Grönboken revideras årligen eller vid behov. Skriften vänder sig i första hand till ledare, spelare och föräldrar, men även till andra intresserade.

NHK s rön GRÖNBOKEN 1 februari 2017 NHK har varit en framgångsrik handbollsklubb på både dam- och herrsidan med spel i Elitserien under 90-talet för damerna, och kval till högsta serien för våra herrar. Föreningen bildades i december 1941. Genom hårt arbete, duktiga spelare, tränare, ledare och föräldrar har vi utvecklat klubben. Idag har NHK aktiva lag i samtliga ålderskullar ner till bollskolan för pojkar 6-8 år. Våra barn och ungdomar tränas och coachas av entusiastiska ledare på ideell basis. Som ett styrdokument för verksamheten finns föreningens Grönbok. Här berättas om föreningens målsättningar och riktlinjer, vilka värderingar vi står för, vad vi accepterar och inte accepterar m.m. Hur spelare, ledare och föräldrar bör uppträda gentemot varandra, andra spelare, domare och funktionärer för att vara en god representant för vår förening. Hur mycket och vad vi tränar på i varje årskull. Nyckelorden är att "ha roligt". Alla inom föreningen ska arbeta för att ungdomar och vuxna ska känna glädje och trygghet i NHK. Målsättningar, värderingar, riktlinjer och träningsmodell. Grönboken revideras årligen eller vid behov. Skriften vänder sig i första hand till ledare, spelare och föräldrar, men även till andra intresserade. Grönboken reviderad version 14 2017-02-01

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ÖVERGRIPANDE VÄRDERINGAR OCH MÅLSÄTTNING... 5 1.1 Värderingar... 5 1.2 Målsättning... 5 1.3 Föreningsidé... 5 2. ORGANISATION... 5 Organisationsschema... 6 2.1 Seniorsektion (Ss)... 6 2.2 Ungdomssektion (Us)... 6 2.3 Marknadssektion (MIs)... 7 2.4 Materialsektion (Ms)... 7 2.5 Arrangemanssektion (As)... 7 3. EKONOMI... 7 3.1 Budgetarbete... 7 3.2 Medlemsavgift... 7 3.3 Träningsavgift... 8 3.4 Sponsring... 8 3.5 Lagkassor... 9 4. KANSLI... 9 5. RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNINGAR... 10 5.1 Ledarersättning... 10 5.2 Administrationsbidrag... 10 5.3 Andra bidrag... 10 5.4 Kostnadsersättningar... 10 5.4.1 Turnering/cup... 10 5.4.2 DM (distriktsmästerskap)... 10 5.4.3 Ungdoms- och junior SM... 10 5.4.4 Distriktsläger m.m. (olika läger, Sverige Cupen och Riksläger)... 10 5.5 Reseersättningar... 11 5.6 Domar- och funktionärsarvoden... 11 5.6.1 Domar- och funktionärskvitton till kansliet... 11 5.6.2 Förskott för utlägg domare och funktionärer... 12 6. UNGDOMSSEKTIONEN... 12 6.1 Målsättningar... 12 2

6.1.1 Riktlinjer för att uppnå fastställda målsättningar... 12 6.2 Tränare/ledare... 13 6.2.1 Riktlinjer för verksamheten... 13 6.2.2 Utbildning och utveckling... 14 7. DEN LÅNGSIKTIGA UTVECKLINGEN... 14 Olika träningsstadier i utvecklingen... 15 7.1 Träningsstadium 6 10 år tillhör lekstadiet som i huvudsak syftar till utveckling av koordinativa egenskaper (motorik).... 15 7.2 Träningsstadium 10 14 år tillhör Grundträningsstadium som i huvudsak syftar till lära sig många tekniska grundformer.... 16 7.3 Träningsstadium 14 18 år tillhör Uppbyggnadsstadium som i huvudsak syftar till att ge en bredd och fördjupad handbollsteknisk skolning.... 18 7.4 Träningsstadium 18 22 år tillhör Prestationsstadium som i huvudsak syftar till att ge en specialisering och fortsatt fördjupad handbollsteknisk skolning.... 19 8. TRÄNINGSMODELL... 21 8.1 Bollek 6-8 år... 21 8.2 D-ungdom 9-10 år... 21 8.3 C-ungdom 11-12 år... 21 8.4 B-ungdom 13-14 år... 22 8.5 A-ungdom 15-16 år... 22 8.6 Junior 17-18 år... 22 9. POLICIES... 23 9.1 Tränings- och matchningspolicy... 23 9.2 Värvningspolicy... 23 9.3 Tränar- och ledarpolicy... 24 9.4 Spelar- och representationspolicy... 24 9.7 Föräldrapolicy... 25 9.8 Trafikpolicy... 25 10. ADMINISTRATION... 26 10.1 Föreningens egna funktionärer/föreningsdomare... 26 10.2 Beställning förbrukningsmaterial... 26 10.3 Riktlinjer profilkläder... 26 10.4 Försäkringar/licenser... 26 10.5 Nycklar... 27 10.6 Lagförteckning på www.laget.se... 27 3

10.7 Närvaroregistrering för LOK-stöd... 27 10.8 Allmän information... 27 11. NHK-HJÄRTAT... 27 4

1. ÖVERGRIPANDE VÄRDERINGAR OCH MÅLSÄTTNING 1.1 Värderingar Det som kännetecknar NHK är kamratskap, gemenskap, sammanhållning och hjärta. Det är vi som är Norrköping! I vår förening ska alla känna sig lika mycket värda oavsett speltid eller uppgift. För att lyckas med detta måste alla, både spelare och ledare, känna delaktighet. Oavsett om man spelar, sitter på bänken, fyller på vatten eller skriver laguppställning så är man delaktig. Vi ledare måste ständigt påpeka/påminna individerna om detta. Vi är övertygade om att bra kamratskap, gemenskap och sammanhållning leder till en större kärlek för föreningen, vilket ger ett stort NHK-hjärta! Det är också oerhört viktigt att de spelare som inte når ända fram till vårt representationslag fortsätter som ledare, tränare eller i någon annan roll för att genom sina erfarenheter vidareutveckla föreningen. Dessa värderingar betyder att föreningen 1.2 Målsättning ska arbeta för att alla medlemmar ska känna glädje och trygghet har medlemmar som alltid respekterar medspelare, motståndare och domare genom att uppträda på ett korrekt och sportsligt sätt tar avstånd från all form av våld, mobbing, rasism och andra fördomar tar avstånd från all form av fusk och dopning tar avstånd från användandet av droger, tobak och alkohol i samband med all aktiv handbollsutövning välkomnar alla oavsett kön, religion, ålder, hudfärg och sexuell läggning. Det ska vara med stolthet man är med i NHK och det ska kännas som att medlemskapet ger ett mervärde i livet. Vi ska vara en förening för hela familjen och stå för en positiv människosyn. Vår övergripande målsättning är att... genom utbildning och en genomtänkt verksamhet utveckla individer både på och utanför handbollsplan ge en fysisk fostran som leder till en hälsosam livsstil nå så stora sportsliga framgångar som möjligt i enlighet med fastställd policy och riktlinjer på sikt ha ett representationslag för herrar i lägst division ett ha en sund och god ekonomi som är balanserad på olika inkomstkällor verka för att vara NORRKÖPINGS STOLTHET 1.3 Föreningsidé En förening för hela familjen som med bredd och entusiasm bygger framgång 2. ORGANISATION NHK organisation består av olika sektioner som alla är underställda styrelsen. Styrelsen har huvudansvaret, men varje sektion jobbar inom sitt delegerade ansvarsområde. Varje sektion har en sammankallande som är utsedd av styrelsen. Direkt under styrelsen finns också en ekonomigrupp och föreningens kansli som är gemensamma resurser för hela föreningen. 5

Organisationsschema 2.1 Seniorsektion (Ss) Ansvarar för föreningens löpande seniorverksamhet under och inför varje säsong vad gäller tränare, övriga ledare, spelare, material, arrangemang kring hemma- och bortamatcher och liknande. Organisation seniorsektion: Senioransvarig. Sammankallande, väljs vid årsmötet och ingår som ordinarie ledamot i styrelsen. Ansvarar för att en verksamhetsplan och budget tas fram inför varje säsong. Budgeten beslutas på årsmötet och under säsongen sker budgetuppföljning och rapportering till styrelsen enligt fastställda tidplaner. Vid behov skapas olika arbetsgrupper för att arbeta med specifika frågor. 2.2 Ungdomssektion (Us) Ansvarar för föreningens löpande ungdomsverksamhet inför och under varje säsong vad gäller tränings-och tävlingsverksamhet samt utbildning, ledartillsättning, föreningsfunktionärer och föreningsdomare, inventering av matchtröjor, ledarsupport, NHK-dagen och årlig ledarkonferens. Us ska ha regelbundna ungdomsledarmöten med fast dagordning. Vad händer i ungdomslagen, vad är bra, vad är dåligt? Rådet ska diskutera föreningens målsättning och riktlinjer, seriespel, cuper, ledarutbildning, 6

introduktion av nya ledare, disciplinära frågor mm. Ungdomsrådet ansvarar för att lämna förslag till uppdatering av föreningens GRÖNBOK. Ungdomsansvarig. Sammankallande, utses vid konstituerande styrelsemötet bland ordinarie ledamöter i styrelsen. Ansvarar för att en verksamhetsplan och budget tas fram inför varje säsong. Budgeten beslutas på årsmötet och under säsongen sker budgetuppföljning och rapportering till styrelsen enligt fastställda tidplaner. Vid behov skapas olika arbetsgrupper för att jobba med specifika frågor. 2.3 Marknadssektion (MIs) Ansvarar för sponsorkontakter, marknadsföring, hemsida och kommunikation/ information. Marknadsansvarig. Sammankallande, utses vid konstituerande styrelsemöte bland ordinarie ledamöter i styrelsen. Ansvarar för att en verksamhetsplan och budget tas fram inför varje säsong. Budgeten beslutas på årsmötet och under säsongen sker budgetuppföljning och rapportering till styrelsen enligt fastställda tidplaner. En arbetsgrupp skapas inför varje ny säsong för att jobba med specifika frågor. 2.4 Materialsektion (Ms) Ansvarar för att via utsedd leverantör ta fram ett lämpligt profilsortiment, hantera beställningar och distribution av föreningens matchtröjor, profilkläder och annat material från leverantör till beställare. Materialansvarig. Sammankallande, utses vid konstituerande styrelsemöte bland ordinarie ledamöter i styrelsen. Ansvarar för att en verksamhetsplan och budget tas fram inför varje säsong. Budgeten beslutas på årsmötet och under säsongen sker budgetuppföljning och rapportering till styrelsen enligt fastställda tidplaner. En arbetsgrupp skapas inför varje ny säsong för att jobba med specifika frågor. 2.5 Arrangemanssektion (As) Ansvarar för arrangemangen kring kiosk, Stadium Sports camp, egna cuper med mera. Arrangemangsansvarig. Sammankallande, utses vid konstituerande styrelsemöte bland ordinarie ledamöter i styrelsen. Ansvarar för att sköta organisationen runt Stadium Sports Camp och för att utse kioskansvarig i föreningen (som sköter beställningar och leveranser av varor till kiosker). 3. EKONOMI Föreningen har en gemensam föreningskassa via bank- och plusgiro. Föreningen tillåter lagkassor under förbehåll beskrivna under kapitel 3.5. 3.1 Budgetarbete Varje år upprättas en budget utifrån varje lags verksamhet och de riktlinjer som styrelsen sätter upp. En total budget för föreningen sammanställs av kassören, ses över och omarbetas vid behov och beslutas sedan på föreningens årsmöte. Budgeten utgör när beslutad - föreningens verksamhetsplan och alla lag får under säsongen uppföljningar för att vid behov förklara avvikelser från lagd budget till kassör och styrelse. Verktyg och underlag till budgetarbetet tillhandahålls av föreningen. Föreningens kassör eller annan utsedd ansvarig skickar sedan ut uppföljningar under pågående säsong till varje lag. 3.2 Medlemsavgift Ledare och spelare ska betala sina medlemsavgifter innan seriepremiär. Medlemsavgiften gäller per säsong (=HT+VT). Information om medlemsavgifterna finns på hemsidan (www.laget.se/norrkopingshk). 7

3.3 Träningsavgift Träningsavgiften betalas från och med säsongen 2013/2014 tillsammans med medlemsavgiften och eventuell licensavgift vid ett och samma tillfälle innan seriepremiären. Tidpunkt för betalning och beloppets storlek annonseras i god tid på föreningens hemsida eller faktureras separat via utskick. 3.4 Sponsring Vad gäller sponsring i föreningen gäller följande: 1. Till varje säsong lägger Styrelsen fast en sponsorbroschyr med de alternativ till sponsring som föreningen erbjuder. Sponsorbroschyren ska användas av alla lag i föreningen, senior såväl som ungdomslag. 2. Styrelsen arbetar aktivt för att hitta gemensamma föreningssponsorer. 3. All sponsring och sponsorer ska godkännas av styrelsen och faktureras av föreningens kassör alternativt annan utsedd ansvarig. Styrelsen kan förbehålla sig rätten till vissa sponsorer för föreningens räkning på en övergripande nivå. 4. Under förutsättning att samtliga punkter i detta stycke 3.4 uppfylls tillåts sponsring riktad direkt mot enskilda ungdomslag. Vid denna sponsring dras alltid 10 % administrationsavdrag av direkt från sponsormedlen och går in i föreningens kassa. Medel som kvarstår efter betalning av samtliga omkostnader härrörande från sponsringen (t.ex. kostnader för tryck, inköp av kläder eller annat) betalas ut till det enskilda ungdomslagets lagkassa. 5. Sponsormedel får användas av enskilda lag till inköp av profilkläder under förutsättning att föreningens framtagna profilkläder och märke hos avtalsleverantör inhandlas. Detta gäller även matchdressar då föreningen eftersträvar en gemensam föreningsprofil. Vid önskemål om nya typer av profilkläder måste kontakt tas med materialansvarig/styrelse för godkännande, köp och eventuellt tillägg i profilportföljen hos avtalsleverantören. 6. Reklamtryck på kläder begränsas för alla lag upp till och med B-ungdom. För dessa lag tillåts INTE reklamtryck på matchtröjor. Detta för att matchtröjorna ska kunna ärvas av yngre lag och att tröjan ska kunna tas i anspråk av eventuella gemensamma föreningssponsorer. Tillåtna reklamtryck för ungdom är på matchshorts, overall (ej rygg) och uppvärmningströja eller liknande. Allt tryck ska ske med föreningens framtagna profilmallar som finns hos föreningens avtalsleverantör. 7. Reklamplats för sponsorer hänvisas utöver kläder till platser/tillfällen i enlighet med den sponsorbroschyr som fastställs inför varje ny säsong. För reklambanderoller/skyltar gäller att föreningen beställer via fastställd leverantör för ett enhetligt utseende. Även här gäller för ungdomslagen att 10 % administrationsbidrag initialt dras av och att överskottet betalas ut till laget först efter avdrag för omkostnader såsom tillverkning, tryck, framtagande av logga m.m. 8. Sponsring riktad direkt mot föreningens seniorverksamhet går till 100 % till föreningen för att täcka seniorverksamhetens omkostnader. Föreningens representationslag på seniornivå ska vara märkestrogna och använda föreningens avtalsleverantör. Vissa undantag kan dock vara nödvändiga under en säsong beroende på sponsorer, beslutad verksamhet och budget. 9. Spelare som ordnar lagsponsor får inte på något sätt favoriserar av ledare eller tränare i verksamheten. 8

10. Samtliga punkter i detta stycke för sponsring gäller även för intäkter lagen drar in avseende utfört arbete, försäljning av olika varor och annat som ger intäkter till lagkassan. 3.5 Lagkassor Föreningen tillåter lagkassor i ungdomsverksamheten upp till juniornivå. Föreningens styrelse äger rätten att besluta om lagkassornas vara eller icke vara i föreningen, såväl för enskilda lag som för föreningen i stort, samt rätten att besluta om villkoren. Föreningen delegerar ansvarsfrågorna till varje enskilt ungdomslag eller träningsgrupp med undantag för följande av styrelsen beslutade allmänna regler: Kring varje lagkassa, som varje lag eller träningsgrupp själva bestämmer över genom majoritetsbeslut, måste regler/rutiner skapas initialt och förankras i samband med ett föräldramöte. Inför varje ny säsong ska varje lag/träningsgrupp genom majoritetsbeslut på ett föräldramöte bestämma vilka aktiviteter som ska genomföras under säsongen och i vilket syfte. Detta för att skapa en samstämmighet kring vad man gör och varför. Medlen i lagkassan ska omsättas regelbundet i samband med exempelvis cupdeltagande, inköp av profilkläder, extra träningsaktiviteter, avslutningar eller liknande. Detta för att ge viss reveny av insamlade medel. Se tidigare text i kapitel 3.4 om profilkläder och sponsring. Större summor ska normalt inte läggas på lager i lagkassan för ett extremt långsiktigt mål. Finns ett sådant önskemål måste ett särskilt godkännande inhämtas från gruppen genom ett majoritetsbeslut. Varje lag/träningsgrupp ska ha en utsedd ekonomiansvarig som laget/föräldragruppen utser. Den ekonomansvarige ska föra en enkel redovisning där det går att utläsa vilka intäkter som kommit in och vilka kostnader man haft. Samtliga transaktioner ska kunna verifieras genom kvitto eller liknande som exempelvis kontoutdrag. Alla inkomster till lagkassan för försäljning av diverse produkter eller ersättning för utfört arbete ska direkt in på lagets eget konto. Samtidigt ska 10 % av intäkterna inbetalas till NHK bg som administrationsbidrag till hjälp att täcka lagets verksamhetskostnader. Detta ska ske löpande utan påstötning från föreningen. Laget får inte ikläda sig större ekonomiska åtagande än att man vet att de täcks av lagets egna resurser. Lagkassan existerar under förutsättningen 0 kronor in, 0 kronor ut. Det betyder att det inte ska kosta något att köpa in sig i en lagkassa när man kommer ny till ett lag. Det ska inte heller betalas ut några pengar om en spelare lämnar laget eller slutar. När ett ungdomslag upphör ska eventuella kvarstående medel i lagkassan användas på särskilt beslutat sätt - efter majoritetsbeslut i laget/träningsgruppen - och därefter upphöra. 4. KANSLI För aktuella öppettider se föreningens hemsida. För närvarande har föreningen en timanställd som arbetar en dag i veckan som nås enklast jajjen247@gmail.com. Kansliet sköter en del av föreningens löpande verksamhet samt ger upplysningar och vidarebefordrar information. 9

5. RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNINGAR Detta kapitel innehåller föreningens riktlinjer för ersättningar. Observera att styrelsen vid behov alltid kan revidera ersättningsnivåerna genom styrelsebeslut under pågående säsong. 5.1 Ledarersättning Grundtanken med ett engagemang i NHK är att engagemanget ska bygga på känslan för, och ett eget intresse av, att arbeta inom föreningen. För ungdomsledare utgår därför inget ledararvode. 5.2 Administrationsbidrag I början av säsongen utgår ett administrationsbidrag till varje lag: Bollek 100 kronor, D-C ungdom 300 kronor, o B-A ungdom 500 kronor och junior/senior 500 kronor. Bidraget är ingen lön, utan en hjälp till att täcka kostnader för telefon och liknade. Det är lagets eget ansvar att begära utbetalning av dessa medel inför varje säsong. Alla ledare uppmanas dock att först och främst utnyttja kansliets material och tjänster för att minimera egna utlägg. 5.3 Andra bidrag Styrelsen kan inför/under varje säsong besluta om olika typer av andra bidrag till lagen, t ex turneringsbidrag. Ledarna för respektive lag bestämmer då hur det aktuella bidraget ska utnyttjas. Endast de spelare som betalt sin medlemsavgift får ta del av dessa bidrag. Pengarna kan inte fås utbetalt eller överföras till annat syfte, och om en spelare inte kan närvara av någon anledning vid beslutat bidragstillfälle, anses bidraget som förverkad. 5.4 Kostnadsersättningar Följande riktlinjer gäller avseende kostnadsersättningar inom föreningen. Observera att ersättning alltid ska begäras genom ifyllnad av aktuell blankett som hämtas på föreningens hemsida (se filarkiv). 5.4.1 Turnering/cup 1. När ett lag åker på turnering anses detta vara självfinansierat. Det betyder att varje spelare och ledare betalar sin del själva till lagkassan (om inte annat avtalats genom att t.ex. lagkassan skjuter till medel). Laget ansvarar för att betala anmälningsavgifter och gästkort själva. 2. Föreningen kan inför/under varje säsong besluta om en gemensam föreningsturnering. Syftet med en sådan gemensam turnering - dit alla lag åker - är att främja och stärka föreningsandan. Boende som gäller är hårdförläggning som betalas av spelare själva. Den del som föreningen betalar är respektive lags anmälningsavgift, gemensam bussresa och två gästkort för ledare/lag. 5.4.2 DM (distriktsmästerskap) När ett lag representerar föreningen i distriktsmästerkap betalar föreningen omkostnader för deltagande motsvarande max kostnad för deltagande i ett USM-steg samt lagets anmälningsavgift. 5.4.3 Ungdoms- och junior SM 1. Inför VARJE steg i USM ska ansvarig ledare i god tid före händelsen skicka in begäran om ersättning till kassören. Observera att detta gäller både hemma- och borta arrangemang. Här ska en jämförelse göras med budget för säsongen så säsongens ekonomiska mål för verksamheten uppnås. 2. Vid deltagande i USM svarar föreningen för resa (se reseersättningar punkt 3) och mat/logi för 16 spelare och två ledare med maximalt 400 kronor/deltagare och steg. Observera att hårdförläggning alltid ska efterfrågas i syfte att minimera föreningens, och lagets, kostnader. 5.4.4 Distriktsläger m.m. (olika läger, Sverige Cupen och Riksläger) I syfte att bidra till att utveckla spelare och individer och tillhandahålla utvecklingsmöjligheter och erfarenheter, lämnar NHK ett antal subventioneringar. Dessa gäller under förutsättning att deltagaren är 10

medlem och aktiv i NHK. Ledare för den spelare som deltar är ansvarig för att upplysa spelaren om spelarens kostnad och föreningens subvention. 1. Vid deltagande på distriktsläger, så kallade spelarutvecklingsläger eller SUL, betalar föreningen hela anmälningsavgiften för det första lägret. Övriga läger, SUL 2-5 och vidare elitläger eller dylikt, där står spelaren själv för hela kostnaden. 2. Vid deltagande på Sverige Cupen och vid Riksläger betalar föreningen hela anmälningsavgiften. Faktura för Sverige Cupen erhåller föreningen från förbundet. Vid Riksläger måste spelaren initialt meddela föreningens kassör sitt deltagande så betalning sker (alternativt kan spelaren lägga ut för detta och begära tillbaka pengarna via kassören). 5.5 Reseersättningar Observera att reseersättning alltid ska begäras genom ifyllnad av aktuell blankett som hämtas på föreningens hemsida (se filarkiv). Under förutsättning att eventuellt beslutad Träningsavgift är betald (se separat rubrik) gäller följande: 1. Seriespel senior: 15 kr/ mil för fyra bilar till bortamatch utanför Norrköpings kommun. 2. Seriespel ungdom/junior: 15 kr/ mil för två bilar (som körs av ledare) till bortamatch utanför Norrköpings kommun under förutsättning att laget endast deltar i en serie. Om ett lag väljer att spela i två serier utgår ingen reseersättning för någon av serierna. Föreningen betalar då istället en extra serieavgift samt domarkostnader som uppstår i serie nummer 2. Lagets resekostnader får istället fördelas på laget genom ett körschema för föräldrarna. 3. DM (distriktsmästerskap): 15 kr/mil för upp till fyra bilar till resmål utanför Norrköpings kommun. Om lag väljer annat färdsätt ska den överskjutande kostnaden, d.v.s. det som blir dyrare än fyra bilar tur och retur till resmålet, finansieras av laget självt. 4. USM: Föreningen ger ersättning med 15 kr/mil för upp till fyra bilar till resmål utanför Norrköpings kommun. Om lag väljer annat färdsätt ska den överskjutande kostnaden, d.v.s. det som blir dyrare än fyra bilar tur och retur till resmålet, finansieras av laget självt. Reseersättningen anses förverkad om den inte lämnats till kassören senast 12 veckor efter resetillfället. 5.6 Domar- och funktionärsarvoden Domararvode utbetalas för seriespel enligt mellansvenska handbollsförbundets fastställda nivåer. Vad gäller reseersättning för domare- och funktionärer från A-pojk och uppåt (där det enligt reglerna krävs distriktsdomare/distriktsfunktionärer) utbetalas reseersättning på 60 kronor till en match per dag även till föreningens egna domare/funktionärer. För minihandboll (handboll på tvären) gäller detsamma, alltså att ersättning betalas till föreningsdomare i enlighet med MSHF nivå. Ersättning till funktionär utbetalas inte för handboll på tvären då resultatredovisning inte sker. Funktionärer ersätts med belopp motsvarande MSHF nivå 5.6.1 Domar- och funktionärskvitton till kansliet Ifyllda och kvitterade domar- och funktionärskvitton ska direkt efter avslutad hemmamatch lämnas på kansliet i särskild inkorg tillsammans med matchprotokollet. Ersättning betalar ansvarig ledare omedelbart genom att använda förskotterade pengar som erhålls från föreningen (se nästa stycke). Om kioskpengar använts till att betala domare/funktionärer ska kvittot istället läggas tillsammans med kioskredovisningen till ansvarig ledare. Observera att matchprotokollet fortfarande ska läggas i inkorgen på kansliet. 11

5.6.2 Förskott för utlägg domare och funktionärer Föreningen rekommenderar ledare att begära ett förskott från föreningen för att löpande täcka dessa utgifter under en säsong. Ett mejl skickas då till föreningens kassör med begäran om utbetalning vid två tillfällen, ett för höstens matcher och ett efter jul för vårens matcher. Observera att ledaren är personligt ansvarig för erhållet förskott och att förskottet stäms av mot inlämnade kvitton i slutet av säsongen. Eventuellt överskott ska återbetalas av ledaren till föreningen efter säsongen likväl som eventuellt underskott utbetalas till densamma från föreningen. 6. UNGDOMSSEKTIONEN 6.1 Målsättningar Syftet med NHK ungdomsverksamhet är att genom en attraktiv sportslig och social verksamhet skapa goda förutsättningar för rekrytering av nya spelare, ledare och föräldrar till vår organisation. En "uppväxt" inom NHK handlar förstås om handboll där ledstjärnan är att ha roligt - men även om laganda, ansvar, kamratskap och respekt. Träningar, matcher och resor ger våra ungdomar ovärderliga erfarenheter och färdigheter som de bär med sig vidare i livet. De övergripande målen för ungdomsverksamheten är att minst ett lag ska finnas i varje åldersgrupp upp till och med junioråldern att erbjuda en bred handbollsutbildning där individen utvecklas i ett stimulerande kollektiv att ställa upp i samtliga befintliga rikstävlingar, t ex DM och U-SM, med målsättningen att vinna varje match att sträva efter att ha utbildade ledare i varje åldersgrupp att det råder ett stödjande klimat = engagerade föräldrar att varje årskull på sikt genererar spelare till representationslag 6.1.1 Riktlinjer för att uppnå fastställda målsättningar För att uppnå de fastställda, övergripande, målen finns ett antal riktlinjer för verksamheten som är viktiga att följa i verksamheten. Alla ska ges förutsättning att delta Föreningen ska skapa förutsättningar för att alla som tränar ska kunna utvecklas och stimuleras i gruppen. Det ska finnas så många lag att alla som tränar får spela. Från och med junioråldern ska alla som inte vill satsa fullt ut om möjligt erbjudas spel i ett utvecklingslag eller farmarlag. Målsättningar För att lyckas med verksamheten behöver alla jobba med målsättningar. De bör vara utmanande, men realistiska, långsiktiga och kortsiktiga, nedskrivna och förankrade i gruppen. Det är av stor vikt att man jobbar med processen att nå målen och att man efterhand, gärna i enkätform, utvärderar ordentligt. Många tränare fokuserar enbart på resultatmålen, men egentligen är prestations- och processmålen vägen att nå resultatmålen. Det är viktigt att ha både individuella mål samt lagmål. Det inte alltid dessa mål är förenliga på kort sikt. Resultatmål fokuserar på ett specifikt resultat i en tävling eller match, t ex att vinna en viss turnering, serie eller match. Detta mål påverkas av din motståndares insats vilket innebär att du kan göra din bästa match någonsin men ändå inte nå ditt mål. Prestationsmål fokuserar på att nå en viss prestation helt oberoende av motståndarens insats, t ex att klara av att spela offensivt försvar en hel match eller att göra mål på 60 procent av skotten. Om dessa mål uppnås utan att matchen vinns kan de i längden leda till uppsatta resultatmål. 12

Processmål fokuserar på individuella processer som utövas för att klara en prestation, t ex tekniska färdigheter som stegisättningar eller skottplacering. Aktivt lärande Ledare ska skapa så gynnsamma inlärningsförhållanden som möjligt och hitta en balans mellan kvantitet och kvalitet. Ett öppet och demokratiskt ledarskap ska tillåta spelarna att vara med och påverka samtidigt som de uppmärksammas på sina rättigheter och skyldigheter gentemot laget. Det ska PRATAS mycket handboll, vilket ger spelarna en god spelförståelse och den terminologi som behövs för att utvecklas. Gränser Målsättningen är att alla i gruppen ska må bra, utvecklas och framför allt trivas med handboll. För att skapa TRYGGHET i gruppen är det av största vikt att man sätter gränser för vad som är acceptabelt beteende och inte. Ramarna ska vara tydliga för att individen ska känna trygghet och bestämmas gemensamt i gruppen, inte genom ett auktoritärt ledarskap. Om individen går utanför ramen resulterar det i KONSEKVENSER som samtal hem, tidsbegränsad avstängning och vid upprepat grovt olämpligt uppträdande, total avstängning (se kapitel 10 Spelarpolicy). Motivation Detta är ett begrepp som ger oss förståelse för hur en viss människa beter sig. Utifrån denna förståelse kan tränare och ledare förstärka eller förändra beteendet beroende på hur önskvärt det är. De mest betydande motiven för ungdomsidrott är att ha roligt, att utvecklas, känna delaktighet och lagkänsla, tävlingsmomentet, fysisk och psykisk hälsa samt belöningar och social status. Aktiviteter Alla lag uppmuntras att under säsongen ha aktiviteter som främjar gemenskap, kamratskap och sammanhållning. Det bör under året existera spelarmöten (med t.ex. handbollsteori och teambuilding) och ledarmöten (för t.ex. rollfördelning och målsättning). Ledare bör också arrangera några föräldramöten per säsong för att informera om lagets verksamhet. Målet är att få engagerade föräldrar att ta en roll i laget, t.ex. som lagledare, representant i föräldraföreningen eller genom att ta hand om lagkassan. Det är av stor vikt att föräldrar tar upp eventuella problem inom laget till diskussion på dessa möten. 6.2 Tränare/ledare NHK är väldigt stolta över sina ungdomsledare. De har ofta en gedigen bakgrund som handbollsspelare, idrottsledare eller annan merit som gör dem lämpliga som ungdomsledare i NHK. Våra ledare är dock ideella och det är inte ovanligt att de lägger ner 15-20 timmar i veckan på sitt uppdrag, något som föräldrar ibland kan glömma bort. Inför varje säsong jobbar föreningen med ledarfrågan för att få en så bra ledarsammansättning som möjligt. Us arbetar aktivt med att kontinuerligt utbilda och utveckla våra ledare. 6.2.1 Riktlinjer för verksamheten Riktlinjer för en lyckad säsong Gör en tydlig rollfördelning för ledarna i laget, vid behov utser Us en huvudansvarig. Planera säsongen tillsammans genom att upprätta en säsongsplanering. Gör en laginventering och lämna en lagförteckning till kansliet. Gör spelare och föräldrar delaktiga genom olika möten. Upprätta köroch kioskscheman och utveckla dig genom erbjudna kurser och liknande. Säsongsavsluta tillsammans med spelare och föräldrar. Riktlinjer för en lyckad träning: Kom i god tid, planera din träning i förväg och ha den nedskriven. Tänk på träningsprinciperna som är hög aktivitetsgrad, mycket bollkontakt och att ha roligt! Stimulera och entusiasmera dina spelare. Undvik ironi som barn kan ha svårt att förstå. Engagera alla låt alla vara synliga i gruppen. Spela mycket och överraska ibland laget med lite galna upptåg. Riktlinjer för en lyckad match Kalla laget i god tid och gör en körlista till bortamatcher. Uppträd alltid NHKklädd under matcherna. Inget godis och ingen kolsyrad läsk förtärs före eller under match. Ha en ordentlig uppvärmning och, senast från A pojk, nerjoggning och stretchning efter matchen. Ta väl hand om motståndarlaget och domare vid hemmamatcher. 13

6.2.2 Utbildning och utveckling Föreningens mål är att aktiva tränare ska ha en utbildning som är adekvat för laget man tränar. Detta behövs för att spelarutbildningen ska hålla rätt nivå. Detta innebär att aktiva tränare genomför handbollens basutbildning under tiden med bollek och sedan går vidare i tränarskolan med TS1-utbildning på D- eller C-nivå och sedan en TS2-utbildning på B- nivå. En rätt utbildad tränare är numera också ett krav från Svenska Handbollsförbundet för lag som deltar i Ungdoms-SM. Föreningen eftersträvar samarbete och kunskapsutbyte ledare emellan över laggränserna. Varje säsong arrangerar Us en konferens för ungdomsledarna med tillfälle till utbildning, diskussion och social samvaro. Som tränare i ett lag har man också ett ansvar för att stötta och hjälpa sina spelare när de börjar sin tid som föreningsfunktionärer och föreningsdomare. 7. DEN LÅNGSIKTIGA UTVECKLINGEN Den långsiktiga utvecklingen är inte bara en förståelse av olika stadiers innehåll, utan även en kunskap om individens och kollektivets handbollstekniska utveckling. Med handbollens tekniska/taktiska specifika krav, krävs både individuell teknik och kollektivt spel för att nå en hög prestation För tidig träning av kollektivt spel som kan vara vinst givande i unga år, leder oftast till brister i den individuella tekniken som har negativa effekter på utövaren när denne blir äldre. För tidig framgång som ung bidrar också till mättnad och kan sänka motivationen för vidare träning. Teknisk och taktisk färdighet kräver flera års träning och inte minst rätt nivå anpassning på metoder och övningar. I ungdomsåren är det viktigt att starta med koordinativ träning (teknisk träning) och grundteknik för att senare kombinera individuell teknik med grunder om anfall och försvar t.ex. samarbete 2 och 2 eller flera. Detta skapar en grund för att senare kunna träna avancerat kollektivt spel (mönster). Balansgången i ungdomsåren mellan träning av koordination, individuell grundteknik. Individuell handbollsteknik i anfalls och försvarsspel är mycket viktig. Vid ensidig individuell träning blir kollektivet lidande och vise versa. Om man istället växlar mellan dessa former höjer man nivån på laget. Förbättrar man ytterligare träningen inom ett område ex. individuell teknik, måste den kollektiva träningen höjas och resultatet förbättras betydligt. 14

Den långsiktiga inlärningen kan beskrivas som en process av träning av en otränad nybörjare upp till dennes prestationsgräns. Uppgiften vi har är alltså att höja träningstillståndet från år till år, till den gräns för prestationsförmåga som sätts av det genetiska taket. Som tränare för de alla yngsta åldrarna sätts det kreativa sinnet på prov. Grunden i all träning bör utgå från de motoriska färdigheterna. Träningen ska syfta till att utveckla och utöka individens rörelsebank, de ska få känna att de lyckas samt kunna förhålla sig på ett bra sätt till sin omgivning. Med begreppet motorik menar man samspelet mellan nerv och muskelsystem, det vill säga hur vi kontrollerar våra muskler. Motoriken påverkas positivt av psykologiska och sociala faktorer som skapar trygghet och harmoni. Den motoriska utvecklingen startar från huvudet via bålen till benen, samt inifrån och ut. Det innebär att ju längre ut från kroppens centrum en kroppsdel sitter, ju senare utvecklas den motoriskt. Att gå, springa, hoppa, balansera, rulla, krypa, gripa, hänga, kasta röra sig rytmiskt, orientera sig i rummet, reagera på stimuli med mera är basala rörelsemönster som är grundläggande för förändring i motoriskt beteende. Detta utvecklas som en följd av lärande och träning som t.ex. finta i handboll. Bra metoder att använda sig av på träning är till exempel en koordinationsbana (se bilaga 1) där bollen kan vara med. En annan övning kan vara att två och två tar sig runt banan med en boll. Stationsträning med olika motoriska inriktningar, med och utan boll år också ett sätt att gå tillväga. Olika träningsstadier i utvecklingen 7.1 Träningsstadium 6 10 år tillhör lekstadiet som i huvudsak syftar till utveckling av koordinativa egenskaper (motorik). 15

Där träningen är uppbyggd metodiskt och består av Grundfärdigheter. Springa, Hoppa, Greppa/hålla boll, Dribbla/Studsa, Fånga och Falla. Koordination Timing/Kopplingsförmåga, Rumsorienteringförmåga, Balans och jämviktsförmåga, Reaktionsförmåga, Anpassning och variationsförmåga, Diffrentieringsförmåga och Rytmisk förmåga. Samla rörelseerfarenheter Bollvaneövningar, lekar, löp, kast, hopp, till musik, terräng, vatten, lugna sånglekar och hinderbanor. Allmän personlighetsutveckling Lära känna varandra, att vara en i laget, ta hänsyn, ge och ta beröm, samarbete, regelförståelse. 7.2 Träningsstadium 10 14 år tillhör Grundträningsstadium som i huvudsak syftar till lära sig många tekniska grundformer. Där träningen är uppbyggd metodiskt och består av Grundteknik - vidareutveckla Greppa, fånga, dribbla, styra och kontrollera Kastkoordination, passningar Löp-, hopp och fallkoordination. Anfallsspel Tankar kring träning, anfallsspel och dess målsättning Anfallets fyra olika faser: 1. Anfallsspel fas 1 och 2: Kontring. Grundteknik och individutvecklande övningar, helkontring, halvkontring och samarbete fas 1 och 2 2. Anfallsspel fas 3 och 4: grunduppställning fas 3, 3-3 uppställning, 2-4 uppställning med dess löpvägar. Rörelse med och utan boll, rätt vänd mot mål, bra/dåligt spelavstånd till boll, motspelare, medspelare, mål och linje. Bredd, djup och spelskugga. 3. Anfallsspel fas 4: Individuell teknik genom metodisk träning av skott från olika positioner. Från 9m löpskott och hoppskott (armen i högt läge). Från kanten kantskott med armen långt ut och rakt kantskott. Fallskott från linjen. Passningar; stäm- hopp- forehand/backhand och löppassningar. Växlingar. Metodisk träning av passningar med grundteknik, individutvecklande övningar och okonventionella passningar. Genombrott; grundläggande inlärning, personliga finter (kroppsfinter och övningar) samt enkelfinter (stegisättning, öststatsfint och övningar). Grunder anfall: Utspel, lång inspelning med och utan boll, uppbackning och vändningar, samarbete M6 och 9 M spelare (inspel), växlingar (mittväxel, inre mittväxel och kantväxel). Försvarsspel Försvarets fyra olika faser. Försvarsformer. Vad ger förbättringen av ett försvarsspel? Försvarsspel fas 5,6 och 7 16

Försvarsspel fas 8 efter ett visst försvarssystem Försvarsspel inom zonförsvar 6-0, 5-1, 4-2, 3-3, 3-2-1 Försvarsuppställning man mot man försvar Försvarsuppställning inom kombinerat försvar Försvarsuppställning vid 6-5 respektive 5-6 Grundprincipen för ett försvarsspel Övningar inom zonförsvar, man mot man, kombinerat försvar Individuell teknik Indelning av individuella försvarsuppgifter Utgångspositioner/beredskapsställning Rörelse i försvaret Försvarsspelarens hopp Metodisk inlärning, parallellställning, diagonalställning, rörelse i försvaret och försvarsspelarens hopp Överlämna/överta/överblick Stöta Säkra Täcka Ta bollen i studsen Grunder i försvar Man mot man försvär, metodisk träning av man mot man 3-3 zonförsvar Samla rörelseerfarenheter Koordinationsbanor Spel, lek och andra idrotter Allmän personlighetsutveckling Psykiska egenskaper, t ex prestationsmotivation, uppmärksamhet och koncentration Kunskaper, t ex träningsrutiner och hygien Attityder, t ex kamratskap Allmän fysisk träning Syftar till att utveckla en allmän fysisk förmåga såsom: 1. Koordination 2. Rörlighet 3. Allmän uthållighet (grunduthållighet) 4. Allmän styrka (snabbstyrka, grundstyrka) 5. Snabbhet (reaktionssnabbhet, aktionssnabbhet och grundsnabbhet) Den motoriska färdigheten varierar från individ till individ. I detta träningsstadium kan de motoriska skillnaderna i ett lag vara extra stora. Detta medför att tränare i grundträningsstadiet kan ställas inför stora problem, just på grund av nivåskillnader inom samma lag. Man kan dock tänka på att det går att variera svårighetsgrad på de flesta övningar, både de motoriskt inriktade samt de handbollstekniskt inriktade. Det är viktigt att varje spelare får tid på sig att utveckla sin egen rörelsebank. Styrketräning med den egna kroppen som belastning lägger grund för styrketräning med yttre belastning senare i karriären. De traditionella övningarna som armhävning, rygglyft, sitt-ups bör frekvent börja användas av spelare i denna ålder. Givetvis finns det många andra övningar som också är bra och stärkande (se bilaga 2). Konditionsträning syftar till en början att skapa en vana av denna träningsform. När spelarna kommer in i puberteten bör en mer målinriktad konditionsträning starta. Grundsnabbheten 17

och aktionssnabbheten tränas främst med frekvensträning, det vill säga i sprint är det t ex antalet fotisättningar per minut. Fotarbetsövningar är över huvud taget viktiga för spelaren. 7.3 Träningsstadium 14 18 år tillhör Uppbyggnadsstadium som i huvudsak syftar till att ge en bredd och fördjupad handbollsteknisk skolning. Där träningen är uppbyggd metodiskt och består av Anfallsspel Grunder kollektiv kontring/anfallsspel 1. Kontringszoner från 6-0 försvar 2. Kontringszoner från 3-2-1 försvar 3. 9m spelarens register i zon över zon med och utan boll 4. k6 spelarens register i zon över zon med och utan boll 5. m6:ans register i zon över zon med och utan boll Passningar; efter enkelfint/dubbelfint, efter skottfint, växlingar efter stegisättning och öststatsfint. Stämskott; vikskott, höftskott, underarmsskott, dolt skott, måtta lågt skjut högt. Hoppskott för 9m; Hoppskottsfinta - skjut i höfthöjd, hoppskott med vik i hoppet, hoppskott på fel ben, hoppskott på ett stegs ansats, jämfotahoppskott, hoppskott som föregås av skottfint. Kantskott för K6; armen långt ut, skott på insidan, armen högt lobb, skott med tumskruv, knorr, flipp, skott bakom ryggen. Skott från linjen (M6); vikskott, luftskott, returtagning. Genombrott; omvänd stegisättning, omvänd stegisättning med studs, dubbelfinten, öststatsfint, öststatsfint med studs, Spärrar; ryggspärr, bröstspärr, axel/skulderspärrar Försvarsspel Grunder försvar kollektivt 1. Grunder 6-0 försvar 2. 6-0 försvarets tankegångar 3. Ansvarsområden för 1:or, 2:or och 3;or 4. Individens uppgift i kollektivet 5. Metodisk träning/inlärning av grunder 6-0 6. Grunder 5-1 försvar 7. 3-2-1 Försvar mönster 8. Ansvarsområden 9. Metodisk träning/inlärning av 3-2-1 10. 6-0 försvar mönster Individuell försvarsteknik; tillbakadragande, täcka, förhindra genombrott, erövra bollen i spelet, förhindra inspel, gå ur spärrar, skära av/skärma av. Fysisk träning - Allmän bred fysisk träning - Stor vikt på rörlighetsträning - På börja uppbyggnad av handbollsspecifika fysiska egenskaper t.ex. spänst, snabbhet, kast/snärtstyrka - Koordinationsbanor Personlig utveckling - Få en djupare förståelse om sig själv, fysiskt och psykologiskt - Individuella samtal för att hjälpa spelaren på vägen Tillämpa allmänna rörelseerfarenheter 18

- spel - andra idrotter - koordinationsbanor Under detta träningsstadium krävs en målinriktad bredd och fördjupad handbollsteknisk skolning, en ökad fokus på spelförståelse och en ökad mängd av fysisk träning. Genom metodisk träning av den individuella tekniken öka spelarens register både i försvar och i anfall. Med en ökad kvalitet på spelarna i försvaret, desto bättre är möjligheterna för försvaret att stoppa anfallsspelet. För att motverka utvecklingen av den individuella anfallstekniken måste den individuella försvarstekniken förbättras. Genom att förbättra den individuella försvarstekniken höjs också kollektivets styrka. Det visar sig att om man tränar den individuella försvarstekniken, så tvingar man fram en utveckling av den individuella anfallstekniken, vilket höjer spelarens totala nivå. Handboll bygger på att i samarbete med en eller flera lagkamrater med hänsyn till motståndaren och dennes agerande ständigt vara beredd på att lösa nya problem. Spelförståelse är inte bara individens agerande och förståelse i specifika situationer, det är också en samlad handling mellan utövarna. För att kunna utveckla metoder och nya spelsätt som ger en högre dimension krävs kunskap om att kunna förutser och förutsäga nya visioner i spelet. Öka spelarnas spelförståelse genom att t.ex. ge dem problemlösning för försvar i undertal och anfall i övertal, liten yta och/eller under tidspress. Se exempel övningar i bilaga 3. Med en ökad individuell teknik och spelförståelse påbörja ett kollektiv anfallsspel. I första hand utbilda spelarna i det lilla spelet små enkla samarbeten 2 & 2 och 3 & 3. För att sedan jobba med det stora spelet större rörelser och kombinationer över hela spelplanen med många spelare involverade. Med spelare som är välutbildade individuellt och kan ta hjälp av spelaren närmast honom/henne för att skapa övertag behöver man inte lägga ner allt för mycket tid på kombinationer förrän i junioråldern utan istället fokusera på den individuella tekniken. En ökad allmän fysisk träning ska ske under uppbyggnadsperioden och styrketräning med skivstång har för de flesta handbollsspelare sin plats i träningen. Men innan man påbörjar skivstångsträning måste man ha mycket god rörlighet för att kunna utföra övningarna på rätt sätt. Se exempel på övningar i bilaga 4 och 5. När en aktiv börjar styrketräna med skivstång måste man genomgå tre stadier i belastningsstegring. 1. Egna kroppsvikten 2. Rörlighet motstånd (medicinbollar, sandsäckar m fl. lätta motstånd) 3. Skivstång teknikträning belastningsträning Då många spelare förändras mycket under dessa år är det viktigt att tränarna hjälper spelaren att få en fördjupad personlighetsutveckling genom t.ex. individuella samtal. Sätt enskilda mål tillsammans med spelaren både kortsiktiga och långsiktiga men framförallt följa upp det man tidigare pratat och kommit överens om. 7.4 Träningsstadium 18 22 år tillhör Prestationsstadium som i huvudsak syftar till att ge en specialisering och fortsatt fördjupad handbollsteknisk skolning. Där träningen är uppbyggd metodiskt och består av Anfallsspel Genombrott; personliga finter, studsfinter, parallellställda ben Enkelfinter; stegisättning med ett steg tillbaka, öststatsfint med ett mellanhopp, öststatsfint (riktning) med ett steg tillbaka Dubbelfinter; stegisättning tillbaka med studs, omvänd stegisättning tillbaka med studs 19

Vändningar; vändning i K6, vändning 9m stämskottsfint utifrån parallellställda ben hoppskottsfint Riktningsändringar; i K6, Y9 och M9 position. Avbruten fint med skott Koreansk träning av finter Kontring kollektivt 1. Fas 2 2 ½ 2. Tryck vid avkast Bearbetnings fas 1. 1 till 0 2. Tomma förflyttningar 3. Fransk start utan vänsterhänt H9 Mönster (grundspel) i anfallsspelet 1. Rullning 2. Övergångar 3. Växlingar 4. Isärdragningar 5. Integrerat spel 6. Anfall mot man-man, halvplans press, 3 mans press 7. Anfall mot 1 punkt 8. Anfall mot 2 punkt 6 mot 5 5 mot 6 Försvarsspel Mönster i försvar 1. Tankar om aktivt offensivt försvarsspel 2. 5-1 (franskt/spanskt inspirerat) 3. Egyptiskt försvarsspel, 2 manspress, 3 manspress Fullända rörelsekoordination Kompletterande allmän träning Fördjupade speciella fysiska egenskaper Styrka 1. Maximalstyrka 2. Allmän styrka 3. Explosiv styrka (snabbkraft) 4. Uthållighetsstyrka Uthållighet 1. Aerob 2. Anaerob Hoppstyrka 1. Hoppövningar 2. Sträckövningar med tillsatsbelastning 3. Djuphopp Snabbhet 1. Reaktionssnabbhet 2. Aktionssnabbhet 3. Frekvenssnabbhet Tillämpa allmänna rörelseerfarenheter Andra likartade handbollsgrenar Andra idrotter Inledning av specifik psykisk skolning 20

Självstyrande åtgärder Den fysiska träningen är nu helt avgörande hur långt spelaren kan gå som handbollsspelare. Tekniskt och taktiskt kunnande samt uthållighet är inte någon större skillnad på spelare i elitserien och division 1. Den stora skillnaden finns på snabbhet och explosiv styrka. I många fall handlar det om hur mycket spelaren orkar/vill träna på egen hand utanför laget gemensamma träningar. Det är då viktigt att man fått rätt utbildning i t.ex. skivstångs, uthållighet och snabbhetsträning under ungdomsåren. I denna ålder kan många mindre bra spelare blomma ut ordentligt tack vare en stor vilja och inställning att träna hårt och på rätt sätt. Samtidigt som tidigare ansett stora talanger försvinner bort pga. dålig träningsdisciplin. Vilket visar att man aldrig ska döma ut en spelare som är 14-16 år gamla då utvecklingen kan komma senare. I den handbollstekniska delen blir det inriktning på automatisering och stabilisering. Tekniken blir fördjupad och specialiserad efter positionen man spelar på. Det blir i större utsträckning kollektivt anfallsspel och tydliga mönster (grundspel) skapas t.ex. växel, rullnings och övergångsspel. I försvarsarbetet är det även där inriktning på mönster men då tänka utan ramarna. Testa olika utgrupperade försvarsvarianter som andra länder spelar med. Nu ska även spelarna fått en stor självkännedom och kunna analysera vad som behövs i deras fortsatta utveckling. Tränaren finns självklart med enkla råd och tips på vägen. De som inte vill satsa försöker vi även styra in på andra funktioner i förening såsom ledare, tränare osv. genom att erbjuda kurser och utbildningar. 8. TRÄNINGSMODELL 8.1 Bollek 6-8 år 1 träning/vecka Detta är en rekryteringsperiod. Alla ska vara delaktiga och aktiviteterna bygga på lek- och bollövningar samt spel på småplaner. Träningen ska vara rolig! Koordination och kroppskontroll är viktiga grundelement. Vi tar hänsyn till att barn utvecklas olika snabbt och att intresset för idrott kan variera de första åren. Bollek har inget organiserat seriespel det första året. Senare spelas matcher i form av sammandrag utan resultaträkning. 8.2 D-ungdom 9-10 år 1-2 träningar/vecka Fortsatt rekrytering. Träningen är inriktad på lek, individuell teknik och fritt spel med utgångspunkt från ett offensivt försvar 3-3. Här deltar man i sammandrag eller seriespel. Alla som tränar ska spela lika mycket och prova på att spela på olika positioner. Barnens förväntningar och behov får styra innehållet i vår verksamhet. Dessutom får man lära sig hur man uppträder på träning och match mot medspelare, motspelare, domare, ledare mm. 8.3 C-ungdom 11-12 år 2-3 träningar/vecka Vi fortsätter med baskunskaper, men de stegras i tempo mm. Man får lära sig varför man gör vissa saker. Fortsatt fokus på individuell teknik, koordination och rörlighet. Fortsatt offensivt försvar med utgångspunkt från 3-3. Vi börjar utveckla ett större samarbete på plan och har målvaktsträning och teori om att fungera i grupp. Medvetenheten måste finnas om spelares olika fysiska utveckling och de ska få träning därefter. Alla som tränar flitigt ska spela lika mycket. Spelarna spelar oftare på sina bästa platser. 21

8.4 B-ungdom 13-14 år 3-4 träningar/vecka varav en individuell Från 13 år anpassar vi oss till idrottens prestationsinriktade klimat. Lek övergår till tävling men vår ledstjärna är att behålla glädjen och utveckla kamratskapet. Utveckling och intensifiering av träningen. Här börjar man också med konditionsträning. Fortsatt fokus på individuell teknik, koordination och rörlighet. Fortsatt offensivt försvar börja med inlärning att räkna rätt i defensivt försvar. Betona det kollektiva spelet, löpträning och teori om kost och näringslära. Under puberteten sker mycket i kroppen och det är viktigt att spelarna får stöd och mycket uppmuntran. Alla som tränar flitigt skall spela, men alla kanske inte alltid spelar lika mycket. Man kommer att spela sin första rikstävling (U-SM) och får förbereda sig på detta när det gäller satsning och toppning av laget. Toppning får ske i U-SM, DM och vissa förberedande matcher eller cuper. Här är det viktigt att föräldrar och spelare informeras om hur och varför laget matchas som det gör. B-ungdom utbildas också till funktionärer och föreningsdomare. 8.5 A-ungdom 15-16 år 4-5 träningar/vecka varav en individuell Specialisering och kvalitet. Nivåanpassad träning där våra spelare får ta större ansvar och kraven ökas på den enskilde individen. Individuell teknik, mer kollektivt spel, spelförståelse, snabbhet och uthållighet. Hitta bästa positionen. Löpträning, förberedande skivstångsträning och teori med skadehantering. Planering skola - handboll. I den här åldern bör man välja vilken sport man vill satsa på. Alla som tränar flitigt skall spela, men alla kanske inte spelar lika mycket och toppning förekommer. A-ungdom kan också få uppdrag som ledare för de yngsta i föreningen. Om seniortränaren vill lyfta upp A-ungdomar till match eller träning, tillfälligt eller permanent, ska detta alltid ske i samförstånd med ungdomstränaren utifrån de olika verksamheternas direkta behov. Ungdomsverksamheten har här alltid företräde utom vid direkt avgörande serie- eller kvalmatcher för seniorerna. Detta för att säkerställa bredden såväl som toppen på ungdomssidan. 8.6 Junior 17-18 år 5-7 träningar/vecka varav en del individuella Fortsatt individuell träning för att förbereda spelarna på den kommande seniortiden. Mer specialiserad träning, spelförståelse och ytterligare kollektivt tänkande. Fortsatt förfining av den individuella tekniken. Mentala processer, skivstångsträning, snabbhet och uthållighet. En målsättning med juniorverksamheten är att generera egna spelare till seniortruppen varje år. Juniorer är alltid disponibla för spel i A- och B-lag. Deltagande på seniornivå ska alltid ske i samförstånd mellan junior- och seniortränare. På denna nivå bör junior- och seniorverksamheten samplaneras för att bäst tillvarata och tillgodose såväl senior- som juniorverksamhet. Vid avgörande serie- eller kvalmatcher, och träningarna inför dessa, har seniorverksamheten alltid företräde. En del spelare är inte mogna för att ta steget från junior till A-lag och dessa erbjuds spel i utvecklingslag eller B- lag. Toppning är vanligt förekommande dock ej alltid. De som inte vill satsa försöker föreningen även styra in på andra funktioner såsom ledare, tränare osv. genom att erbjuda kurser och utbildningar. Juniorerna kan också få uppdrag som ledare för de yngsta i föreningen. 22