Extreme Forecast Index

Relevanta dokument
Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor. Vad Mäts?

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Niclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton?

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Metodkonferensen Norrköping, Osäkerheter i hydrologiska modeller

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Simulering av möjliga klimatförändringar

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Sannolikhetsprognoser för nedisning på vindturbiner

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Sannolikhetsmodellering av is på vindkraftverk genom deterministisk sampling

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Stokastiska signaler. Mediesignaler

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser

Normalårskorrigering SABO 2014

Dagens system: klimatologisk ensemble

Framtida klimat i Stockholms län

Monte Carlo-metoder. Bild från Monte Carlo

För logitmodellen ges G (=F) av den logistiska funktionen: (= exp(z)/(1+ exp(z))

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Hydrologiska prognos- och varningstjänsten, SMHI

Vad händer med väder och klimat i Sverige?

Modeller för små och stora beslut

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

Stockholm Stads vinterunderhåll analys av kostnader och nederbörd

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

MetCoOp och Arome en mesoskalig operationell. väderprognos. Heiner Körnich, Meteorologisk Metodkonferens, Norrköping, 26/9/2013

Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Vilket väder vi har med tonvikt på nederbörd

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Luften i Malmö. Årsrapport 1999

Energiomställning utifrån klimathotet

Liv och miljö Lärarmaterial

Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE. Erik Mårtensson

Klimatförändringarna och vår anpassning

Samarbetsprojekt mellan:

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

BILAGA IX.1 Utvärdering av HIPRAD mot lokala stationer i Stockholm och Malmö

SMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden Sara-Sofia Asp

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (9) Datum Hjälp för dig som loggar in i Brandrisk Skog och Mark

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Väder och vinterväghållning på Trafikverket Pertti Kuusisto Nationell samordnare VViS

De nya klimattärningarna och klimatets allt värre ytterligheter Av James Hansen, Makiko Sato, and Reto Ruedy Augusti 2012

Extremvärden att extrapolera utanför data och utanför teori/modell. Statistik för modellval och prediktion p.1/27


Fortsatt varmt väder och prognoser med fortsatt värme och ytterligare nederbörd fortsätter att pressa marknadens förväntningar på vinterns elpriser.

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden

Vädervarningskriterier f o m VÄDERVARNINGSKRITERIER 2002

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet


Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Klimatanpassning Daniel Bergdahl

Läget på elmarknaden Vecka 43. Veckan i korthet. Ansvarig: Lovisa Elfman

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

PROGRAMFÖRKLARING III

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

tillförlitlighet Arne Bergquist Lantmäteriet

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Snabbinterpellation - Vad händer i Luleå om världen blir 4 grader varmare?

Klimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden?

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Tentamen MVE301 Sannolikhet, statistik och risk

Månadsrapport Buss: Nobina. Februari Sammanfattning av alla avtalsområden. Den här rapporten avser mätningar till och med Februari 2018.

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Transkript:

Extreme Forecast Index

Innehåll Vad är extremväder? Modellklimat (M-klimat) Extreme Forecast Index (EFI) Andra produkter: CDF (PDF), Shift of Tails (SOT), EPS meteogram med M- klimat

Modellklimat (M-klimat)

Definiera vad som är extremt globalt För att avgöra vad som är avvikande eller extremt väder behövs klimatet som referens, varierar beroende på plats och tid på året Istället för att använda ett specifikt tröskelvärde och observationer, används prognosdata från ECMWF:s globala modell Därför ligger global prognosdata som grund för modellklimatet (M-klimatet)

Modellklimat (M-klimat) på ECMWF Består av (5 medlemmar *20 år*5 veckors körningar) 500 realisationer Använder senaste modellcykeln (samma som dagens EPS) 4 EPS-medlemmar och en kontrollkörning Tar initialtillståndet från ERA-Interim för de 20 senaste åren 32-dagarskörning Körs en gång i veckan (torsdagar) Använder 5 veckors körningar med den aktuella veckan centrerad. Alltså dagens (26/9) M-klimat består av prognoser från 12/9, 19/9, 26/9, 3/10 och den 10/10 de 20 senaste åren Funktion av tid, plats och prognoslängd Antagande: Om en prognos är avvikande eller extrem i förhållande till M-klimatet så blir vädret sannolikt också avvikande eller extremt i förhållande till det riktiga klimatet Används i klimatrelaterade produkter som månadsprognoser och Extreme Forecast Index

Extreme Forecast Index (EFI)

Extreme Forecast Index (EFI) Integrerat värde som mäter skillnaden mellan EPS:en och M-klimatet Tar hänsyn till hela distributionen av EPS-medlemmarna. Går från -1 till +1. EFI=+1 innebär att alla EPS-medlemmar är större än maxvärdet i M-klimatet. Finns för 2m Temperatur, 2m maximum/minimum temperatur, medelvind, byvind, nederbörd, snöfall och signifikant våghöjd Dygnsvärden upp till 7 dygn, för nederbörd finns ackumulerad över flera dygn upp till dygn 10 Ska ses som en alarmklocka att något ovanligt/extremt är på väg att ske

Extreme Forecast Index (EFI) EFI definieras genom kumulativa fördelningsfunktioner (CDF) CDF relateras till täthetsfunktioner (PDF) enligt bilden nedan

Extreme Forecast Index (EFI)

Extreme Forecast Index (EFI) EFI = 78% M-klimat EPS

Extreme Forecast Index (EFI) Fakta/Begränsningar: Samma upplösning, fysik etc som senaste EPS-cykeln vilket gör att den kan missa små lokala fenomen som kraftig konvektion. Det extrema behöver inte alltid ha stor påverkan. I ett osäkert läge kan en stor spridning i EPS:en ge lågt EFI även om det finns extrema medlemmar. Oftast har man koll på vad som är extremt väder där man jobbar så frågan är hur användbar EFI är?

EFI nov 2012-jan 2013 Extremväderprojekt förra vintern EFI för medelvind, byvind och nederbörd, upp till 5 dygn Drygt 50 dagar med både data och observationer Ex 49 mm snöfall i norra Lappland, 100% sannolikhet för snöfall över 20 mm/dygn, EFI =0,8 (D+1) och 0,7 (D+2, D+3) Medelvind: EFI D+5 EFI D+3 EFI D+1 1 0,8 0,6 1 0,8 0,6 1 0,8 0,6 0,4 0,4 0,4 0,2 0,2 0,2 0 0 0 14 19 24 29 14 19 24 29 14 19 24 29 Observation Observation Observation

Extreme Forecast Index (EFI) Interaktiv produkt på ecmwf.int

CDF/Extreme Forecast Index (EFI) Se flera på varandra följande körningar M-klimat Successiva EPSkörningar

Epsogram med M-klimat Jämföra EPS och M-klimat för att tolka trender/signaler i EPS:en, 15 dagar

De extrema medlemmarna EFI = 78% M-klimat EPS Tar inte direkt hänsyn till medlemmar större än maxvärdet i M- klimatet

Shift of Tails (SOT) Shift of tails bygger på 90- och 10-percentilen (bara för temperatur) av M- klimatet Ger ett mått på hur extrem svansen är EPS SOT 0 innebär att det finns EPS-medlemmar utanför M-klimatets intervall M-Klimat B A SOT=-A/B EPS

Shift of Tails (SOT)

Tack för mig!