Miljöns inverkan på barns hälsa

Miljöns inverkan på barns hälsa Miljöhälsorapport 2005 i sammandrag Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö 1

2 ISBN: 91-7201-969-7 Artikelnummer: 2005-114-7 Idé & produktion: Yra AB Illustrationer: Tobias Flygar och Camilla Laghammar (s.15, 20) Omslag: Fhebe Hjälm Omslagsfoto: Stephen Ganhem/Pressens Bild Tryck: Ale Tryckteam, Bohus, Sept 2005

Innehåll Barnens hälsa påverkas av miljön 5 Barn är inte små vuxna 6 Barn väljer inte alltid sin miljö 6 Några fakta om barns miljörelaterade hälsa 7 Femton nationella miljökvalitetsmål vägleder miljöarbetet 8 Femton mål och fem värden 8 Fem mål för att främja människors hälsa 9 Barnen och miljökvalitetsmålen 10 Frisk luft 10 Giftfri miljö & Grundvatten av god kvalitet 11 Metaller 11 Organiska miljöföroreningar 12 Grundvatten 13 Säker strålmiljö 14 God bebyggd miljö 16 Fukt- och mögelskador 17 Rökning 17 Buller och höga ljudnivåer 18 Radon 19 Några miljörelaterade hälsoeffekter hos barn 20 Påverkan på foster, nervsystem och hormonella system 20 Cancer 20 Allergisjukdomar 21 Det nationella och internationella arbetet 23 Nu ska nationella aktionsplaner tas fram 23 Även EU har tagit fram en handlingsplan 23 Det finns fortfarande stora kunskapsluckor 24 Kommunernas engagemang är viktigt 24 3

Förord I denna skrift presenteras de viktigaste resultaten från Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2005 (MHR 2005). Vi beskriver också resultaten i relation till några av de nationella miljökvalitetsmål som Sveriges riksdag har fastställt. De mål som är mest aktuella i sammanhanget är Frisk luft, Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Säker strålmiljö och God bebyggd miljö. Skriften vänder sig till dig som är politiker eller tjänsteman inom miljö- och folkhälsoområdet, och den vänder sig till olika intresseorganisationer och den intresserade allmänheten. Vill du ha en mer fullständig redovisning kan du ladda ner rapporten i dess helhet från Socialstyrelsens webbplats www.socialstyrelsen.se. Socialstyrelsen Institutet för Miljömedicin Centrum för Folkhälsa Karolinska Institutet Arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting Kjell Asplund Göran Pershagen Magnus Svartengren Generaldirektör Föreståndare och prefekt Enhetschef, miljömedicinska enheten 4

Barnens hälsa påverkas av miljön Miljöhälsorapport 2005 (MHR 2005) är den första heltäckande nationella rapporten om barns miljö och hälsa i Sverige. Den tar upp ett antal sjukdomar och sjukdomstillstånd hos barn, där det har visat sig att olika miljöfaktorer är viktiga. Rapporten kopplar dessa sjukdomar och sjukdomstillstånd till fem av de femton miljökvalitetsmål som Sveriges riksdag har fastställt. De fem mål som anses ha det tydligaste sambandet med människors hälsa är Frisk luft, Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Säker strålmiljö och God bebyggd miljö. Riksdagen har också beslutat om ett antal nationella folkhälsomål utifrån elva målområden. Det övergripande målet för folkhälsoarbetet är att åstadkomma förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. En av Socialstyrelsens uppgifter är att regelbundet redovisa utvecklingen inom miljöhälsoområdet. Därför har Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet, tillsammans med Arbets- och miljömedicinska enheten vid Stockholms läns landsting (AMM), tagit fram MHR 2005 på uppdrag av Socialstyrelsen. Tyngdpunkten ligger på barnens fysiska hälsa och på sådana miljöfaktorer både inomhus och utomhus, som barn utsätts för, t.ex. passiv rökning. Däremot tas inte barns och ungdomars bruk av tobak, alkohol och droger upp, eftersom dessa områden behandlas i Socialstyrelsens folkhälsorapport 2005. Detta gäller också olycksfall av olika slag. MHR 2005 ska kunna användas som underlag när olika hälsoaspekter i miljömålsarbetet utvärderas. Den ska också kunna användas vid behovsutredningar och när de regionala och lokala tillsynsmyndigheterna arbetar med sina tillsynsplaner. Symbol för det övergripande målet hälsa Syftet med rapporten är att: få fram bättre kunskap om hur barn utsätts för olika miljöfaktorer beskriva vilka hälsorisker som kan förknippas med dessa faktorer. 5

Barn är inte små vuxna Det finns viktiga biologiska skillnader mellan barn och vuxna, som har betydelse för hur barnen påverkas av miljöfaktorer. Barn är inte små vuxna. De behöver diskuteras utifrån sina egna förutsättningar: Barn har högre ämnesomsättning och relativt sett ett större näringsbehov än vuxna. Det leder till att barn äter och dricker mer per kilo kroppsvikt än vuxna. Därför får barnen i sig förhållandevis mer miljöföroreningar. Barn väljer inte alltid sin miljö Barn väljer inte alltid sin miljö. Därför har de vuxna ansvar för att barnen ska slippa farliga miljöer och skadlig exponering. Luftföroreningar, rök, mögel, damm, dålig ventilation, buller och strålning är exempel på sådant som barn utsätts för hemma, i förskolan, i skolan och utomhus. Barnen kan även utsättas för oönskade risker när de vistats i miljöer för sport och fritid, t.ex. avgaser i ishallar, eller höga ljudnivåer på gym och diskotek. Barn har högre andningsfrekvens än vuxna. De andas därför in mer luft i förhållande till sin kroppsstorlek. Även här får barnen i sig förhållandevis mer miljöföroreningar än vuxna. Barn utsätts för miljöfaktorer på ett annat sätt än vuxna. Barn som ammas kan utsättas för ämnen som mamman tidigare exponerats för, som utsöndras i bröstmjölken. För småbarn är det dessutom naturligt att stoppa fingrar och föremål i munnen. Därmed kan de utsättas för olika ämnen i själva föremålen (t.ex. mjukgörare i plaster) eller för sådant som fastnar på händer och föremål (t.ex. jord och damm). 6

Några fakta om barns miljörelaterade hälsa Barnen i Sverige mår generellt sett bra, men antalet barn med olika allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa ökar. Enbart föräldrarnas rökning i hemmet beräknas leda till fler än 500 fall årligen av småbarnsastma, och den siffran är förstås oacceptabelt hög. Även andra föroreningar och skadliga ämnen i inomhusmiljön påverkar luftvägarna. Dessa kan ofta kopplas till fuktproblem i bostaden. Nedan presenteras några fakta från Barnens miljöhälsoenkät 2003 (BMHE 03) en nationell enkätundersökning om miljörelaterad hälsa som besvarades av föräldrarna till ca 30 000 barn i åldrarna 8 månader, 4 år och 12 år. Föräldrars rökning beräknas varje år leda till fler än 500 fall av akut nedre luftvägssjukdom hos barn, främst småbarnsastma, samt drygt 500 fall av öroninflammation. Var sjunde 12-åring (nära 18 000 barn) upplever obehag av buller i eller nära hemmet. Ca 19 000 12-åringar beräknas ha svårt att somna p.g.a. att de störs av olika ljud. Vid 4 års ålder har ca 2 000 barn nedsatt hörsel och vid 12 års ålder ca 4 000 barn. Baserat på enkätsvaren beräknas ca 4 000 12-åringar, ofta eller alltid, ha öronsus (tinnitus). I förskolor och skolor har man ibland uppmätt ljudnivåer som överskrider gränsen för när hörselskydd måste bäras enligt arbetsmiljölagstiftningen. Cirka 27 respektive 29 procent av de 4- respektive 12-åriga barnen har någon form av pågående allergisjukdom. Var tionde 4-åring och var femte 12-åring uppger att de är allergiska mot ämnen i luft eller föda. Allergi mot pollen är vanligast, följt av allergi mot pälsdjur. Bland de 12-åriga barnen rapporteras kontaktallergi mot nickel hos 8 procent av flickorna och 2 procent av pojkarna. Fler än 1 000 barn upp till 4 års ålder beräknas varje år drabbas av astmasymtom pga. att de bor i bostäder med fuktproblem. 7

Femton nationella miljökvalitetsmål vägleder miljöarbetet Sveriges riksdag har antagit femton miljökvalitetsmål som ska vara vägledande för samhällets miljöarbete. En övergripande vision är att de stora miljöproblemen ska vara lösta när vi lämnar över samhället till nästa generation. Då ska påverkan på miljön ha minskat till nivåer som är långsiktigt hållbara ur både hälso- och miljöperspektiv. Det finns flera beröringspunkter mellan miljömålen och de folkhälsomål som riksdagen också beslutat om. Exempelvis är folkhälsomålet Sunda och säkra produkter mycket brett och omfattar olika miljöer och exponeringssituationer. Femton mål och fem värden Miljökvalitetsmålen antogs av riksdagen i april 1999. Dessa ska i huvudsak vara uppfyllda 2020. Målen är i sin tur indelade i ett antal delmål. Regeringen har även inrättat ett miljömålsråd som ansvarar för att följa upp målen. Levande sjöar och vattendrag Hav i balans, levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö. De nationella miljökvalitetsmålen utgår från fem grundläggande värden: Att främja människors hälsa Att värna den biologiska mångfalden Att ta tillvara de kulturhistoriska värdena Att bevara ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga Att trygga en god hushållning med naturresurserna. De femton miljökvalitetsmålen är: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Grundvatten av god kvalitet Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning 8

Fem mål för att främja människors hälsa Ett av de fem grundläggande värdena för miljökvalitetsmålen är att främja människors hälsa. Socialstyrelsen, som har det övergripande ansvaret för detta område, har pekat ut målen Frisk luft, Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet, Säker strålmiljö och God bebyggd miljö som de mål som har den tydligaste kopplingen till människors hälsa. Frisk luft. Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Giftfri miljö. Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället, som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Grundvatten av god kvalitet. Dricksvattenförsörjningen ska vara säker och hållbar. Grundvattnet ska bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Säker strålmiljö. Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. God bebyggd miljö. Städer, tätorter och övrig bebyggd miljö ska vara en god och hälsosam livsmiljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska byggas och utformas miljöanpassat. Därmed främjas en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser. 9

Barnen och miljökvalitetsmålen Genom att beskriva barnens miljörelaterade hälsa i relation till miljökvalitetsmålen ser man lättare vilka insatser som behövs från samhällets sida. Frisk luft Målet Frisk luft är långt ifrån uppnått. Barn med astma är en känslig grupp som måste uppmärksammas när delmålen inom detta område revideras. Barn har högre ämnesomsättning än vuxna. De andas också in mer luft i förhållande till sin kroppsvikt. Dessutom är barn ofta utomhus och de reser till och från olika aktiviteter. Därmed vistas de i trafikmiljöer där luftföroreningarna är värre än i många andra miljöer. Allt detta bidrar till att de förmodligen utsätts för mer luftföroreningar än vuxna. Många barn tycker också att lukter från avgaser är obehagliga. Enligt BMHE 03 reser nästan fyra av tio barn minst fem kilometer per dag för att komma till och från förskola, skola och andra aktiviteter. Luftföroreningar påverkar barns luftvägar och hämmar lungornas utveckling. Därför finns det en risk att barn som vuxit upp i förorenade områden får sämre lungfunktion som vuxna. Det är svårt att uppskatta omfattningen av detta problem i Sverige. Men överför man resultat från studier i andra länder till svenska förhållanden skulle svenska innerstadsbarn löpa dubbelt så stor risk för sänkt lungfunktion som andra barn. Barn med astma är en grupp som är särskilt känslig för luftföroreningar. Men det är osäkert om luftföroreningar bidrar till att tidigare friska barn faktiskt utvecklar astma. Luftkvaliteten har blivit bättre men vägtrafiken har ökat Luftkvaliteten i svenska tätorter har förbättrats avsevärt de senaste årtiondena i vissa avseenden, tack vare minskade utsläpp från uppvärmning och energiproduktion. Men samtidigt har vägtrafiken ökat kraftigt. På många orter bidrar småskalig vedeldning till ökade halter av partiklar och cancerframkallande ämnen. Därutöver transporteras en hel del förorenad luft över gränserna från andra länder särskilt ozon och olika partiklar. % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 90/91 91/92 92/93 NO 2 SO 2 sot 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 År Trend för miljöindex för lufthalter av kvävedioxid, svaveldioxid och sot i svenska tätorter. Sifferunderlaget bygger på medelvärden för vinterhalvåret från urban bakgrund från i genomsnitt 50 tätorter och har viktats mot befolkningsmängden i respektive tätort. Vintern 1990/1991 anges som 100 procent och halter för andra år sett som procent av halten för 1990/1991. Källa: IVL. 10

Giftfri miljö & Grundvatten av god kvalitet Det kommer att ta tid innan målet Giftfri miljö är uppfyllt. Flera miljöföroreningar som kan vara skadliga för barn kommer från tidigare utsläpp särskilt kvicksilver samt dioxiner och PCB. Förekomsten av dessa ämnen minskar mycket långsamt. Det behövs ett bättre kunskapsunderlag när det gäller målet Grundvatten av god kvalitet. Det gäller t.ex. eventuella hälsorisker för barn som dricker vatten från enskilda brunnar. Metaller och svårnedbrytbara organiska ämnen lagras i naturen och når människan främst genom mat och dricksvatten. Metaller I miljön omvandlas oorganiskt kvicksilver från bl.a. gamla utsläpp till metylkvicksilver. De högsta halterna finns i insjöfisk, t.ex. gädda och abborre, och i stora rovfiskar till havs, t.ex. hälleflundra, tonfisk och svärdfisk. Livsmedelverket har gett ut kostrekommendationer för vissa fiskarter. Enligt BMHE 03 kände 77 procent av kvinnorna till dessa kostråd. Metylkvicksilver passerar moderkakan, och kan skada det centrala nervsystemet, främst under utvecklingsfasen. Därför är foster och små barn särskilt känsliga. Svenska gravida kvinnor utsätts vanligen för lägre nivåer än de som förknippas med effekter hos foster och barn, men marginalerna är små. Människor utsätts för oorganiskt kvicksilver framför allt från amalgam i tänderna. Detta ämne passerar från den gravida kvinnan till fostret, men eventuella effekter på foster och barn har inte studerats lika väl som effekterna av metylkvicksilver. Kadmium har förbjudits för flera användningsområden men finns ändå kvar i naturen. Ämnet tas lätt upp i växter, och människor får i sig ämnet via spannmålsprodukter och grönsaker. Kadmium lagras i njurarna, och lång tids exponering kan leda till att njurar och skelett påverkas. Kadmium lagras även i moderkakan, men en relativt liten del når fostret. Man vet dock fortfarande ganska lite om effekterna av kadmium hos barn. Koppar behövs för att kroppen ska fungera normalt. Man har diskuterat om koppar i dricksvatten kan orsaka spädbarnsdiarré, när vattnet används för att tillreda t.ex. välling eller mjölkersättning. Det är inte klart när dessa symtom börjar uppträda, men inga sådana symtom har synts vid halter under gränsvärdet. Mycket har gjorts för att minska spridningen av bly och åtgärderna har varit framgångsrika framför allt när det gäller blyad bensin. De senaste tjugo åren har blyhalterna minskat kraftigt i luft, mat och blod. Bly i bensin såld i Sverige, ton 2000 1600 1200 800 400 0 0 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 År Blyhalter i blod hos barn i Trelleborg och Landskrona undersökta under perioden 1978 2003, samt bly i bensin såld i Sverige under samma period. Källa: Nationella miljöövervakningen. Bly i blod Bly i bensin Bly i blod, µg/l 80 60 40 20 11

Bly passerar moderkakan, och det nyfödda barnet har ungefär samma blyhalt i blodet som mamman. Ämnet kan orsaka skador på centrala nervsystemet, framför allt under hjärnans utveckling. Marginalen är relativt liten mellan de blyhalter i blodet som uppmätts hos gravida kvinnor och barn i förskoleåldern och de nivåer där hälsan påverkas. Därför är det viktigt att exponeringen inte tillåts öka. Organiska miljöföroreningar Vissa organiska miljöföroreningar bedöms vara en hälsorisk, eller en möjlig hälsorisk, för barn. Detta gäller t.ex. dioxiner och PCB som finns i mat. Dioxiner (inklusive dioxinlika PCB:er) pg TEQ/g fett 120 100 80 60 40 20 0 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 År PCB:er ng/g fett 1 200 1 000 800 600 400 De högsta halterna finns i fet fisk från Östersjön. Men även annan fisk, mjölkprodukter och kött leder till att människor utsätts för dessa ämnen. Spädbarn utsätts för relativt mycket dioxiner och PCB genom modersmjölken. Men halterna i både bröstmjölk och miljön har sjunkit sedan början av 1970-talet. Hälsoeffekterna, som främst har setts i djurförsök, är störd utveckling av könsorganen, beteendepåverkan, nedsatt immunförsvar och cancer. Foster är speciellt känsliga. Den allmänna befolkningen exponeras för halter nära de nivåer som bedöms kunna ge upphov till hälsoeffekter. Halterna av dioxiner, PCB och PBDE (som är ett bromerat flamskyddsmedel) i modersmjölk är så höga att det ammade barnet utsätts för den högsta exponeringen av alla. Men om man ser till alla fördelar med amning, så råder det ändå enighet om att amning ska uppmuntras. Både Världshälsoorganisationen (WHO) och EU menar att fördelarna väger tyngre än de effekter som organiska miljöföroreningar skulle kunna orsaka. Det finns brister i kunskapen om effekterna av bromerade fl amskyddsmedel, ftalater och alkylfenoler. Även informationen om hur, och hur mycket, människor utsätts är bristfällig. Effekter i djurförsök på hjärnans tidiga utveckling och på könsorganen har lett till att EU har förbjudit vissa bromerade flamskyddsmedel. Dessutom föreslår man förbud mot vissa ftalater i leksaker och barnartiklar. 200 0 68 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 År Tidstrender för dioxiner och PCB i svensk modersmjölk 1967 1997. Källa: Norén & Meironyté. 12

Grundvatten Förorenat dricksvatten kan ge omedelbara effekter på människors hälsa. Därför är det självklart att alla ska ha ett rent och bra dricksvatten. I Sverige är kvaliteten på dricksvattnet i stort sett god. Men på flera håll i landet är enskilda brunnar försurade, vilket kan leda till högre innehåll av metaller. I jordbruksbygder innehåller dricksvattnet på sina håll så höga nitrathalter att små barn inte bör dricka det. Arsenik förekommer naturligt i berggrunden. Där kan det spridas vidare till grundvattnet. Globalt sett använder flera miljoner människor dricksvatten med en så pass hög arsenikhalt att det finns risk för allvarliga effekter på hälsan. Gränsvärdet för arsenik i dricksvatten baseras på risken för cancer. De flesta svenska dricksvattentäkterna ligger under detta gränsvärde. Det är viktigt att se upp med saltning av vägar, eftersom det höjer kloridhalterna och riskerar att göra grundvattnet otjänligt. Problem med för höga salthalter i dricksvatten är också vanligt vid Sveriges kuster. 13

Säker strålmiljö För att målet om Säker strålmiljö ska nås är det bl.a. viktigt att skydda barn mot stark UV-strålning, så att de inte drabbas av hudcancer senare i livet. Höga doser av joniserande strålning är den enda riskfaktorn för cancer hos barn som man med säkerhet kunnat fastställa, vid sidan av vissa ovanliga ärftliga orsaker. Om man antar att riskökningen är proportionell mot stråldosen, och att det inte finns någon lägsta säker gräns, finns det alltid en risk att joniserande strålning kan leda till cancer. Men riskökningen beräknas vara mycket låg vid de nivåer som barn i Sverige utsätts för. Ungefär 80 90 procent av all hudcancer beror på UV-strålning från solljus. Den allvarliga hudcancerformen malignt melanom har ökat med två procent per år i medeltal under de senaste 20 åren. En orsak till ökningen kan vara att människor fått mer fritid, vilket i sin tur leder till att man oftare utsätts för UV-strålning både i Sverige och utomlands. Små barns hud är särskilt känslig för UV-strålning, eftersom de har ett sämre pigmentskydd än vuxna. Elektriska och magnetiska fält finns överallt där elektrisk ström finns. Studier tyder på att en exponering för extremt lågfrekventa magnetfält, av den typ som finns t.ex. runt kraftledningar, skulle kunna öka risken för cancer, framför allt för leukemi hos barn. Uppskattningar tyder dock på att bara en mycket liten del (färre än 0,5 procent) av barnleukemifallen skulle kunna förklaras av denna exponering. Radiofrekventa elektromagnetiska fält används bland annat för att göra det möjligt att lyssna på radio, titta på TV och prata i mobiltelefon. Förekomsten har ökat kraftigt under senare år och ökningen kommer sannolikt att fortsätta. När man talar i mobiltelefon exponeras framför allt området nära antennen, dvs. som regel användarens huvud. Även fälten från telefonernas basstationer har diskuterats som en möjlig hälsorisk. Men exponeringen från dessa fält är 1 000 gånger svagare, än exponeringen från själva telefonerna. För närvarande finns det bara ett mycket begränsat stöd för att exponeringen för radiofrekventa fält (under riktvärdena) skulle ge upphov till några hälsorisker. Men eftersom mobiltelefoner använts i så stor omfattning bara under några år är det svårt att bedöma effekterna av exponering under lång tid. Statens strålskyddsinstitut (SSI) rekommenderar den som vill sänka sin exponering att använda handsfree-utrustning. 14

Indelning av strålning, baserad på frekvens och våglängd (logaritmerad skala). Källa: Modifierad av Mattias Öberg efter figur i Forssén. 15

God bebyggd miljö För att uppnå målet God bebyggd miljö måste bullerstörningarna från trafiken minska. Dessutom måste andra störningskällor åtgärdas särskilt i förskolor, skolor och fritidsmiljöer. Delmålet att byggnader och deras egenskaper inte ska påverka hälsan negativt år 2020 är svårt att nå, om man inte arbetar aktivt för att minska fukt- och mögelskadorna i byggnader. Delmålet om radonhalten i bostäder verkar också vara svårt att nå, om man inte arbetar aktivt med att spåra och åtgärda hus med höga radonhalter. Flera länder rapporterar om allmänna hälsoproblem som orsakas av inomhusmiljön. De vanligaste symtomen är besvär från ögon, hud och luftvägar. Dessutom förekommer olika diffusa problem som t.ex. trötthet, koncentrationssvårigheter och infektionskänslighet. De vanligaste symtomen bland barn kommer från de nedre luftvägarna, i form av t.ex. långdragen hosta eller perioder med pipande och väsande andning. Små barn är extra känsliga. 16

Fukt- och mögelskador Det är vanligt med fukt- och mögelskador i bostäder, och det är väl känt att dessa skador kan leda till att skadliga ämnen frigörs till luften. I BMHE 03 rapporterade 22 procent av föräldrarna att det fanns synliga fuktskador, synligt mögel eller mögellukt i bostaden. Om barn vistas i bostäder och andra miljöer med fukt- och mögelskador ökar risken för upprepade nedre luftvägssymtom (småbarnsastma) med 50 procent. Detta innebär att fler än 1 000 fall årligen kan kopplas till fuktproblem i hemmet. Flera studier tyder på att olika exponeringar i inomhusmiljön kan samverka när det gäller astmautveckling bland barn, t.ex. ämnen som bildas vid fukt- och mögelskador, tobaksrök samt kvalster och pälsdjursallergen. Rökning Vuxnas rökning är en allvarlig miljörisk för barn i inomhusmiljön. Under senare år har barnens exponering för tobaksrök minskat kraftigt, framför allt i hemmet. Sedan 1993 innehåller dessutom tobakslagen ett förbud mot rökning i miljöer där barn vistas, t.ex. i skolan och förskolan. Färre än 10 procent av föräldrarna röker under graviditeten. Enligt BMHR 03 utsätts ca 5 procent av barnen upp till 12 år dagligen för tobaksrök i bostaden. Detta motsvarar ca 60 000 barn. Föräldrarnas rökning orsakar fler än 500 fall årligen av akut nedre luftvägssjukdom hos barn, främst småbarnsastma. Detta är förstås helt oacceptabelt. Föräldrarnas rökning beräknas även orsaka drygt 500 fall årligen av öroninflammation. Rapporterad förekomst av synlig fuktskada, synligt mögel och/eller mögellukt Småhus Flerbostadshus 3 av 3 2 av 3 1 av 3 0 av 3 % 50 40 30 20 10 0 0 10 20 30 40 50 % Astma Rinit (allergisnuva) Eksem Någon allergisjukdom* * Med "Någon allergisjukdom" avses den totala andelen barn med ett eller flera av de angivna allergisymtomen. Andel barn med astmasymtom, rinit ( allergisnuva ) och eksem i hem med synliga fuktskador, synlig mögelväxt och/ eller mögellukt, uppdelat på småhus och flerbostadshus (procent). Källa: BMHE 03. 17

Hälsoeffekterna av olika nikotinersättningspreparat och snus är fortfarande relativt outforskade. Men studier tyder på att nikotin är skadligt för fostret och ökar risken för plötslig spädbarnsdöd. 6 7 % 5 % 3 4 % 25 Störd nattsömn är en av de allvarligaste effekterna av buller. Enligt BMHR 03 har ca 19 000 av 12-åringar svårt att somna p.g.a. störande ljud; för drygt 3 000 barn händer detta flera gånger i veckan. Ungefär 9 000 12-åringar är ibland så störda av ljud att de har svårt att sova hela natten utan att vakna; för drygt 2 000 barn händer detta flera gånger i veckan. 24 8 månader 4 år 17 14 13 12 23 22 21 20 3 19 18 1 4 5 6 8 9 7 10 Län 1 Stockholm 5 3 Uppsala 5 4 Södermanland 4 5 Östergötland 4 6 Jönköping 4 7 Kronoberg 4 8 Kalmar 4 9 Gotland 5 10 Blekinge 5 12 Skåne 6 13 Halland 4 14 Västra Götaland 5 17 Värmland 3 18 Örebro 4 19 Västmanland 4 20 Dalarna 4 21 Gävleborg 5 22 Västernorrland 3 23 Jämtland 5 24 Västerbotten 3 25 Norrbotten 7 12 år Alla barn 0 5 10 15 20 25 30 % Något bostadsfönster mot trafikerad gata Något bostadsfönster mot trafikerad gata, järnväg eller industri Barnets sovrumsfönster mot trafikerad gata Barnets sovrumsfönster mot trafikerad gata, järnväg eller industri Andelen barn som bor tillsammans med förälder eller annan person som dagligen röker inomhus (procent). Källa: BMHE 03. Buller och höga ljudnivåer Ungefär 162 000 barn mellan 0 och 14 år har sitt sovrumsfönster mot en trafikerad gata, järnväg eller industri. Var sjunde 12-åring (nära 18 000 barn) känner obehag av buller i eller nära hemmet. Var fjärde 12-åring (ca 32 000 barn) känner obehag av buller i eller nära skolan eller fritidshemmet. Barns bostäder och egna sovrum i förhållande till olika bullerkällor (procent). Källa: BMHE 03. Det är särskilt oroande att barn och ungdomar utsätts för hörselskadande buller mer än vad som verkar ha varit fallet tidigare. Cirka 2 000 barn rapporteras ha nedsatt hörsel vid 4 års ålder, och ca 4 000 barn vid 12 års ålder. Det är dock oklart hur mycket av dessa hörselnedsättningar som orsakas av att barnet har utsatts för höga ljudnivåer. 18

Det är också oklart om hörselskador blivit vanligare bland barn och ungdomar. Vart femte barn i Sverige lyssnar ibland på hög musik i hörlurar ett barn av hundra så gott som dagligen. Var femte 12-åring (nära 30 000 barn) besväras av att det ringer, piper, tjuter eller susar i öronen, efter att de har lyssnat på hög musik eller andra höga ljud. Drygt var tionde 12-åring (17 000 barn) uppger att de ibland hör sämre efteråt. Ungefär 4 000 av 12-åringarna har ofta eller alltid öronsus (tinnitus). I förskolor och skolor har man uppmätt ljudnivåer som ibland överskrider gränsen för när hörselskydd måste bäras enligt arbetsmiljölagstiftningen. Skolbarn presterar sämre vid korrekturläsning, pusselläggning och läsförståelse efter en långvarig exponering för flygbuller nära flygplatser. Dessa barn har också sämre minne och sämre motivationsförmåga. Ju mer långvarig och kraftig exponeringen är, desto större tycks skadan bli. Det är tydligt att förskolor och skolor inte ska placeras nära t.ex. trafikleder, flygplatser och bullrande industrier. Radon Radon är den enskilt största källan till joniserande strålning i Sverige. Omkring 200 000 barn uppskattas bo i bostäder med radonhalter som överstiger dagens riktvärde. Radon ökar risken för lungcancer, men denna cancerform förekommer praktiskt taget inte hos barn. Det är oklart hur exponering för radon under barnåren påverkar risken att senare utveckla lungcancer. I eller nära hemmet I eller nära skola/fritidshem Ljud från fabriker, verkstäder Ljud från flygplan Ljud från tåg, tunnelbana, spårvagn Ljud från fläkt i huset Höga ljud när du leker Skrapljud från stolar Ljud från grannar Ljud från bilar, bussar, grävskopor m.m. Hög musik Ljud från andra barn Annat buller Något eller några av ovanstående ljud % 25 20 15 10 5 0 0 5 10 15 20 25 % Andel 12-åringar som rapporterar obehag av olika ljud flera gånger i veckan i eller nära hemmet respektive i eller nära skolan/fritidshemmet (procent). Källa: BMHE 03. 19

Några miljörelaterade hälsoeffekter hos barn Några områden har uppmärksammats särskilt när det gäller miljörelaterade hälsoeffekter hos barn. Det gäller påverkan på foster, nervsystem och hormonella system, barncancer och allergisjukdomar. Påverkan på foster, nervsystem och hormonella system Fostrets utveckling och barnets senare hälsa beror på såväl ärftliga förutsättningar som miljön under fostertiden. Brist på näringsämnen kan t.ex. leda till att utvecklingen av olika organ och cellfunktioner störs. Detta kan i sin tur leda till en ökad risk för olika hjärt-kärlsjukdomar senare i livet. Ungefär två procent av alla nyfödda barn har någon kromosomförändring eller medfödd missbildning. I de flesta fall är orsaken okänd. Det centrala nervsystemet bildas genom ett antal processer, där varje steg är beroende av det förra. Om ett steg påverkas kan det alltså leda till negativa effekter för följande steg vilket innebär att tiden för exponeringen är avgörande. Hjärnan utvecklas hela tiden upp till vuxen ålder. Under hela denna period är den extra känslig för miljöföroreningar och andra främmande ämnen. Många olika tillstånd kan kopplas till störningar av nervsystemets utveckling. Dessa är de vanligaste: motoriska problem, mental retardation, inlärningssvårigheter, hyperaktivitet, impulsivitet och bristande uppmärksamhet. Orsakerna bakom dessa tillstånd är ofta oklara, men sannolikt spelar både arv och miljö in. Det är visat i djurförsök att vissa miljöföroreningar kan påverka hormonsystemen. Uppnådd storlek i procent av den totala tillväxten efter födelsen 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 lymfvävnad generellt hjärna och huvud reproduktiva organ 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 År Utveckling av olika organsystem efter födelsen. Källa: Modifierad från Tanner (1981). Bland annat har man funnit att könsorganens och hjärnans utveckling kan störas. Men studier av eventuella effekter på människan saknas i stort sett. Även kunskapen om hur mycket människor utsätts för av dessa ämnen är otillräcklig. Därför är det inte möjligt att bedöma eventuella hälsorisker, vare sig för barn eller vuxna. Cancer Det är ovanligt med cancer bland barn under 15 år; i Sverige insjuknar ca 270 barn per år. Men cancer är ändå en av de vanligaste dödsorsakerna bland barn. De vanligaste typerna av barncancer är leukemi och hjärntumör. Orsakerna till barncancer är fortfarande bristfälligt kända. Ärftliga faktorer har betydelse, men de kan bara förklara en liten del av fallen. 20

När det gäller olika miljöfaktorer är det endast joniserande strålning som man med säkerhet vet ökar risken för barncancer. Andra faktorer som man misstänker kan påverka risken är extremt lågfrekventa magnetfält, bekämpningsmedel, infektioner och vissa exponeringar i arbetsmiljön som föräldrarna utsatts för före befruktningen och under graviditeten. Allergisjukdomar Under de senaste årtiondena har antalet allergiska barn mer än fördubblats i Sverige, liksom i övriga Europa. Skillnader i förekomsten av allergier mellan olika regioner och grupper visar tydligt att livsstils- och miljöfaktorer är viktiga för risken att insjukna. Det går inte att beräkna hur mycket enskilda miljöfaktorer bidrar till ökningen av antalet allergisjuka. Det kan bero på att en rad faktorer troligen samverkar. Men det har visat sig att exponering för mammans rökning under graviditeten, kortare amningstid än fyra månader eller en fuktbelastad bostad under de första levnadsåren ökar risken för debut av astma upp till 4-årsåldern. Många produkter och ämnen har visat sig kunna orsaka kontaktallergi hos vuxna, med kontakteksem som följd. Förhållandevis säkra data finns även för barn, när det gäller nickel och parfymämnen. 4-åringar 12-åringar Minst 1 symtom Astma, allergisnuva eller eksem Eksem Specifik allergi Astma Allergisnuva Födoämnesallergi % 35 30 25 20 15 10 5 0 0 5 10 15 20 25 30 35 % Pojkar Flickor Andelen pojkar och flickor i åldrarna 4 och 12 år som har någon form av definierad allergisjukdom (procent). Källa: BMHE 03. 21

Vardagen för en person med allergisjukdom kan vara besvärlig, om man utsätts för ämnen som framkallar symtom t.ex. luftföroreningar, lukter och dofter eller viss mat och dryck. Dessutom utsätts barn med astma för tobaksrök i hemmet ungefär lika ofta som barn utan astma, trots att barn som regelbundet utsätts för tobaksrök löper risk att utveckla en allvarligare astmasjukdom. Drygt tre av tio 12-åriga barn med astma anger att de fått astmasymtom vid pälsdjurskontakt under det senaste året. Ca två av tio av de pälsdjursallergiska barnen har katt, hund eller gnagare i hemmet, trots att risken att allergin försämras är stor om man ofta har kontakt med pälsdjur. Tobaksrök Trafikavgaser Parfym, hygienartiklar m.m. Blommor, trycksvärta, målarfärg eller lim Ladugård, stall eller fabrik Doftljus, rökelse m.m. Eldningsrök Astma Ej astma 0 10 20 30 40 50 60 % Upplevelse av obehag vid exponering för olika dofter under den senaste månaden bland 12-åriga barn med eller utan astma (procent). Källa: BMHE 03. 22

Det nationella och internationella arbetet Barns miljörelaterade hälsa har uppmärksammats i flera olika sammanhang under senare år. Sommaren 2004 anordnade t.ex. Världshälsoorganisationen (WHO) i Europa den fjärde miljö- och hälsoministerkonferensen inom processen Environment and Health for Europe, som påbörjades i slutet av 1980-talet. Konferensen hölls i Budapest på temat The future for our children; den kan ses som en del av det förändringsarbete som världens länder åtog sig vid världsmiljömötet i Johannesburg 2002. Nu ska nationella aktionsplaner tas fram Det viktigaste framsteget vid Budapestkonferensen var att länderna åtog sig att utarbeta nationella aktionsplaner för barns miljö och hälsa (s.k. Children s Environmental Health Action Plans, CEHAP). Dessa nationella aktionsplaner ska vara ganska brett upplagda och omfatta områden som vi i Sverige vanligen inte räknar in i miljöområdet t.ex. olycksfall, fysisk aktivitet och arbetsmiljö. En uppföljning av de europeiska ländernas arbete med nationella aktionsplaner i WHO:s regi planeras till 2007. För Sveriges del kommer MHR 2005 att vara ett värdefullt underlag i arbetet med att ta fram en nationell aktionsplan. Socialstyr-elsen har fått i uppdrag att leda detta arbete. Rapporten kommer också att användas vid nästa uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen. Även EU har tagit fram en handlingsplan Även inom EU är barns miljörelaterade hälsa ett prioriterat område. Exempelvis har Europeiska kommissionen presenterat en handlingsplan för sitt miljöhälsoarbete under benämningen SCALE. Denna handlingsplan tar fasta på fyra områden: samarbete om datainsamling och om utveckling av system som gör dessa data mer tillgängliga och möjliga att jämföra. biologisk monitorering, dvs. mätning av halten miljögifter i t.ex. blod, hår eller bröstmjölk. forskning kring barns miljö och hälsa. riskkommunikation (inkl. utbildning). Handlingsplanen har utarbetats i samråd med medlemsstaterna. 23

Det finns fortfarande stora kunskapsluckor Sverige har arbetat aktivt i internationella sammanhang för att mer hänsyn ska tas till känsliga grupper vid riskbedömning och normering, t.ex. inom kemikaliepolitiken. I praktiken baserar sig vissa riskbedömningar redan på barn både i Sverige och internationellt. Men fortfarande saknas kunskap om hur barn utsätts och påverkas av sin miljö. Det finns också anledning att utvärdera det miljöarbete som redan bedrivs ur ett barnperspektiv. På så sätt kan man identifiera brister och formulera kompletterande förslag som kan ingå i en svensk CEHAP. Kommunernas engagemang är viktigt De kommunala miljönämnderna har en viktig roll när det gäller att förbättra barnens miljö. Många kommuner bedriver aktiviteter som är specifikt inriktade på barn, bl.a. tillsynsprojekt för att förbättra miljön i skolor och förskolor. Kommunerna ska t.ex. kontrollera miljöbalkens efterlevnad. Man ska också verka för att miljöbelastningen är så låg som möjligt för befolkningen i sin helhet; särskilt buller och allergifrågor har uppmärksammats i tillsynen under senare år. Genom en nationell handlingsplan kan kommunerna få mer vägledning i sitt arbete med barns miljörelaterade hälsa. 24