Framtidens hälso- och sjukvård Andra steget
Sidan 2 Stockholms län växer Befolkningen i länet ökar - till 2020 väntas Stockholms län ha fått ytterligare 350 000 invånare. Jämfört med 2010 är det en befolkningsökning med 17 procent. Vi lever längre - antalet äldre med stora vårdbehov blir fler. Ökade krav invånarna tar till sig allt mer information och ställer högre krav på hälso- och sjukvården i framtiden.
Sidan 3 Vårdutbudet behöver öka Ökat utbud av vård för att möta de nya behoven behöver vårdutbudet öka från dagens ca 347 000 vårdtillfällen per år till ca 402 000 en ökning med ca 55 000 vårdtillfällen, vilket innebär 16 procent. Mer vård nära invånarna - ökningen kommer främst att ske utanför akutsjukhusen bland annat i sjukhus med specialistvård och geriatrik.
Sidan 4 Framtidsplanen i korthet Framtidsplanen en av de största satsningarna någonsin 28 miljarder extra satsas i byggnader och utrustning för hälso- och sjukvårdsstrukturen de kommande tio åren. Detta görs utöver satsningen på Nya Karolinska Solna. Vården byggs ut genom nya vårdval, nya vårdformer, utökade uppdrag och fler vårdplatser. Vård i nätverk moderna hjälpmedel och större samverkan. Ett nätverk byggs runt patienten. Genomförandet huvudsakliga delen genomförs 2014-2018.
Sidan 5 Framtidsplanens faser Arbetet går allt mer från mål- och strategiformuleringar till genomförande. Arbetet ska vara avslutat 2018. 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Målsättning Planering Konkretisering Genomförande Mål-och strategiformulering Genomförande
Sidan 6 Målbilden 2015 Målbild - patientens och invånarens samlade behov och fria val möts av ett flexibelt vårdutbud där ett hälsofrämjande perspektiv och patientens önskemål och medicinska behov står i centrum. En kunskapsbaserad, ändamålsenlig, säker och tillgänglig vård ges på lika villkor för alla. I målbilden ingår följande tre mål: Hög tillgänglighet- vård i rätt tid God kvalitet och delaktighet- säker vård till patient som möts med rätt resurser på rätt plats Hög effektivitet- säker vård i rätt tid, till patient som möts med rätt resurser på rätt plats och till rätt kostnad
Sidan 7 Målbild 2025 Länets befolkning är friskare och har ett större förtroende för hälso- och sjukvården. Patientens vårdbehov tillgodoses i en sammanhållen vårdkedja. Den informerade patienten orienterar sig enkelt i en lättillgänglig vård som erbjuder goda valmöjligheter på lika villkor. Patienten har tillgång till öppen och säker information om sin vård och hälsa. Målinriktade vårdgivare levererar en hälsofrämjande sjukvård med hög effektivitet och patientsäkerhet i fokus. Med beaktande av patientens integritet utförs all offentligt finansierad vård i en sammanhållen struktur för ehälsa. Hög tillgänglighet Vård i rätt tid God kvalitet och delaktighet säker vård till rätt patient på rätt plats Hög effektivitet säker vård i rätt tid, till rätt patient, på rätt ställe till rätt kostnad
Sidan 8 Vårdnätverket visionsbild
Sidan 9 Vårdnätverk Invånarna ska möta en vård där vårdgivare samverkar i ett nätverk: Individens hälsa är i fokus vid varje möte med vården Oavsett var individen vänder sig ska denne få stöd att hitta rätt i vården Tillräcklig samt adekvat information och kompetens finns i hela vården Individens samlade behov är utgångspunkt för den vård som erbjuds
Sidan 10 Enklare att få rätt vård Fler e-hälsotjänster ska förenkla dialogen och ge större delaktighet i den egna vården. Husläkarverksamheterna får en stärkt roll och tydligare ansvar att vägleda invånarna rätt. Färre medicinskt omotiverade besök på akutmottagningarna. Patienterna ska inte behöva åka till ett akutsjukhus för att få specialistvård.
Sidan 11 Lättare att hitta rätt Vägledning - oavsett vilken vårdgivare som individen vänder sig till ska vårdgivaren säkerställa att individens möte med vården blir så enkelt och säkert som möjligt. 1177 Vårdguiden - ska kunna erbjuda bokning av tider samma eller nästa dag på husläkarmottagningar, närakuter eller specialistmottagningar. Närakuter husläkarmottagningarnas närakuter föreslås få större och tydligare uppdrag. Öppethållandet kan också komma att utökas.
Sidan 12 Fokus på e-hälsa Gemensam information - när flera vårdgivare samarbetar i nätverk runt patienten ökar behovet av gemensam information. e-hälsotjänster är redan en viktig del i vården och utvecklas vidare som: Stöd för patienter och allmänhet Stöd för vårdgivarna Stöd för uppföljning och ersättning Teknisk infrastruktur
Sidan 13 Forskning och utveckling närmare vården Del av vårdnätverket - tillgång till säker och relevant information om vården är nödvändigt för forskning och utveckling som ska ske i hela sjukvårdssystemet. Större kunskapsbank - en sammanhållen infrastruktur med kvalitetsregister, biobanker, IT-stöd och vårdinformatik utvecklas och kommer att bidra till ökad kunskap. Från forskning till behandling Stockholms läns landsting arbetar tillsammans med Karolinska Institutet för att se hur forskningsresultat snabbare kan omsättas i vården.
Sidan 14 Vården utanför akutsjukhusen byggs ut Specialistvård på sjukhusen öppen och slutenvård, diagnostik och rehabilitering. Investeringar - för att modernisera sjukhusen och öka antalet vårdplatser. Vård av äldre - en särskild satsning görs bl.a. på geriatriken vilket innebär en ökning med ca 7.300 geriatrikvårdtillfällen till 2019. ASIH mm - Satsning på avancerad vård i hemmet, specialiserad rehabilitering och palliativ vård.
Sidan 15 Stärkt geriatrik Stärkt geriatrik - stora krav på investeringar, kompetensförsörjning, förändrade uppdrag, ökad samverkan och förändrade arbetssätt för att bli en del i nätverkssjukvården. Behov finns av förändrade arbetssätt med till exempel geriatrisk dagvård och öppenvård. Patientens behov ska styra vårdinsatser. Sabbatsberg m.fl sjukhus med särskild inriktning av vård för äldre och geriatrik. Utbyggnaden för geriatrik sker även vid Bromma, Dalen, Löwenströmska och Jakobsberg Fler geriatrikvårdtillfällen, 7.300 fler till 2019.
Sidan 16 Sjukvård i hemmet Avancerad vård - vårdval har införts inom avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) med fler diagnosgrupper för både svårt sjuka äldre och barn. Fördubblat uppdrag för jourläkarbilar från 2013. När patienter som vårdas av ASiH behöver slutenvård bör ASiH kunna göra direktinläggningar hos andra vårdgivare. Basal hemsjukvård - flyttas över till kommunerna 2015 vilket kräver nya rutiner för utskrivning till hemsjukvård. Barn - Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i hemmet (SABH) ska utvecklas ytterligare.
Sidan 17 Psykiatri Nya Karolinska Solna kommer inrymma slutenvård inom vuxenpsykiatri. Ska innehålla en spjutspets i den psykiatriska vården och forskningen. Vid Sabbatsbergs sjukhus planeras en samverkan mellan psykiatri, geriatrik och somatisk specialistvård. Vårdprocesser för närhet mellan slutenvård och öppenvård utvecklas för grupper där geografisk närhet är av betydelse, exempelvis former för intensiv öppenvård som kan utgöra ett alternativ till slutenvård. Handlingsplan för att förbättra lokalernas vårdmiljö och ändamålsenlighet i slutenvården tas fram under 2013 och 2014.
Sidan 18 Riktade insatser till äldre Husläkarnas stärkta roll som koordinatorer kommer framför allt de äldre del Ny vårdform stödjande vård, ex. för patienter som är färdigbehandlade på akutsjukhusen men som ännu inte är i kondition att rehabiliteras eller vårdas i hemmet ASIH mm - Satsning på avancerad vård i hemmet, specialiserad rehabilitering och palliativ vård
Sidan 19 Sjukhusen utvecklas Sabbatsberg - inriktas mot vård för äldre och psykiatrisk vård. Utbyggnaden för geriatrik - sker vid Bromma, Dalen, Löwenströmska, Jakobsberg, Sabbatsberg, Sollentuna och Nacka. Landstingsägda sjukhus som ska utvecklas för somatiskt specialistvård är Löwenströmska, Sollentuna, Nacka och Dalen. Förutom geriatrik, finns där psykiatri och rehabilitering men också andra slag av specialistvård.
Sidan 20 Satsningar på akutsjukvården Tydligt uppdrag akutsjukhusens uppdrag renodlas till att omhänderta de patienter vars samlade behov kräver akutsjukhusens resurser. Rätt vård på rätt plats målet är att endast de patienter som behöver akutsjukhusens vård ska komma dit. Idag beräknas minst 15 procent av akutsjukhusens patienter bättre kunna tas omhand av andra vårdgivare. Investeringar - stora investeringar på samtliga akutsjukhus innebär en kapacitetsökning med 220 vårdplatser.
Sidan 21 Barnsjukvård Astrid Lindgrens barnsjukhus Solna - sjukhuset behålls med inriktning specialiserad barnsjukvård. I dag utgörs ca 30 procent av akutbesöken vid sjukhuset av barn bosatta i Söderort. Möjligheten att utöka uppdragen till Sachsska och Astrid Lindgrens barnsjukhus i Huddinge, inom kirurgi och ortopedi ses över. Nya Karolinska Solna högspecialiserad barnsjukvård kommer att koncentreras till Nya Karolinska Solna. Särskilda vårdplatser - för ett bättre omhändertagande inom sjukvården av unga utvecklas särskilda vårdplatser. Målgruppen för detta uppdrag omfattar åldrarna 13 20 år.
Sidan 22 Vårdutbudskartan - Förändring av antal vårdtillfällen i sluten vård fram till 2018 Utfall 1) Planering utökad produktion 2) 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Totalt 2018 3) Karolinska Solna, avvecklas 58 400-58 400 0 Detaljplanering pågår avseende såväl det Solna, ny vårdstruktur 0 56 000 56 000 nybyggda sjukhuset som andra byggnader vid Huddinge 43 900 3 700 47 600 Karolinska Solna Vid SÖS och Danderyds sjh 2 500 0 2 500 S:t Görans Sjukhus 28 900 6 000 34 900 Danderyds Sjukhus 45 500 5 000 50 500 S:t Eriks Ögonsjukhus 1 700 0 1 700 Detaljplanering pågår Södersjukhuset 60 500 5 000 65 500 Södertälje sjukhus 11 600 2 000 13 600 Norrtälje sjukhus 7 000 0 7 000 Totalt akutsjukhusen inkl Karolinska 260 000 19 300 279 300 Procentuell ökning 2018 jämfört 2012 7,4% Övrig somatisk specialistvård 12 500 225 3 225 3 225 3 225 3 225 3 225 28 850 Stödjande vård 0 0 2 000 0 2 000 0 0 4 000 Geriatrik 29 200 1 300 800 4 750 1 050 650 750 38 500 ASIH, palliativ vård 2 800 100 850 850 100 100 100 5 000 Specialiserad rehabilitering 6 050 150 400 400 150 150 150 7 450 Psykiatri 35 750 Detaljplanering pågår 2 750 38 500 Övrigt 200 0 200 Totalt vårdgivare utanför akutsjukhusen 86 500 122 500 Procentuell ökning 2018 jämfört 2012 41,6% TOTALT 346 500 401 800 TOTALT Procentuell ökning 2018 jämfört 2012 16,0% 1) Samtliga registrerade vårdtillfällen per uppdragstyp i VAL-databasen 2012. Tiohundra är inkluderad liksom även vårdtillfällen som ersättning inte utgår för. 2) Planering av årlig utökning av antal vårdtillfällen. Denna är ungefärlig och utgår från antaganden om verksamhetshetsinnehåll och medelvårdtider. 3) Totalt antal vårdtillfällen 2018 är ungefärligt då utfallet från 2012 inkluderas, ett utfall som bland annat förklaras av på hur många vårdplatser som vårdgivarna haft disponibla och vilken beläggningsgrad som uppnåtts.
Fördelning av 221 nya vårdplatser vid akutsjukhusen 2013-06-13 Sidan 23
Sidan 24 Cancervård planerade placeringar OMRÅDE K Solna K Huddinge Södersjukhuset Danderyd S:t Göran Bröstcancer * ** ** Lungcancer ** Prostatacancer Kolorektal cancer ** Gynekologisk cancer ** Utredning pågår ** 1) ** * Cancer i övre GI ** Head-neckcancer ** Sarkomcancer ** Sällan förekommande cancer ** Barncancer ** ** Större omfattning på verksamheten, * Mindre omfattning på verksamheten 1) I samarbete med Ersta Sjukhus (Övre GI Övre mag- och tarmkanalen, inklusive bukspottskörtel)
Sidan 25 Universitetssjukhuset Förslag till verksamhetsinnehåll Karolinska Universitetssjukhuset Solna och Huddinge
Sidan 26 Nya Karolinska Solna - för de svårast sjuka Svårast sjuka - Nya Karolinska Solna (NKS) blir ett sjukhus för de svårt sjuka och skadade som behöver högspecialiserad sjukvård. Akutmottagningen anpassas efter detta uppdrag. Högspecialiserad vård - fokus på högspecialiserad och specialiserad vård samt vård som är särskilt forskningsintensiv. Ett modernt sjukhus - sjukhuset är byggt för att patienterna inte ska behöva förflytta sig i onödan. Öppnar 2016 i full drift 2018.
Sidan 27 Vårdplatser i Solna 730 vårdplatser - NKS kommer att kunna producera ca 56 000 vårdtillfällen per år och ha sammanlagt ca 730 vårdplatser, varav 550 vårdplatser i huvudbyggnaden. Strålbehandlingsbyggnaden - påbyggnad med fyra våningsplan innebär ca 80 vårdplatser. Strålbehandlingsenhet med tillhörande vårdplatser, slutenvård samt viss dagvård/öppenvård. Q-huset - Astrid Lindgrens Barnsjukhus föreslås bli kvar. Akut mottagning med slutenvårdsmöjligheter, samt öppenvård och dagvård för barn. Öppenvård och dagvård samt viss slutenvård för vuxna. Totalt ca 100 vårdplatser.
Sidan 28
Sidan 29
Sidan 30 Verksamhetsinnehåll Karolinska Solna 2018 Kliniska verksamheter Barnsjukvård Bröst- och endokrinkirurgi Dermatologi och venerologi Endokrinologi Gastrokirurgi Gastromedicin Handkirurgi Hematologi Hjärtklinik Hörsel och balans Infektion Kvinnoklinik Kärlkirurgi Lunga och allergi Neurologklinik Neurokirurgi Njurmedicin Onkologi Ortopedi Plastkirurgi Reumatologi Strokevård Thoraxkirurgi Urologi Öron-näsa-hals Psykiatri Karolinska Solna kommer även att innehålla gemensamma enheter som operation och IVA, bild och funktion, provtagning och laboratorier, vårdprofessioner, mm
Sidan 31 Karolinska Huddinge 2018 Högspecialiserat uppdrag - inom exempelvis geriatrik, kirurgi, transplantation, immunologi, infektion och barnsjukvård bedöms öka i takt med den demografiska utvecklingen. Kapacitet - kapaciteten 2018 bedöms förbli i stort oförändrad. I det fortsatta arbetet med utvecklingen av operationsverksamheten pågår en särskild utredning. Beslut planeras fattas under 2013. Akut vård - akuta flöden kommer även fortsätta vara stora vilket präglar vårdinnehållet. Utbildning - sjukhuset har redan ett stort utbildningsuppdrag och dess betydelse för klinisk grundutbildning kommer förstärkas betydligt.
Sidan 32 Verksamhetsinnehåll Karolinska Huddinge 2018 Kliniska verksamheter Barnsjukvård Dermatologi och venereologi Endokrinologi Gastrokirurgi Gastromedicin Geriatrik Hematologi Hjärtklinik Hörsel och balans Infektion Kvinnoklinik Kärlkirurgi Lunga och allergi Neurologklinik Njurmedicin Onkologi Ortopedi Reumatologi Strokevård Urologi Transplantation Öron-näsa-hals Psykiatri K Huddinge kommer även fortsatt att innehålla gemensamma enheter som operation och IVA, bild och funktion, provtagning och laboratorier, vårdprofessioner, mm
Sidan 33 Akutsjukhusen
Sidan 34 Danderyds sjukhus Akuta vårdtillfällen - Danderyds sjukhus kommer även i framtiden att ha hög andel akuta vårdtillfällen och utökade volymer inom bland annat neurologi, infektion, lungmedicin och urologi. Ökat uppdrag - sjukhuset får bland annat ett ökat uppdrag inom infektionssjukvården och kolorektal cancerkirurgi. Ny byggnad - investeringar sker i en ny behandlingsbyggnad med akutmottagning för att möta kommande behov och få förutsättningar för effektiviseringar.
Sidan 35 Capio S:t Görans sjukhus Ökad andel akut vård - Capio S:t Görans sjukhus kommer att få ökad andel akuta vårdtillfällen och utökade volymer inom neurologi, infektion, lungmedicin och urologi. Bröstcancer - sjukhuset kommer få ett utökat uppdrag inom bröstcancer. Ett nytt uppdrag inom gynekologi utreds. Förlossningsvård - förlossningsvården sker inom ramen för vårdval. Utifrån den demografiska utvecklingen och Karolinska Solnas högspecialiserade uppdrag behöver kapaciteten i förlossningsvården öka. I detta sammanhang utreds möjligheten att förlossningsverksamhet lokaliseras till Capio S:t Görans sjukhus.
Sidan 36 Södersjukhuset Akutvård och bröstcancer - Södersjukhuset kommer att få en ökad andel akuta vårdtillfällen. Bröstcancervården kommer att utökas. Nya uppdrag - sjukhuset får ett uppdrag inom öron-näsahalssjukvård. Det högspecialiserade uppdraget inom handkirurgin övervägs att flyttas till Karolinska Solna. Slutenvården slutenvård av viss hudsjukvård och vård av kroniska hudsår koncentreras till Södersjukhuset.
Sidan 37 Norrtälje och Södertälje sjukhus Akut och närsjukhus - Norrtälje sjukhus och Södertälje sjukhus utvecklas till integrerade sjukhus med inslag av akut- och närsjukhus. Förändringar på Södertälje - den investering som nu genomförs på Södertälje sjukhus och det fortsatta profileringsarbetet kommer att innebära ytterligare förändringar av sjukhusets uppdrag.
Sidan 38 S:t Eriks ögonsjukhus Ögonsjukhus - S:t Eriks ögonsjukhus ska även i framtiden ges goda förutsättningar att utveckla den högspecialiserade sjukvården. Utgångspunkten är att verksamheten behålls som ett sammanhållet ögonsjukhus med högspecialiserad sjukvård och forskning. Samspel med övriga - utifrån de vårdval som införts är ett gott samspel mellan ögonsjukhuset och övriga aktörer inom ögonsjukvården viktigt för utvecklingen av ögonsjukvården i länet.
Sidan 39 Sammanfattning av planerade investeringar
Sidan 40 Finansiella förutsättningar och effektiviseringar Finansiella förutsättningar - förändringarna kommer innebära kostnader för ökade vårdvolymer och för omstruktureringar. Ökade kostnader tillkommer även för Nya Karolinska Solnas byggnader och drift enligt OPSavtalet. Effektiviseringar samtidigt kommer förändringarna att leda till ökad produktivitet och effektivitet. Därtill finns även ett generellt effektiviseringskrav på 2 procent inom landstinget.
Sidan 41 Vårdnätverk Exempel på hur vårdnätverket fungerar i praktiken
Sidan 42 Göstas väg utan fungerande vårdnätverk 1. Gösta går till sin husläkare för astmatiska besvär. 2. En helg blir han akut försämrad och hans fru ringer Vårdguiden. De bedömer att Gösta ska åka till akuten. 3. På akuten får Gösta vänta en stund. När läget försämras får han hjälp. Man ser tecken på begynnande hjärtsvikt. När Gösta blivit bättre skickas han hem. 4. Gösta bokar själv ny tid hos husläkaren och får berätta hela historien om besöket på akuten. Husläkaren ger Gösta en remiss till en specialist för hjärtsvikten. 5. Hos specialisten berättar Gösta samma historia på nytt. Specialisten gör en bedömning av Göstas hjärtsvikt och meddelar att han ska fortsatt tas om hand av sin husläkare. Gösta måste själv boka tider och kommunikationen mellan vårdgivarna brister
Sidan 43 Göstas väg i vårdnätverket 1. Gösta går till sin husläkare för astmatiska besvär. 2. En helg blir han akut försämrad och hans fru ringer Vårdguiden. De bedömer att Gösta ska åka till akuten. 3. På akutmottagningen får Gösta snabbt behandling. Man ser tecken på begynnande hjärtsvikt. Sjuksköterskan på akuten bokar därför återbesökstid hos en specialist på det närliggande sjukhuset. 4. Efter besöket hos specialisten fortsätter Gösta med kontroller hos husläkaren. Husläkaren kan direkt hämta information om specialistens bedömning och ge råd om den fortsatta behandlingen. Vårdgivarna är sammankopplade i nätverk där individens behov är i centrum