Värderingsprojektet Värdering av Sveriges Grundvattenförekomster

Relevanta dokument
Värdering av vårt grundvatten. Magdalena Thorsbrink Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) och Olov Johansson, Metria Geoinfo 2012

Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare

I Östersunds kommun finns två av länets fyra miljöfarliga A-verksamheter, Lundstams och Frösö flygplats.

Bakgrund till mötet

Grundvattenundersökningar med helikopterburen geofysik Mattias Gustafsson, SGU

Hänger grundvatten och ytvatten ihop?

REGIONAL VATTENFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR JÄMTLANDS LÄN

Vägverkets strategi för hantering av vattenfrågor

Grundvatten Falkenbergs kommun

K 522. Grundvattenmagasinet. Hultan. Henric Thulin Olander. Bjärsjölagård. Sjöbo

9. Grundvatten av god kvalitet

K 529. Grundvattenmagasinet. Åsumsfältet. Henric Thulin Olander. Vollsjö. Sjöbo

Vilka är hoten mot de svenska dricks- vattentäkterna?

En metod för icke-monetär relativ värdering av grundvattenmagasin

- Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund Version

Bilaga 9: Ljusdals kommun

1(5) /

Bilaga 8: Ovanåkers kommun

Övriga fjällområden med planerad utökning av antal bäddar är Vemdalen, Tänndalen och Funäsdalen där ett ökat behov av dricksvatten kan förväntas.

GRUNDVATTEN SATSNING I SÄRSKILT UTSATTA OMRÅDEN. Calle Hjerne

Identifiering av geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjning

Piteälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Vad pågår vid SGU vad gäller kunskapshöjning kring grundvattenresurserna i Sverige? Vad säger klimatscenarierna om framtida grundvattennivåer?

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet

Finns det tillräckligt med grundvatten? -Hur kan vi jobba förebyggande för att undvika brist i framtiden?

Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering. Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

UTÖKAD KARTERING OCH GRUNDVATTENÖVERVAKNING

Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs

Övervakning av grundvatten och skydd av dricksvattentäkter

Vattenförsörjningsplanen - prioritering av vattenresurser. Magdalena Thorsbrink, SGU

Bilaga 5: Hofors kommun

Projekt kring bedömning av påverkansområden från schakter och dagbrott

Bilaga 11: Nordanstigs kommun

Projekt kring bedömning av påverkansområden från schakter och dagbrott

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se

Rapportering av regeringsuppdrag Hydrogeologisk kartläggning i bristområden

Bilaga 6. Rapportnr: 2015:4

REGIONAL VATTENFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR JÄMTLANDS LÄN

Dricksvattenförsörjning Kalmar län. Liselotte Hagström miljöskyddshandläggare

Grundvattenbildning. Teoretisk, praktisk, lämplig? Peter Dahlqvist och Mattias Gustafsson, SGU

Regional vattenförsörjning Kalmar län. Vattnets kretslopp. Liselotte Hagström samordnare dricksvatten

Råvatten- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader

Problem med vatten, eller?

Fysisk planering för en trygg vattenförsörjning

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Naturgrusutvinning och grundvattentäkt intressen möjliga att samordna?

SGU:s Sårbarhetskartor för grundvatten. Eva Jirner, SGU

Minnesanteckningar från Täkthandläggarträffen i Vetlanda den 15 maj

Rapport. Diarienummer Regional vattenförsörjningsplan för Jämtlands län

Grundvatten På gång på Länsstyrelsen

Framtida vattenförsörjning Örebro

Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.

Låga grundvattennivåer

Hållan - SE

Bergmaterialrådet 12 mars, Björn Holgersson och Kajsa Bovin SGU Enheten för Grundvatten. Vattenverksamhet?

Hur hanterar vi vattenresursfrågorna när. förändras?

Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE. Erik Mårtensson

Inga förändringar i alkaliniteten

Kristianstadsslätten en av norra Europas största grundvattentillgångar

SSGK, POPULÄRVETENSKAPLIG ARTIKEL

Platsspecifika riktvärden

SE SE

Produktbeskrivning 1(5) PRODUKT: JORDDJUPSMODELL. Kort information om produkten. Leveransens innehåll

Vad händer inom miljömålsarbetet? Anna Hedenström Enhetschef Tematisk geologi, SGU

Bilaga 4: Sandvikens kommun

Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag

METOD FÖR ATT BESTÄMMA VA-ANSVAR I ETT OMRÅDE

GIS-stöd små avlopp. Handläggarträff Örebro-Värmland

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten

Samarbete om dricksvatten i Skåne

Fjärranalys för kommuner

Slussporten bergsskärning

Klimatanpassning i Örebro län

Finns det vatten så det räcker?

Bebyggelsepåverkad kust och strand

Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund

Möte med Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten 2/ Fullmäktigesalen, Rådhuset, Kristianstad

Bilaga 8. Rapportnr: 2015:4

Riktlinje för markanvändning inom Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde ur grundvattensynpunkt

Miljö kvalitetsnörmer fö r vatten samt a tga rdsbehöv i Vilhelmina kömmun

Skånes vattenförsörjning

Bedömning av förutsättningar för vattenförsörjning

K 504. Grundvattenmagasinet. Strålsnäs. Henric Thulin Olander & Mattias Gustafsson. Mjölby. Strålsnäs. Boxholm

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffarna med lant- och skogsbrukare respektive övriga verksamhetsutövare den 22 november 2016

Lagar och regler kring vattenanvändningen

Per Ericsson Görvälnverket

Bedömning av grundvattentillgång för enskild vattenförsörjning i Uppsala län Calle Hjerne, Johan Öhman, Bo Thunholm, Eva Jirner & Jakob Nisell

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Historiskt låga grundvatten hur övervakar vi? Anna-Karin Weichelt (Lst Jönköping), Frida Eklund (Lst Gotland)

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

K 483. Grundvattenmagasinet. Rångedala. Lars-Ove Lång & Åsa Lindh. Fristad Nitta. Rångedala. Äspered. Dalsjöfors

Reningsverk Bydalen - Geologi

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund

Vattnets betydelse i samhället

DRICKSVATTENFÖREKOMSTER I STOCKHOLMS LÄN- PRIORITERINGAR FÖR LÅNGSIKTIGT SKYDD (VERSION )

Inventering Mifo-fas 1 pågående verksamheter

Åby, Byske och Kåge vattenrådsområde

Transkript:

Värderingsprojektet Värdering av Sveriges Grundvattenförekomster En icke-monitär, relativ värdering av Sveriges grundvatten ur ett dricksvattenperspektiv Presentation av modellen Resultat för Skåne Frågeställningar framåt

Syfte Ta fram underlag för olika beslutsprocesser Ge ett diskussionsunderlag - Vad är viktigt? Vad saknas i SGU s data för att detta planeringsunderlag ska fungera väl på en nationell skala? Var har vi de viktigaste grundvattenresurserna som skulle kunna fungera för dricksvattenförsörjning?

Rasterbaserad analys Utvärderingen är gjord för hela landet i cellstorlek 100x100 m Sammanställning kan göras per område (vektorpolygon), t.ex. grundvattenförkomster

Indata Raster data: o Jorddjup o Markanvändning Tabelldata: o Markanvändning Påverkan o Jordart Sårbarhet o Jordart Uttagsmöjlighet o Grundvattenförekomsters egenskaper Variabler och Konstanter

Modellen Rasterbaserad Uppbyggd i ArcGis modelbuilder

Utvärdering av ingående parametrar Sårbarhet Påverkan Långsiktig uttagskapacitet Lämplighet för konstgjord infiltration Grundvattnets kvalitet Behov av dricksvatten Samt per GV-förekomst, även Befintliga vattentäkter Unikhet

Sårbarhet photo Jakob Nisell

Sårbarhet Jordartskartan Lägre sårbarhet = högre värde Lera högt värde Permeabla jordar lågt värde

photo: Daniel Esko Påverkan

Påverkan Vägar, salt etc. Markanvändning Punktkällor, EBH

Långsiktig uttagskapacitet photo: Liselotte Tunemar photo: SGU

Långsiktig uttagskapacitet Karteringen, mätningar och registervärden Jordart och porvolym Jorddjup Torrperioders längd

Lämplighet för Konstgjord Infiltration Foto: Liselotte Tunemar

Lämplighet för Konstgjord Infiltration - Avstånd till sjöar och vattendrag - Avrinning - Krav på minsta area för anläggning

Grundvattnets kvalitet Foto: SGU Foto: Stefan Löfgren

Grundvattnets kvalitet Miljöövervakningsprogram Antal analysanmärkningar per prov

Behov av dricksvatten

Behov - Befolkning - Buffring ut från tätort med 1 m/pers upp till 50 km

Sammanslagning av parametrar Egenskaper Uttags möjligheter X weight Infiltrations möjligheter Kvantitet Kvalitet X weight Egenskaper

Sammanslagning av parameterar Risk Sårbarhet Påverkan X weight Risk

Sammanslagning av parameterar Förutsättningar Egenskaper Risk X weight Förutsättningar

Sammanvägt värde Behov Förutsättningar X weight Grundvattnets värde

Behovet ges 10% vikt mot 90% för Förutsättningarna Behovet ges 50% vikt mot 50% för Förutsättningarna

Använda viktningar Uttagsmöjlighet Konstgjord Infiltration 80 20 Kvantitet Kvalitet Egenskap 80 20 Sårbarhet Påverkan Risk 20 80 Egenskap Risk Förutsättningar 80 20 Behov Förutsättningar Rastervärde 50 50

Sårbarhet Baserad på jordarter

Påverkan Baserad på data från Transportstyrelsen, EBH etc.

Långsiktig Uttagskapacitet Baserad på magasinsuppgifter, jorddjup, material, torrperiodens längd

Lämplighet för Konstgjord Infiltration Baserad på sjöar och vattendrag, avrinning, avstånd och minsta area för anläggning

Grundvatten Kvalitet Baserad på miljöövervakningens grundvattenkemi, brunnsarkivet, vattentäktsarkivet etc.

Behov av dricksvatten Baserad på data från SCB

Kvantitet Baserat på infiltration och uttagsmöjlighet Uttags möjligheter Infiltrations möjligheter X weight Kvantitet

Förutsättningar Baserad på Egenskaper och Risk. Egenskaper Risk X weight Förutsättningar

Sammanställt värde Uttagsmöjlighet Infiltration 80 20 Kvantitet Kvalitet Egenskap 80 20 Sårbarhet Påverkan Risk 20 80 Egenskap Risk Förutsättningar 80 20 Behov Förutsättningar Rastervärde 50 50

Beslutade grundvatten förekomster Befintliga vattentäkter

Beslutade grundvatten förekomster Unikhet Baserad på viktat avstånd till annan förekomst med högt egenskapsvärde Sammanställt värde Värde inkl. vattentäktfaktorn - Unikhet 80 20

Preliminär kartor över Skåne Sammanställda värden per Grundvattenförekomst klass symbol kumulativ andel Högst värderade 2.50% Mycket högt värderade 10% Högt värderade 30% Medelhögt värderade 50% Värderade 100%

Länsbeteckning EU_CD Namn Behovsvärde värde baserat på befinntliga vattentäkter Kvantitetsvärde Kvalitetsvärde Värde baserat på risk(sårbarhet,påverkan) Egenskapsvärde Värde baserat på unikhet Manuell justering Vattenmyndighet Sand och grusförekomst förekomstens area km2 Värdeklass inom länet M SE617354-135959 SE617354-135959 SÖ 170,11 5 5 5 M SE615989-133409 SV Skånes kalkstenar SÖ 1834,88 5 5 5 M SE615290-137409 Krageholm SÖ 68,10 5 5 5 M SE620811-140088 Kristianstadsslätten SÖ 966,25 5 5 5 M SE622043-133676 SE622043-133676 VH 33,48 5 5 5 M SE621108-131035 SE621108-131035 SÖ 6,90 4 5 5 M SE622690-136298 Mjölkalånga SÖ 18,93 4 5 5 M SE622743-132661 SE622743-132661 VH 40,51 4 5 5 M SE626661-132830 Laholm VH 5,95 4 5 5 M SE614941-135861 Sjörup SÖ 97,60 4 5 5 M SE624463-131830 SE624463-131830 VH 58,44 4 4 5 M SE621427-142888 Listerlandet SÖ 1,09 4 5 5 M SE624568-133082 SE624568-133082 VH 18,90 4 4 5 M SE623354-134764 SE623354-134764 VH 20,61 4 4 5 M SE622920-131761 Ängelholm-Ljungbyhed VH 542,94 4 4 4 M SE625674-131386 Bjärehalvön VH 218,52 4 4 4 M SE620153-138542 Västra Vram SÖ 3,56 4 4 4 M SE620014-131576 SE620014-131576 SÖ 0,59 4 5 4 M SE621283-135668 Norra Rörum VH 2,17 4 4 4 M SE623997-134030 Pinnån-Eket VH 10,13 3 4 4 Värdeklass inom vattenmynd Värde nationellt

Nationell värdering

Osäkerhet Många parametrar har stor inneboende osäkerhet Osäkerheten för varje indata-set hanteras separat Osäkerheten räknas in på samma sätt som övriga värden till en relativ osäkerhet En relativ utvärdering av osäkeheten görs på cellnivå

Frågeställningar framåt Hur kan man använda värderingen? Risker för felutnyttjande? Olika syften - Olika vikt mellan parametrar? Vissa parametrar har mycket liten spatiell förklaringsgrad (t.ex. kvalitet)... Vad skall man ha med i olika utvärderingar? Bara risk? Bara egenskap? Hur hanterar vi osäkerheter? Här står vi nu... Framtiden monitär värdering? Värdering utifrån andra syften? Ekologi? Energi?