Projektledare: Acki Svensson, Gabriel Sanno, Sara Elfvin, Oskar Häverstam, Jonas Palm och Adam German

Relevanta dokument
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

SKOLA KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola KURSPLANER Motiv- och syftestexter

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

TEMA BALDER Arbetslag 5-6

Bild Engelska Idrott

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

Medborgardialog med unga

Grön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11.

Säbytown. Skala:1:500

Storyline i praktiken Vikingatiden

Vem är du att bestämma över mig

Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9

för samtalen och diskussionerna framåt

Koppling till läroplanen

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Övergripande planering Reviderad:

Carpe diem. Det fanns andra folk i Europa vi den tiden. Men grekerna och romarna lämnade efter sig skriven historia.

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

Projektplan på Viby friskola. Bakgrund. Ämnen

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

LGR 11. Åk 4 6. The compact version Planeringstöd för lärare. Allan Eriksson

PROJEKTPLAN den 11 januari :05. Hej, vi är årskurs 9 från norrsundskolan.

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

LPP historia och samhällskunskap

Från kalvhjärna till mikromat Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs 4-6

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Matris - Identitet & livsstil

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

Statens skolverks författningssamling

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

UPPSATS REDOVISNING FUTURE CITY MODELL "Mothman City"

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik

Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap

2012/13 Bilaga A2. Kopplingar till läroplanerna Lgr11

Så funkar Vifolkaskolan!

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

En produkts livscykel

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Slöjd. Grönt, lönt och skönt!

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Om klimat, miljö och energi

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Pedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019

Kretsar kring el årskurs 4-6

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Introduktion till tidningsprojektet

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6

Koppling till kursplaner

Upptäck Jordens resurser

Nationella Skräpplockardagar

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik

Teknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Fastighetslabbets koppling till Läroplanen för grundskolan (Lgr 11)

Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Transkript:

Projektplan 1899 Projektnamn: 1899 Projektägare: Klass 9A (RN09A) Projektledare: Acki Svensson, Gabriel Sanno, Sara Elfvin, Oskar Häverstam, Jonas Palm och Adam German Projektperiod: 15 November 2018 30 Januari 2019 Beställare: Norrtälje energi skapade projektet 1899. Syfte: Göra Norrtälje kommun så miljövänlig som möjligt, få ungdomar att tänka mer på hur samhället är uppbyggt och hur stor påverkan vi i samhället har på miljön. Mål: Göra en så självförsörjande och miljövänlig kommun som möjligt, vilket i detta fall är Norrtälje Kommun. Strategi: Vi tänkte göra en fysisk modell av ett litet område i Norrtälje och en PowerPoint, för att vi tycker att vårt framförande blir tydligast om vi framför våra idéer på det sättet. Utbildning - I projektet har vi inkluderat dessa ämnen: Bild-kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. Slöjd-formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker, välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter, analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp, och tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck. Historia-använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap, reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och

använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används. Geografi- analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen, utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen, göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling. Samhällskunskap-reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv, analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv, söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, och reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser. Religion-analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället, reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet, resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet. Teknik-identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

Biologi-använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, genomföra systematiska undersökningar i biologi, och använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. Fysik-använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle, genomföra systematiska undersökningar i fysik, och använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. Kemi-använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra systematiska undersökningar i kemi, och använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Svenska-formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och söka information från olika källor och värdera dessa. Matematik-formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, föra och följa matematiska resonemang, och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Organisation: För att göra arbetsprocessen så effektiv som möjligt så valde vi att dela in oss i expertgrupper. Expertgrupperna var energi, bostäder, transport, vård och omsorg + skola, återvinning och till sist livsmedelsproduktion. Nedan står det vad de olika expertgrupperna kommit fram till, men innan lite fakta om Norrtälje och Norrtälje energi. Källor: Norrtälje energi, Norrtälje kommun och Skolverket. https://www.norrtaljeenergi.se https://www.norrtalje.se https://www.skolverket.se Norrtälje kommuns historia Lars Richard Leander Wallén var både mjölnare, arrendator, byggmästare, fabrikör och före detta slipskivedisponent. Eftersom Richard var mjölnare så arbetade han mycket vid sin kvarn som låg vid Norrtäljeån. Så med tiden så kom han på den lysande idén att kraften för att driva kvarnarna också kunde användas för elektricitet. År 1898 erbjöd han sig att sätta upp elektrisk belysning i staden. Förslaget avslogs av stadsfullmäktige i avvaktan på kampen mellan elektrisk belysning och belysning med acetyléngas. Man visste då ännu inte vilket som var det mest attraktiva framtida belysningssättet! Ett år senare återkom mjölnaren med förslag om att uppföra ett elektricitetsverk vid ångkvarnen bakom Statt för stadens belysning och att hyra ut kraft för att driva elektriska motorer. Nu tillstyrktes Mjölnarens förslag och han fick koncession att driva elektricitetsverket i Norrtälje under 10 år. Elektrifieringen var en stor händelse i Norrtälje och gav ökad livskvalité för alla som bodde i staden. Därför växte mjölnarens elbolag snabbt ur den första dynamoanläggningen som presterade 60 hästkrafter och drevs av en ångmaskin. Den byttes ut mot vattenturbiner 1903. Då kom Wallén med ännu ett erbjudande. Nu handlade det om att uppföra ett nytt elverk med större kapacitet om koncessionstiden förlängdes till den 1 januari 1920. Mjölnarens förslag bifölls även den här gången. Men år 1910 beslutade kommunen att köpa den nedre kvarnen, vattenfallet och dammen. Efter en process fick staden också rätt till det övre kvarnfallet och beslutade att anlägga en kraftstation där. Turbinhuset som byggdes 1912 står fortfarande kvar och är kafé i dag. Här kommer texter på hur våran kommun kommer att vara uppbyggt Energikällor Vi har kärnkraft, solpaneler och biogas. Man behöver bara bygga upp ett kärnkraftsverk och det står kvar i 50år om man inte vill utrusta det, om man utrustar det står de längre och är dyrare. Inga utsläpp av koldioxid eller farliga ämnen förutom när man ska transportera uranet till kärnkraftverket, fast som tur så är Sveriges berggrund rik på uran, så det blir inte så långt att transportera. Man får väldigt

mycket energi av bara ett kärnkraftverk, (1 kärnkraftsverk=energi för en halv miljon hushåll). Resterna av uranet som är kvar används då i ett annat kärnkraftverk som bryter ner uranet helt och hållet så det blir inget radioaktivt avfall alls. Biogas ger både värme och elenergi, det är miljövänligt och förnybart. Det bästa med biogas är att det inte påverkar koldioxidhalten i atmosfären eftersom att koldioxiden bryts ner helt naturligt och blir en del av kretsloppet. På så sätt så kan vi också använda oss av allt skräp och material som blir över och inte går att använda. Vi ska också ha solpaneler som är byggda på varje tak med egen producerad värme så att på vintern så smälter snön som faller på den. Solpanelerna kommer att producera energi så att det både räcker till sitt hushåll och till att värma upp panelerna själva. Bostäderna i Norrtälje kommun Vi tänker göra bostäderna miljövänliga genom olika sätt. Ett sätt att spara värmeenergi är att ha tjockare väggar. För att på grund av dessa tjocka väggar så behöver det inte gå åt lika mycket energi till att värma upp eftersom att väggarna är tjockare och tränger bort mer kyla. På detta sätt sparar vi värme energi i bostäder. Även vid fönsterna så tänkte vi att treglas (tre lager) för att spara mera värme. En annan tanke inom miljötänket är att använda regnvatten, så att det kan användas till toalett vatten. För att regnvatten är hyfsat rent eftersom att det inte finns något som kan förorena vattnet så använder vi det. Vi tänkte även att man kan rena duschvatten och sedan utnyttja vattnet till toalettvatten. Detta gör att vi sparar vatten på ett effektivt sätt. Vi har valt att bygga lägenhetshus i centrala delen av staden och hus runt om, för att husen behöver mer yta. Lägenhetshusen ska ha ett antal våningar för att det leder till att det får plats mer lägenheter vilket i sin tur leder till flera boenden till invånarna i staden. För att skydda lägenheterna mot naturkatastrofer som till exempel översvämningar så har vi valt att höja upp husen genom att bygga på pelare. Ytan under husen tänkte vi utnyttja till parkering för dem som bor i lägenheterna. Varje parkeringsplats ska ha en laddare vid sig så att de som är ägare till en elbil inte har något problem med laddningen. Vi väljer att bara ha bilar som drivs på grön el och bilar som drivs på biogas eftersom att det är bättre för miljön. Det är bättre för miljön eftersom att sådana bilar släpper inte ut avgaser som påverkar växthuseffekten. Växthuseffekten i sin tur påverkar klimatet som kan leda till naturkatastrofer. Transport och Infrastruktur Vi anser att transport inte bara är fordon, utan även transport av information som är kommunikation. För att få möjlighet till snabbare och bättre kommunikation tänkte vi att vi skulle utöka vårat fiber, så att flera invånare i staden får tillgång till det. Så att flera får snabbare och bättre kommunikation. Utanför lägenheterna ska det finns parker och inga bilvägar. Vi tycker inte att biltrafik är en trevlig miljö att umgås tillsammans i. Därför att när man åker in i park- och lägenhetsområdet

så kör trafiken direkt ner under parken där det finns parkering för besökande. På innergården/ parken Staden ska det inte endast bestå av bostäder. Vi tänkte även att vi skulle ha ett köpcentrum med olika alternativ på butiker så att invånarna kan konsumera det som de är i behov av. Det kan vara mat, kläder, möbelbutiker och liknande. Taken på köpcentrumen tänkte vi under sommaren och våren utnyttja till uteservering och ungdomsgård. Det skulle vara en trevlig plats med fin utsikt att umgås på. Vi tänkte även att det ska finnas en billig cafeteria för de som inte har tillgång till att laga mat hemma. Ett alternativ att få alla att trivas i staden och locka hit flera invånare är att vi tänkte ha en våning i köpcentrumet som är en religionsbyggnad/religionsvåning. För oss är det viktigt att alla människor får uttrycka sig och tro på det som är bäst för sig själv. Detta är viktigt och därför väljer vi att ha en religionsbyggnad i centrala delen av staden. Vi tänkte även att om man har de fem största på en våning så sparar vi yta för andra saker som är viktiga i ett samhälle. Eftersom att det är fem stora religionerna så får invånarna trots en liten stad en helig byggnad, fast i mindre format. Sjukhus vård och omsorg Vi behöver fler läkare för att man inte ska behöva vänta flera timmar på hjälp. Vi måste även anställa fler läkare så väntetiden dras ner. Det ska vara större sjukhus så alla som behöver hjälp kan få plats på sjukhuset. Skola och förskola är i våran stad viktigt. Gratis förskola Vi behöver även flera förskolor. Det ska vara bättre mat på skolorna för att man ska kunna äta maten och få energi. Har man bra energi så presterar eleven bättre och då får skolan bättre rykte och då finns det stor möjlighet att locka flera människor till Norrtälje och då växer staden och samhället. Återvinning vårat förslag till miljövänlig återvinning När hushåll slänger avfall ska de sortera efter en färgkod. För koden är grön för pant, svart för mat, vit för plast, brun för kartong och blå för metal. Där efter kommer våra biogas drivna sopbilar som för avfallen till återvinningscentral där robotar kommer att skanna av färg koden därefter slängs soporna I sina olika kretslopp som t.ex mat avkast blir till biogas, panten och mettallen blir återvunnet och plasten och kartong återvinns Robotarna kommer att gå på grön el När man pansrar får man även poäng dem hör poängen kommer att kunna tas ut I form av kuponger och rabatter. Vi kommer även att placera ut soptunnor med sensorer inuti som då känner av när soptunnan är full då kommer soptunnan att pressa ihop allt skräp så att det blir mer kompakt på så sätt kommer det att finnas mer plats och därför behöver man inte tömma soptunnorna lika mycket. Såhär tänkte vi att Norrtälje kommun ska producera livsmedel livsmedelsproduktion Vi I vår stad ska försöka ha så mycket självproducerad mat som möjligt. Närodlat ekologiskt kött minskar transport utsläpp och det är även giftfritt och antibiotika fritt. Vi kommer använda vertikala odlingar eftersom det är energisnålt och man slösar verkligen inte något

vatten, man sparar på plats och I slutändan kommer det vara in tjänat och värt det. Ledlampor kommer att lysa upp växterna och det som är väldigt bra med vertikala odlingar är att man kan ha dem lite var som helst, tex en övergiven byggnad eller i en container. Vi kommer använda oss utav ekologisk odling, det innebär att ekologisk odling och ekologiskt lantbruk är enligt KRAV jordbruk som bland annat bygger på lokala, förnybara resurser, där syntetiskt handelsgödsel och kemiska naturfrämmande bekämpningsmedel inte används. Vi kommer använda oss utav Aquaponic för att odla fisken vi ska sälja, då slipper vi fiska så mycket och fiska upp våra hav och så kan vi låta fiskarterna få växa sig stora och icke utrotningshotade. Fiskbajset blir till näringsämnen för växterna. Fiskar och växter finns i samma hus. Matsvinnet kommer vi att ta vara på, istället för att slänga allt så ger vi bort maten som är helt ok till olika restauranger så de får ta vara på det, maten som är dålig ger vi till bönderna så de kan mata djuren med den maten så de slipper köpa in mat. Allt material som kan återvinnas slängs i olikfärgade återvinningsbara påsar, inklusive matavfall. En optisk avläsare sorterar automatiskt ut påsarna och skickar rätt påse till rätt återvinning. Om en röd påse betyder plast så slänger man all plast i den röda osv. Eftersom du inte behöver göra någonting själv förutom att slänga rätt sak i rätt behållare så kommer fler människor göra det. Matavfallet som kommer från måltider eller som inte är tillräckligt bra för varken djur eller människor kommer att bli till biogas. Våra bilar kommer kunna gå på både el och biogas så att ingenting går till spillo. Då tas allt matavfall.