Rapport Underlag till statens finansiella sparande kvartal :10

Rapport Underlag till statens finansiella sparande 2016 kvartal 4 2017:10

Publikationen kan laddas ner eller beställas från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 2017-02-16 Dnr: 5.1 189/2017 ESV-nr: 2017:10 Copyright: ESV Rapportansvarig: Mikael Marelius

FÖRORD Förord ESV producerar nationalräkenskapsinformation för staten, underlag till statens finansiella sparande. Utgångspunkt för beräkningarna är de regler, definitioner och klassificeringar som gäller för de 28 medlemsländerna i EU. Resultatet av beräkningarna ligger till grund för nationalräkenskapsberäkningar vid Statistiska centralbyrån, SCB, och används till ekonomisk analys. Resultatet används också vid beräkning av EU-avgifter och uppföljning av EU-ländernas ekonomiska situation. Till viss del används det finansiella sparandet också vid granskning enligt konvergenskriterierna. Beräkningar görs kvartalsvis och resultatet publiceras knappt två månader efter utgånget kvartal. 3

INNEHÅLL Innehåll Förord... 3 1 Kontaktinformation... 5 2 Sammanfattning... 6 2.1 Inkomsterna ökade med 24 miljarder... 6 2.2 Utgifterna ökade med 3 miljarder... 7 2.3 Transfereringar minskade fjärde kvartalet... 7 2.4 Övriga statliga enheter... 8 3 Analys av inkomster... 10 3.1 Inkomsterna ökade med nästan 24 miljarder fjärde kvartalet och 70 miljarder kronor 2016. 10 4 Analys av utgifter... 15 4.1 Fortsatt ökning av sociala naturaförmåner... 15 4.2 Omkostnader för konsumtion minskar... 16 Migrationsverkets utgifter minskade under kvartalet... 16 CSN revideras 2014 och 2015... 17 Hyresökningar på 3 procent... 17 Trafikverket ökade aktivering av material... 18 4.3 Löner och sociala avgifter ökade med 4 procent... 18 Myndigheternas löneutgifter ökade med 3 procent... 18 Sociala avgifter ökade med 7 procent... 19 4.4 Myndigheternas försäljning minskade med 6 procent... 19 4.5 Investeringar i vägar ökade... 20 Militära investeringar väsentligt högre... 20 4.6 Räntor 20 Statsskuldsräntor... 20 Övriga räntekostnader... 20 4.7 Löpande transfereringar till utlandet minskade... 21 Återbetald EU-avgift fjärde kvartalet... 21 Högre transfereringar till övriga länder... 21 4.8 Löpande transfereringar inom Sverige ökade... 22 Stöd till företagssektorn ökade... 22 Löpande transfereringar till kommunala sektorn ökade... 22 Löpande transfereringar till hushållssektorn minskade... 27 4.9 Kapitaltransfereringar till utlandssektorn minskade 2016... 31 4.10 Kapitaltransfereringar inom Sverige ökade... 32 Ökade investeringar inom kommunikationsområdet... 32 Bilagor... 33 4

KONTAKTINFORMATION 1 Kontaktinformation Ansvarig Telefon Emelie Brunhage 08-690 44 23 Kammarkollegiet Riksgäldskontoret Mikael Marelius 08-690 44 28 Trafikverket Domstolsverket Kriminalvården Socialstyrelsen Polismyndigheten Statens tjänstepensionsverk Statens fastighetsverk Skatteverket Skogsstyrelsen Tullverket Lars Nordkvist 08-690 45 12 Fortifikationsverket Försvarets materielverk Försvarsmakten Kärnavfallsfonden Margareta Söderhult 08-690 44 60 Försäkringskassan Pensionsmyndigheten Arbetsförmedlingen Sida Kayan Yau 08-690 43 87 ESF-rådet Länsstyrelserna Migrationsverket Hans Åhlander 08-690 45 07 Regeringskansliet Riksgäldskontoret Exportkreditnämnden Annika Näsvall Åhman 08-690 45 14 Centrala studiestödsnämnden Universitet och Högskolor 5

SAMMANFATTNING 2 Sammanfattning Resultatet av den preliminära beräkningen fjärde kvartalet 2016 visar ett positivt finansiellt sparande på 6 miljarder kronor. Jämfört med fjärde kvartalet föregående år förbättrades det finansiella sparandet med drygt 21 miljarder kronor. Inkomsterna ökade med nästan 24 miljarder kronor medan utgifterna ökade med knappt 3 miljarder kronor. För 2016 uppgick sparandet till 51 miljarder kronor vilket är 38 miljarder högre än 2015. Inkomsterna ökade med 70 miljarder kronor medan utgifterna ökade med 32 miljarder kronor. 2.1 Inkomsterna ökade med 24 miljarder Inkomsterna i staten uppgick till 335 miljarder kronor det fjärde kvartalet vilket är en ökning med drygt 8 procent eller nästan 24 miljarder kronor jämfört med samma period i fjol. Skatter på produktion och import ökade med 9 procent eller drygt 21 miljarder kronor. Posten som består av produktskatter och övriga produktionsskatter uppgick totalt till 260 miljarder kronor under det fjärde kvartalet 2016. Fjärde kvartalet ökade produktskatter med 12 miljarder kronor varav mervärdesskatten ökade med drygt 11 miljarder kronor och energiskatter med 0,6 miljarder kronor. Övriga punktskatter såsom alkohol-, tobaks- och stämpelskatt var oförändrade eller till och med minskade något. För helåret 2016 ökade produktskatter med 34 miljarder kronor. Av produktskatter ökade mervärdesskatt med 29 miljarder kronor, energiskatter med 4 miljarder kronor och stämpelskatt hos Lantmäteriet med 1 miljard kronor. Övriga produktionsskatter ökade med 9 miljarder kronor. Av dessa står löneskatterna för drygt 7 miljarder kronor av ökningen till följd av en högre lönesumma i ekonomin. För helåret 2016 ökade övriga produktionsskatter med 40 miljarder kronor, av dessa står löneskatter för 35 miljarder kronor och resolutionsavgiften för drygt 3 miljarder kronor. Fastighets- och fordonsskatter ökar tillsammans med knappt 2 miljarder kronor. Statens intäkter av löpande inkomst- och förmögenhetsskatter minskade med 1 miljard. Hushållsskatterna ökade med 0,5 miljarder kronor. Avkastningsskatterna 6

SAMMANFATTNING minskade med 1,5 miljarder kronor. Bolagens skatter var på samma nivå jämfört med det fjärde kvartalet 2015. För helåret 2016 minskade statens intäkter av löpande inkomst- och förmögenhetsskatter med 9 miljarder kronor. Övriga inkomstökningar avser aktieutdelningar och ränteintäkter som båda ökar med 1 miljard kronor. 2.2 Utgifterna ökade med 3 miljarder De totala utgifterna ökade med 1 procent eller 3 miljarder kronor under det fjärde kvartalet 2016. Totalt uppgick statens utgifter till 329 miljarder kronor. För helåret 2016 ökade utgifterna med 32 miljarder kronor eller knappt 3 procent. Den statliga konsumtionen ökade med 1 procent vilket motsvarar en utgiftsökning på 0,4 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. År 2016 ökade konsumtionen med 9 miljarder kronor eller knappt 4 procent. Omkostnader för konsumtion minskade med 5 procent eller 1,8 miljarder. Minskningen består till största delen av aktiveringar för utvecklande av tillgångar i egen regi. Löner och sociala avgifter ökade 1,4 miljarder kronor eller 4 procent. Sociala naturaförmåner ökade med 3 procent under kvartal 4. För 2016 ökade omkostnader med 0,5 miljard kronor, löner med 6 miljarder kronor och sociala naturaförmåner med knappt 3 miljarder kronor. Investeringarna uppgick till 16 miljarder kronor det fjärde kvartalet vilket är en ökning med 5 miljarder kronor. Ökningen består främst av väginvesteringar och militära investeringar. För 2016 ökade investeringarna med 5 miljarder kronor. Räntekostnaden för statsskulden uppgick till 4,9 miljarder kronor fjärde kvartalet 2016. Det är en ökning med nästan 1 miljard kronor eller 24 procent jämfört med fjärde kvartalet 2015. Vid jämförelse på helår minskade kostnaden för statsskuldsräntor 2016 jämfört med 2015 med nästan 1 miljard kronor. Att räntekostnaden har minskat förklaras av att statskulden har minskat med 56 miljarder kronor under året. 2.3 Transfereringar minskade fjärde kvartalet Transfereringar som är den största posten på utgiftssidan blev 231 miljarder kronor fjärde kvartalet. Det är 70 procent av utgifterna. Netto minskade transfereringarna med 4,3 miljarder kronor. Löpande transfereringar till utlandet minskade med 8,9 miljarder kronor. Det förklaras främst av att Sverige fick 10,5 miljarder kronor i återbetalningar på EU-avgiften. Löpande transfereringar till hushåll minskade med 7

SAMMANFATTNING 3,8 miljarder kronor. Den stora minskningen beror på att statlig assistansersättning betalas i efterskott från och med den1 oktober 2016. Transfereringar till primärkommuner ökade med 3,3 miljarder kronor fjärde kvartalet. Från anslaget Ersättningar och bostadskostnader betalar Migrationsverket ersättningar till primärkommuner för mottagandet av asylsökande. De ökade med 9,1 miljarder kronor till 10,7 miljarder kronor fjärde kvartalet. Kommunerna får också kommunersättning under två år när de tar emot nyanlända med uppehållstillstånd och den har också ökat. Under 2015 fick kommuner och landsting ett tillfälligt stöd med anledning av flyktingsituationen och primärkommunernas del förklarar en minskning med 8,3 miljarder kronor fjärde kvartalet. Bland transfereringarna till hushållssektorn har föräldraförsäkring samt sjukpenning och rehabilitering ökat mest fjärde kvartalet. Föräldraförsäkringen ökade med 0,4 miljarder kronor till 8,7 miljarder kronor. Antalet föräldrapenningdagar och medelersättningen ökar. Försäkringskassans utgifter för sjukpenning och rehabilitering m.m. ökade med drygt 0,2 miljarder kronor och uppgick till 9,0 miljarder kronor fjärde kvartalet 2016. Sjukpenningtalet i december var 10,8 dagar. Sjukpenningtalet ökar inte längre utan har nu legat på samma nivå sedan juli 2016. Garantipension och aktivitets- och sjukersättningar fortsätter minska. 2.4 Övriga statliga enheter Från och med tredje kvartalet 2016 får ESV löpande rapportering från övriga statliga enheter avseende underlag till nationalräkenskaperna. Tidigare år har underlaget till nationalräkenskaperna tagits fram med hjälp av publicerade årsredovisningar och delårsrapporter. Tredje kvartalet 2016 rapporterade följande organisationer in informationen till ESV: Allmänna arvsfonden, Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Jönköping, Operan, Riksbankens jubileumsfond samt Swedfund. 8

Underlag till Statens finansiella sparande (UFSkv42016). Inkomster (Miljoner kronor) Kv1-4 2014 Kv1 2015 Kv2 2015 Kv3 2015 Kv4 2015 Kv1-4 Kv1 2016 Kv2 2016 Kv3 2016 Kv4 2016 2015 Kv1-4 2016 Diff. bel. Kv 4 Diff. % Kv 4 01 Skatter på produktion och import 844 012 208 931 230 485 220 921 239 762 900 100 226 473 250 095 237 578 260 837 974 983 21 074 9 01 Produktskatter 461 418 112 037 128 153 118 800 135 144 494 134 120 231 136 963 124 073 147 408 528 676 12 264 9 02 Övriga produktionsskatter 382 594 96 895 102 332 102 121 104 618 405 966 106 242 113 132 113 505 113 429 446 307 8 810 8 02 Ränteintäkter 8 205 2 356 1 748 1 880 2 279 8 263 2 324 2 169 2 017 2 202 8 713-76 -3 03 Inkomst från bolag 14 759 85 12 853 187 79 13 204 237 10 948 73 3 225 14 482 3 146 3 960 04 Arrenden 23 6 3 5 2 16 2 5 1 2 10 0 10 05 Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter 191 548 57 928 59 448 57 795 58 000 233 171 56 216 55 579 55 233 57 024 224 052-976 -2 06 Sociala avgifter 7 458 2 018 1 902 1 865 1 859 7 644 2 292 2 114 2 083 2 050 8 539 191 10 07 Skadeförsäkringspremier, netto 1 418 266 466 232 392 1 356 206 160 341 664 1 371 273 70 08 Löpande transfereringar från utlandssektorn 1 723 443 591 741 926 2 701 461 1 396 539 803 3 198-123 -13 01 EU-länder 1 021 187 181 388 312 1 069 172 324 297 290 1 084-22 -7 02 Övriga länder 525 205 243 289 570 1 308 164 292 192 386 1 034-184 -32 04 Återvinningar 177 50 167 63 43 324 124 779 50 127 1 080 84 194 09 Transfereringar inom Sverige 25 910 6 867 6 602 6 298 8 050 27 817 7 065 7 012 6 317 8 500 28 893 451 6 01 Företagssektorn 3 055 813 768 733 1 018 3 332 734 820 651 952 3 158-66 -6 01 Böter och straffavgifter från företag D759 219 143 59 58 91 352 73 67 73 70 282-22 -24 02 Övriga transfereringar från företag D753 2 771 668 707 639 925 2 939 659 736 579 881 2 854-45 -5 03 Återvinningar 65 2 2 36 1 41 3 17 0 2 22 1 86 02 Kommunala sektorn 8 820 2 583 2 019 2 156 2 666 9 424 2 659 2 512 2 163 2 886 10 220 219 8 01 Primärkommuner 7 739 2 392 1 863 2 021 2 413 8 689 1 845 1 815 1 979 2 518 8 156 105 4 02 Landsting 1 061 188 153 131 243 715 214 146 150 265 773 21 9 03 Kommunala ideella organisationer 20 4 2 3 11 20 601 551 34 104 1 290 93 867 03 Hushållssektorn 13 256 3 288 3 620 3 226 4 173 14 308 3 491 3 494 3 321 4 487 14 792 313 8 01 Hushållens ideella organisationer 6 793 1 577 1 789 1 535 2 287 7 187 1 975 1 796 1 786 2 667 8 223 380 17 02 Egentliga hushåll 6 463 1 712 1 831 1 691 1 887 7 121 1 516 1 698 1 535 1 820 6 569-67 -4 01 Böter och straffavgifter från hushåll D753 910 234 250 182 224 891 176 226 159 221 781-3 -1 02 Övriga transfereringar från hushåll D753 5 552 1 477 1 581 1 509 1 663 6 230 1 340 1 472 1 376 1 599 5 788-64 -4 04 AP-fonden 779 182 195 183 192 752 180 186 181 176 724-16 -8 10 Kapitalskatter 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0-100 11 Bidrag för investering 0 0 0 0 1 1 0 0 0 0 1-1 -91 Summa utgifter 1 144 558 284 689 292 148 277 607 326 621 1 181 064 294 868 301 573 287 711 329 403 1 213 554 2 782 1 Summa inkomster 1 095 058 278 900 314 098 289 923 311 350 1 194 271 295 276 329 477 304 182 335 308 1 264 243 23 959 8 Finansiellt sparande -49 500-5 789 21 951 12 316-15 271 13 207 408 27 904 16 472 5 905 50 688 21 176-139

ANALYS AV INKOMSTER 3 Analys av inkomster 3.1 Inkomsterna ökade med nästan 24 miljarder fjärde kvartalet och 70 miljarder kronor 2016. De totala inkomsterna uppgick till 335 miljarder kronor det fjärde kvartalet vilket är en ökning med drygt 8 procent eller nästan 24 miljarder kronor. För helåret 2016 ökade inkomsterna med 70 miljarder kronor. Fjärde kvartalet ökade produktskatter med 12 miljarder kronor varav mervärdesskatten ökade med drygt 11 miljarder kronor och energiskatter med 0,6 miljarder kronor. Övriga punktskatter såsom alkohol-, tobaks- och stämpelskatt var oförändrade eller till och med minskade något. För helåret 2016 ökade produktskatter med 34 miljarder kronor av dessa ökade mervärdesskatt med 29 miljarder kronor, energiskatter med 4 miljarder kronor och stämpelskatt hos lantmäteriet med 1 miljard kronor. Övriga produktionsskatter ökade med 9 miljarder kronor. Av dessa står löneskatterna för drygt 7 miljarder kronor av ökningen till följd av en högre lönesumma i ekonomin. Den nya resolutionsavgiften 1 som tas ut från banksystemet uppgick till 0,8 miljarder kronor. Övriga produktionsskatter inklusive fordonsskatt och fastighetsskatt ökade marginellt. För helåret 2016 ökade övriga produktionsskatter med 40 miljarder kronor, av dessa står löneskatter för 35 miljarder kronor och resolutionsavgiften för drygt 3 miljarder kronor. Fastighets- och fordonsskatter ökar tillsammans med knappt 2 miljarder kronor. Statens intäkter av löpande inkomst- och förmögenhetsskatter minskade med 1 miljard. Hushållsskatterna ökade med 0,5 miljarder kronor. Högre inkomstskatter och minskat jobbskatteavdrag bidrog till ökningen. Dessutom minskade RUT- och ROT med 1,1 miljarder kronor. Kapitalskatter minskade dock med hela 3 miljarder kronor. Avkastningsskatterna minskade med 1,5 miljarder kronor. Bolagens skatter var på samma nivå jämfört med det fjärde kvartalet 2015. För helåret 2016 minskade statens intäkter av löpande inkomst- och förmögenhetsskatter med 9 miljarder kronor. Hushållens inkomstskatter ökade 6 1 Resolutionsavgift är EU-reglerad och redovisas av Riksgäldskontoret. Avgiften kommer att ersätta stabilitetsavgiften. Under 2016 har halv Resolutionsavgift tagits ut och samtidigt har också stabilitetsavgift tagits in då avgiften baseras på föregående års inlåning. År 2017 försvinner stabilitetsavgiften och då kommer hel Resolutionsavgift redovisas som beräknas uppgå till 7 miljarder kronor. Avgiften ses som en skatt i ENS (Europeiska national- och regionalräkenskapssystemet). 10

ANALYS av inkomster miljarder kronor medan kapitalskatterna minskade med 12 miljarder kronor. Skattereduktioner minskade med 6 miljarder kronor och avkastningsskatt minskade med 5 miljarder kronor. Bolagsskatter minskade med 5 miljarder kronor. Övriga inkomstökningar avser Aktieutdelningar och ränteintäkter som båda ökade med 1 miljard kronor. 11

Underlag till Statens finansiella sparande (UFSkv42016). Utgifter (Miljoner kronor) Kv 1-4 2014 Kv 1-4 Kv1 2015 Kv2 2015 Kv3 2015 Kv4 2015 2015 Kv1 2016 Kv2 2016 Kv3 2016 Kv4 2016 Kv1-4 2016 Diff. bel. Kv 4 Diff. % Kv 4 Total konsumtion 215 506 50 949 55 741 52 056 66 209 224 956 53 105 60 163 54 355 66 566 234 189 357 1 Totala investeringar 39 739 6 418 12 136 7 560 10 919 37 032 7 186 10 881 7 747 15 980 41 794 5 061 46 Totala räntor 23 702 3 938 5 290 5 081 3 997 18 306 3 443 4 518 4 220 4 940 17 120 943 24 Totala transfereringar 835 634 216 698 210 087 205 835 235 611 868 231 224 769 217 993 215 089 231 355 889 205-4 257-2 Total beredskapslagring 1 119 605 1 213 637 932 3 387 4 96 39 541 680-391 -42 Total statlig moms 28 859 6 081 7 681 6 439 8 951 29 152 6 362 7 923 6 260 10 021 30 566 1 070 12 Summa utgifter 1 144 558 284 689 292 148 277 607 326 621 1 181 064 294 868 301 573 287 711 329 403 1 213 554 2 782 1 01 Sociala naturaförmåner 12 989 3 395 3 924 2 919 4 520 14 757 3 951 5 185 3 523 4 659 17 318 139 3 02 Omkostnader för konsumtion 101 688 21 784 25 697 22 021 36 333 105 835 21 617 28 662 21 565 34 538 106 381-1 795-5 01 Inköp av varor och tjänster 101 051 20 142 26 604 22 282 36 495 105 522 20 038 28 417 21 599 36 120 106 175-375 -1 02 Personalomkostnader 4 003 834 1 083 705 1 516 4 138 834 1 153 752 1 467 4 206-49 -3 03 Hyror 18 327 4 713 4 677 4 645 4 746 18 782 4 771 4 766 4 797 4 903 19 237 157 3 04 Reparationer av lokaler 371 56 104 62 188 410 53 138 69 245 505 57 30 05 Material, egenutvecklade investeringar -22 714-4 209-6 908-5 772-6 783-23 672-4 376-5 941-5 741-8 361-24 419-1 578 23 06 Hyror, egenutvecklade investeringar -1 0 0 0-1 -2-1 0 0 3 2 4-488 07 Offentligrättsliga avgifter 187 53 36 27 68 184 52 66 26 60 203-8 -12 08 Övriga omkostnader 337 164 59 54 70 346 220 32 38 27 317-43 -61 09 Fordonsskatter 25 6 9 3 7 25 5 6 6 15 32 8 121 10 Övriga produktionsskatter 101 25 35 14 27 101 21 24 19 59 123 32 121 03 Löner och sociala avgifter 141 113 35 778 36 348 36 492 36 938 145 556 37 145 37 869 38 192 38 309 151 515 1 371 4 01 Löner 96 004 24 018 24 801 24 760 25 177 98 756 24 922 25 682 25 814 25 924 102 342 747 3 02 Sociala avgifter 44 756 11 458 11 573 11 667 11 741 46 438 11 944 12 327 12 325 12 511 49 107 770 7 03 Värnpliktslöner 241 52 61 57 70 241 51 56 65 98 271 28 40 04 Löner, egenutvecklade investeringar -704-131 -224-117 -214-687 -118-266 -97-285 -766-70 33 05 Övriga löner 574 268 96 88 115 568 228 49 59 42 379-73 -64 06 Övriga sociala avgifter 243 114 41 37 49 241 118 21 25 18 183-31 -63 04 Försäljning -40 284-10 008-10 227-9 375-11 582-41 192-9 609-11 553-8 924-10 940-41 026 642-6 01 Extern försäljning -29 941-7 766-7 579-7 257-8 192-30 794-7 453-8 952-6 707-7 460-30 572 732-9 02 Intern försäljning -10 344-2 241-2 648-2 119-3 389-10 398-2 156-2 601-2 218-3 480-10 455-91 3 Total konsumtion 215 506 50 949 55 741 52 056 66 209 224 956 53 105 60 163 54 355 66 566 234 189 357 1 05 Investeringsverksamhet 39 739 6 418 12 136 7 560 10 919 37 032 7 186 10 881 7 747 15 980 41 794 5 061 46 01 Byggnader och anläggningar 26 960 4 497 7 239 5 986 6 796 24 519 4 457 6 084 6 022 8 781 25 345 1 986 29 02 Om- och tillbygnad av bef. byggnader och anläggningar, mark 1 133 194 253 152 537 1 136 185 311 289 703 1 487 166 31 03 Maskiner, transportmedel och inventarier 6 102 1 097 1 585 1 026 2 923 6 632 1 062 1 897 1 108 2 457 6 524-466 -16 04 Forskning och utveckling, immateriella investeringar 2 632 458 902 364 894 2 618 358 846 339 1 131 2 674 237 27 05 Försäljning av materiella tillgångar -2 989-133 -201-28 -192-554 -68-188 -44-89 -389 103-54 06 Militära investeringar 5 902 304 2 357 59-39 2 681 1 192 1 931 34 2 996 6 153 3 035-7 814 39 739 12 136 7 560 10 919 37 032 7 186 10 881 7 747 41 794 5 061 46 Totala investeringar 6 418 15 980

Kv 1-4 2014 Kv 1-4 2015 Kv1 2015 Kv2 2015 Kv3 2015 Kv4 2015 Kv1 2016 Kv2 2016 Kv3 2016 Kv4 2016 Kv1-4 2016 Diff. bel. Kv 4 Diff. % Kv 4 06 Räntekostnader 23 702 3 938 5 290 5 081 3 997 18 306 3 443 4 518 4 220 4 940 17 120 943 24 01 Räntor på statsskulden m.m. 23 235 3 905 5 213 5 070 3 981 18 170 3 445 4 517 4 159 4 935 17 055 953 24 02 Övriga räntekostnader 496 39 82 15 20 156 1 5 65 11 81-9 -47 03 Räntor, egenutvecklade investeringar -29-6 -5-5 -4-20 -3-4 -4-5 -16-2 43 Totala räntor 23 702 3 938 5 290 5 081 3 997 18 306 3 443 4 518 4 220 4 940 17 120 943 24 07 Löpande transfereringar till utlandet 59 590 18 915 12 979 10 597 18 585 61 077 17 846 11 175 13 072 9 687 51 779-8 899-48 01 EU-institutioner 34 525 14 072 8 468 4 386 7 067 33 994 11 615 5 320 8 286-1 718 23 503-8 785-124 01 BNI-avgift (kassamässig) 28 811 11 820 7 129 3 642 5 879 28 469 9 519 4 443 6 873 4 389 25 224-1 489-25 02 UK-avgift (kassamässig) 463 243 109 61 93 506 162 68 109 290 628 197 211 03 EU-moms (kassamässig) 5 252 2 009 1 230 683 1 095 5 019 1 934 810 1 305-6 398-2 349-7 493-684 02 Övriga utlandssektorn 25 064 4 843 4 511 6 211 11 518 27 083 6 231 5 854 4 786 11 405 28 276-113 -1 01 EU-länder 2 182 711 350 547 1 027 2 634 315 578 380 666 1 938-361 -35 02 Övriga länder 22 882 4 132 4 161 5 664 10 491 24 449 5 917 5 277 4 406 10 739 26 338 247 2 08 Löpande transfereringar inom Sverige 765 436 195 909 195 602 191 956 212 951 796 418 205 025 204 862 200 096 213 452 823 435 501 0 01 Företagssektorn 37 126 8 917 8 498 8 769 10 126 36 310 9 479 9 466 8 699 10 549 38 193 423 4 01 Statliga affärsverk 1 250 267 280 258 359 1 164 249 240 236 400 1 126 41 11 02 Statliga bolag 8 044 2 143 2 196 1 749 2 184 8 272 2 332 2 279 1 913 2 103 8 627-81 -4 03 Privata företag m.fl. 26 530 6 254 5 737 6 460 7 208 25 658 6 640 6 762 6 154 7 708 27 264 500 7 04 Kommunala bolag 1 302 253 284 303 375 1 216 258 184 396 338 1 176-37 -10 03 Kommunala sektorn 298 080 74 634 77 140 74 477 91 700 317 952 80 048 82 699 81 218 93 398 337 363 1 698 2 01 Primärkommuner 185 452 46 342 47 775 47 411 60 398 201 925 49 094 52 653 52 207 63 726 217 679 3 328 6 02 Landsting 108 925 27 359 28 751 26 686 30 777 113 573 30 099 29 430 28 282 29 032 116 842-1 745-6 03 Kommunala ideella organisationer 3 702 934 614 380 526 2 454 855 616 729 641 2 841 115 22 04 Hushållssektorn 304 354 80 437 76 026 76 117 78 207 310 787 81 755 76 884 75 889 74 992 309 521-3 215-4 01 Hushållens ideella organisationer 33 237 9 771 7 766 7 402 7 851 32 791 10 553 7 774 7 159 8 440 33 927 589 8 02 Egentliga hushåll 271 117 70 666 68 260 68 715 70 356 277 997 71 202 69 110 68 730 66 552 275 594-3 804-5 05 Ålderspensionssystemet 125 876 31 920 33 938 32 592 32 918 131 369 33 743 35 814 34 290 34 513 138 359 1 594 5 09 Kapitaltransfereringar till utlandssektorn 4 901 787 517 2 113 1 945 5 362 226 286 1 127 2 006 3 646 61 3 01 EU-länder 3 21 7 1 14 41 8 0 1 10 20-3 -26 02 Övriga länder 4 887 767 510 2 112 1 930 5 319 218 286 1 126 1 996 3 626 65 3 03 Infrianden av garantier 11 0 0 0 1 1 0 0 0 0 0-1 -62 10 Kapitaltransfereringar inom Sverige 5 708 1 086 989 1 169 2 130 5 374 1 672 1 670 794 6 210 10 346 4 080 192 01 Företagssektorn 2 592 752 555 707 637 2 650 885 1 154 496 1 251 3 786 614 96 01 Privata företag m.fl. 788 221 172 155 278 826 240 297 171 544 1 252 266 96 02 Kommunala bolag 319 92 58 37 129 315 110 182 58 132 482 3 2 03 Infrianden av garantier 598 109 73 77 217 476 62 646 259 562 1 529 345 159 04 Tillskott till företag 887 330 252 439 12 1 033 472 30 8 13 522 0 1 02 Statliga ideella organisationer 20 12 4 4 2 22 28 20 17 18 82 16 953 03 Kommunala sektorn 2 107 55 185 206 1 193 1 638 531 277 67 4 652 5 527 3 460 290 01 Primärkommuner 1 332 48 180 137 726 1 091 228 255 57 4 200 4 740 3 474 479 02 Landsting 765 6 5 68 467 546 301 17 7 441 767-25 -5 03 Kommunala ideella organisationer 10 0 1 0 0 1 2 5 3 11 20 11 3 149 04 Hushållssektorn 990 267 245 252 299 1 064 228 219 214 289 950-10 -3 01 Hushållens ideella organisationer 192 45 19 30 73 167 57 39 38 88 222 15 20 02 Egentliga hushåll 798 223 226 223 226 897 171 180 176 201 728-25 -11 Totala transfereringar 835 634 216 698 210 087 205 835 235 611 868 231 224 769 217 993 215 089 231 355 889 205-4 257-2

Kv 1-4 2014 Kv1 2015 Kv 1-4 Kv2 2015 Kv3 2015 Kv4 2015 2015 Kv1 2016 Kv2 2016 Kv3 2016 Kv4 2016 Kv1-4 2016 Diff. bel. Kv 4 Diff. % Kv 4 11 Beredskapslagring 1 119 605 1 213 637 932 3 387 4 96 39 541 680-391 -42 13 Statlig moms 28 859 6 081 7 681 6 439 8 951 29 152 6 362 7 923 6 260 10 021 30 566 1 070 12 Summa utgifter 1 144 558 284 689 292 148 277 607 326 621 1 181 064 294 868 301 573 287 711 329 403 1 213 554 2 782 1 Summa inkomster 1 095 058 278 900 314 098 289 923 311 350 1 194 271 295 276 329 477 304 182 335 308 1 264 243 23 959 8-49 500 21 951 12 316-15 271 13 207 408 27 904 16 472 50 688 21 176-139 Finansiellt sparande -5 789 5 905

ANALYS AV UTGIFTER 4 Analys av utgifter De totala utgifterna uppgick till 329 miljarder kronor fjärde kvartalet 2016. Det var en utgiftsökning med 1 procent eller knappt 3 miljarder kronor jämfört med fjärde kvartalet 2015. På helåret 2016 uppgick de totala utgifterna till 1 214 miljarder kronor vilket var en ökning med 3 procent eller 32 miljarder kronor. Den statliga konsumtionen ökade med 1 procent vilket motsvarar en utgiftsökning på 0,4 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. År 2016 ökade konsumtionen med 9 miljarder kronor eller knappt 4 procent. 4.1 Fortsatt ökning av sociala naturaförmåner Under fjärde kvartalet 2016 fortsatte utgifterna för de sociala naturaförmånerna att öka. Jämfört med motsvarande kvartal året innan var ökningen 3 procent. På helåret var ökningen 17 procent. I kronor räknat uppgick ökningen till 0,1 miljarder på kvartalet och till 2,6 miljarder på helåret. Migrationsverkets utgifter för sociala naturaförmåner minskade under fjärde kvartalet med 6 procent eller 88 miljoner kronor. Totalt för helåret 2016 ökade dock utgifterna med 64 procent eller 2 miljarder kronor. Anslaget Ersättningar och bostadskostnader, Boende för asylsökande2 minskade med 20 procent, drygt 0,2 miljarder under fjärde kvartalet. Sett över helåret ökade utgifterna med 59 procent eller 1,5 miljarder kronor jämfört med helåret 2015. Orsaken till förändringen är främst att i slutet på år 2015 och i början av år 2016 upphandlades det fler ABT-boenden (tillfälligt anläggningsboende) för att klara av det stora antalet asylsökande. Dessa boenden avvecklas successivt i takt med att behovet minskar. Migrationsverkets anslag Offentligt biträde i utlänningsärenden hade en ökning på 163 procent detta kvartal. Beloppsmässigt var ökningen 0,1 miljarder kronor. Sett över helåret ökade utgifterna på anslaget med 128 procent, 0,3 miljarder kronor. Under fjärde kvartalet ökade Arbetsförmedlingens utgifter för sociala naturaförmånerna med 27 miljoner kronor eller 2 procent. Även på helåret var 2 Boendekostnader för asylboende redovisas som sociala naturaförmåner. Art 5 Lokalhyror under anslagsposten Boende för asylsökande har förts om i sin helhet. Definitionen på sociala naturaförmåner utgår från att Migrationsverket står för kostnaden men att det är en extern/privat utförare som erbjuder och utför tjänsten där hushållen är mottagare. 15

ANALYS AV UTGIFTER ökningen 2 procent vilket motsvarade 114 miljoner kronor. Anslaget Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ökade med 28 procent eller 0,3 miljarder kronor under kvartalet. På helåret var ökningen 15 procent eller 0,5 miljarder kronor. Anslaget Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare ökade med 50 procent detta kvartal vilket motsvarade 0,2 miljarder kronor. På helåret var ökningen lägre med 3 procent eller knappt 0,1 miljarder kronor. Anslaget får bland annat användas för utgifter som avser deltagare i arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik och förberedande insatser eller projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning. Hos Försäkringskassan ökade utgifterna för de sociala naturaförmånerna med 11 procent eller 0,1 miljarder på kvartalet. På helåret var ökningen 7 procent eller 0,3 miljarder kronor. Anslaget Tandvårdsförmåner Statligt tandvårdsstöd stod för den största delen av ökningen. Kvartal fyra ökade utgifterna på anslaget med 9 procent och på helåret med 7 procent. 4.2 Omkostnader för konsumtion minskar Omkostnader för konsumtion utgör drygt hälften av de totala konsumtionsutgifterna. Fjärde kvartalet 2016 uppgick de till knappt 35 miljarder kronor och minskade därmed med 5 procent, 2 miljarder kronor jämfört med motsvarande period föregående år. Vid en jämförelse mellan helåren 2015 och 2016 var det dock ingen förändring. Inköp av varor och tjänster är den största utgiftsposten under omkostnader för konsumtion. Fjärde kvartalet 2016 uppgick myndigheternas inköp av varor och tjänster till 36 miljarder kronor, en minskning med 1 procent eller 0,5 miljarder kronor jämfört med motsvarande period föregående år. Migrationsverkets utgifter minskade under kvartalet Migrationsverkets omkostnader för inköp av varor och tjänster uppgick fjärde kvartalet till 1,1 miljarder kronor. Under kvartalet minskade Migrationsverkets omkostnader för inköp av varor och tjänster med 22 procent, eller 0,3 miljarder kronor. Summerat på helåret var förändringen dock positiv med en ökning på 44 procent eller 1,2 miljarder kronor jämfört med helåret 2015. Merparten av förändringen återfinns under anslaget Ersättningar och bostadskostnader som minskade med 25 procent kvartal 4 samtidigt som anslaget ökade med 75 procent på helåret. Ökningen på helåret 2016 är en följd av antalet asylsökande hösten år 2015. Det är framförallt kostnader för livsmedel som har ökat. På grund av det ökade behovet av boendeplatser tvingades Migrationsverket upphandla ABT-boenden där möjlighet till självhushåll ofta saknades. Även 16

ANALYS AV UTGIFTER kostnader för bevakning har ökat vid såväl ABT-boenden som vid Migrationsverkets administrativa lokaler. Försvarsmyndigheternas utgifter för inköp av varor och tjänster har minskat med 6 procent vilket motsvarar 0,4 miljarder kronor. Förändringen avser främst inköp av omkostnadsvaror i samband med anskaffning och underhåll av materiel. Inköp av varor och tjänster kan variera mellan kvartalen och åren, men även för året som helhet har kostnaderna minskat. Naturvårdsverket har ökat sina inköp av varor och tjänster med 0,2 miljarder kronor, vilket främst avser mer utbetald ersättning till markägare för skydd av värdefull natur. Folkhälsomyndigheten ökade sina utgifter med 92 procent eller 53 miljoner kronor fjärde kvartalet 2016. Merparten av ökningen återfinns under anslaget Insatser för vaccinberedskap. Både Karolinska institutet och Linköpings universitet har rapporterat en minskning av sina utgifter avseende inköp av varor och tjänster. Förändringen beror till stor del på att de rapporterat minskade utgifter för forskningsuppdrag som myndigheten låtit någon annan som inte är en statlig myndighet utföra. CSN revideras 2014 och 2015 Till följd av att en avsättning felaktigt redovisats som en kostnad hos Centrala studiestödsnämnden (CSN) har omkostnaderna för inköp av varor och tjänster reviderats avseende 2014 och 2015. Beloppen som flyttats från inköp av varor och tjänster till intäkter av avgifter som inte disponeras uppgick till 61 miljoner helåret 2014 och 154 miljoner helåret 2015. Från och med första kvartalet 2016 har redovisningen varit korrekt. Hyresökningar på 3 procent Statens omkostnader för lokalhyror ökade med 3 procent eller 157 miljoner kronor fjärde kvartalet 2016 jämfört med fjärde kvartalet 2015. På helåret ökade utgifterna med 2 procent eller 455 miljoner kronor jämfört med helåret 2015. Migrationsverkets lokalkostnader fortsatte att öka, både på kvartal och på helår. Under fjärde kvartalet ökade utgifterna med 18 procent eller 11 miljoner kronor. På helåret var ökningen 25 procent vilket motsvarade 57 miljoner kronor. Statens fastighetsverk hade en dramatisk ökning av sina lokalkostnader fjärde kvartalet 2016. Ökningen uppgick till 17 miljoner vilket motsvarade nästan 1000 17

ANALYS AV UTGIFTER procent. På helåret var ökningen 19 miljoner kronor, drygt 200 procent. De ökade lokalkostnaderna var en följd av engångskostnaden för ett ombyggt projektkontor. Trafikverket ökade aktivering av material Aktivering av material inom egenutvecklade investeringar hade ett utfall på 8,4 miljarder kronor fjärde kvartalet 2016. Det var en ökning med 23 procent eller 1,6 miljarder kronor jämfört med fjärde kvartalet 2015. På helåret var motsvarande ökning 3 procent eller 0,7 miljarder kronor. Trafikverket ökade sin aktivering av material både på kvartalet och på helåret. Störst var ökningen på kvartalet med 22 procent eller 1,4 miljarder kronor. På helåret var motsvarande ökning 2 procent, knappt 0,4 miljarder kronor. Huvuddelen av ökningen återfinns under anslaget Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur och då främst under anslagsposten Vidmakthållande väg. Totalt uppgick Trafikverkets omkostnader till 22 miljarder kronor för helåret 2016 vilket stod för 90 procent av de totala omkostnaderna. Statens fastighetsverk har från och med 2015 börjat aktivera egenutvecklade investeringar i högre grad än förut. Under fjärde kvartalet 2016 rapporterade myndigheten en ökning på 92 procent eller 0,2 miljarder kronor. På helåret var ökningen 67 procent eller knappt 0,5 miljarder kronor jämfört med helåret 2015. 4.3 Löner och sociala avgifter ökade med 4 procent Utgiften för löner och sociala avgifter uppgick till 38 miljarder kronor fjärde kvartalet 2016, vilket är en ökning med 4 procent jämfört med fjärde kvartalet 2015. Även för helåret 2016 var ökningen 4 procent för löner och sociala avgifter. Myndigheternas löneutgifter ökade med 3 procent Migrationsverkets löneutgifter ökade med 10 procent vilket motsvarar 65 miljoner kronor fjärde kvartalet jämfört med samma kvartal föregående år. För helåret 2016 ökade myndighetens löneutgifter med 29 procent. Migrationsverket har utökat sin personalstyrka under året till följd av den stora ökningen av asylsökande till Sverige, medeltalet anställda har ökat med 1 934 personer under 2016. Det är främst inom asylprövningsverksamheten, boendemottagningen och tillståndsverksamheten som personalstyrkan ökat. Polisen hade under perioden ökade löneutgifter med 6 procent eller 157 miljoner kronor jämfört med samma period föregående år medan ökningen på helåret 2016 var 5 procent. De ökade utgifterna kan främst förklaras med fler civilanställda som var 1 100 fler i slutet av 2016 jämfört med året innan. 18

ANALYS AV UTGIFTER Arbetsförmedlingens löneutgifter ökade med 2 procent vilket motsvarar 23 miljoner fjärde kvartalet 2016 jämfört samma period föregående år. För helåret 2016 var ökningen 8 procent. Arbetsförmedlingen har under året fått ökade anslag till etableringsuppdraget och större ESF-projekt vilket förklarar en del av löneutgiftsökningen. Myndigheten har ökat antalet årsarbetskrafter med 696 under året. Försäkringskassans löneutgifter ökade med 6 procent eller 68 miljoner fjärde kvartalet. Även på helåret 2016 ökade myndighetens löneutgifter med 6 procent. Försäkringskassan har under året fått ökade anslag för att stärka sjukförsäkringsområdet där personalstyrkan också utökats med ett flertal personer. Genomsnittligt antal årsarbetskrafter har ökat med 291 på myndigheten under 2016. Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO minskade löneutgifterna med 11 procent vilket motsvarar 9 miljoner kronor fjärde kvartalet 2016 jämfört med föregående år. Myndigheten har minskat sin personalstyrka jämfört med föregående år. Sociala avgifter ökade med 7 procent De sociala avgifterna uppgick till 12,5 miljarder kronor fjärde kvartalet 2016 vilket är en ökning med 7 procent jämfört med samma kvartal 2015. För helåret 2016 ökade de sociala avgifterna med 6 procent vilket är något högre än utvecklingen av löneutgifter under samma period. Försvarsmaktens sociala avgifter ökade med 8 procent eller 330 miljoner helåret 2016 jämfört med löneutgifterna som bara ökade med 1 procent under samma period. Skillnaden kan främst förklaras av höjda arbetsgivaravgifter för anställda under 26 år samt ökade kostnader för det nya statliga tjänstepensionsavtalet (PA16). Det nya tjänstepensionsavtalet PA16 reglerar premiebestämda pensioner för arbetstagare födda 1988 eller senare. Avtalet gäller från 1 januari 2016 och påverkar myndigheternas sociala avgifter med anställda i denna åldersgrupp. 4.4 Myndigheternas försäljning minskade med 6 procent Under fjärde kvartalet minskade myndigheternas externa försäljning med 9 procent medan den interna försäljningen ökade med 3 procent jämfört med fjärde kvartalet 2015. Totalt uppgick försäljningen till 11 miljarder kronor varav drygt 7 miljarder kronor var extern försäljning och drygt 3 miljarder kronor intern försäljning. Tullverkets externa försäljning har minskat 690 miljoner fjärde kvartalet 2016 jämfört med samma kvartal föregående år. Minskningen förklaras främst av en tilläggsavgift på cirka 760 miljoner på tullavgiften till EU. Tilläggsavgiften är 19

ANALYS AV UTGIFTER retroaktiv från 2014 och avser en minskning på 5 procent av den administrativa kostnaden av tullavgiften som Sverige får behålla. 4.5 Investeringar i vägar ökade Investeringar totalt ökade med 5 miljarder kronor och uppgick till 16 miljarder kronor under fjärde kvartalet. Investeringarna i byggnader och anläggningar ökade med 2 miljarder kronor. Trafikverket står för merparten av investeringarna och där ökade vägsinvesteringarna med 1,7 miljarder kronor medan järnväginvesteringarna minskade med 0,3 miljarder kronor. Maskininvesteringar minskade med 0,5 miljarder kronor, minskningen syns bl.a. hos Polisen som minskade sina investeringar med 0,2 miljarder kronor. För 2016 så ökar investeringar med 5 miljarder kronor vägar ökar 1,7 miljarder kronor medan järnvägar minskar med 1,4 miljarder kronor. Militära investeringar ökar 3 miljarder kronor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har ökat sina investeringar i maskiner och inventarier med 0,1 miljarder kronor, vilket främst avser radiokommunikationssystemet Rakel. Militära investeringar väsentligt högre Försvarsmyndigheternas militära investeringar uppgick till 3 miljarder kronor under kvartalet, vilket är en ökning med 3 miljarder kronor från en ovanligt låg nivå föregående år. Leveranserna under kvartalet avsåg bland annat helikoptrar och artillerisystem. Av kvartalets utgifter för beredskapsmateriel utgör 1,8 miljarder kronor förskott för utveckling av JAS 39E samt för en ny ubåtstyp, vilket föregående år motsvaras av 2,5 miljarder kronor. Föregående års utfall innehåller en reducering på 0,7 miljarder kronor avseende överföringar av materielsatser från nedmonterat materiel till beredskapsvarulager. 4.6 Räntor Statsskuldsräntor Räntekostnaden för statsskulden uppgick till 4,9 miljarder kronor fjärde kvartalet 2016. Det är en ökning med nästan 1 miljard kronor eller 24 procent jämfört med fjärde kvartalet 2015. Vid jämförelse på helår så minskar kostnaden för statsskuldsräntor 2016 jämfört med 2015 med nästan 1 miljard kronor. Att räntekostnaden har minskat kan förklaras av att statskulden har minskat med 56 miljarder kronor under året. Övriga räntekostnader Övriga räntekostnader uppgick till 11 miljoner kronor fjärde kvartalet 2016 vilket är en minskning med 9 miljoner kronor jämfört med motsvarande kvartal 2015. På 20

ANALYS AV UTGIFTER helåret har räntekostnaden minskat till 81 miljoner kronor eller med 75 miljoner kronor jämfört med föregående år. 4.7 Löpande transfereringar till utlandet minskade Löpande transfereringar till utlandet minskade med 8,9 miljarder kronor fjärde kvartalet och uppgick till 9,7 miljarder kronor. Återbetald EU-avgift fjärde kvartalet Transfereringar till EU-institutioner avser EU-avgiften som enligt det Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS) omfattar: BNI-baserad avgift Mervärdesskattebaserad avgift Storbritanniens budgetreduktion. Avgiften totalt blev -1,7 miljarder kronor vilket är 8,8 miljarder kronor lägre än fjärde kvartalet 2015. Den negativa avgiften förklaras av återbetalningar av de olika avgifterna som redovisas på utgiftssidan. Återbetalningarna för respektive avgift uppgår till: Återbetald BNI-baserad avgift: -2 955 miljoner kronor Återbetald Mervärdesskattebaserad avgift: -7 747 miljoner kronor Justerad Storbritanniens budgetreduktion: +177 miljoner kronor Den lägre avgiften beror på EU:s lägre budget från 2014 som i sin tur är ett resultat av rådets och parlamentets uppgörelse om budgetramen för 2014-2020. Tullavgift ingår inte här utan den del som Sverige får behålla redovisas istället som försäljningsinkomst. Den justerade tullavgiften redovisas under försäljningsinkomst (avsnitt 4.4). Högre transfereringar till övriga länder Transfereringar till övriga länder ökade med 0,2 miljarder kronor och uppgick till 10,7 miljarder kronor fjärde kvartalet. Sidas bidrag ökade med 0,1 miljarder kronor netto fjärde kvartalet. Sidas biståndverksamhet har ökat med 0,8 miljarder kronor mellan åren och då ökade Sidas bidrag till humanitära insatser mest. Det internationella biståndet har räknats av för flyktingkostnader sedan 2013. Migrationsverkets dagersättning till asylsökande minskade med 0,1 miljarder kronor mellan kvartalen men ökade med 0,7 miljarder kronor mellan åren. 21

ANALYS AV UTGIFTER Migrationsverkets utbetalning av dagersättning till asylsökande redovisas som bidrag till övriga länder. 3 Nationalräkenskaperna har efter utredning beslutat att person utan uppehållstillstånd representerar ett utländskt hushåll. Kontanta ersättningar som ges direkt till individer betraktas då som transferering till det land individen tillhör. Rymdstyrelsen betalade 0,2 miljarder kronor mer fjärde kvartalet i avgifter till internationella organisationer men årsutfallet ligger på oförändrad nivå. Kammarkollegiet betalade 0,1 miljarder kronor mer i avgift till Förenta nationerna 2016 jämfört med 2015. 4.8 Löpande transfereringar inom Sverige ökade Löpande transfereringar inom Sverige ökade med 0,5 miljarder kronor netto fjärde kvartalet och uppgick till 213 miljarder. Stöd till företagssektorn ökade Transfereringar till privata företag ökade med 0,5 miljarder kronor till 7,7 miljarder kronor fjärde kvartalet. Jordbruksverkets utbetalningar av stöd ökade 0,6 miljarder kronor mellan kvartalen och 1,4 miljarder kronor mellan åren. Mest ökade den statliga medfinansieringen av landsbygdsstöd från EU. Bidragen till nystartsjobb har ökat 0,5 miljarder kronor mellan åren. Arbetsförmedlingen betalar nystartstöd från anslaget Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar till Skatteverket som förmedlar vidare till företagens skattekonto. Arbetsförmedlingens kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser har minskat 0,2 miljarder kronor mellan kvartalen och 0,5 miljarder kronor mellan åren. Energimyndighetens stöd till företag för energiforskning minskade med 0,1 miljarder jämfört med fjärde kvartalet året innan men ökade med 0,1 miljarder kronor mellan åren. Löpande transfereringar till kommunala sektorn ökade När ENS uppdaterades höjdes nivån för transfereringar till den kommunala sektorn med drygt 20 miljarder kronor per kvartal. Skatterna redovisas per sektor, det vill säga, fördelat på staten, kommunerna och ålderspensionssystemet. Detta innebär att de stora skattereduktionerna, framför allt jobbskatteavdraget och skattereduktionen för hemtjänster, gör att statens skatteintäkter från hushållen blir negativa. Enligt de redovisningsprinciper som nationalräkenskaperna tillämpar måste därför en del av dessa skattereduktioner räknas av mot den kommunalskatt som hushållen betalar 3 Det som tidigare redovisats som bidrag till hushåll på anslaget Ersättningar och bostadskostnader, anslagsposten Ersättningar till asylsökande samt anslaget Utresor för avvisade och utvisade har klassats om till bidrag till övriga länder. 22

ANALYS AV UTGIFTER trots att skattereduktionerna belastar statens budget. Genom att nationalräkenskaperna på inkomstsidan flyttar en del av skattereduktionerna från staten till kommunerna så måste man kompensera kommunerna med ett fiktivt statsbidrag som är lika stort som den skattereduktion man räknar av från den kommunala skatten. Det innebär att den kommunala inkomstskatten som nationalräkenskaperna redovisar är betydligt lägre än den kommunalskatt som Skatteverket redovisar vid den årliga inkomsttaxeringen. Löpande transfereringar till primärkommuner ökade Löpande transfereringar till primärkommuner uppgick till 64 miljarder kronor vilket är en ökning med 3,3 miljarder kronor jämfört med fjärde kvartalet 2015. 16 miljarder kronor i kommunalekonomisk utjämning fjärde kvartalet Den kommunalekonomiska utjämningen var 16 miljarder kronor per kvartal 2016. Den ökade med 0,4 miljarder kronor fjärde kvartalet. Under 2015 minskade den kommunala utjämningen med 1,5 miljarder kronor eftersom avdragsrätten för pensionssparande togs bort 2015 vilket medförde ökade skattemedel till kommunerna. Därför minskades den kommunalekonomiska utjämningen i motsvarande grad. Lägre skattereduktion men högre kommunmoms Skattereduktioner minskade med 0,5 miljarder till 15,2 miljarder kronor fjärde kvartalet. Under 2016 minskade skattereduktionerna med 2,2 miljarder kronor. Kommunmomsen till primärkommuner uppgick till 12,1 miljarder kronor fjärde kvartalet, en ökning med 0,3 miljarder kronor. För 2016 var ökningen 1,9 miljarder kronor. Under 2015 ökade skattereduktionen och kommunmomsen med drygt 2 miljarder. Under 2015 fick kommuner och landsting ett tillfälligt stöd med anledning av flyktingsituationen och kommunernas del förklarar en minskning med 8,3 miljarder kronor mellan åren. Kommunersättning för flyktingmottagande ökade Från anslaget Ersättningar och bostadskostnader betalar Migrationsverket ersättningar till primärkommuner för mottagandet av asylsökande. De ökade 9,1 miljarder kronor till 10,7 miljarder kronor fjärde kvartalet. För helåret 2016 var ökningen 15,7 miljarder kronor och årsersättningen blev 20,4 miljarder kronor. Flest sökanden kommer från Syrien och därefter Afghanistan och Irak. Kommunerna får också kommunersättning under två år när de tar emot nyanlända med uppehållstillstånd. Kommunersättningar vid flyktingmottagande till primärkommuner ökade med 1 miljard kronor fjärde kvartalet och uppgick till 3,6 miljarder kronor. För 2016 var ökningen 3 miljarder kronor och årsersättningen blev 23

ANALYS AV UTGIFTER 12,2 miljarder kronor. Schablonersättningen höjdes den 1 januari 2016 och fler asylsökande är kommunplacerade. När beslut om uppehållstillstånd har beviljats skrivs de asylsökande ut ur mottagningssystemet och blir istället placerade i kommuner. Ersättning för ensamkommande barn, som är en anslagspost under anslaget Kommunersättning vid flyktingmottagande, ökade med 0,5 miljarder kronor fjärde kvartalet och blev 1,7 miljarder kronor. För 2016 blev ersättningen 6,1 miljarder kronor, en ökning med 1,7 miljarder kronor mellan åren. Kostnaden för ensamkommande barn är högre än för andra flyktingar och kommunerna kan få ersättningen under fler än två år beroende på barnens ålder och behov. Av de asylsökande ensamkommande barnen kom 30 procent från Afghanistan, 19 procent från Somalia och 8 procent från Syrien 2016. Under 2015 kom 66 procent från Afghanistan. Migrationsverkets utbetalningar till kommunerna sker med viss fördröjning. Enligt Migrationsverkets prognos från oktober uppgår planeringsantagandet för antalet asylsökande i Sverige under 2016 till 29 000 personer varav 2 400 ensamkommande barn. Tabellen nedan visar antalet asylsökande och kommunmottagna. Ökningar totalt inom skolområdet Kommunerna fick 1,7 miljarder kronor för bidrag till lärarlöner fjärde kvartalet vilket är ett nytt bidrag 2016 och en ökning mellan kvartalen. Under 2016 betaldes 2,2 miljarder kronor i bidrag till lärarlöner. Kommunerna fick 1,2 miljarder kronor fjärde kvartalet från ytterligare ett nytt anslag, Fler anställda i lågstadiet. Lågstadielyftet som betalades till kommunerna fjärde kvartalet 2015 förklarar en minskning med 0,7 miljarder kronor mellan åren. 24

ANALYS AV UTGIFTER Anslaget Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet minskade med 0,3 miljarder kronor fjärde kvartalet och 0,5 miljarder kronor mellan åren. Statligt stöd för vuxenutbildning ökade med 0,1 miljarder kronor fjärde kvartalet medan statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning minskade med 0,3 miljarder kronor. Maxtaxan ökade Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet ökade med 0,6 miljarder kronor mellan åren medan förändringen fjärde kvartalet var liten. Satsningen på mindre barngrupper i förskolan förklarar ökningen. Musik- och kulturskolan Statens kulturråd betalade 0,1 miljarder kronor i bidrag till musik- och kulturskolan vilket är en ökning fjärde kvartalet och mellan åren. Satsning på den sociala barn- och ungdomsvården Bidrag till utveckling av socialt arbete förklarar en ökning med 0,3 miljarder kronor mellan åren. Ökningen är en särskild satsning i den sociala barn- och ungdomsvården. Bemanning inom äldreomsorgen Bemanning inom äldreomsorgen förklarar en minskning med 0,4 miljarder kronor fjärde kvartalet men en ökning med 1,1 miljard kronor mellan åren. Anslagsposten Ökad bemanning infördes under anslaget Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken kvartal 3 2015 och 1 miljard kronor betalades ut 2015. Under 2016 har 2,0 miljarder betalats ut. Satsningen på ökad bemanning inom äldreomsorgen syftar till ökad trygghet och kvalitet. Löpande transfereringar till landsting minskade Löpande transfereringar till landsting uppgick till 29 miljarder kronor vilket är en minskning med 1,7 miljarder kronor jämfört med fjärde kvartalet 2015. 6,4 miljarder kronor i kommunalekonomisk utjämning till landsting Den kommunalekonomiska utjämningen till landsting, 6,4 miljarder kronor per kvartal, ökade 0,1 miljarder kronor fjärde kvartalet. Under 2015 däremot minskade utjämningen med 0,9 miljarder till 25 miljarder. Minskningen förklaras av att avdragsrätten för pensionssparande togs bort 2015 vilket medförde ökade skattemedel till kommunerna. Därför minskades den kommunalekonomiska utjämningen i motsvarande grad. Lägre skattereduktion men högre kommunmoms till landsting Skattereduktioner minskade med 0,2 miljarder kronor och var 8,2 miljarder kronor fjärde kvartalet. Under 2016 minskade skattereduktionerna med 1,1 miljarder kronor. 25