Rapport från IEA Bioenergy ExCo-workshop The role of industrial biorefineries in a low-carbon economy

Relevanta dokument
Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg

Biogasens roll i den cirkulära ekonomin. Dr. Mattias Svensson, Energiforsk Avfall i nytt fokus Hyllie 30 mars 2017

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?

Skogsindustriernas utmaningar

Integrations- och Systemaspekter vid Produktion av Biomassabaserade Material/Kemikalier Föredrag vid Styrkeområde Energis seminarium,

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

RISE BEDRIVER FORSKNING OCH UTVECKLING I FRAMKANT

Den växande bioekonomin hur ser den ut? Om bioekonomi och branschens möjligheter. Vad krävs av politiker och beslutsfattare?

Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?

Bioekonomi och lokal utveckling i Norden

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

Industriellspillvärme

Användningen av virke såga, slipa, koka eller bränna Skogsbrukets vinterdagar 2013

ACCELERATING INNOVATION!

Bioekonomi, Skåne län. 14 juni 2016 WSP Charlotte Hauksson & Karin Carlsson

Biometan via förgasning

Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv. Sabine Mayer

Strategisk Innovationsagenda

Agenda Bioraffinaderi / Grön Agenda

Vad händer i skogsindustrin PPT of Sweden 22 april Mårten Larsson

Det är dags för poli1kerna a4 stå upp för vallö8et om en fossiloberoende transportsektor!

Göteborg Energi på Gasdagarna 2019

På gång: Utbildningar i kemiteknik vid Karlstads universitet. Christophe Barbier Karlstad University 11 juni 2013

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts

Bioenergin i EUs 2020-mål

Finns det hållbara drivmedel?

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

BioDrivmedelsvalet Sven Löchen Ren Fuel AB Renewable fuel by catalysis

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Forskning & innovation för ett hållbart energisystem. Klara Helstad Chef enheten hållbar industri

Klimatpolitikens utmaningar

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland

Klimatfärdplan. Sammanställning från Workshop om energi

Presentation av rapporten. Så bra kan det bli. KSLA 17 november Marianne Svensén Skogsindustrierna

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Värmepumpar i ett nytt. Vision Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Akademins bidrag till industriell omvandling

Hållbarhet ur ett byggperspektiv Jönköpingsdagen

ett nytt steg i energiforskningen

Hållbara transporter framtida möjligheter

Bioraffinaderi Öresund etablering av en pilotanläggning och en Öresundsregional plattform för bioraffinering

Reflektioner kring färdplanen och andra scenarier

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Hållbarhet inom industri och politikens roll

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion

Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Varför lokal och regional energi- och klimatstatistik? Fördelar för kommuner och andra aktörer inom energiområdet

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Det våras för CCS? Klimatarbete och det globala perspektivet. Filip Johnsson, Chalmers NEPP:s halvtidskonferens,

Skogens roll i en växande svensk bioekonomi

Scenarier för Pathways

Hållbara transporter. transportköparens perspektiv. Karin Tormalm, Skogsindustrierna

Nya produkter från skogsråvara. Birgit Backlund, Innventia

Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör...

Multikriterieanalys av alternativa marina bränslen

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Krokig väg till framgång för talloljedieseln

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Mejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Hur göra energieffektivitet till en prioritet för fartygsbesättningar?

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions

Stödsystem för solceller

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

BAE Systems. FXM Seminar Future Markets European Land Defence Industries approach. BAE Systems

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Regional Carbon Budgets

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE

Framtidens Bioraffinaderi mycket. mer än papper och massa

Tredje Vågens Automation

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Klimat och konkurrenskraft - stora utmaningar och smarta lösningar. INDUSTRIDAGEN 24/11 Fredrik Winberg, VD

GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016

Neova/Vapo. Syntetdiesel Stefan Östlund Neova AB

Accelerating Innovation!

Europaforum Norra Sveriges synpunkter kring Horisont 2020 för perioden

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Stora Enso tilpasser sitt produktspekter til markeder i endring. Skog och tre 2015

Lönar det sig att gå före?

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

VÄTGAS EN REN AFFÄR. En energibärare för hållbar och effektiv energiförsörjning. Åse Bye Vätgas Sverige

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Regional innovation, kluster och smart specialisering

Bioenergikombinat Status och Framtid

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Dagens plaster och förnyelsebara råvaror

NSPA. Development perspectives & Foresight Johanna Roto Nordregio. Bakgrund

Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid. BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv

Vad driver klimatomställning i svensk energisektor? 1. Hur signifikant är omställningen?

Transkript:

KONFERENSRAPPORT Sida 1 (2) BETECKNING Mattias Svensson, Specialist Energiforsk mattias.svensson@energiforsk.se FOKUSGRUPPERNA, ENERGIGASAVDELNINGEN 2017-06-13 Rapport från IEA Bioenergy ExCo-workshop The role of industrial biorefineries in a low-carbon economy 170516 Bakgrund Mattias Svensson deltog med ett 60-tal andra deltagare på den inledande workshoppen The role of industrial biorefineries in a low-carbon economy 170516 i Göteborg, under IEA Bioenergys ExCo-möte i Göteborg. Workshoppen var ett samarbete mellan IEA Bioenergy och IEA IETS 1. Kees Kvant från IEA Bioenergy ser bioraffinaderier som vägen fram för att nå Paris-avtalets mål om en framtida low-carbon economy, där produktionen av mat och foder, samt biobaserade kemikalier och material, integreras med produktion av bioenergi. På konferensen talades det om Det talades mycket om behovet av närmare samarbete företag och regioner emellan, för att bygga ekossystemet runt de större bioraffinaderi-anläggningarna. Som en naturlig del diskuterade man också behovet av olika former av marknadsstöd. Det verkar finnas en växande rörelse bland företag för att kräva en allmän skatt på koldioxid, som inte är tandlös som den nuvarande i EU-länderna (täcker endast 13 % av alla utsläpp och har för låga priser på grund av för många fria utsläppsrätter). Workshoppen var indelad i två delar, där den första behandlade möjligheterna, och den andra delen barriärerna. Varje del inleddes med föredrag, och avslutades med en kreativ guidad brainstorming i mindre grupper uppdelade efter olika industrier (massa och papper, oljeraffinaderier och petrokemi, material, mat och foder). Målet var att ta fram nya affärsmöjligheter och nya produkter, och slutligen ge rekommendationer för hur barriärer skulle avhjälpas för att skapa bättre förutsättningar för dessa. 1 IETS står för Industrial Energy-related Technologies and Systems, och är den enda TCP:n (Technology Collaboration Programme) inom IEA som enbart arbetar med industriella energifrågor. Mest relevanta annexet är XI Industry-based biorefineries http://www.iea-industry.org/ ENERGIFORSK AB POST- OCH BESÖKSADRESS TELEFON E-POST WEBB Org.nr 556974-2116 Nordenskiöldsgatan 6 211 19 Malmö 08-677 25 30 kontakt@energiforsk.se www.energiforsk.se

ENERGIFORSK AB Sida 2 (2) Intressanta bidrag Konferensprogram och presentationer finns tillgängliga på IEA Bioenergys hemsida 2. Programmet finns inklippt nedan. Följande presentationer var extra intressanta: Future biorefinery concepts, Jussi Manninen, VTT Visade upp Finlands stora potential för bioekonomi med skogsindustrins pappers- och massafabriker som bas. Deras nyligen publicerade framtidsscenariostudie visar att till 2050 kan sektorn dubbla sitt förädlingsvärde genom satsningar på många olika nya biomaterial som t.ex. limmer, textilier och bioplaster, utan att för den skull glömma energiutnyttjande ( multiple use by a market driven approach provides most added value and the greatest impact ). Realiserande av potentialen är beroende av att nya extraktionsmetoder för lignin (joniska vätskor) lyckas, och en breddning av råvarubasen, och att förnybar elektricitet kan förse oss med vätgas i större mängder. Infrastructure for biorefinery systems a future scenario for oil refineries and chemical industry, Henrik Thunman, Chalmers university of Technology Med svenska västkustens petrokemiska industrikomplex som exempel visade Henrik hur en regional infrastruktur för förnybar syngas från förgasning kan byggas upp, där värmeöverskott får avsättning som fjärrvärme, samtidigt som kraftvärmeverken längs den 35 mil långa sträckan kan byggas om till termisk förgasning. En från kommersiell synvinkel optimerad förgasning producerar en rad olika produkter, vilket ger en kemisk energieffektivitet på 87 % (energivärde produkter som går ut). Råvaror skulle tas från skogsindustrin, både utländsk via sjötransport och inhemsk. Perspectives of industrial biorefineries in the global bioeconomy role of the policy framework to support implementation, Jim Philp, OECD Intressanta insikter om hur stödsystem bör utformas för att gynna den kommande bioekonomin och dess bioraffinaderier. Basen för presentationen var en ny publikation från OECD, Biorefinery models and policy. Framför allt måste det till mer verkstad. Fossila oljan har fortfarande enorma subventioner, medan biobaserat, trots stora forskningsframgångar, ser mycket liten industriell implementering. Offentlig upphandling kan vara en väg, OECD-länderna lägger 13 % av BNP i dessa. 2 http://www.ieabioenergy.com/publications/ws22-the-role-of-industrial-biorefineries-in-alow-carbon-economy/