Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2019-04-03 Sekreterare Helena Eskedahl Kallelse SON 2019/20 Kallelse till socialnämndens arbetsutskotts sammanträde 3 april 2019, klockan 09.00 11.30 Ösel Föredragningslista Förslag på justerare: Håkan Ericsson 8 april 2019 Ärende 1 Muntlig information. Aktuella frågor i samverkan mellan HSN och SON 2 Uppdrag och kvalitetskrav för utförare av skyddat boende SON 2019/139 3 Remiss - PM om behov av hjälp med andning och sondmatning SON 2019/120 4 Remiss. Uppdaterade riktlinjer bostadsförmedling SON 2019/116 5 Muntlig information. Uppföljning av medarbetarundersökning 6 Socialdirektören informerar 7 Övrigt Kommentar 09.00-09.30 i Ösel Bilaga Bilaga Bilaga Rolf Öström Ordförande Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-son@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se
Socialförvaltningen Kvalitets- och utvecklingsavdelningen Amie Stobenius Tjänsteskrivelse Ärende SON 2019/139 18 mars 2019 Socialnämnden Uppdrag- och kvalitetskrav för utförare av skyddat boende Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta uppdrag och kvalitetskrav för utförare av skyddat boende. Sammanfattning Dokumentet Uppdrag och kvalitetskrav för utförare av skyddat boende gäller för utförare inom såväl socialförvaltningens egen regi som för de privata utförare, som socialnämnden har avtal med. Syftet med dokumentet är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll som ställs på utförare av insatser inom socialförvaltningen och fungerar som underlag vid socialförvaltningens kvalitetsuppföljningar. Kvalitetskraven utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt Socialtjänstlagen (Sol), Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Kvalitetskrav och riktlinjer revideras fortlöpande och utförare meddelas aktuella förändringar kontinuerligt. Utförare ansvarar för att aktuella kvalitetskrav är kända av all personal. Uppdrag- och kvalitetskrav utgör grunden av skallkrav för utförare av skyddat boende. en används som underlag vid upphandling. en används vid kvalitetsuppföljning. 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-son@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se
Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Kvalitets- och utvecklingsavdelningen Ärende SON 2019/139 Ärendebeskrivning Dokumenten är en vägledning och ett stöd till utförare, garanti för invånare som beviljas stöd. Dokumenten har skapats utifrån möten och diskussioner inom avdelningen/ förvaltningen. Underlaget har granskats internt av olika professioner i sin helhet, barnperspektivet har beaktats särskilt. Förändringar och förtydligande som kan nämnas är: - Utförare ska ha ett ledningssystem, genomföra egenkontroll samt en plan för verksamhetens systematiska kvalitetsarbete. - Utförare ska följa lagstiftningen GDPR. - Verksamheten ska ledas av en föreståndare med relevant högskoleutbildning och lämplig erfarenhet. - Anställd personal ska ha minst fullständig relevant utbildning på gymnasienivå eller likvärdig. - Finns volontärer som stöd till verksamheten skall en skriftlig gränsdragning finnas mellan uppdrag för volontärer och anställd personal. - Utförare ska vid rekrytering av personal/volontär begära att den anställde visar upp aktuellt registerutdrag ur belastningsregister. - Genomförandeplan ska skriftligen upprättas utifrån gällande beslut om insats/vårdplan snarast efter inflyttningsdatum. - Skyddat boende som tar emot medföljande barn ska ha kunskaper om barns behov och personal som är barnansvariga. - Det skyddade boendet ska ha särskilda utrymmen för lek och sysselsättning för medföljande mindre barn och barn i tonåren. - Utförarens ska göra en säkerhetsplanering med varje person vid in- och utflyttning. - Utförarens ska ha rutin för att stödja och skydda den enskilde gällande spårbarhet via ex. mobiltelefoner och internet/sociala medier. - Om boendet är beläget i en bostad, ska verksamhetens lokaler vara åtskilda från den privata bostadsdelen. 2 (3)
Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Kvalitets- och utvecklingsavdelningen Ärende SON 2019/139 Bedömning Socialnämnden föreslås godkänna dokumentet Uppdrag och kvalitetskrav för utförare av skyddat boende. Beslutsunderlag Uppdrag- och kvalitetskrav för utförare av skyddat boende, daterad 18 mars 2019. Tjänsteskrivelse daterad 18 mars 2019. Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Hanna Ogestad, avdelningschef kvalitets- & utvecklingsavdelningen Christina Godarve, avdelningschef individ- och familjeomsorg Amie Stobenius, utvecklingsledare kvalitets- & utvecklingsavdelningen Carina Westergren-Larsson, avtalscontroller ekonomiteamet 3 (3)
Uppdrag och kvalitetskrav Uppdrag- och kvalitetskrav för utförare av skyddat boende Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum 2019-03-18 Ärendenr SON 2016/138 Version [1.0] Uppdrag- och kvalitetskrav för utförare av skyddat boende Inledning...3 Grundläggande krav...4 Organisatoriska krav...4 Ledningssystem...4 Systematiskt förbättringsarbete...4 Egenkontroll...5 Synpunkter och klagomål på verksamheten...5 Sekretess, tystnadsplikt och GDPR...5 Avvikelser enligt SoL...6 Organisatorisk samverkan och överenskommelser...6 Samverkan utifrån den enskilde...6 Anmälningsskyldighet...7 Polisanmälan...7 Etiska krav...7 Förhållningssätt och värdegrund...7 Bemötande, delaktighet och inflytande...8 Gåva...8 Personal och kompetenskrav...8 Föreståndare/verksamhetsansvarig...8 Medarbetare...8 Volontärer...9 Skydd och säkerhet...9 Medföljande barn...9 Fastighet...10 Bemanning...10 Introduktion...10 Hygien...10 Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post regiongotland@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se
Region Gotland Socialförvaltningen Uppdrag- och kvalitetskrav för utförare av skyddat boende Hälso- och sjukvård...10 Kompetensförsörjning/utveckling...11 Tolk...11 Dokumentation...11 Genomförandeplan...11 Förvaring av dokumentation efter avslutad insats...12 Samordnad individuell plan (SIP)...12 Ärendenr SON 2016/138 Datum 2019-03-18 2 (12)
Region Gotland Socialförvaltningen Uppdrag- och kvalitetskrav för utförare av skyddat boende Inledning Detta dokument gäller för utförare inom såväl Socialförvaltningens egen regi som för de privata utförare socialnämnden har avtal med. Syftet med dokumentet Uppdrag och kvalitetskrav är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll som ställs på utförare av insatser inom socialtjänsten och fungerar som underlag vid socialförvaltningens kvalitetsuppföljningar. Uppdraget avser att tillhandahålla platser i skyddat boende. Skyddat boende är en biståndsbedömd och tidsbegränsad insats. Den enskilde personens behov kommer vara styrande för valet av skyddat boende. Målgruppen är personer 18 år och äldre, med eventuellt medföljande barn. Med skyddat boende avses en akut boendelösning i form av en lägenhet eller ett kollektivt boende med tillgång till flera olika stödinsatser för både vuxna och barn. Skyddat boende ska arbeta på uppdrag direkt från socialtjänsten. Verksamheten står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO), enligt SoL 13 kap. 1 andra stycket. Boendet ska tillhandahålla platser för heldygnsvistelse avsedda för personer som behöver insatser i form av skydd mot hot, våld eller andra övergrepp tillsammans med andra relevanta insatser i enlighet med Socialstyrelsens definition Dnr 5.4-36680/2011. Verksamheten ska hålla god kvalitét (3 kap. 3 SoL) och dokumentera genomförda insatser (7 kap. 3 SoL). Kvalitetskraven utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt Socialtjänstlagen (SoL), Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Kvalitetskrav och riktlinjer revideras fortlöpande och utförare meddelas aktuella förändringar kontinuerligt. Utförare ansvarar för att aktuella kvalitetskrav är kända av all personal. Utförare ska följa nationella riktlinjer samt regionala och lokala vård- och handlingsprogram och arbeta utifrån evidensbaserad praktik. Utförare ska ha ett preventivt arbetssätt och delta i de olika kvalitetsregister som socialförvaltningen beslutar. Regionens värdegrund beskrivs med orden omtanke, delaktighet och förtroende. Socialnämnden fastställer årligen mål för verksamheten Den enskilde ska få tjänster av god kvalitet, vara informerad, delaktig och bli respektfullt bemött. Utföraren ska arbeta utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt genom att uppmuntra levnadssätt som förebygger ohälsa och främja hälsosamma val i syfte att uppnå en mer jämställd och jämlik folkhälsa. Utförare ska följa och arbeta utifrån gällande lagstiftning inom sitt verksamhetsområde. Utföraren ska iaktta allas likhet inför lagen, saklighet och opartiskhet. Verksamheten ska bedrivas religiöst och politiskt obundet och uppmärksamma och tillgodose den enskildes behov av stöd. Utförare ska visa hänsyn till varje unik person oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funk-tionsnedsättning, sexuella läggning eller ålder. Ärendenr SON 2016/138 Datum 2019-03-18 3 (12)
Region Gotland Socialförvaltningen Uppdrag- och kvalitetskrav för utförare av skyddat boende Grundläggande krav Utförare ska följa och arbeta utifrån gällande lagstiftning inom sitt verksamhetsområde och står under tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg (IVO), enligt SoL 13 kap. 1 andra stycket. Utföraren ska iaktta allas likhet inför lagen, saklighet och opartiskhet. Verksamheten ska bedrivas religiöst och politiskt obundet och uppmärksamma och tillgodose den enskildes behov av stöd. Utförare ska följa nationella riktlinjer samt regionala och lokala vård- och handlingsprogram och arbeta utifrån kunskapsbaserade metoder. Utföraren ska arbeta utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt genom att uppmuntra levnadssätt som förebygger ohälsa och främja hälsosamma val i syfte att uppnå en mer jämställd och jämlik folkhälsa. Socialnämndens riktlinjer för våld i nära relationer för såväl barn som vuxna ska följas. Organisatoriska krav Utförare ska ha ett ledningssystem. Ledningssystemet innehåller dokumenterade processer, aktiviteter och rutiner för verksamhetens samtliga delar. Systemet ska beskriva hur riskanalyser, egenkontroller samt hantering av synpunkter, klagomål och avvikelser ligger till grund för ett systematiskt förbättringsarbete. Ledningssystem Föreståndare har det övergripande ansvaret för det systematiska kvalitetsarbetet. Medarbetare ska känna till ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete och vara delaktiga i kvalitetsarbetet samt ha kännedom om verksamhetsområdets kvalitetskrav. Rutin för hantering av avvikelser och Lex Sarah ska ingå i utförarens ledningssystem. Utförare ska identifiera, beskriva samt fastställa verksamhetens huvudprocesser, delprocesser och aktiviteter som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Utförare ska utarbeta och fastställa de rutiner som behövs utifrån varje aktivitet i huvudprocessen. Systematiskt förbättringsarbete För att säkerställa att ledningssystemet är ändamålsenligt uppbyggt för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten krävs ett fortlöpande systematiskt förbättringsarbete. Ärendenr SON 2016/138 Datum 2019-03-18 Utförare ska beskriva hur man arbetar systematiskt med verksamhetens kvalitetsarbete, t.ex. som en PDSA-cirkel eller ett årshjul. Utförare ska ha en plan för verksamhetens systematiska kvalitetsarbete. Utförare ska som en del i det systematiska förbättringsarbetet lämna statistik och uppgifter som efterfrågas av nationella myndigheter, andra organisationer och socialförvaltningen, samt medverka vid uppföljning. 4 (12)
Region Gotland Socialförvaltningen Uppdrag- och kvalitetskrav för utförare av skyddat boende Egenkontroll Egenkontroll avser en regelbunden, systematisk uppföljning av den egna verksamheten. Syftet är att få syn på direkta kvalitetsbrister, få kunskap om olika verksamheter och synliggöra förbättrings- och utvecklingsområden. Utföraren ska bedriva egenkontroll, dvs. systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Utföraren ska ha en plan för egenkontroll. Egenkontroller ska genomföras en gång per år. Synpunkter och klagomål på verksamheten Synpunkts- och klagomålshantering ingår i utförarens ledningssystem. Syftet är att systematiskt samla upp och analysera uppkomna synpunkter och klagomål. Detta inkluderar även uppföljningsrapporter från olika myndigheter. Socialförvaltningen har ett system, Lämna dina synpunkter, där enskilda och dennes företrädare eller närstående kan lämna synpunkter på verksamheten. Synpunkter och klagomål från den enskilde och dennes företrädare/närstående är en viktig informationskälla för att åtgärda brister och för att identifiera områden som behöver förbättras och utvecklas. Synpunkter och klagomål ska alltid beaktas och betraktas som en möjlighet att förbättra och utveckla verksamheten. Utförare ska följa socialnämndens riktlinje och rutin gällande synpunkter och klagomål. Den enskilde, närstående, och personal ska ges möjlighet att lämna synpunkter både skriftligt och muntligt. Utförare ska ha rutin som beskriver hur rapporter, synpunkter och klagomål tas emot, utreds, sammanställs, analyseras och åtgärdas. Sekretess, tystnadsplikt och GDPR Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. 26 kap 1 offentlighets- och sekretesslagen. För enskild regi gäller tystnadsplikt enligt 15 kap. socialtjänstlagen. Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men 25 kap 1 offentlighets- och sekretesslagen. Ärendenr SON 2016/138 Datum 2019-03-18 Alla företag och organisationer inom EU ska följa den nya dataskyddsförordningen, GDPR General Data Protection Regulation. Den har tillkommit för att den enskilde ska få ett bättre skydd gällande dennes personuppgifter. 5 (12)
Region Gotland Socialförvaltningen Uppdrag- och kvalitetskrav för utförare av skyddat boende Utförare ska svara för att personalen, volontärer och andra berörda har kunskap om bestämmelserna och undertecknar förbindelse om tystnadsplikt. Samtycke från den enskilde krävs för att informationsutbyte över verksamhetsgränser ska kunna ske. Utförare ska följa lagstiftningen GDPR. Utföraren ska ha skriftliga rutiner för hur skyddade personuppgifter hanteras på boendet. Avvikelser enligt SoL Personal ska ha kännedom om skyldigheten att rapportera avvikelser. Missförhållanden eller risk för missförhållanden enligt SoL ska rapporteras, utredas och åtgärdas. Utförare ska ha rutin som beskriver hur avvikelser tas emot, utreds, sammanställs, analyseras och åtgärdas. Utförare ska följa Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd samt upprätta rutiner kring utbildning, rapportering och anmälan enligt Lex Sarah. Privata utförare ska anmäla direkt till IVO och delger sedan socialnämnd och kvalitetschef. Organisatorisk samverkan och överenskommelser Samverkan är en förutsättning för att säkra kvaliteten på de insatser som ges inom socialtjänsten och inom hälso- och sjukvården. Överenskommelser finns exempelvis mellan Hälso- och sjukvården och socialtjänsten inom specifika områden. Utförare ska ha skriftliga rutiner för den samverkan som krävs för att säkra kvaliteten i utförandet av insatser. Det skyddade boendet ska ha skriftliga rutiner för samverkan, planering och uppföljning av insatser samt återföra resultat till socialnämnden. Utföraren ansvarar för att uppmärksamma beställaren på förändrade behov samt delta i uppföljningar med beställaren. Utföraren ska vid behov samverka med andra aktörer som den enskilde och/eller medföljande barn har kontakt med ex. förskola/skola. Ärendenr SON 2016/138 Datum 2019-03-18 Samverkan utifrån den enskilde Samverkan med närstående, anhöriga, vårdnadshavare och andra, för den enskilde, viktiga personer ska ske utifrån den enskildes önskemål och medgivande. Utförare ska skapa goda kontakter och kontinuerligt ha en dialog med den enskilde och dennes legala företrädare. Utföraren ska erbjuda stödinsats i form av praktisk stöd vid myndighetskontakt. Utföraren ska i samband med utflyttning från det skyddade boendet samverka med handläggare och andra aktörer. 6 (12)
Region Gotland Socialförvaltningen Uppdrag- och kvalitetskrav för utförare av skyddat boende Anmälningsskyldighet Samtliga verksamma inom yrkesmässig bedriven verksamhet inom socialtjänstens område och/eller hälso- och sjukvård är enligt Socialtjänstlagen skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Utförare ansvarar för att personalen informeras och iakttar gällande lagstiftning och Socialstyrelsens föreskrifter om anmälningsplikt. Polisanmälan Utgångspunkten är alltid att det är den enskildes sak att polisanmäla, men om den enskilde/legal företrädare väljer att inte göra anmälan, eller inte har förmåga att göra det, måste det prövas om verksamheten ska ta ansvar för polisanmälan. Innan polisanmälan görs måste bedömning ske om uppgifter kan lämnas ut enligt Offentlighets- och sekretesslagen. Sekretess kan brytas vid vissa typer av brott. I situationer där det finns misstanke om brott mot den enskilde ska frågan om polisanmälan prövas skyndsamt. Etiska krav Förhållningssätt och värdegrund Inom socialnämnden ansvarsområden arbetar personal utifrån ledorden delaktighet, förtroende och omtanke. Målet med socialförvaltningens verksamheter är att alla som erhåller insatser ska ges förutsättningar att leva ett meningsfullt och värdigt liv och uppleva välbefinnande. Utföraren ska utgå från Region Gotlands värdegrund och ledorden delaktighet, förtroende och omtanke. Utföraren ska utgå från ett förhållningssätt i enlighet med kunskapsbaserade metoder. Det innebär att förhållningssättet ska utgå från bästa tillgängliga kunskap, personalens erfarenheter och den enskildes önskemål och erfarenheter. Utföraren ska beakta den enskildes självbestämmande, integritet och behov av upplevd trygghet. Ärendenr SON 2016/138 Datum 2019-03-18 7 (12)
Region Gotland Socialförvaltningen Uppdrag- och kvalitetskrav för utförare av skyddat boende Bemötande, delaktighet och inflytande Verksamheten ska präglas av helhetssyn och kontinuitet och utföras med flexibilitet, hög kvalitet och stor respekt för den enskilde. Den enskilde har rätt till inflytande, integritet och delaktighet och insatserna ska utföras i samråd med den enskilde. Den enskilde ska beredas möjlighet att vara delaktig i beslut om insatsens utförande samt ha en aktiv del i planering, genomförande, utvärdering och uppföljning av sin insats. Utförare ansvarar för att den enskilde får den information som behövs för insatsens utförande. Utföraren får inte flytta den enskilde till annat skyddat boende, utan den enskildes medgivande samt samverkan med handläggaren. Gåva Gåva, testamentariska förordnande eller liknande från enskilda till anställda betraktas som mutor och får inte förekomma. Regler om mutbrott finns i brottsbalken. Undantag är gåvor av ringa värde, ex. blombuketter, tårtor, choklad etc. Utförare ansvarar för att skriftlig rutin finns gällande gåvor. Personal och kompetenskrav Föreståndare/verksamhetsansvarig Verksamheten ska ledas av en föreståndare med relevant högskoleutbildning och lämplig erfarenhet. Vid föreståndares frånvaro ska utförare utse ersättare. Vid längre frånvaro än två månader ska avtalscontroller informeras om ersättare. Ärendenr SON 2016/138 Datum 2019-03-18 Medarbetare Målsättningen är att all personal ska ha adekvat kompetens för att utföra insatser. Utförare ska vid rekrytering av personal/volontär begära att den anställde visar upp aktuellt registerutdrag ur belastningsregister. Utförare ska ha rutiner för att utföra registerkontroller enligt lagen(1998:620) om belastningsregister och lagen (1998:620) om misstankeregister. Anställd personal ska ha minst fullständig relevant utbildning på gymnasienivå eller likvärdig nivå. Anställd personal ska ha teoretiska kunskaper inom området våld. 8 (12)
Region Gotland Socialförvaltningen Uppdrag- och kvalitetskrav för utförare av skyddat boende Anställd personal ska ha relevant kompetens inom socialt arbete och ha kunskaper om barns och ungdomars utveckling. Anställd personal ska ha kunskap om, och erfarenhet av att använda, standardiserade bedömningsmetoder. Volontärer Finns volontärer som stöd till verksamheten skall en skriftlig gränsdragning finnas mellan uppdrag för volontärer och anställd personal. Verksamheten skall ha rutin för introduktion av volontärer. Utförare ska erbjuda volontärer teoretisk och praktisk introduktion och vid behov handledning. Skydd och säkerhet Utföraren ska kunna ta emot skyndsamt, dock senast inom 48 timmar. Utförarens ska göra en säkerhetsplanering med varje person vid in- och utflyttning. Utföraren ska ha rutiner för att hantera hot och risker vid boendet. Rutiner ska beskriva hur personalen ska upprätthålla ett sådant skydd, för att hantera hot och risker mot de boende. Utföraren ska ha rutin för att kunna hantera den enskildes krisreaktion som kan uppstå i samband med hot. Utförarens ska ha rutin för att stödja och skydda den enskilde gällande spårbarhet via ex. mobiltelefoner och internet/sociala medier. Boendet ska vid behov kunna erbjuda en trygg och säker förflyttning mellan boende och andra verksamheter som till exempel arbete, skola och/eller behandlingskontakt med andra myndigheter. Utföraren ska ha rutin för att stödja den enskilde i att klara sin dagliga livsföring utanför boendet, exempelvis inköp och aktiviteter. Utföraren ska ha särskild uppmärksamhet på att risksituation kan uppkomma när vuxna och barn vistas tillsammans. Ärendenr SON 2016/138 Datum 2019-03-18 Medföljande barn Barnets rätt till skolgång ska säkerställas, tillgång till förskola/skola ska finnas. Skyddat boende som tar emot medföljande barn ska ha kunskaper om barns behov och personal som är barnansvariga. Utföraren ska se till att barn får kontakt med rätt vårdinrättning och kan fullfölja eventuell föreskriven behandling och medicinering. Det skyddade boendet har särskilda utrymmen för lek och sysselsättning för medföljande mindre barn och barn i tonåren. 9 (12)
Region Gotland Socialförvaltningen Uppdrag- och kvalitetskrav för utförare av skyddat boende Fastighet Fastigheten ska ha ett fullgott skalskydd och skyddsanordningar som larm och lås samt insynsskyddad miljö. Utföraren ska tillse fysisk personlig integritet, ex. låsbart rum, egen toalett. Utföraren ska ombesörja att det finns ett fullgott brandskydd i boendet. Utförarens ska ha rutin för höga temperaturer vid värmebölja. Boendet ska vara materiellt väl underhållna och hålla god hygienisk standard. Personer som bor på det skyddade boendet ska ha tillgång till kök, för att kunna laga och förvara sin egen mat. Personer som bor på det skyddade boendet ska ha tillgång till gemensamhetsutrymmen, för samvaro och vila. Om boendet är beläget i en bostad, ska verksamhetens lokaler vara åtskilda från den privata bostadsdelen. Bemanning Utförare ska säkerställa att personal finns tillgänglig dygnet runt för att ge insatser. Verksamheten ska eftersträva en hög personalkontinuitet och organiseras så att antalet personal minimeras för att genomföra insatser. Personal hos utförare ska inte ha uppdrag som förvaltare/god man eller annat uppdrag hos enskild i verksamheten. Introduktion Utförare ska erbjuda sin personal/volontärer teoretisk och praktisk introduktion i samband med anställningen och vid behov handledning i det vardagliga arbetet. För verksamheten ska finnas rutiner för introduktion av nyanställda/volontärer. Hygien God hygienisk standard ska uppfyllas och smittspridning ska förebyggas. Utförare ska ansvara för att det finns rutiner för tillämpning och uppföljning av basala hygienrutiner. Utförare ansvarar för att personalen har adekvat utbildning i hygien och att fortbildning sker kontinuerligt. Ärendenr SON 2016/138 Datum 2019-03-18 Hälso- och sjukvård Utföraren ska se till att den placerade vid sjukdom får kontakt med vården och får adekvat behandling. Utföraren ska vara uppmärksam på den placerades hälsotillstånd såväl fysiskt som psykiskt. 10 (12)
Region Gotland Socialförvaltningen Uppdrag- och kvalitetskrav för utförare av skyddat boende Kompetensförsörjning/utveckling Utförare ska tillse att personal/volontärer har relevant utbildning och kompetens för att utföra insatsen och utveckla verksamheten. Kompetensutveckling ska svara mot verksamhetens behov inom området. Utföraren ska säkra att en övergripande kompetensutvecklingsplan finns utifrån verksamhetens behov. För personal ska det årligen upprättas en individuell kompetensutvecklingsplan för fortbildning och vidareutbildning samt ska erbjudas handledning. Tolk Ansvarig utförare ska vid behov tillkalla tolk, exempelvis vid språk, tal-, syn- och hörselnedsättning. Dokumentation Dokumentation ska ske enligt SoL i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd och vara i digital form. Behandling av personuppgifter ska ske enligt gällande lagstiftningar för sekretess och tystnadsplikt, GDPR och skyddade personuppgifter. Uppgifterna ska förvaras så att obehöriga ej får tillgång till dessa. Dokumentation ska utformas med respekt för den enskildes integritet. Utförare ska fortlöpande dokumentera åtgärder som vidtas vid genomförande eller uppföljning av en insats. Genomförandeplan Hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras dokumenteras i en genomförandeplan. Utförare ansvarar för att en individuell genomförandeplan skriftligen upprättas utifrån gällande beslut. För att uppnå målen med olika insatser är det viktigt att den enskilde eller dennes företrädare så långt det är möjligt är delaktig och införstådd med planeringen. Ärendenr SON 2016/138 Datum 2019-03-18 Genomförandeplan ska skriftligen upprättas utifrån gällande beslut om insats/vårdplan snarast efter inflyttningsdatum. Den enskilde och/eller dennes företrädare ska vara delaktig, i den mån det är möjligt, i upprättande av genomförandeplan. Om den enskilde inte varit delaktig vid upprättandet av en genomförandeplan ska det av dokumentationen framgå orsaken. Genomförandeplan ska underlätta och effektivisera arbetet med dokumentation under pågående insats och ska finnas i personakten. Genomförandeplan ska tydligt beskriva för såväl den enskilde som för personalen vad som ska göras, hur, när och vem som ska göra det. 11 (12)
Region Gotland Socialförvaltningen Uppdrag- och kvalitetskrav för utförare av skyddat boende Förvaring av dokumentation efter avslutad insats Vid insatsens avslut ska utförarens dokumentation om den enskilde lämnas skyndsamt, dock senast inom en månad, till socialförvaltningen samt skickas på ett betryggande sätt. Samordnad individuell plan (SIP) Utförare ska initiera eller medverka till samordnad individuell plan (SIP) i enlighet med gällande överenskommelse mellan socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden. Utförare ska ha en skriftlig rutin för arbete utifrån SIP. Ärendenr SON 2016/138 Datum 2019-03-18 12 (12)
Socialförvaltningen Pernilla Ahlvin Tjänsteskrivelse SON 2019/120 7 mars 2019 Socialnämnden Remiss - PM om behov av hjälp med andning och sondmatning Förslag till beslut Socialnämnden i Region Gotland instämmer i förslaget till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och dess föreslagna lydelse, där även hjälp med andning och sondmatning ingår som sådana grundläggande behov som kan ge rätt till personlig assistans. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning Två domar från Högsta förvaltningsdomstolen ändrade rättspraxis när det gäller rätt till personlig assistans ang andning(2015) och för sondmatning(2018). Riksdagen beslutade den 20 december 2018 ett tillkännagivande (bet. 2018/19:SoU1, rskr. 2018/19:111) med innebörden att regeringen skyndsamt bör återkomma med lagförslag som säkerställer att behov av hjälp med andning och sondmatning ska anses vara grundläggande behov som kan ge rätt till personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Promemoria 2019-02-21 S2019/00767/FST har tagits fram av en arbetsgrupp i Socialdepartementet. I promemorian föreslås att hjälp med andning och sondmatning ska utgöra grundläggande behov som kan ge rätt till personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2019. Äldre bestämmelser föreslås gälla för personlig assistans som avser tid före ikraftträdandet. Kommunernas samlade kostnader för insatser enligt LSS och socialtjänstlagen (2001:453) bedöms minska i ungefär samma omfattning som ökningen av kostnaderna i den statliga assistansersättningen enligt socialförsäkringsbalken (SFB) med anledning av förslaget. Socialnämnden i Region Gotland instämmer i förslaget till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och dess föreslagna lydelse, där även hjälp med andning och sondmatning ingår som sådana grundläggande behov som kan ge rätt till personlig assistans. 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 E-post registrator-son@gotland.se Org nr 212000-0803 Webbplats www.gotland.se
Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2019/120 Ärendebeskrivning Personlig assistans är en av tio stöd- och serviceinsatser som finns enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Enligt LSS 9:2, 9 a-b är insatsen biträde av personlig assistans till för svårt funktionshindrade personer som behöver hjälp med sin personliga hygien, med att kommunicera, med intagande av måltider, att klä av och på sig och annan personlig service. Assistansen ska vara förbehållen krävande eller i olika avseenden komplicerade situationer, i regel av mycket personlig karaktär, ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer. Det räcker inte att tillhöra personkretsen, som lagen är till för, för att rent allmänt ha rätt till insatser enligt LSS. För att ha rätt till personlig assistans ska det finnas ett mycket stort behov av hjälp med de mest grundläggande behoven. Personer som helt eller i stor utsträckning själva klarar att sköta sina personliga behov och som enbart har behov av motivations- och aktiveringsinsatser har inte rätt till personlig assistans. Målet med insatsen är att personen ska kunna "leva som andra" i samhället och ha "goda levnadsvillkor". Insatsen personlig assistans har två huvudmän, Försäkringskassan och kommunerna. Försäkringskassan handlägger ansökningar om personlig assistans utifrån Socialförsäkringsbalken (SFB) och kommunerna handlägger ansökningar utifrån lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Försäkringskassan har hand om personlig assistansärenden där de bedömt att de grundläggande behoven överstiger 20 timmar per vecka. Kommunen handlägger de ärenden som understiger 20 timmar per vecka i grundläggande behov. Om en person har assistansersättning från Försäkringskassan betalar kommunen ändå de första 20 timmarna per vecka. Två domar från Högsta förvaltningsdomstolen ändrade rättspraxis när det gäller andning(2015) och sondmatning(2018). Socialdepartementets förslag till lagändring syftar till att tillmötesgå riksdagens tillkännagivande om att behov av hjälp med andning och sondmatning snarast ska införas som grundläggande behov i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och därmed berättiga till personlig assistans om den enskilde i övrigt uppfyller förutsättningarna i lagen. Domen från Högsta förvaltningsdomstolen 2018 ändrade rättspraxis så att sondmatning i dag likställs med det grundläggande behovet måltid. Förslaget till ändring i lag när det gäller sondmatning är endast ett lagtekniskt förtydligande utan några konsekvenser i övrigt. Konsekvenser för kommuner Kommunernas samlade kostnader för insatser enligt LSS och socialtjänstlagen (2001:453) bedöms minska i ungefär samma omfattning som ökningen av kostnaderna i den statliga assistansersättningen SFB med anledning av förslaget. Det beror på att enskilda som för närvarande får insatser enligt nämnda lagar genom förslaget i stället kan bli berättigade till statlig assistansersättning. Ett behov av hjälp med andning torde i de allra flesta fall innebära att den enskilde behöver personlig assistans för grundläggande behov i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka, vilket ger den enskilde rätt till assistansersättning. Det kommer även att tillhöra undantagsfallen att en persons behov av hjälp med grundläggande behov enligt LSS endast avser andning. I de allra flesta fall kommer det även finnas behov av hjälp med andra grundläggande behov. Flertalet personer som fick sin assistansersättning för andningshjälp indragen efter rättsfallet i Högsta förvaltningsdomstolen 2015 och vars hjälpbehov för närvarande är en fråga för kommunen kommer alltså att åter bli berättigade till assistansersättning. Vissa personer som behöver hjälp med andning och ändå inte kommer upp i 20 timmar grundläggande behov per vecka kan genom lagändringen bli berättigade till personlig assistans enligt LSS eller till fler timmar med 2 (3)
Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2019/120 personlig assistans enligt LSS. Denna grupp bedöms dock vara mycket liten och kommunernas kostnader för detta bedöms bli försumbara. Konsekvensbeskrivning avseende andning Genom att införa ett nytt grundläggande behov för hjälp med andning i LSS uppkommer en kostnad för den statliga assistansersättningen SFB, som handläggs av Försäkringskassan. Riksdagen har beslutat att avsätta resurser till följd av lagändringen men konstaterar att den exakta kostnadsökningen är svår att uppskatta. Uppgifter från Försäkringskassan indikerar att uppskattningsvis ett trettiotal personer med olika medicinska behov fick assistansersättningen indragen under 2016 på grund av den ändrade tillämpningen med anledning av ett rättsfall i Högsta förvaltningsdomstolen 2015 gällande andningsgymnastik. Från och med den 1 april 2018 är personer med assistansersättning skyddade från tvåårs omprövning med anledning av ett beslut från regeringen. Det saknas närmare uppgifter om antalet personer som har behov av andningshjälp under åren 2016 2019 och som i dag inte är berättigade till assistansersättning. Det saknas statistik på en detaljeringsnivå som gör det möjligt att utläsa i vilken omfattning avslag eller indragningar av assistansersättning är orsakade av att andningshjälp inte betraktas som ett grundläggande behov enligt LSS. Mot bakgrund av den statistik som finns tillgänglig är det ett rimligt antagande att antalet personer som kommer att bli berättigade till assistansersättning under 2019 på grund av lagändringen kommer att vara lägre än 50. En sannolik utveckling är att motsvarande antal personer kommer att behöva hjälp med andning under 2020. För mer information Se bilaga: Promemoria 2019-02-21 S2019/00767/FST Behov av hjälp med andning och sondmatning. Bedömning Socialnämnden föreslås instämma till förslaget till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och dess föreslagna lydelse, där även hjälp med andning och sondmatning ingår som sådana grundläggande behov som kan ge rätt till personlig assistans. Beslutsunderlag Promemoria om behov av hjälp med andning och sondmatning S2019/00767/FST daterad 2019-02-21. Tjänsteskrivelse. Svar på promemoria daterad 190307. Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till s.remissvar@regeringskansliet med kopia till s.fst@regeringskansliet.se, diarie-nr:s2019/00767/fst Therése Thomsson, myndighetschef Hanna Ogestad, kvalitetschef 3 (3)
Regeringskansliet Remiss 2019-02-21 S2019/00767/FST 2019-02- l 8 [ R~3!,?>J GOTLAND Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster Kansliråd Carina Cronsioe 08-405 4605 070-3132871 Promemoria om behov av hjälp med andning och sondmatning Remissinstanser Arbetsgivarföreningen KFO Botkyrka kommun Danderyds kommun Enköping kommun Falu kommun Funktionsrätt Sverige Föreningen Sveriges socialchefer Försäkringskassan Förvaltningsrätten i Göteborg Förvaltningsrätten i Uppsala Gävle kommun Göteborgs stad Halmstads kommun Hudiksvalls kommun Härnösands kommun Inspektionen för socialförsäkringen Inspektionen för vård och omsorg Jönköpings kommun Kammarrätten i Jönköping Karlstads kommun Kumla kommun Kävlinge kommun Laholms kommun Lika Unika - Federationen mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning Linköpings kommun Telefonväxel: 08-405 10 00 Fax: 08-723 11 91 Webb: www.regeringen.se Postadress: 103 33 Stockholm Besöksadress: Fredsgatan 8 E-post: s.registrator@regeringskansliet.se
Malmö stad Mjölby kommun Neuroförbundet Norrtälje kommun Oskarshamns kommun Piteå kommun Region Gotland Riksförbundet FUB Riksförbundet rörelsehindrade barn och ungdomar Skellefteå kommun Socialstyrelsen Stockholms stad Strängnäs kommun Sundsvalls kommun Svenska kommunalarbetarförbundet Sveriges Kommuner och Landsting Unga rörelsehindrade Vilhelmina kommun Vårdförbundet Vårdföretagarna Almega Västerås stad Växjö kommun Ystads kommun Östersund kommun Remissvaren ska ha kommit in till Socialdepartementet senast den 18 april 2019. Svaren bör lämnas i bearbetningsbar form (t.ex. Wordformat) per e-post till s.remissvar@regeringskansliet.se och med kopia till s.fst@regeringskansliet.se. Ange diarienummer S2019/00767/FST och remissinstansens namn i ämnesraden på e-postmeddelandet. Remissinstansens namn ska även anges i dokumentnamnet. Remissvaren kommer att publiceras på regeringens webbplats. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i promemoria. Om remissen är begränsad till en viss del av promemorian, anges detta inom parentes efter remissinstansens namn i 2(3)
remisslistan. En sådan begränsning hindrar givetvis inte att remissinstansen lämnar synpunkter också på övriga delar. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Promemorian kan dessutom laddas ned från Regeringskansliets webbplats www.regeringen.se. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss hur och varför (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02). Den kan laddas ner från Regeringskansliets webbplats www.regeringen.se. Kristina Reinholdsson Ämnesråd 3(3)
Regeringskansliet Promemoria 2019-02-21 2019-02- 2 6 S2019/00767/FST Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster Behov av hjälp med andning och sondmatning
Innehåll Sammanfattning 3 1 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 5 2 Bakgrund 7 2.1 Riksdagens tillkännagivande 7 2.2 Gällande rätt 7 2.2.1 Grundläggande behov och andra personliga behov 7 2.2.2 Domar om andningshjälp och sondmatning som grundläggande behov 8 2.3 Konsekvenser av ändrad rättstillämpning 11 3 Andning och sondmatning 15 3.1 Andning och sondmatning ska anses vara grundläggande behov 15 4 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 17 5 Konsekvenser 19 5.1 Syftet 19 5.2 Konsekvenser för statens finanser 19 5.3 Konsekvenser för kommuner 21 5.4 Konsekvenser för Försäkringskassan 21
Sammanfattnini Denna promemoria har tagits fram av en arbetsgrupp i Socialdepartementet. I promemorian föreslås att hjälp med andning och sondmatning ska utgöra grundläggande behov som kan ge rätt till personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lagändringen föreslås träda i kraft den l juli 2019. Äldre bestämmelser föreslås gälla för personlig assistans som avser tid före ikraftträdandet.
l Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service vissa funktionshindrade Härigenom föreskrivs att 9 a lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse. Med personlig assistans enligt Med personlig assistans enligt 9 2 avses personligt utformat 9 2 avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, med andning, sin personliga måltider, att klä av och på sig, att hygien, måltider, sondmatning, kommunicera med andra eller att klä av och på sig, att annan hjälp som förutsätter kommunicera med andra eller ingående kunskaper om den annan hjälp som förutsätter funktionshindrade (grundlag- ingående kunskaper om den gande behov). funktionshindrade (grundläggande behov). Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till insats enligt 9 2 för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt. Personlig assistans för andra personliga behov avser även Senaste lydelse 2018:223.
1. tid under den enskildes dygnsvila när en assistent behöver vara tillgänglig i väntan på att den enskilde behöver hjälp utan att det är fråga om tillsyn (väntetid), 2. tid under den enskildes dygnsvila när en assistent i stället behöver finnas till förfogande på annan plats i väntan på att den enskilde behöver hjälp (beredskap), och 3. tid när en assistent behöver vara närvarande i samband med en aktivitet utanför den enskildes hem på grund av att ett hjälpbehov kan förväntas uppstå. Den som har behov av mer än en personlig assistent samtidigt, har rätt till två eller flera assistenter endast om möjligheterna att få bidrag enligt lagen (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag eller hjälpmedel enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), har utretts. 1. Denna lag träder i kraft den l juli 2019. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för personlig assistans som avser tid före ikraftträdandet.
2 Bakgrund 2.1 Riksdagens tillkännagivande Riksdagen beslutade den 20 december 2018 ett tillkännagivande (bet. 2018/19:SoUl, rskr. 2018/19:111) med innebörden att regeringen skyndsamt bör återkomma med lagförslag som säkerställer att behov av hjälp med andning och sondmatning ska anses vara grundläggande behov som kan ge rätt till personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). 2.2 Gällande rätt 2.2.1 Grundläggande behov och andra personliga behov LSS innehåller bestämmelser om personlig assistans. Med personlig assistans avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med grundläggande behov. De grundläggande behoven avser behov av hjälp med personlig hygien, måltider, att klä av sig och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktions hindrade (9 a första stycket LSS). Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till detta för andra personliga behov, om behoven inte tillgodoses på annat sätt (9 a andra stycket LSS). Ett annat personligt behov kan t.ex. avse en sådan egenvårdsinsats som inte kan anses vara ett grundläggande behov på grund av avgörandet HFD 2015 ref. 46 (se nedan). Hjälpbehov som har anknytning till de grundläggande behoven men som inte är av sådan integritetsnära
karaktär som krävs för att grundläggande behov ska vara assistans - grundande (jfr rättsfallet RA 2009 ref. 57), kan i stället beaktas som ett annat personligt behov. Den som behöver personlig assistans i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan för sådana grundläggande behov som avses i 9 a LSS har rätt till statlig assistansersättning, se 51 kap. 3 socialförsäkringsbalken. Assistansersättning lämnas också för kostnader som avser andra personliga behov enligt 9 a andra stycket LSS. 2.2.2 Domar om andningshjälp och sondmatning som grundläggande behov HFD 2015 ref. 46 - annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har genom avgörandet HFD 2015 ref. 46 klargjort innebörden av uttrycket annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Målet rörde en kvinna med cystisk fibros. Frågan var om hennes behov av hjälp med andningsgymnastik och tillsyn på grund av lungblödningar och annan andningsproblematik kunde anses vara ett sådant hjälpbehov som ingår i uttrycket annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. HFD konstaterar i domen att uttrycket annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade infördes i LSS efter ett förslag från socialutskottet (bet. 1995/96: SoU15) och att avsikten med utskottets tillägg var att skydda personer med psykisk funktionsnedsättning från en försämring i fråga om rätten till personlig assistans. Avsikten var däremot inte att vidga tillämpningsområdet för vilka behov som ska kunna grunda rätt till personlig assistans enligt LSS. Det handlar således om högst basala behov och det ska vara fråga om hjälp eller stöd av mycket privat karaktär. Vad som åsyftas är sådana hjälpbehov som uppfattas som mycket känsliga för den personliga integriteten (jfr RA 2009 ref. 57 och HFD 2012 ref. 41). Vid en sammantagen bedömning drar HFD slutsatsen att uttrycket annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade måste förstås på det sättet att det uteslutande tar sikte på personer med psykiska funktionshinder.
Försäkringskassan har beslutat det rättsliga ställningstagandet Psykisk funktionsnedsättning vid bedömning av grundläggande behov (FKRS 2015:07) med anledning av domen. I ställningstagandet redogör Försäkringskassan för sin tolkning av begreppet psykisk funktionsnedsättning. Före HFD:s dom har Försäkringskassan i sin tillämpning utgått från att exempelvis behov av andningshjälp och sondmatning kan omfattas av uttrycket annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Efter domen ändrade Försäkringskassan sin tillämpning och bedömde att hjälpbehov på grund av fysiska funktionshinder inte omfattas av detta uttryck. HFD:s klargörande av rättsläget fick genomslag vid Försäkringskassans s.k. tvåårs omprövningar, vilket ledde till att enskilda förlorade sin rätt till statlig assistansersättning. För att skydda enskilda från att assistansersättning dras in eller minskas till följd av ändringar i praxis ändrades omprövningsbestämmelsen i 51 kap. 12 socialförsäkringsbalken (se prop. 2017/18:78, bet. 2017/18:SoU17, rskr. 2017/18:164). Ändringen, som trädde i kraft den l april 2018, innebär att tvåårs omprövningen togs bort. I stället gäller att rätten till assistansersättning ska omprövas i den utsträckning som denna rätt har minskat i omfattning på grund av väsentligt ändrade förhållanden som är hänförliga till den försäkrade. Formuleringen innebär bl.a. att ändrad praxis inte utgör grund för omprövning av rätten till assistansersättning. Regeringen gjorde i propositionen till aktuell lagändring (s. 19) bedömningen att bestämmelsen om tvåårsomprövning bör återinföras så snart det finns förutsättningar för det. HFD 2018 ref. 21 - sondmatningsmålet HFD konstaterar i avgörandet HFD 2018 ref. 21 att egenvård som avser något av de grundläggande behoven i 9 a första stycket LSS kan om den hjälp som behövs är av tillräckligt integritetskänslig karaktär - ge rätt till insatsen personlig assistans och även ligga till grund för prövningen av rätten till assistansersättning. Sondmatning ska betraktas som intag av en måltid och utgör därmed ett grundläggande behov.
Målet rörde en flicka som behövde sondmatas fem gånger per dag via s.k. gastrostomi. Sondmatningen utfördes av andra än hälso- och sjukvårdspersonal som s.k. egenvård. Med egenvård avses en hälsooch sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal efter en individuell prövning har bedömt att en patient kan utföra själv eller med hjälp av någon annan (t.ex. en personlig assistent). En egenvårdsinsats är inte hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), förkortad HSL. Av 51 kap. 5 socialförsäkringsbalken framgår att assistans - ersättning inte lämnas för sjukvårdande insatser enligt HSL. En första fråga i målet var därmed om personlig assistans respektive assistansersättning över huvud taget kan ges för sjukvårdande insatser i form av egenvård. HFD konstaterar att den aktuella bestämmelsen infördes mot bakgrund av att det visat sig att en betydande del av den assistans som finansierades med statlig assistansersättning konsumerades vid vistelse i olika primär- och landstingskommunala verksamheter, något som inte varit avsikten. Samtidigt infördes begränsningarna att assistansersättning inte heller lämnas för tid då den funktionsnedsatte vistas i eller deltar i barnomsorg, skola eller daglig verksamhet. Avsikten var att tydliggöra att insatsen personlig assistans, som är ett personligt stöd, inte ska ersätta personal som behövs för att driva en viss verksamhet. Dessa begränsningar ansågs också viktiga ur kvalitativ synvinkel med hänsyn till de särskilda kvalifikationer och den yrkeskunskap som personalen inom dessa verksamheter besitter (prop. 1995/96:146 s. 14 f.). HFD konstaterar att utgångspunkten är att personlig assistans inte ska ersätta den omvårdnad som sjukvårdshuvudmännen är skyldiga att ge. Sjukvårdsåtgärder inom ramen för HSL kan således inte ge rätt till personlig assistans och följaktligen kan inte heller assistansersättning lämnas, vilket också anges i socialförsäkringsbalken. Egenvård utförs emellertid inte enligt HSL och det finns därför enligt HFD inte något principiellt hinder mot att beakta egenvård vid bedömningen av om det finns rätt till personlig assistans eller assistansersättning. Vad gäller frågan om huruvida sondmatning bör betraktas som en måltid konstaterar HFD att förarbetena till LSS inte preciserar vad som ryms i begreppet måltid. Enligt HFD bör det avgörande vara att kroppen tillförs den näring som behövs. På vilket sätt näringen intas 10