Livskraft åt finländarna! Idrottsgemenskapen för idrotten Bakgrundsmaterial inför riksdagsvalet 2011

Livskraft åt finländarna! Idrottsgemenskapen för idrotten Bakgrundsmaterial inför riksdagsvalet 2011 1

Finlands Idrotts publikationer 3/2010 Ombrytning: Pirta Mikkola Översatt av Annika Rikberg Bilder: Antero Aaltonen, Laura Andersson Tryck: Sporttipaino Oy ISSN 1455-9781 ISBN 978-952-5828-18-4 2

Livskraft åt finländarna! Idrottsgemenskapen för idrotten Bakgrundsmaterial inför riksdagsvalet 2011 3

4

Innehåll Förord 7 1. Hela Veikkaus avkastning behövs för att förbättra finländarnas livskvalitet 1.1. Lagen om användning av tipsmedel bör bevaras 2. Motion och idrott som partner under hela livet 9 2.1. Föräldrarna sporrar sina barn till en fysiskt aktiv livsstil 10 2.2. Motion och idrott är en naturlig del av den unga vuxnas liv 13 2.3. Tudelningen i de vuxnas fysiska aktivitet bör elimineras 14 2.4. Motion är livsviktigt för äldre 15 3. Livskraftiga idrottsföreningar skapar välbefinnande 17 4. Idrottsplatserna bör vara tillgängliga för alla 24 5. Toppidrotten förenar nationen 29 5

6

Förord Motion och idrott är ett egenvärde som inte bara skänker oss glädje, rekreation, hälsa och välbefinnande utan dessutom ger vårt liv ett meningsfullt innehåll. Idrotten har också ett instrumentellt värde för samhället. Genom att främja folkhälsan och förebygga social utslagning med hjälp av motion och idrott kan vi öka människornas välbefinnande betydligt. Bland annat i diskussionen om en förlängning av yrkeskarriärerna är det lätt att framföra idrottspolitiska inlägg. Motionen och idrotten är tungviktare inom beslutsfattandet. Livskraft åt finländarna! Idrottsgemenskapen för idrotten är ett bakgrundsmaterial inför riksdagsvalet 2011. Det ger partierna och riksdagskandidaterna förslag på idrottspolitiska val och riktlinjer som inte bara berör idrottspolitiken utan också hela människans liv och livskraft. Materialet erbjuder medlemsorganisationerna verktyg för det egna samhällspåverkande arbetet. Också medborgarorganisationer, medier och andra aktörer i samhället kan hitta ingredienser för ett övergripande välfärdspolitiskt tänkande. Texten har också lagts ut på Finlands Idrotts webbplats www.slu.fi under rubriken Liikuntapolitiikka. 7

8

1. Hela Veikkaus avkastning behövs för att förbättra finländarnas livskvalitet Motion och idrott är ett egenvärde som inte bara skänker oss glädje, rekreation, hälsa och välbefinnande utan dessutom ger vårt liv ett meningsfullt innehåll. Motionen och idrotten har också ett instrumentellt värde för samhället. Genom att främja folkhälsan och förebygga social utslagning kan vi öka människornas välbefinnande betydligt. Finland är ett välfärdssamhälle där alla ändå inte mår bra. Orsakerna är många. Ett botemedel kunde vara motionen, som hjälper mot många problem. Finlands Idrott rf anser det nödvändigt att vidta kraftigare åtgärder för att främja finländarnas välbefinnande. Finlands Idrott föreslår att ett nytt program, Livskraft via motion och idrott, som skulle finansieras med tipsmedel, skrivs in i nästa regeringsprogram. Inom programmet kan till exempel de förslag som ges i det här bakgrundsmaterialet verkställas. Programmet Livskraft via motion och idrott förbättrar motionsmöjligheterna för finländare i alla åldrar hjälper föreningarna att erbjuda en högklassig verksamhet säkerställer ett livskraftigt medborgarsamhälle minskar ojämlikheten och skapar jämlika möjligheter att utöva motion och idrott förespråkar byggande och totalrenovering av idrottsplatser stöder toppidrottens strävan efter framgång belastar inte statsfinanserna, eftersom det finansieras med tipsmedel Tack vare Veikkaus goda avkastningsutveckling har det samlats stora mängder pengar i fonden för outdelade vinstmedel. Dessa medel utbetalas åt förmånstagarna senast fem år efter insättningen. Med hjälp av medel från fonden kan man åstadkomma betydande positiva effekter för alla finländares välbefinnande. 9

Finlands Idrott rf föreslår att programmet Livskraft genom motion och idrott tilldelas 40 miljoner euro ur Veikkaus fond. När summan fastslås beaktas de procentuella andelarna enligt lagen om användning av tipsmedel och fondens storlek vid tidpunkten. Visste du? I lagen om användning av tipsmedel bestäms hur Veikkaus avkastning ska fördelas mellan förmånstagarna: vetenskap 17,5 procent, konst 38,5 procent, idrott 25 procent och ungdomsarbete 9 procent. De resterande 10 procenten fördelas vanligen enligt samma princip. Outdelade medel deponeras i en fond, ur vilken de kan användas för de ändamål som bestäms i lagen. 1.1. Lagen om användning av tipsmedel bör bevaras Det nationella penningspelssystemet och lagen om användning av tipsmedlen är lysande påhitt. Det finns inget annat lika förmånligt sätt att höja finländarnas välbefinnande. Alla som får del av Veikkaus avkastning vetenskapen, konsten, idrotten och ungdomsarbetet skapar såväl psykiskt som fysiskt välbefinnande och hjälper finländarna att orka i det vardagliga livet. De ansvarsfulla inhemska spelbolagen vinnlägger sig också om att minimera och förebygga de problem spelandet kan medföra. De nationella penningspelssystemen i Finland och EU bör bevaras. Förmånstagarna bör vara högst lika många som nu. Veikkaus Ab:s avkastning bör också i fortsättningen fördelas enligt lagen om användning av tipsmedel. 10

11

12

2. Motion och idrott som partner under hela livet Motion och idrott är kära frågor för finländarna. Det finns många sätt att delta: att motionera och idrotta själv på olika nivåer (från vardags- och hälsomotion till tävlings- och toppidrott), att utföra frivilligarbete i en idrottsförening, att följa med idrottsevenemang antingen på plats eller via medier, att stöda sina egna barns idrottshobby, att följa med favoritidrottarens förehavanden, att gå ut och promenera med en äldre person och att studera eller jobba inom idrottsbranschen. En fysiskt aktiv person använder färre sjukvårdstjänster än en inaktiv person och orkar längre i arbetslivet. För nationens framtids skull är det viktigt att få flera friska arbets- och levnadsår och att förebygga fysiska och psykiska sjukdomar genom att ge varje finländare möjlighet att sköta om sitt välbefinnande med hjälp av motion och idrott oberoende av livssituation och ekonomisk ställning. De fysiska färdigheterna är medborgarfärdigheter som man har nytta av under hela livet. Via motionen och idrotten kan alla få upplevelser och känna att de lyckas. Samtidigt kan motionen ge sociala kontakter som bidrar till det psykiska och fysiska välbefinnandet. Visste du? Motion och idrott ger upplevelser skapar välbefinnande lär oss gemenskap främjar inlärningen höjer självkänslan förebygger utslagning Motion och idrott hjälper oss att orka i arbetslivet gör det lättare att förlänga yrkeskarriären ger upphov till tjänster och företagsamhet 13

skapar arbetsplatser förstärker den mentala kapaciteten förbättrar äldre personers funktionsförmåga Motion och idrott minskar behovet av sjukvårdstjänster stärker musklerna och benbyggnaden förbättrar sömnkvaliteten förebygger fetma lindrar depressions- och ångestsymptom har en positiv inverkan på riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes minskar risken för kranskärlssjukdom, slaganfall och de flesta typer av cancer 2.1. Föräldrarna sporrar sina barn till en fysiskt aktiv livsstil Många barn och ungdomar rör på sig alldeles för litet. Samtidigt deltar allt fler barn och ungdomar i idrottsföreningarnas verksamhet. Det räcker ändå inte med ledd träning en eller två gånger i veckan. Det behövs mer aktivitet, det behövs mångsidig aktivitet. De vuxna har stora möjligheter att påverka genom att föregå med gott exempel och ge barnen möjlighet att pröva på olika grenar. Motion och idrott borde vara ett naturligt, väsentligt och dagligt inslag i barns och ungdomars liv. Skolgymnastiken är mycket mer än ett läroämne. Den hjälper eleverna att orka och främjar också den övriga inlärningen. Därför bör fysisk aktivitet vara en del av varje skoldag på samma sätt som skolmaten. 14 Visste du? Enligt den nationella idrottsundersökningen (2010) är 258 000 barn och ungdomar intresserade av att idrotta i en idrottsförening. Barnens och ungdomarnas dagliga fysiska aktivitet måste nå den rekommenderade nivån inom dagvården och i skolan. För att detta mål ska kunna nås bör förhållandena (gårdar, lokaler och redskap) vara i skick, de vuxna ha rätt attityd och tillräckliga kunskaper, antalet

gymnastiklektioner i skolan höjas och skoldagens struktur förnyas (till exempel långa raster). Skolvägarna bör vara trygga, så att också små barn kan gå eller cykla till skolan. Skolgymnastikens roll och bedömningsmetoder bör ses över. Också barn med särskilda behov har rätt att vara fysiskt aktiva under skoldagen. Alla barn bör ha rätt att delta i skolgymnastiken. Föräldrarna bör informeras om den fysiska aktivitetens betydelse för barnets tillväxt och utveckling redan på rådgivningen. Moderskapsförpackningen bör bli mer inriktad på fysisk aktivitet. Skolbarnens föräldrar bör få information om den fysiska aktivitetens betydelse och framför allt inspirerande exempel och modeller för hur de kan ge barnen möjlighet att röra på sig. Varje intresserad flicka och pojke bör få möjlighet till en inspirerande och utvecklande idrottshobby. Näridrottsplatserna är ytterst viktiga för barnens och ungdomarnas spontana fysiska aktivitet. Fler sådana! Skolorna bör få bättre resurser för klubbverksamhet. Idrottsföreningarnas verksamhet kan utvecklas och samtidigt bör föreningarna få bättre möjligheter att anställa ledare för idrottsverksamheten och personer som organiserar frivilligarbetet. Alla aktörer inom idrotten bör uppmuntras att ordna fler aktiviteter för familjer. 2.2. Motion och idrott är en naturlig del av den unga vuxnas liv Fysisk aktivitet underlättar inlärningen och är en bra motvikt till studierna. När motion och idrott finns med på den studerandes veckoschema är de antagligen en del av vardagen också senare i livet. Högskolorna 15

bär en del av ansvaret för att de unga vuxna rör på sig. Senast under beväringstiden har den unga goda möjligheter att lägga grunden för ett fysiskt aktivt vuxenliv. Som motvikt till det starkt teoribetonade skolsystemet behövs mer fysisk aktivitet än idag. Det ger en positiv inverkan också på arbetsförmågan, hälsan och prestationsförmågan under hela livet. Motion och idrott kan ha en avgörande betydelse för att stoppa utslagning och öka de unga vuxnas delaktighet och samhällsengagemang. Visste du? Enligt SHVS:s hälsoundersökning (2008) rör 40 procent av de högskolestuderande på sig för lite med tanke på sin egen hälsa. Ungdomarna bör erbjudas motions- och idrottsverksamhet som överensstämmer med deras motiv. Avhoppen minskar om alla kan träna eller tävla på en nivå som motsvarar deras intresse och förmåga. I skolorna på andra stadiet bör antalet obligatoriska kurser i gymnastik höjas och de studerande bör få bättre möjligheter att idrotta på egen hand. I yrkesskolorna bör minst samma antal kurser i gymnastik som i gymnasiet införas, det vill säga två obligatoriska kurser. De valbara kurserna i gymnastik bör spridas ut över olika perioder. Också för yrkesskolelever över 18 år bör gymnastik och hälsokunskap bli ett obligatoriskt ämne. Högskolemotionen bör bli en lagstadgad uppgift för högskolorna och ges ändamålsenliga resurser. Högskolorna bör åläggas att ta sin del av ansvaret för de unga vuxnas välbefinnande genom att erbjuda möjligheter att delta i förmånlig, mångsidig och inspirerande motionsverksamhet med låg tröskel. De studerande bör ha möjlighet att använda kommunala idrottstjänster på studieorten. 16

2.3. Tudelningen i de vuxnas fysiska aktivitet bör elimineras Polariseringen av den arbetsföra befolkningens fysiska aktivitet är en utmaning som går att lösa. En del av befolkningen förstår hur viktig motionen och idrotten är för välbefinnandet. Många har också pengar att lägga på den här hobbyn. En del har inte alls förstått vikten av sunda levnadsvanor och alla har inte heller möjlighet att investera i sin eller sina barns idrottshobby. Den här tudelningen förstärker den ojämna fördelningen av välbefinnandet. Idrottsorganisationerna bör få människorna att inse vikten av en fysiskt aktiv livsstil och garantera jämlika möjligheter till högklassig motion. Det finns redskap för att få ett slut på tudelningen. Arbetsförmågan och arbetseffektiviteten förbättras via motion och idrott. Att sköta sin kondition är bra för den psykiska och fysiska välmågan och aktiviteten. För arbetslösa arbetssökande är motionen och frivilligarbetet inom idrotten en möjlighet till meningsfull sysselsättning. Också de utslagna och de som riskerar utslagning ur samhället kan få ny livskraft av motion och idrott. För invandrare är motion och idrott och andra fritidsaktiviteter en möjlighet att skapa nätverk och lära känna nya människor. För unga personer kan idrotten erbjuda en hobby som förhindrar utslagning och ger nya vänner. Idrottsföreningen kan också bli delaktig i barnens och ungdomarnas fostran. Visste du? Enligt utredningen Strategisen hyvinvoinnin tila Suomessa uppgår den totala kostnaden för förtidspensioner till 21 miljarder euro per år. I summan ingår utbetalda förtidspensioner och samhällsekonomiska förluster till följd av pensionering i förtid. Enligt undersökningen, som gjorts av Guy Ahonen, ger en investering i arbetshälsa trefaldig avkastning. Sjukfrånvaro och arbetsolyckor orsakar dessutom skadekostnader på 4 miljarder euro per år. I strävan att förlänga yrkeskarriärerna bör motion och idrott utnyttjas bättre än tidigare som en positiv metod som ökar känslan av välbehag. 17

Idrottens skatteförmåner utnyttjas ännu bättre än tidigare och andra åtgärder som främjar arbetsförmågan med hjälp av motion vidareutvecklas. Hälsofrämjande motion är redan ett vanligt inslag i företagens personaltjänster. Framför allt de fysiskt inaktiva personerna bör uppmuntras. Motion och idrott bör bli en naturlig del av kommunernas näringspolitik. Kommunerna bör uppmuntras att öka motionsmöjligheterna snarare än minska dem. Motion bör införas bland socialväsendets stödåtgärder och i sysselsättnings- och rehabiliteringsplanerna för långtidsarbetslösa och utslagna. Motion och idrott kan i fortsättningen utgöra ett sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande inslag i projekt inom den nordliga dimensionen eller i samarbetet med närregionerna. 2.4. Motion är livsviktigt för äldre För äldre är motionshobbyer och -möjligheter viktiga för att upprätthålla funktionsförmågan och göra det möjligt att bo kvar hemma. Polariseringen av den fysiska aktiviteten är ännu mer dramatisk vid högre ålder. Ur samhällets perspektiv är det också av betydelse att social- och hälsovårdskostnaderna minskar om människorna kan bevara hälsan och funktionsförmågan längre. Motion ger flera friska levnadsår och höjer livskvaliteten. Visste du? Motion har en positiv inverkan på livslängden och självständigheten speciellt för de äldre personer vars rörelseförmåga är försvagad. (Hirvensalo, Jyväskylän yliopisto, 2001.) Äldre behöver framför allt trygga promenadrutter (viktigt med platser där man kan ta paus!), pålitligt promenadsällskap och lättillgängliga motionsplatser. Vardagsmotionen håller äldre personer vid god vigör. 18

Hemvårdarna bör utbildas till att uppmuntra de äldre att motionera och för att försäkra en god helhetsvård bör de ges möjlighet att stanna hos klienten längre än tidigare. Motionsgrupper för äldre bör vara relativt små och bestå av personer med liknande rörelseförmåga så att verksamheten kan organiseras på ett ändamålsenligt sätt. Gruppledarna bör få utbildning om de äldres särskilda, även psykosociala, behov. Samarbetet mellan kommunens idrottsväsende, social- och hälsovårdsväsende och tekniska väsende bör intensifieras för att förbättra de äldres motionsmöjligheter. Samarbete med olika organisationer stöder den här målsättningen. 19

20

3. Livskraftiga idrottsföreningar skapar välbefinnande Omkring 80 procent av finländarna hör i något skede av sitt liv till en idrottsförening. Den finländska idrottskulturen bygger till stor del på frivilliga insatser. Antalet frivilliga ökar, men dessa engagerar sig under kortare perioder än tidigare. Frivilligarbete skänker välbefinnande och mentalt kapital. Vid sidan av de frivilliga föreningsaktiva finns det också en viktig och växande skara avlönade personer inom motionen och idrotten. För den aktiva medborgaren är det bra att många slags aktörer erbjuder möjligheter att motionera och idrotta. För att garantera jämlika motionsmöjligheter är det viktigt att tjänsterna håller hög kvalitet och en rimlig prisnivå eller är avgiftsfria. Medborgarsamhället behövs vid sidan av den officiella samhällsstrukturen. Ett aktivt medborgarskap är till fördel för hela samhället. Det arbete som görs i idrottsföreningarna är ytterst viktigt för finländarnas välbefinnande. Det har också en fostrande roll. Motion och idrott är basservice. Staten bör stöda kommunernas verksamhet ekonomiskt också i fortsättningen så att dessa kan sköta de uppgifter de åläggs i idrottslagen. Statsstödet till motion och idrott får inte äventyras. Fördraget om Europeiska unionen ger idrotten en rättslig grund i unionen. Unionen har befogenheter att stöda och komplettera medlemsstaternas åtgärder inom idrotten. Visste du? Enligt den nationella idrottsundersökningen hör 1,5 miljoner finländare till en idrottsförening. De frivilliga insatserna uppgår till i genomsnitt 10 timmar i månaden. År 2011 firas det europeiska temaåret för frivilligarbete. 21

En livskraftig föreningsverksamhet är ett livsvillkor för frivilligarbetet. Det lönar sig att främja mångformig föreningsverksamhet genom lagstiftning. Frivilligarbetets särdrag bör beaktas i beskattningen. Den arbetsgrupp som behandlade beskattningen av allmännyttiga samfund lade fram anvisningar för hur gränsdragningen mellan allmännyttighet och näringsverksamhet ska tolkas. Dessa anvisningar bör verkställas. De allmännyttiga samfundens skattefrihet och skattefriheten för de inkomster som nämns 23 i inkomstskattelagen bör garanteras också i fortsättningen. Donationer till förmån för motion och idrott och medborgarverksamheten inom dessa bör bli avdragbara i beskattningen för den som gör donationen. För att förenkla beskattningen bör alla motions- och idrottstjänster som produceras genom näringsverksamhet beskattas enligt den lägre skattesatsen (9 %) i mervärdesbeskattningen. Det skulle öka möjligheterna att utöva motion och idrott på lika villkor. Dessutom skulle det underlätta företagande inom idrottsbranschen och förstärka skatteneutraliteten för momsbelagd verksamhet. Det arbete som utförs av delegationen för medborgarsamhällspolitik bör fortsätta. Föreningarna bör beaktas bättre än tidigare när motions- och idrottstjänster planeras och organiseras. Kommunerna och organisationerna behöver konsulthjälp, utbildning och annat stöd för att utveckla samarbete till exempel inom eftermiddagsverksamheten för skolelever. Hinder för idrottsföreningarnas verksamhet, till exempel bristen på kompetenta ledare och ändamålsenliga lokaler samt den ständigt ökande byråkratin, bör elimineras för att stöda frivilligarbetet. Utvecklingen av föreningsverksamheten bör motsvara utövarnas, de nya målgruppernas och samhällets behov. De föreningsaktiva bör få stöd för sin kunskap, iver och ork. För att stöda föreningarnas verksamhet startas ett program med målet att hitta de bästa möjliga sätten att stöda idrottsföreningarna på gräsrotsnivå. 22

Kommunernas statsandelar för idrott bör indexbindas och det bör utredas om de i fortsättningen i likhet med andra statsandelar kunde täckas med skattemedel. Möjligheterna att få finansiering för EU-projekt inom motion och idrott bör förbättras horisontellt bland annat genom nationella strukturfonder och EU-finansieringsprogram. De nationella parlamenten kommer att fastställa fler EU-ståndpunkter i idrottsfrågor. Särdragen i idrotten och dess medborgarverksamhet bör beaktas nationellt och på EU-nivå. Idrottens karaktäristiska regler och struktur, såsom den frivilliga medborgarverksamheten och idrottens pyramidstruktur från gräsrotsnivå till toppidrott, bör erkännas inom EU. 23

4. Idrottsplatserna bör vara tillgängliga för alla vardagsmiljön bör stöda fysisk aktivitet Ju mer lättillgängliga idrottsplatserna är, desto mer sannolikt är det att invånarna börjar eller fortsätter motionera och idrotta. Lättrafiklederna är Finlands vanligaste motionsplats. För att öka vardagsmotionen och förebygga olyckor är det ytterst viktigt att lättrafiklederna och näridrottsplatserna är trygga och i gott skick. Naturen som rekreationsplats är av stor betydelse för medborgarnas hälsa och välbefinnande och för relationen till naturen. En vardagsmiljö och samhällsstruktur som gynnar en fysiskt aktiv livsstil stöder också de klimatpolitiska målen. Mångsidiga och högklassiga träningsförhållanden är viktiga för alla idrottsgrenar. 24 Visste du? På Finlands ungefär 29 000 idrottsplatser görs över 300 miljoner besök årligen (Liikuntapaikkarakentamisen suunta 2011). En utvärdering av motionens och idrottens inverkan bör inkluderas i kommunernas planläggningsprocess. Möjligheterna att röra på sig i närmiljön bör beaktas bättre i samhällsplaneringen, vilket också stöder en hållbar utveckling. Samhällsstrukturen bör utvecklas så att den stöder vardagsmotion, bland annat genom att förbättra förhållandena för fotgängare och cyklister. Framkomlighet och tillgänglighet bör beaktas. Fritidstrafiken utgör mer än en fjärdedel av den genomsnittliga reslängden. Fritidstrafiken och privatbilismens andel av den bör minskas genom att placera idrottsplatserna nära användarna och utveckla kollektivtrafiken och lättrafiklederna.

25

En betydande del av Finlands idrottsplatser är så gamla att de behöver totalrenoveras. Totalrenoveringar och nybyggen bör följa principerna för hållbar utveckling. Möjligheterna att låna idrottsredskap (till exempel i samband med biblioteken) bör utökas. De nationella idrottsorganisationerna bör höras vid beredningen av beslut om bidrag till nationellt betydelsefylla byggprojekt. Allemansrätten och möjligheten att använda naturen för rekreation bör tryggas. Den nationella bidragspolitiken förespråkar hållbar utveckling och beaktande av miljöfrågor när idrottsplatser byggs och underhålls och när verksamhet och evenemang arrangeras. 26

27

28 Photo: Heikki Mäkikallio

5. Toppidrotten förenar nationen I toppidrottens centrum står individens målmedvetna och entusiastiska vilja att pröva sina gränser. Toppidrotten är en viktig del av en sund nationell identitet. Den förenar människor i alla åldrar och förmedlar i internationella sammanhang en bild av en målmedveten nation som värdesätter talang och kompetens. Toppidrottarnas prestationer inspirerar finländare i alla åldrar. Framför allt för barn och ungdomar är idrottarna förebilder som sporrar till målmedvetenhet och fysisk aktivitet. Toppidrotten bjuder människorna på upplevelser. Toppidrotten beaktar idrottarens helhetsutveckling som människa och idrottare. Idrottssystemet uppmuntrar, skapar möjligheter och hjälper idrottaren att förbereda sig för yrkeslivet under och efter idrottskarriären genom ett aktivt samarbete med läroinrättningarna och utbildningsstyrelsen. Internationella mästerskapsarrangemang ger betydande regionala och nationella näringspolitiska samhällseffekter. Drömmen om vinter-os i Finland 2020 lever vidare. Visste du? Den sammanlagda värdestegringen för investeringarna inför friidrotts-vm i Helsingfors 2005, själva arrangemanget och de penningströmmar VM-turisterna medförde uppgick för hela landets del till omkring 80 miljoner euro. Tävlingarnas inverkan på sysselsättningen var ungefär 1400 årsverken. Förutsättningarna för en etisk toppidrott som bär sitt samhällsansvar och siktar på internationell framgång bör säkerställas också i fortsättningen. Möjligheterna att ansöka om vinter-os bör utredas och detta utredningsarbete bör tilldelas tillräckliga resurser. 29

Olympiastadion bör genomgå en fullständig modernisering när förhållandena är ändamålsenliga ökar chanserna att få arrangera internationella mästerskap. Beviljandet av bidrag till nationella idrottsplatser bör följa den nationella strategin för storevenemang. Idrottare bör ges möjligheter till flexibla studiearrangemang och en välavvägd kombination av idrott och studier eller arbete. Åtgärderna för att stöda toppidrottare och unga blivande toppidrottare i deras karriär och livshantering bör vidareutvecklas i samarbete med olika aktörer. Det arbete för att utveckla toppidrotten som föreslogs i toppidrottsarbetsgruppens rapport våren 2010 bör garanteras ett tillräckligt samhälleligt stöd. 30

31

32 www.slu.fi