats i enlighet med artiklarna 30 och 31 i rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om genomförandebestämmelser för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, för att inte röja upplysningar som omfattas av tystnadsplikt. Utelämnade upplysningar markeras med [ ]. OFFENTLIG VERSION Detta dokument är ett internt kommissionsdokument som bara ställs till förfogande i informationssyfte. Ärende: Statligt stöd SA.35046 Finland Individuellt stöd till Lahti Energia Oy för förgasningsanläggning för avfall Herr Minister, I. SAMMANFATTNING 1. Härmed meddelas att Europeiska kommissionen har gjort en bedömning av den ovannämnda anmälan om ett direkt stöd till företaget Lahti Energia Oy (nedan kallat Lahti Energia) och beslutat att betrakta stödet som förenligt med artikel 107.3 c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget). II. FÖRFARANDE 2. I enlighet med artikel 108.3 i EUF-fördraget anmälde de finländska myndigheterna till kommissionen, i skrivelser daterade den 27 juni 2012 (förhandsanmälan) och den 6 november 2012 (formell anmälan), beviljande av investeringsstöd på 14 725 miljoner euro till företaget Lahti Energia för produktion av elektricitet och värme från avfall genom förgasning med cirkulerande fluidiserad bädd (CFB-teknik). 3. Stödet beviljades och utbetalades delvis före anmälan som en del av den finländska stödordningen för investeringar inom energisektorn (nedan kallat stödordningen). Stödordningen godkändes genom kommissionens beslut N 359/2007 Finland (Förlängning och ändring av stödordning N 75/02 för energisektorn). Enligt de finländska 2

myndigheterna upptäcktes detta särskilda, ej anmälda individuella stöd i deras egen.interna övervakningsprocess på nationell nivå, något som följdes av informella kontakter med kommissionen. 4. Kommissionen beklagade att de finländska myndigheterna inte hade anmält denna åtgärd individuellt till kommissionens avdelningar i förväg, så som krävs i punkt 160 i miljöstödsriktlinjerna. Kommissionen begärde ytterligare information om stödåtgärden i skrivelser som registrerades den 9 juli och den 3 december 2012. De finländska myndigheterna tillhandahöll de upplysningar som begärdes i skrivelser som registrerades den 18 juli 2012 och den 21 januari 2013. 5. Ett möte mellan kommissionens arbetsgrupp och de finländska myndigheterna ägde rum den 10 oktober 2013 för att diskutera utestående frågor. De finländska myndigheterna tillhandahöll den 21 oktober och den 10 december 2013 samt den 9 januari 2014 klargöranden om de frågor som ställdes under mötet. III. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN 1. Syfte 6. Stödets syfte är att stödja företaget Lahti Energia med uppförandet av en förgasningsanläggning i Lahtis i Finland. Anläggningen är ett kraftvärmeverk. Anläggningens totala bränslekapacitet motsvarar 160 MW, med en utgående effekt av 50 MW elkraft och 95 MW värme. Den totala energiproduktionen är 900 GWh per år. Produktionen av elenergi är cirka 300 GWh per år och produktionen av fjärrvärme är cirka 600 GWh per år. Anläggningen kommer att årligen utnyttja cirka 250 000 ton avfall (SRF, Solid Recovered Fuel eller återvunnet fast bränsle) som bränsle. 2. Projektbeskrivning och miljöpåverkan 7. Lahti Energia kommer att utnyttja förgasning i en cirkulerande fluidiserad bädd för att återvinna energi från avfallsmaterial. 1 Jämfört med traditionella anläggningar för omvandling av avfall till energi kommer förgasningen att ge en effektivare energiomvandling och ett bättre el-värme-förhållande. Detta betyder att andelen elkraftproduktion är bättre än i traditionella anläggningar för omvandling av avfall till energi. 8. De finländska myndigheterna har hävdat att projektet representerar en ny teknik, eftersom förgasning av avfall i denna skala inte använts någonstans i världen före detta projekt. En kommersialisering av denna teknik skulle erbjuda ett effektivare alternativ i anläggningar för omvandling av avfall till energi. 1 Kommissionen påminner de finländska myndigheterna att avfallsförbränning med energiåtervinning är näst sist bland alternativen för avfallshantering enligt den juridiskt bindande avfallshierarkin så som den fastställs i artikel 4 i direktiv 2008/98/EG (ramdirektivet för avfall). 3

9. Råvaran till anläggningen är cirka 250 000 ton avfall per år, bestående av mestadels industriavfall, men även avfall från andra företag. Lahti Energia kommer att betala för en särskild typ av avfall (återvunnet fast bränsle) som huvudsakligen kommer att levereras av avfallshanteringsföretaget Kuusakoski Oy. En förutsättning för processen är bränsle av en viss typ och med en viss konsistens. Bränslet kommer att förbehandlas så att exempelvis metaller och andra delar som är skadliga för förgasningen avlägsnas. 10. Energikällan i processen utgörs av gasen från förgasningsprocessen, men för att starta processen krävs naturgas. Mängden naturgas är dock mycket liten eftersom anläggningen är i drift under större delen av året och start/stopp huvudsakligen gäller tillfälliga avbrott i produktionen. 11. Under normal drift kommer inga konventionella bränslen att användas. Råvaran kommer dock att innehålla en andel icke-biomassa. Normalt anses avfall vara förnybart till 60 %, men till följd av den speciella typen av bränsle i det här fallet är den förnybara andelen av avfallet cirka 70 %. Andelen förnybart bränsle är kontrollerad av ett fristående laboratorium. 12. Energiomvandlingen inleds genom att det återvunna avfallet förs till den cirkulerande fluidiserade bädden i förgasningsenheten, där bränslet reagerar med syre och värms till 850 950 grader så att syntesgas bildas. Från denna process förs grova partiklar tillbaka till reaktorn, medan finare partiklar tillsammans med syntesgasen matas in i kylenheten. Gasen genomgår sedan flera filtrerings- och reningsprocesser. Under denna process filtreras aska, oförbränt kol, metallkondensat och klor bort, och resultatet av processen är ren syntesgas. 13. Syntesgasen förbränns sedan vid hög temperatur och under tryck (540 grader, 121 bar) för att producera ånga. Ångan används till fjärrvärme och omvandlas via turbiner och generatorer till elektricitet. Jämfört med traditionella anläggningar för omvandling av avfall till värme har den här processen en betydligt högre verkningsgrad (upp till 87 88 %) och ett bättre el-värme-förhållande (0,53). 14. Användning av en ny och tidigare ej använd teknik innebär dock högre kapitalkostnader och större ekonomiska risker, till följd av den nya metodens teknik och processrisker. 15. Utsläppen från Lahti Energia kommer att minska tack vare den biologiskt nedbrytbara andelen av råvaran som används i processen. Hittills har energin till största delen kommit från kol, och anläggningen kommer att ta över en del av denna tidigare produktion. Det förväntas att CO 2 -utsläppen kommer att minska med 279 000 ton per år jämfört med det nuvarande läget. Projektet kommer också att minska behovet av deponier för framtida avfall. 16. Projektet kommer att leda till ökade kunskaper inom forskning och utveckling och förbättrad hållbar avfallshantering i fråga om energiomvandling. Demonstrationsprojektet kommer också att minska riskerna för andra företag som inför denna teknik. 4

3. Rättslig grund 17. Stödordningen grundas på den nationella statsunderstödslagen (nr 688/2001) och statsrådets förordning om villkor för beviljande av energistöd (nr 1313/2007). 18. Genom direktiv 2009/28/EG 2 åläggs medlemsstaterna gemensamt att år 2020 tillgodose 20 % av den totala energianvändningen från förnybara energikällor. För Finland innebär detta att målet är 38 %. År 2010 var andelen förnybar energi i Finland 33,1 %. Denna investering är avgörande för att uppnå EU:s mål för förnybar energi 2020. 4. Stödmottagare 19. Åtgärdens stödmottagare är Lahti Energia, med verksamhet i Lahtis i Finland. 20. Lahti Energia är verksamt inom värme- och elproduktion och säljer energi på marknaderna. Företaget är inte engagerat i avfallshantering och köper bränsle i form av återvunnet avfall från flera avfallshanteringsföretag. 5. Stödbeviljande myndighet 21. Stödet finansieras genom Finlands statsbudget. Arbets- och näringsministeriet är stödbeviljande myndighet. 6. Stödform, stödnivå och stödberättigande kostnader 22. Åtgärdens nationella stödbelopp är 14 725 miljoner euro. Stödet betalas ut i tre omgångar för faktiska kostnader som speglar projektets utveckling. 23. I enlighet med kumuleringsreglerna i punkterna 189 och 190 i miljöstödsriktlinjerna kan nationellt stöd kombineras med finansiering från gemenskapen. I sådana fall måste dock säkerställas att kumuleringen av olika bidrag inte leder till en stödnivå som är högre än den som föreskrivs i miljöstödsriktlinjerna. De finländska myndigheterna har därför tagit med det stöd som anges i punkt 24 i kostnadsberäkningen såsom nämns i avsnitt 6.1 nedan. 24. Projektet fick ett bidrag på 8,7 miljoner euro från Europeiska kommissionen inom ramen för det sjätte ramprogrammet (nedan kallat FP6). FP6 är kommissionens ramprogram för forskning, teknisk utveckling och demonstration och samordnar åtgärder på EU-nivå för att finansiera och främja forskning. Stödet inriktades delvis på investeringskostnaderna, men också på andra delar av projektet, kallade Lahti Streams Advanced integrated waste management and WtE demonstration, där även kostnader för forskning ingår. Projektets mål var att utforma en fullständig och avancerad lösning för hela processen, inklusive avfallshantering, materialåtervinning, bränsleframställning, askhantering och ett kraftverk 2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG. 5

för omvandling av avfall till energi. Den del som gällde förgasning och samma stödberättigande kostnader som för det nationella stödet uppgick till 6,8 miljoner euro. Det totala stödbeloppet uppgår därför till 21 525 miljoner euro. Finansiering från kommissionen utgör inte statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUFfördraget, och därför gäller detta beslut endast nationellt stöd. 25. Den ursprungliga totalbudgeten för projektet uppgick till 152 miljoner euro. 6.1. Beräkning av stödberättigande kostnader 26. De finländska myndigheterna anmälde åtgärden i enlighet med avsnitt 3.1.6.1 i miljöstödsriktlinjerna om investeringsstöd. De stödberättigande kostnaderna enligt punkterna 81 b och 106 i miljöstödsriktlinjerna utgörs av de extra kostnader för miljöskydd som tillkommer i jämförelse med en konventionell anläggning (som nedan kallas det kontrafaktiska scenariot) som producerar samma resultat utan ytterligare miljöskydd. 27. Det kontrafaktiska scenariot bygger på det befintliga kraftverket tillhörande Lahti Energia. Livstiden för det befintliga koleldade kraftverket är ännu inte slut och i avsaknad av stöd skulle företaget ha fortsatt att använda det gamla koleldade kraftverket och investerat i två mindre naturgaseldade anläggningar för att tillgodose den ökande efterfrågan på fjärrvärme. Stödnivån har beräknats i enlighet med punkterna 80 84 i miljöstödsriktlinjerna. De stödberättigande kostnaderna omfattar 70 % av investeringskostnaderna (motsvarande den biologiskt nedbrytbara andelen av avfallet), från vilka nettovinsterna för de första fem årens verksamhet har dragits av. De extra kostnaderna för referensinvesteringen i form av de två värmeanläggningarna för naturgas har också dragits av från investeringskostnaderna. Bränslen för referensscenariot är kol och naturgas, och eftersom avfall är ett billigare bränsle kan företaget göra besparingar i driften jämfört med referensscenariot. Finland har inte några program med krav på förnybara energislag (Renewables Obligation), någon ordning med inmatningstariffer för användning av avfall som bränsle eller andra liknande ordningar för driftsstöd som ytterligare skulle gynna energiföretaget. Fördelarna med att sälja energi är därför desamma som i det kontrafaktiska scenariot. De stödberättigande kostnaderna uppgår därmed till 46 171 027 euro. Stödnivån för det nationellt beviljade stödet är följaktligen 31,89 % (utan hänsyn till kalkylränta, med en kalkylränta på 5 % sjunker stödnivån till 28 %). Beräkningen visas i tabell 1 nedan. Gasifier investment Counterfactual project Investment costs 106 400 000 10 000 000 Operating costs over the first five years of operation 72 750 000 122 978 973 Operating benefits over the first five years of operation - - Eligible cost 46 171 027 Aid amount 14 725 000 Aid intensity 31,89 % Tabell 1: Beräkning av stödnivå (nationellt stöd) 6

28. Det totala stödet som beviljats Lahti Energia, inklusive stöd från Europeiska kommissionen, uppgår till 21 525 miljoner euro. Det betyder en stödnivå på 46,62 % (utan hänsyn till kalkylränta, med en kalkylränta på 5 % sjunker stödnivån till 41 %). Beräkningen visas i tabell 2 nedan. Gasifier investment Counterfactual project Investment costs 106 400 000 10 000 000 Operating costs over the first five years of operation 72 750 000 122 978 973 Operating benefits over the first five years of operation - - Eligible cost 46 171 027 Aid amount 21 525 000 Aid intensity 46,62 % Tabell 2: Beräkning av stödnivå (totalt beviljat stöd) 29. De finländska myndigheterna har tillhandahållit flera känslighetsanalyser för att visa olika värsta fall-scenarier och deras effekter på stödnivån. De tillhandahållna beräkningarna visar att förändringar av olika parametrar endast har en mindre inverkan på stödnivån, och i inget av värsta fall-scenarierna skulle stödnivån överstiga 60 % av de stödberättigande kostnaderna. 6.2. Finansiella aspekter 30. De finländska myndigheterna uppger att internräntan för investeringen skulle vara [ ] % utan stöd och [ ] % med stöd. Internräntan kan, även med stödet inräknat, betraktas som låg inom industrisektorn, särskilt med tanke på riskerna med den nya tekniken. Resten av investeringen finansieras genom budgeten för Lahti Energia och med lån från privata banker (cirka 50 % av investeringskostnaderna). 7. Budget 31. Projektets totala budget uppskattas till 152 miljoner euro. Cirka [ ] miljoner euro är kostnader för kraftverket, [ ] miljoner euro är kostnader för hantering och lagring av bränsle och [ ] miljoner euro har anslagits för anläggningsarbeten. De finländska myndigheterna beslutade att rikta stödet till den del av investeringen som gäller ny teknik, och som beräknades uppgå till 77,5 miljoner euro. Denna del av investeringen fördelades så här: - Byggnader: 4 miljoner euro. - Maskiner: 49,5 miljoner euro. - Övriga kostnader (planering och installation): 24 miljoner euro. 32. Projektet har redan tilldelats 14,725 miljoner euro, vilket utgör 19 % av investeringskostnaderna för den nya tekniken (77,5 miljoner euro). Ett belopp på 11,78 miljoner euro har redan betalats ut genom stödordningen. 7

33. Den första delutbetalningen av det beviljade stödet (40 % av stödet) gjordes den 13 maj 2011. 34. Den andra delutbetalningen av det beviljade stödet (40 % av stödet) gjordes den 4 november 2011. IV. BEDÖMNING AV ÅTGÄRDEN 8. Statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget 35. Statligt stöd definieras så här i artikel 107.1 i EUF-fördraget: Om inte annat föreskrivs i fördragen, är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. 36. Stöd enligt den anmälda åtgärden kommer att beviljas genom den statliga budgeten och kommer att gynna ett enda företag. Genom att det befrias från en del av de investeringskostnader som annars skulle ha burits av företaget, kommer stödet att ge stödmottagaren en fördel i förhållande till dess konkurrenter. Därför kan stödet ha snedvridande effekter på konkurrensen inom de sektorer där stödmottagaren är verksam (t.ex. el, uppvärmning). När det gäller elproduktion kommer stödmottagaren sannolikt att bli föremål för gränsöverskridande handel inom EU. Av detta följer att stödet sannolikt kommer att snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstaterna. 37. Kommissionen konstaterar därför att den anmälda stödåtgärden utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget. 38. Tyvärr har de finländska myndigheterna inte iakttagit genomförandeförbudet i artikel 108.3 i EUF-fördraget. Enligt denna bestämmelse ska kommissionen underrättas i så god tid att den kan yttra sig om alla planer på att vidta eller ändra stödåtgärder och medlemsstaten i fråga får inte genomföra åtgärden förrän detta förfarande lett till ett slutgiltigt beslut. Medlemsstaterna måste förhandsanmäla varje enskilt fall av investeringsstöd eller driftsstöd som beviljas inom ramen för en godkänd ordning eller individuellt, bland annat där det individuella investeringsstödet överstiger 7,5 miljoner euro till ett företag (även om det är en del av en godkänd stödordning). 9. Det statliga stödets förenlighet 39. Åtgärden bedöms enligt avsnitt 3.1.6 i miljöstödsriktlinjerna eftersom stödmottagaren kommer att använda återvunnet fast bränsle med 70 % biologiskt nedbrytbar andel, såväl som enligt avsnitt 5.2 i miljöstödsriktlinjerna eftersom stödbeloppet överstiger det tillämpliga tröskelvärdet på 7,5 miljoner euro (se miljöstödsriktlinjerna punkt 160 b i). 8

40. Råvaran till biomassadelen har ett ursprung som överensstämmer med definitionen av biomassa i punkt 70.6 i miljöstödsriktlinjerna, enligt vilken biomassa är den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter från jordbruk (inklusive material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung), skogsbruk och därmed förknippad industri, liksom den biologiskt nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall. 41. Kommissionen noterar att stödet endast beviljas för den del av energiomvandlingen som utnyttjar den förnybara energin i bränslet. Dessutom innebär avsaknaden av obligatoriska standarder på EU-nivå eller nationell nivå för andelen energi från förnybara energikällor för enskilda företag att stödet är förenligt med punkt 101 i miljöstödsriktlinjerna. 42. Kommissionen noterar också att beräkningarna för stödberättigande kostnader och stödnivå är i linje med de kriterier som fastställs i punkterna 105 och 106 i miljöstödsriktlinjerna, och att stödnivån inte överskrider den högsta stödnivån på 60 % som föreskrivs i punkt 102. 43. Kommissionen anser därför att stödet är förenligt med kriterierna i avsnitt 3.1.6.1 i miljöstödsriktlinjerna. Enligt miljöstödsriktlinjerna punkt 160 b i är den anmälda åtgärden dock föremål för en ingående bedömning enligt avsnitt 5.2 i miljöstödsriktlinjerna. 9.1. Stödets positiva effekter 9.1.1. Förekomsten av ett marknadsmisslyckande 44. Förbränning av fossila bränslen innebär yttre effekter som inte räknas med i bränslepriset jämfört med förnybara energikällor såsom biomassa. Ett erkännande av detta marknadsmisslyckande är i linje med miljöstödsriktlinjerna, där det anges att under särskilda förhållanden är vissa statliga stödåtgärder berättigade. I detta sammanhang kommer projektet främst att inriktas mot miljöskydd genom minskade utsläpp, och också syfta till att kommersialisera en ny teknik som medför högre tekniska och ekonomiska risker än konventionell teknik. 45. Den biologiskt nedbrytbara andelen av bränslet har uppskattats till minst 70 %. Eftersom kraftverket redan är i produktion har det varit möjligt att kontrollera den biologiskt nedbrytbara andelen, och för närvarande är den genomsnittliga andelen cirka 71 %. Andelen förnybar energi i bränslet analyseras varje månad av ett fristående laboratorium (tredje part). Proven tas varje dag från bandtransportören som transporterar bränslet från silon till förgasningsenheten. Dessa dagliga prover samlas ihop en gång per månad och skickas till det fristående laboratoriet, som tillhandahåller analysintyg till Lahti Energia med samma tidsintervall. Detta fristående laboratorium har rollen som kontrollant av den biologiskt nedbrytbara andelen. 46. De ursprungliga CO 2 -utsläppen var 791 268 ton per år, och efter investeringen kommer CO 2 -utsläppen att vara cirka 511 831 ton per år. CO 2 -utsläppen kommer således att minska med cirka 279 000 ton per år. Det andra sättet att beräkna minskningarna är att beräkna utsläppen från den ersatta mängden bränsle, så som framgår av tabell 3 nedan. 9

CO 2 -koefficient Bränsle (MWh) CO 2 -utsläpp Kol 0,334 677 000 226 118 ton Naturgas 0,2 268 000 53 600 ton Totalt 279 718 ton Tabell 3: Beräkning av CO2-minskning 47. Minskningarna av de andra utsläppen är mindre och beräkningarna finns i tabell 4 nedan. Nuläge Efter investering Minskning NO x 1 995 1 370 625 ton SO 2 2 168 1 794 374 ton Partiklar 51 51 0 ton Tabell 4: Utsläpp av andra föroreningar 48. Efter investeringen kommer det gamla kraftvärmeverket att användas med lägre last. Det kommer endast att vara i drift när produktionen i den nya anläggningen inte kan tillgodose efterfrågan på uppvärmning. Detta är fallet särskilt under vintern. 49. Förgasning av avfall i en sådan skala är något helt nytt och Lahti Energias anläggning kommer att fungera som en demonstrationsanläggning för hela världen. Den viktigaste nya tekniska lösningen är gasreningen. 50. Riskerna är kopplade till det nya konceptet och de tekniska lösningar som används i projektet. För det första förekommer variationer i bränslets kvalitet, eftersom det utgörs av avfall. Det är mycket vanligt att detta problem uppstår i anläggningar för omvandling av avfall till energi. Variationen kan leda till instabil förbränning i gasbrännaren. Dessutom kan bränslets egenskaper medföra t.ex. tjära och aska som kan ge skadliga avlagringar i gaskylenheten. Detta kan minska nyttan av gaskylenheten såväl som filtreringsapparaterna. 51. Hanteringen när det gäller filtrering av aska har inte påvisats i långvarig drift, utan endast i experiment under 1 2 veckor. Det finns därför en stor osäkerhet om hur processen fungerar på lång sikt, vilket kan leda till ytterligare investeringar och avbrott i hanteringen. 10

52. Kommissionen anser därför att den anmälda åtgärden överensstämmer med punkt 167 i miljöstödsriktlinjerna. 9.1.2. Lämpligt instrument 53. Kommissionen behöver överväga huruvida tillhandahållande av statligt stöd är ett lämpligt instrument för att nå miljöskyddsmålet, särskilt i ljuset av den möjliga förekomsten av instrument som är mindre snedvridande och skulle kunna uppnå samma resultat. 54. På grundval av tillgängliga uppgifter verkar det som om inga alternativa projekt med liknande positiva effekter när det gäller miljöskydd och kommersialisering av nya tekniska innovationer fanns tillgängliga. 55. Kommissionen drar därför slutsatsen att den anmälda åtgärden är ett lämpligt instrument för att uppnå de miljömässiga fördelarna. 9.1.3. Stimulanseffekt och stödets nödvändighet 56. I fråga om villkoret att begränsa stödet till vad som är absolut nödvändigt måste kommissionen beakta de uppgifter som visar att stödbeloppet inte är större än den förväntade bristen på lönsamhet, inklusive en normal avkastning under den period inom vilken investeringen avskrivs. 57. Kommissionen konstaterar i detta sammanhang att den årliga budgeten innehåller begränsningar av det högsta stödbeloppet för projektet. De förfaranden som genomförts av de finländska myndigheterna fastställer den nödvändiga stödnivån till cirka 20 % av investeringskostnaden för ny teknik. Stödet från kommissionen beaktades också när beslutet togs om nivån för det nödvändiga nationella stödet. På grund av budgetrestriktioner beslutades dock att stödet inte kan överstiga 15 miljoner euro, och därför fastställdes den nationella stödnivån till 19 % av investeringskostnaderna. 58. På grund av projektets omfattning var dessutom ytterligare nationella krav tillämpliga i fråga om förfarandet. För beslut om investeringsstöd där stödbeloppet överstiger 3 miljoner euro krävs enligt förordningen godkännande från delegationen för investeringsstöd till företagen. Beslut om investeringsstöd på över 5 miljoner euro måste också ha stöd från statsrådets finansutskott. 59. Kommissionen anser att investeringen inte skulle ha genomförts utan beviljat stöd. Enligt tillgänglig information är anläggningens återbetalningstid cirka [ ] år utan stöd och internräntan [ ] %. Med det föreslagna stödet skulle återbetalningstiden bli [ ] år och internräntan [ ] %. Även med stödet anses återbetalningstiden fortfarande vara ganska betydande och internräntan vara mycket låg. 11

60. Användningen av förgasningsteknik medför inga väsentliga produktionsfördelar för Lahti Energia. Lahti Energia kommer att gynnas av användningen av biobränsle, eftersom företaget inte kommer att behöva betala för biomassadelen av bränslet enligt systemet för handel med utsläppsrätter. Fördelarna när det gäller bränslekostnader har dock beaktats i beräkningarna av de stödberättigande kostnaderna. 61. Projektet medför flera tekniska risker som redan diskuterats i tidigare avsnitt. Den viktigaste ekonomiska risken i projektet gäller användbarheten för maskiner och processer. Driftsavbrott och lägre last eller lägre produktion än väntat kommer att leda till minskade kassaflöden och lägre avkastning på investeringen. Dessutom finns andra ekonomiska risker i form av det framtida priset på elektricitet och eventuella förändringar av priset på det avfall som används som bränsle, inklusive alla skatter. 62. Av dessa skäl drar kommissionen slutsatsen att den anmälda åtgärden är nödvändig för att uppnå målet om miljöskydd i detta fall. 9.1.4. Stödets proportionalitet 63. För att bedöma om stödet är proportionerligt genomför kommissionen först en analys av de stödberättigande extra investeringskostnader som är nödvändiga för att uppnå en högre miljöskyddsnivå, med hänsyn tagen till beräknade avdrag för alla driftsfördelar och alla driftsbesparingar som följer med den extra investeringen under de fem första åren av investeringens livstid (enligt beskrivningen i punkterna 80 82 i miljöstödsriktlinjerna). 64. I nästa steg måste det stödbelopp som fastställts på grundval av punkterna 80 82 bedömas på nytt i fråga om dess exakthet, i enlighet med den detaljerade bedömningen i punkt 174 i miljöstödsriktlinjerna. Kommissionen bedömer för detta syfte i synnerhet - om de stödberättigande kostnaderna beräknats exakt, - om urvalsprocessen genomförts på ett icke-diskriminerande, genomsynligt och öppet sätt, och - om stödet är begränsat till vad som är absolut nödvändigt. 65. För det första noterar kommissionen att stödnivån har beräknats i enlighet med punkterna 80 84 i miljöstödsriktlinjerna. De stödberättigande kostnaderna omfattar 70 % av investeringskostnaderna (motsvarande den biologiskt nedbrytbara andelen av avfallet), från vilka nettovinsterna från de första fem årens verksamhet har dragits av. 66. För det andra noterar kommissionen att urvalsprocessen, inom vars ram beslutet fattades om att bevilja det nuvarande stödet, genomfördes, på grundval av den information som de finländska myndigheterna lämnat in, på ett öppet, genomsynligt och icke-diskriminerande sätt. 12

67. För det tredje beslutade Finland att begränsa stödnivån till 31,89 % av de stödberättigande kostnaderna, medan företaget skulle kunna beviljas en stödnivå på 60 %. Dessutom skulle lönsamheten uttryckt som internränta vara mycket låg även med det föreslagna stödet, eftersom den bara skulle öka till 5,8 %. 68. Kommissionen anser därför att det kan påvisas att utan det anmälda stödbeloppet skulle projektet inte ha genomförts. Med tanke på projektets risker, de höga totalkostnaderna och den relativt låga stödnivån anser kommissionen att stödet står i proportion till målen. 9.2. Möjlig snedvridning av konkurrens och handel 9.2.1. Dynamisk stimulans/undanträngning 69. Den förgasning som är aktuell i detta ärende grundar sig på ny teknik och det är därför osannolikt att företaget kommer att tränga ut andra typer av teknik från branschen. De finländska myndigheterna har informerat kommissionen om att den stödordning enligt vilken stödet beviljades var öppen för alla typer av teknik och att konkurrerande innovationer skulle ha varit berättigande för liknande stöd. Företaget tog beslutet om den valda tekniken, efter att ha genomfört en samlad poängbaserad bedömning som utgjorde grund för beslutet. Kommissionen noterar också att stödet omfattar endast en liten del av projektets kapitalkostnader och att huvuddelen av finansieringen kommer från privata källor. 70. Kommissionen drar slutsatsen att även om projektet enbart är inriktat på en särskild teknik, så hindrar inte detta utvecklingen av annan förgasningsteknik eller andra förnybara energikällor. 9.2.2 Upprätthållande av driften i ineffektiva företag 71. På grundval av uppgifter från de finländska myndigheterna om det stödmottagande företaget är företaget inte ett ineffektivt företag och företagets ekonomiska ställning är god. Dessutom noterar kommissionen att huvuddelen av projektet kommer att finansieras genom Lahti Energias egen budget och genom marknadsbaserade lån. 72. Kommissionen anser därför att det statliga stödet till Lahti Energia inte kommer att upprätthålla driften i ett ineffektivt företag. 9.2.3 Marknadsstyrka/utestängande beteende Effekter på elmarknaden 73. Lahti Energia ingår i Nord Pool, som utgör elbörs för de nordiska länderna. Företagets andel av elproduktionen är mindre än 1 % av marknaden och investeringarna kommer därför inte att ha någon effekt på elmarknaden. Investeringen kommer inte att nämnvärt öka elproduktionskapaciteten, eftersom den kommer att ersätta befintlig kapacitet. 13

Effekter på värmemarknaden 74. Marknadsdynamiken för fjärrvärme skiljer sig mycket från t.ex. elmarknaden. Konkurrensen är bristfällig och det finns ofta endast en aktör, som är marknadsledande med näst intill monopol. Detta beror på att fjärrvärmenätet, när ett sådant finns i ett område, erbjuder den billigaste uppvärmningsformen för hushållen i området samt utgör det mest kostnadseffektiva sättet att producera värme. De företag som producerar fjärrvärme, såsom Lahti Energia, konkurrerar i begränsad omfattning med mindre värmeleverantörer eller, i de flesta fall, med lokala uppvärmningssystem i varje hus (värmepumpar, små värmepannor, elvärme osv.). I flertalet fall är det dock mest kostnadseffektivt att producera värme centralt i stället för att använda lokala uppvärmningsanordningar i varje hus. Särskilt gäller att det bästa helhetsresultatet uppnås om den centralt producerade värmen kommer från förnybara energikällor. 75. Lahti Energia har ungefär 47 % av fjärrvärmemarknaden inom det område som omfattas av företagets fjärrvärmenät. I området finns det cirka 27 000 fastigheter som kräver uppvärmning. Dessa fastigheter får välja fritt mellan fjärrvärme och lokal olje- eller biomassaeldad panna eller elektrisk uppvärmning. Med den nya investeringen i förgasningsanläggningen kan företaget omfatta ett något större område, främst nya bostadsområden som är under byggnad och som medför ny efterfrågan på värme. På grundval av de uppgifter som lämnats av de finländska myndigheterna, dvs. det faktum att investeringen i huvudsak kommer att ersätta befintlig kapacitet och att stödet endast omfattar en del av de extra kostnader som berör miljöskydd, anser kommissionen att marknadsstyrkan inte kommer att öka markant. Den viktigaste effekten av investeringen är att uppvärmningen, som tidigare mestadels var baserad på fossila bränslen, i framtiden kommer att vara mycket mer miljövänlig, särskilt när det gäller CO 2 -utsläppen. Effekter på marknaden för avfallshantering 76. Lahti Energia agerar inte på egen hand på marknaden för avfallshantering. Företaget köper helt enkelt de 250 000 ton avfall som krävs per år, i form av återvunnet fast bränsle, på marknaden. Endast en del av avfallet är lämpligt som material för återvunnet fast bränsle. Eftersom företaget kräver en viss typ av avfall finns det endast några företag som kan tillhandahålla denna typ av avfall till Lahti Energia. Huvudpartner är Kuusakoski Oy, men det finns flera andra leverantörer av bränslet. För närvarande utgör återvunnet fast bränsle en liten andel av allt avfall i Finland. På grund av Lahti Energias nya förgasningsanläggning ökar dock produktionen och tillgången av återvunnet fast bränsle. Detta kommer att öka materialeffektiviteten och den övergripande effektiviteten för avfallshanteringen. Produktion av återvunnet fast bränsle kommer att öka materialåtervinningen, bland annat genom ökad separering av metaller från avfall. Dessutom kommer andra återvinningsbara material att separeras från avfallet på ett effektivare sätt. Allt detta kommer att vara positivt för avfallshanteringsföretagen, eftersom Lahti Energia betalar för den mängd återvunnet fast bränsle som används. Anläggningar för omvandling av avfall till energi har traditionellt tagit ut en avgift för det avfall de tar emot. Skälet till att Lahti Energia betalar för avfallet är att 14

förgasningsprocessen, jämförd med den traditionella teknik som används i anläggningar för omvandling av avfall till energi, ställer högre krav på bränslet, och att Lahti Energia måste säkerställa att dessa krav uppfylls. 77. I Finland finns det ytterst få anläggningar för omvandling av avfall till energi som enbart utnyttjar återvunnet bränsle (REF, Recovered Fuel). Vissa samförbränningsanläggningar utnyttjar små andelar av återvunnet bränsle, men de konkurrerar sällan om bränsle med samma ursprung. I Lahtisregionen är Lahti Energia den enda stora användaren av avfall som bränsle, och det är inte särskilt meningsfullt att transportera avfall långa sträckor på grund av den höga transportkostnaden. 78. Slutsatsen är att investeringen inte kommer att snedvrida konkurrensen inom avfallshanteringen. Den bidrar snarare till en effektivare avfallshantering som är lönsammare för avfallshanteringsföretagen, eftersom de kommer att få extra inkomster från mer effektivt återvunnet avfall. 79. Av ovannämnda skäl anser kommissionen att det aktuella projektet troligen inte kommer att påverka stödmottagarens marknadsstyrka. 9.2.4 Påverkan på handel och lokalisering av verksamhet 80. Enligt ovan genomfördes urvalsprocessen inom den godkända ordningen på ett ickediskriminerande, genomsynligt och öppet sätt. Ordningen är öppen för alla företag och projekt som uppfyller kraven i statsrådets förordning nr 1313/2007. 81. Dessutom utgörs bränslet av avfall, och det finns inte något bättre alternativ för att utnyttja områdets avfall eftersom det är dyrt att transportera avfallet och eftersom dess slutanvändning bör ske så nära avfallets ursprung (vilket i detta fall är Lahtisregionen) som möjligt. Stödmottagaren har valt den lämpligaste platsen i regionen för kraftverket utifrån marknadsbaserade överväganden. Fördelarna med den valda platsen omfattar gynnsam infrastruktur (exempelvis logistik och fjärrvärmenät) och avståndet till stadskärnan. 82. Av dessa skäl drar kommissionen slutsatsen att den anmälda åtgärden medför begränsad negativ inverkan på konkurrensen och påverkan på handeln mellan medlemsstaterna. 9.3. Kumulering av stöd 83. De finländska myndigheterna har bekräftat att det enda offentliga stöd som företaget kommer att få är det nationella investeringsstödet och stödet från kommissionen (FP6). Kumulering av dessa stödordningar har beaktats i beräkningarna av stödnivån. Enligt dessa beräkningar överstiger stödnivån inte 60 % av de stödberättigande kostnaderna, så som anges i avsnitt 3.1.6.1 i miljöstödsriktlinjerna. 15

84. Finland har för närvarande inte någon annan ordning, såsom inmatningstariffer, system för intyg/skyldighet om förnybar energi eller några andra liknande stödordningar för drift av avfallsbaserad energiomvandling. Stödmottagaren kommer därför inte att dra fördel av några andra offentliga stödordningar eller av individuellt stöd utöver det som beskrivs i tidigare avsnitt. 9.4. Balans 85. Investeringen skulle inte ha varit tillräckligt lönsam utan statligt stöd och företaget hade kunnat fortsätta att använda det gamla kraftvärmeverket under många år, och företaget var därför inte tvunget att investera i en ny produktionsenhet. Även med stödet inräknat är projektets lönsamhet inte särskilt god. Detta beror också på högre investeringskostnader än de som ursprungligen planerades. 86. Kommissionen delar dessutom Finlands åsikt att företaget inte skulle genomföra projektet om stödet minskades. Denna åsikt stöds av de totala kostnaderna för projektet och av de beräkningar av projektets lönsamhet som Finland lämnat in och som visar att projektet inte är lönsamt utan stöd. 87. Den understödda åtgärden förefaller att avsevärt öka miljöskyddet och ligger därför i linje med EU:s mål av gemensamt intresse. Statligt stöd är ett lämpligt och nödvändigt instrument för att nå en högre miljöskyddsnivå, eftersom investeringen inte skulle genomföras utan stöd. Det statliga stödbeloppet omfattar endast en del av de investeringar som krävs för att öka miljöskyddet. Således påverkar stödet inte handeln och konkurrensen på ett sätt som skulle strida mot det gemensamma intresset i EU. 88. Investeringar i miljövänligare teknik och i innovationer som går längre än vad som krävs i tillämpliga standarder ligger helt klart i linje med kommissionens mål. Det understödda projektet förväntas inte leda till en betydande snedvridning av konkurrensen, och stödet har en stimulanseffekt. Stödet uppfyller dessutom de formella kriterierna om proportionalitet. Stödnivån på 31,89 % ligger under den högsta tillåtna stödnivån på 60 % av de stödberättigande kostnaderna. Mot bakgrund av den ovanstående bedömningen av proportionalitet anser kommissionen att den i detta fall kan godta det planerade stödbeloppet med tanke på de risker som är förknippade med projektet och stödets inverkan på marknaderna. 89. Mot bakgrund av ovanstående konstaterar kommissionen att åtgärdens negativa effekter på konkurrensen och handeln uppvägs av stödets positiva effekter så att helhetsbilden av åtgärden är positiv. 16

V. SLUTSATS Kommissionen har beslutat att betrakta åtgärden som förenlig med den inre marknaden i enlighet med artikel 107.3 c i EUF-fördraget och att inte göra några invändningar mot den. Om denna skrivelse innehåller konfidentiella uppgifter som inte bör spridas till tredje part, ber vi er informera kommissionen om detta inom femton arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av skrivelsen. Om kommissionen inte har mottagit någon motiverad begäran inom den föreskrivna fristen, anses ni ha samtyckt till att skrivelsen i sin helhet sprids till tredje part och offentliggörs på det språk som är giltigt på följande internetadress: http://ec.europa.eu/competition/elojade/isef/index.cfm. Er begäran ska sändas med rekommenderat brev eller fax till European Commission Directorate-general for Competition State Aid Greffe 1 Place Madou/Madouplein 1 MADO 12/59 1210 Bryssel Belgien Fax: +32 22961242 Högaktningsfullt, På kommissionens vägnar Joaquín ALMUNIA Vice ordförande 17