ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-216

EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 28.3.2011 2011/2034(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-216 Förslag till betänkande Francisco Sosa Wagner (PE458.823v02-00) Prioriteringar för energiinfrastrukturen för 2020 och framåt (2011/2034(INI)) AM\861071.doc PE460.899v01-00 Förenade i mångfalden

AM_Com_NonLegReport PE460.899v01-00 2/100 AM\861071.doc

1 Francisco Sosa Wagner Beaktandeled 7a (nytt) med beaktande av kommissionens meddelande Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 (KOM(2011)0112), 2 Patrizia Toia Beaktandeled 11a (nytt) med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 663/2009 av den 13 juli 2009 om inrättande av ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet, 3 Ioannis A. Tsoukalas Beaktandeled 12a (nytt) med beaktande av sin resolution av den 6 maj 2010 om att utnyttja informationsoch kommunikationsteknik för att AM\861071.doc 3/100 PE460.899v01-00

underlätta övergången till en energieffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp, 4 Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz Beaktandeled 12a (nytt) med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet En energipolitik för Europa (KOM(2007)0001), Or. pl 5 Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz Beaktandeled 12b (nytt) med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet Prioriterad sammanlänkningsplan (KOM(2006)0846), Or. pl 6 Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz Beaktandeled 12c (nytt) PE460.899v01-00 4/100 AM\861071.doc

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG, Or. pl 7 Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz Beaktandeled 12d (nytt) med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG, Or. pl 8 Herbert Reul, Robert Goebbels, Markus Pieper, Werner Langen, Daniel Caspary, Jorgo Chatzimarkakis, Silvana Koch-Mehrin, Lena Kolarska-Bobińska Beaktandeled 14a (nytt) med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 663/2009 av den 13 juli 2009 om inrättande av ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet, Or. de AM\861071.doc 5/100 PE460.899v01-00

9 Lena Kolarska-Bobińska Beaktandeled 15 med beaktande av sina resolutioner av den 16 juni 2010 1 och 17 februari 2011 * om Europa 2020-strategin, med beaktande av sin resolution av den 17 februari 2011 2 om Europa 2020- strategin, 10 Antonio Cancian, Patrizia Toia, Amalia Sartori Beaktandeled 17a (nytt) med beaktande av den strategiska betydelsen av att uppföra energiinfrastruktur för att kunna uppnå målen i den strategiska EU-planen för energiteknik (SET), Or. it 11 Amalia Sartori, Antonio Cancian Beaktandeled 19a (nytt) med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 663/2009 1 Antagna texter, P7_TA(2010)0223. 2 Antagna texter, P7_TA(2011)0068. PE460.899v01-00 6/100 AM\861071.doc

av den 13 juli 2009 om inrättande av ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet, 12 Kathleen Van Brempt Skäl A A. Våra främsta utmaningar på energiområdet handlar om att bekämpa klimatförändringen, stärka självförsörjningen på energiområdet och samtidigt minska importen av fossila bränslen, uppnå en konkurrenskraftig inre energimarknad och säkerställa allmän tillgång till hållbar, prisvärd och säker energi. A. Våra främsta utmaningar på energiområdet handlar om att bekämpa klimatförändringen, stärka självförsörjningen på energiområdet, garantera universell tillgång till säker och hållbar energi som har ett rimligt pris för alla och samtidigt minska importen av fossila bränslen och uppnå en konkurrenskraftig inre energimarknad. Or. nl 13 Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz Skäl A A. Våra främsta utmaningar på energiområdet handlar om att bekämpa klimatförändringen, stärka självförsörjningen på energiområdet och samtidigt minska importen av fossila bränslen, uppnå en konkurrenskraftig inre energimarknad och säkerställa allmän tillgång till hållbar, prisvärd och säker A. Våra främsta utmaningar på energiområdet handlar om att begränsa klimatförändringen, stärka självförsörjningen på energiområdet och samtidigt övergå till ett koldioxidsnålt energisystem, uppnå en konkurrenskraftig inre energimarknad och säkerställa allmän tillgång till hållbar, prisvärd och säker AM\861071.doc 7/100 PE460.899v01-00

energi. energi. Or. pl 14 Herbert Reul, Robert Goebbels, Markus Pieper, Werner Langen, Daniel Caspary, Jorgo Chatzimarkakis, Silvana Koch-Mehrin, Lena Kolarska-Bobińska, Arturs Krišjānis Kariņš Skäl A A. Våra främsta utmaningar på energiområdet handlar om att bekämpa klimatförändringen, stärka självförsörjningen på energiområdet och samtidigt minska importen av fossila bränslen, uppnå en konkurrenskraftig inre energimarknad och säkerställa allmän tillgång till hållbar, prisvärd och säker energi. A. Våra främsta utmaningar på energiområdet handlar om att bekämpa klimatförändringen, stärka säkerheten på energiområdet och samtidigt diversifiera leverantörsländerna och energikällorna, uppnå en konkurrenskraftig inre energimarknad och säkerställa allmän tillgång till hållbar, prisvärd och säker energi. Or. de 15 Ilda Figueiredo Skäl A A. Våra främsta utmaningar på energiområdet handlar om att bekämpa klimatförändringen, stärka självförsörjningen på energiområdet och samtidigt minska importen av fossila bränslen, uppnå en konkurrenskraftig inre energimarknad och säkerställa allmän tillgång till hållbar, prisvärd och säker energi. A. Våra främsta utmaningar på energiområdet handlar om att bekämpa klimatförändringen, stärka självförsörjningen på energiområdet och samtidigt minska importen av fossila bränslen, uppnå en stark energisektor på EU-nivå, som bygger på offentliga sektorer som kan garantera allmän tillgång till energi och fungera som en hävstång för små och medelstora företag PE460.899v01-00 8/100 AM\861071.doc

och för den ekonomiska utvecklingen, och säkerställa allmän tillgång till hållbar, prisvärd och säker energi. Or. pt 16 Anni Podimata Skäl A A. Våra främsta utmaningar på energiområdet handlar om att bekämpa klimatförändringen, stärka självförsörjningen på energiområdet och samtidigt minska importen av fossila bränslen, uppnå en konkurrenskraftig inre energimarknad och säkerställa allmän tillgång till hållbar, prisvärd och säker energi. A. Våra främsta utmaningar på energiområdet handlar om att bekämpa klimatförändringen, garantera säker drift av befintliga kärnkraftverk, stärka energitryggheten och samtidigt minska beroendet av fossila bränslen, särskilt via import, uppnå en konkurrenskraftig inre energimarknad och säkerställa allmän tillgång till hållbar, prisvärd och säker energi. 17 Ioannis A. Tsoukalas Skäl A A. Våra främsta utmaningar på energiområdet handlar om att bekämpa klimatförändringen, stärka självförsörjningen på energiområdet och samtidigt minska importen av fossila bränslen, uppnå en konkurrenskraftig inre energimarknad och säkerställa allmän tillgång till hållbar, prisvärd och säker energi. A. Våra främsta utmaningar på energiområdet handlar om att bekämpa klimatförändringen, stärka självförsörjningen på energiområdet genom att använda EU:s egna fossila bränslereserver och minska importen, uppnå en fullt konkurrenskraftig och fungerande inre energimarknad och säkerställa allmän tillgång till hållbar, AM\861071.doc 9/100 PE460.899v01-00

prisvärd och säker energi. 18 Adam Gierek Skäl A A. Våra främsta utmaningar på energiområdet handlar om att bekämpa klimatförändringen, stärka självförsörjningen på energiområdet och samtidigt minska importen av fossila bränslen, uppnå en konkurrenskraftig inre energimarknad och säkerställa allmän tillgång till hållbar, prisvärd och säker energi. A. Våra främsta utmaningar på energiområdet handlar om att stärka självförsörjningen på energiområdet och samtidigt minska importen av fossila bränslen, uppnå en konkurrenskraftig inre och yttre energimarknad och säkerställa allmän tillgång till hållbar, ekologisk, prisvärd, för människor säker och effektiv energi. Or. pl 19 András Gyürk Skäl A A. Våra främsta utmaningar på energiområdet handlar om att bekämpa klimatförändringen, stärka självförsörjningen på energiområdet och samtidigt minska importen av fossila bränslen, uppnå en konkurrenskraftig inre energimarknad och säkerställa allmän tillgång till hållbar, prisvärd och säker energi. A. Våra främsta utmaningar på energiområdet handlar om att bekämpa klimatförändringen, stärka självförsörjningen på energiområdet och samtidigt få till stånd en mer diversifierad energiförsörjning, uppnå en konkurrenskraftig inre energimarknad och säkerställa allmän tillgång till hållbar, prisvärd och säker energi. PE460.899v01-00 10/100 AM\861071.doc

20 Amalia Sartori, Antonio Cancian Skäl A A. Våra främsta utmaningar på energiområdet handlar om att bekämpa klimatförändringen, stärka självförsörjningen på energiområdet och samtidigt minska importen av fossila bränslen, uppnå en konkurrenskraftig inre energimarknad och säkerställa allmän tillgång till hållbar, prisvärd och säker energi. A. Våra främsta utmaningar på energiområdet handlar om att bekämpa klimatförändringen, stärka energitryggheten och samtidigt minska beroendet av fossila bränslen, uppnå en konkurrenskraftig inre energimarknad och säkerställa allmän tillgång till hållbar, prisvärd och säker energi. 21 Patrizia Toia Skäl A A. Våra främsta utmaningar på energiområdet handlar om att bekämpa klimatförändringen, stärka självförsörjningen på energiområdet och samtidigt minska importen av fossila bränslen, uppnå en konkurrenskraftig inre energimarknad och säkerställa allmän tillgång till hållbar, prisvärd och säker energi. A. Våra främsta utmaningar på energiområdet handlar om att bekämpa klimatförändringen, stärka energitryggheten och samtidigt minska beroendet av fossila bränslen, uppnå en konkurrenskraftig inre energimarknad och säkerställa allmän tillgång till hållbar, prisvärd och säker energi. AM\861071.doc 11/100 PE460.899v01-00

22 Fiona Hall, Britta Thomsen, Kathleen Van Brempt, Marita Ulvskog Skäl A A. Våra främsta utmaningar på energiområdet handlar om att bekämpa klimatförändringen, stärka självförsörjningen på energiområdet och samtidigt minska importen av fossila bränslen, uppnå en konkurrenskraftig inre energimarknad och säkerställa allmän tillgång till hållbar, prisvärd och säker energi. A. Våra främsta utmaningar på energiområdet handlar om att bekämpa klimatförändringen, stärka självförsörjningen på energiområdet och samtidigt minska importen av fossila bränslen och den totala energianvändningen, uppnå en konkurrenskraftig inre energimarknad och säkerställa allmän tillgång till hållbar, prisvärd och säker energi. 23 Zigmantas Balčytis Skäl A A. Våra främsta utmaningar på energiområdet handlar om att bekämpa klimatförändringen, stärka självförsörjningen på energiområdet och samtidigt minska importen av fossila bränslen, uppnå en konkurrenskraftig inre energimarknad och säkerställa allmän tillgång till hållbar, prisvärd och säker energi. A. Våra främsta utmaningar på energiområdet handlar om att bekämpa klimatförändringen, stärka självförsörjningen på energiområdet och samtidigt minska importen av fossila bränslen, uppnå en konkurrenskraftig inre energimarknad och säkerställa allmän, konkurrenskraftig och rättvis tillgång till hållbar, prisvärd och säker energi. Or. lt PE460.899v01-00 12/100 AM\861071.doc

24 Silvia-Adriana Ţicău Skäl Aa (nytt) Aa. Den gemensamma energipolitiken på EU-nivå har inrättats kring det gemensamma målet att garantera oavbruten fysisk tillgång till energiprodukter och energitjänster på marknaden till priser som är överkomliga för alla konsumenter (inhemska och industriella). Or. ro 25 Silvia-Adriana Ţicău Skäl Ab (nytt) Ab. Det är nödvändigt att garantera försörjningstrygghet och befästa solidariteten mellan medlemsstaterna i situationer där en medlemsstat drabbas av en energikris. Or. ro 26 Zigmantas Balčytis Skäl B B. Lissabonfördraget innehåller den specifika rättsliga grunden för att utveckla B. Lissabonfördraget innehåller den specifika rättsliga grunden för att utveckla AM\861071.doc 13/100 PE460.899v01-00

en energipolitik för EU som främjar den sammankoppling av energinät som krävs för att uppnå målen för EU:s energipolitik (energimarknadens funktionssätt, energieffektivitet och förnybar energi, försörjningstrygghet). en energipolitik för EU som främjar den sammankoppling av energinät som krävs för att uppnå målen för EU:s energipolitik (energimarknadens funktionssätt, energieffektivitet och förnybar energi, försörjningstrygghet och diversifiering av energikällor och försörjningsformer). Or. lt 27 Herbert Reul, Robert Goebbels, Markus Pieper, Jorgo Chatzimarkakis, Daniel Caspary, Silvana Koch-Mehrin, Lena Kolarska-Bobińska Skäl B B. Lissabonfördraget innehåller den specifika rättsliga grunden för att utveckla en energipolitik för EU som främjar den sammankoppling av energinät som krävs för att uppnå målen för EU:s energipolitik (energimarknadens funktionssätt, energieffektivitet och förnybar energi, försörjningstrygghet). B. Lissabonfördraget innehåller den specifika rättsliga grunden för att utveckla en energipolitik för EU som främjar den sammankoppling av energinät över de nationella och regionala gränserna som krävs för att uppnå målen för EU:s energipolitik (energimarknadens funktionssätt, energieffektivitet och förnybar energi, försörjningstrygghet). Or. de 28 Amalia Sartori, Antonio Cancian Skäl B B. Lissabonfördraget innehåller den specifika rättsliga grunden för att utveckla en energipolitik för EU som främjar den sammankoppling av energinät som krävs för att uppnå målen för EU:s energipolitik B. Lissabonfördraget innehåller den specifika rättsliga grunden för att utveckla en energipolitik för EU som främjar den sammankoppling av energinät mellan medlemsstaterna som krävs för att uppnå PE460.899v01-00 14/100 AM\861071.doc

(energimarknadens funktionssätt, energieffektivitet och förnybar energi, försörjningstrygghet). målen för EU:s energipolitik (energimarknadens funktionssätt, energieffektivitet och förnybar energi, försörjningstrygghet). 29 Patrizia Toia Skäl B B. Lissabonfördraget innehåller den specifika rättsliga grunden för att utveckla en energipolitik för EU som främjar den sammankoppling av energinät som krävs för att uppnå målen för EU:s energipolitik (energimarknadens funktionssätt, energieffektivitet och förnybar energi, försörjningstrygghet). B. Lissabonfördraget innehåller den specifika rättsliga grunden för att utveckla en energipolitik för EU som främjar den sammankoppling av energinät mellan medlemsstaterna som krävs för att uppnå målen för EU:s energipolitik (energimarknadens funktionssätt, energieffektivitet och förnybar energi, försörjningstrygghet). 30 Ioan Enciu Skäl B B. Lissabonfördraget innehåller den specifika rättsliga grunden för att utveckla en energipolitik för EU som främjar den sammankoppling av energinät som krävs för att uppnå målen för EU:s energipolitik (energimarknadens funktionssätt, energieffektivitet och förnybar energi, försörjningstrygghet). B. Lissabonfördraget innehåller den specifika rättsliga grunden för att utveckla en energipolitik för EU som främjar den framgångsrika sammankoppling av energinät som krävs för att uppnå målen för EU:s energipolitik (energimarknadens funktionssätt, energieffektivitet och förnybar energi, försörjningstrygghet). AM\861071.doc 15/100 PE460.899v01-00

31 Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz Skäl B B. Lissabonfördraget innehåller den specifika rättsliga grunden för att utveckla en energipolitik för EU som främjar den sammankoppling av energinät som krävs för att uppnå målen för EU:s energipolitik (energimarknadens funktionssätt, energieffektivitet och förnybar energi, försörjningstrygghet). B. Lissabonfördraget innehåller den specifika rättsliga grunden för att utveckla en energipolitik för EU som främjar den sammankoppling av energinät som krävs för att uppnå målen för EU:s energipolitik och energisolidaritet (energimarknadens funktionssätt, energieffektivitet och förnybar energi, försörjningstrygghet). Or. pl 32 Françoise Grossetête Skäl Ba (nytt) Ba. Det är nödvändigt att snarast möjligt göra omfattande investeringar. Or. fr 33 Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz Skäl C C. Om EU inte i tid moderniserar och C. Om EU inte i tid moderniserar och PE460.899v01-00 16/100 AM\861071.doc

anpassar sin energiinfrastruktur till en mer hållbar modell för energiproduktion och energikonsumtion äventyrar man möjligheten att uppnå energi- och klimatmålen för 2020 och riskerar att undergräva EU:s långsiktiga mål om att minska utsläppen av växthusgaser med 80 95 procent. anpassar sin energiinfrastruktur till en mer hållbar modell för energiproduktion och energikonsumtion äventyrar man möjligheten att uppnå energi- och klimatmålen för 2020. Or. pl 34 Adam Gierek Skäl C C. Om EU inte i tid moderniserar och anpassar sin energiinfrastruktur till en mer hållbar modell för energiproduktion och energikonsumtion äventyrar man möjligheten att uppnå energi- och klimatmålen för 2020 och riskerar att undergräva EU:s långsiktiga mål om att minska utsläppen av växthusgaser med 80 95 procent. C. Om EU inte i tid moderniserar och anpassar sin energiinfrastruktur till en mer hållbar och effektiv modell för energiproduktion och sparsam energikonsumtion äventyrar man möjligheten att uppnå energi- och klimatmålen för 2020 och riskerar att undergräva EU:s långsiktiga mål om att minska utsläppen av koldioxid till mindre än 10 ton per capita i medlemsstaterna. Or. pl 35 András Gyürk Skäl C C. Om EU inte i tid moderniserar och anpassar sin energiinfrastruktur till en mer hållbar modell för energiproduktion och energikonsumtion äventyrar man C. Om EU inte i tid moderniserar och anpassar sin energiinfrastruktur till en mer hållbar modell för energiproduktion och energikonsumtion äventyrar man AM\861071.doc 17/100 PE460.899v01-00

möjligheten att uppnå energi- och klimatmålen för 2020 och riskerar att undergräva EU:s långsiktiga mål om att minska utsläppen av växthusgaser med 80 95 procent. möjligheten att uppnå energi- och klimatmålen för 2020 och riskerar att undergräva EU:s långsiktiga mål. 36 Kathleen Van Brempt Skäl C C. Om EU inte i tid moderniserar och anpassar sin energiinfrastruktur till en mer hållbar modell för energiproduktion och energikonsumtion äventyrar man möjligheten att uppnå energi- och klimatmålen för 2020 och riskerar att undergräva EU:s långsiktiga mål om att minska utsläppen av växthusgaser med 80 95 procent. C. Om EU inte i tid moderniserar och anpassar sin energiinfrastruktur till en mer hållbar modell för energiproduktion och energikonsumtion äventyrar man möjligheten att uppnå energi- och klimatmålen för 2020 och riskerar att undergräva EU:s långsiktiga mål om att minska utsläppen av växthusgaser med 80 95 procent fram till 2050, vilket även gäller målet att öka andelen förnybar energi inom energiförsörjningen till 95 procent fram till 2050. Or. nl 37 Anni Podimata Skäl C C. Om EU inte i tid moderniserar och anpassar sin energiinfrastruktur till en mer hållbar modell för energiproduktion och energikonsumtion äventyrar man möjligheten att uppnå energi- och C. Om EU inte i tid moderniserar och anpassar sin energiinfrastruktur till en mer hållbar modell för energiproduktion och energikonsumtion äventyrar man möjligheten att uppnå energi- och PE460.899v01-00 18/100 AM\861071.doc

klimatmålen för 2020 och riskerar att undergräva EU:s långsiktiga mål om att minska utsläppen av växthusgaser med 80 95 procent. klimatmålen för 2020 särskilt målet om integrering av förnybara energikällor och riskerar att undergräva EU:s långsiktiga mål om att minska utsläppen av växthusgaser med 80 95 procent. 38 Zigmantas Balčytis Skäl C C. Om EU inte i tid moderniserar och anpassar sin energiinfrastruktur till en mer hållbar modell för energiproduktion och energikonsumtion äventyrar man möjligheten att uppnå energi- och klimatmålen för 2020 och riskerar att undergräva EU:s långsiktiga mål om att minska utsläppen av växthusgaser med 80 95 procent. C. Om EU inte i tid moderniserar, sammankopplar och anpassar sin energiinfrastruktur till en mer hållbar modell för energiproduktion och energikonsumtion äventyrar man möjligheten att uppnå energi- och klimatmålen för 2020 och riskerar att undergräva EU:s långsiktiga mål om att minska utsläppen av växthusgaser med 80 95 procent. Or. lt 39 Arturs Krišjānis Kariņš Skäl C C. Om EU inte i tid moderniserar och anpassar sin energiinfrastruktur till en mer hållbar modell för energiproduktion och energikonsumtion äventyrar man möjligheten att uppnå energi- och klimatmålen för 2020 och riskerar att undergräva EU:s långsiktiga mål om att C. Om EU inte i tid moderniserar och anpassar sin energiinfrastruktur till en mer hållbar modell för energiproduktion och energikonsumtion äventyrar man möjligheten att uppnå energi- och klimatmålen för 2020 och riskerar att undergräva EU:s långsiktiga mål om att AM\861071.doc 19/100 PE460.899v01-00

minska utsläppen av växthusgaser med 80 95 procent. minska utsläppen av växthusgaser med minst 80 procent. 40 Ioan Enciu Skäl C C. Om EU inte i tid moderniserar och anpassar sin energiinfrastruktur till en mer hållbar modell för energiproduktion och energikonsumtion äventyrar man möjligheten att uppnå energi- och klimatmålen för 2020 och riskerar att undergräva EU:s långsiktiga mål om att minska utsläppen av växthusgaser med 80 95 procent. C. Om EU inte i tid moderniserar, uppgraderar och anpassar sin energiinfrastruktur till en mer hållbar modell för energiproduktion och energikonsumtion äventyrar man möjligheten att uppnå energi- och klimatmålen för 2020 och riskerar att undergräva EU:s långsiktiga mål om att minska utsläppen av växthusgaser med 80 95 procent. 41 Ioannis A. Tsoukalas Skäl C C. Om EU inte i tid moderniserar och anpassar sin energiinfrastruktur till en mer hållbar modell för energiproduktion och energikonsumtion äventyrar man möjligheten att uppnå energi- och klimatmålen för 2020 och riskerar att undergräva EU:s långsiktiga mål om att minska utsläppen av växthusgaser med 80 95 procent. C. Om EU inte i tid moderniserar och anpassar sin energiinfrastruktur till en mer hållbar modell för produktion, överföring och förbrukning av energi äventyrar man möjligheten att uppnå energi- och klimatmålen för 2020 och riskerar att undergräva EU:s långsiktiga mål om att minska utsläppen av växthusgaser med 80 95 procent. PE460.899v01-00 20/100 AM\861071.doc

42 Françoise Grossetête Skäl Ca (nytt) Ca. Enligt kommissionens meddelande Prioriteringar för energiinfrastruktur för 2020 och framåt Förslag för ett integrerat europeiskt energinätverk kommer det att behövas 200 miljarder euro under det kommande årtiondet för att finansiera behoven av energiinfrastruktur. Hälften av detta belopp ska komma från medlemsstaterna. Or. fr 43 Francisco Sosa Wagner Skäl Ca (nytt) Ca. Planering och beslut om infrastrukturinvesteringar måste ha stöd i långtidsscenarier där man tar hänsyn till förväntade framsteg och ytterligare behov av teknisk utveckling. 44 Adina-Ioana Vălean Skäl Ca (nytt) AM\861071.doc 21/100 PE460.899v01-00

Ca. Den vidare integrationen av förnybara energikällor kommer att kräva viss anpassning av EU:s infrastruktur, såväl på överförings- som på distributionsnivån. 45 Marian-Jean Marinescu Skäl D D. En öppen, integrerad och konkurrenskraftig energimarknad inom EU behövs för att kunna uppnå konkurrenskraftiga energipriser, trygghet och hållbarhet, och inrättandet av en sådan marknad är fortsatt en viktig utmaning. D. En öppen, integrerad och konkurrenskraftig energimarknad inom EU behövs för att kunna uppnå konkurrenskraftiga energipriser, trygghet och hållbarhet samt effektiv och storskalig användning av förnybara energikällor, och inrättandet av en sådan marknad är fortsatt en viktig utmaning. 46 Ioan Enciu Skäl D D. En öppen, integrerad och konkurrenskraftig energimarknad inom EU behövs för att kunna uppnå konkurrenskraftiga energipriser, trygghet och hållbarhet, och inrättandet av en sådan marknad är fortsatt en viktig utmaning. D. En öppen, integrerad, konkurrenskraftig och lagstiftningsbaserad energimarknad inom EU behövs för att kunna uppnå konkurrenskraftiga energipriser, trygghet och hållbarhet, och inrättandet av en sådan marknad är fortsatt en viktig utmaning för PE460.899v01-00 22/100 AM\861071.doc

alla medlemsstater. 47 Ioannis A. Tsoukalas Skäl D D. En öppen, integrerad och konkurrenskraftig energimarknad inom EU behövs för att kunna uppnå konkurrenskraftiga energipriser, trygghet och hållbarhet, och inrättandet av en sådan marknad är fortsatt en viktig utmaning. D. En öppen, integrerad, transparent och konkurrenskraftig energimarknad inom EU behövs för att kunna uppnå konkurrenskraftiga energipriser, försörjningstrygghet och hållbarhet, och inrättandet av en sådan marknad är fortsatt en viktig utmaning. 48 Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz Skäl D D. En öppen, integrerad och konkurrenskraftig energimarknad inom EU behövs för att kunna uppnå konkurrenskraftiga energipriser, trygghet och hållbarhet, och inrättandet av en sådan marknad är fortsatt en viktig utmaning. D. En transparent, integrerad och konkurrenskraftig energimarknad inom EU behövs för att kunna uppnå konkurrenskraftiga energipriser, trygghet och hållbarhet, och inrättandet av en sådan marknad är fortsatt en viktig utmaning. Or. pl AM\861071.doc 23/100 PE460.899v01-00

49 Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz Skäl E E. Möjligheten till sammankoppling mellan medlemsstaterna är fortsatt generellt otillräcklig, och vissa regioner är isolerade. E. Möjligheten till sammankoppling mellan medlemsstaterna är fortsatt generellt otillräcklig, och vissa regioner är isolerade, vilket bidrar till ökade klyftor mellan EU-regioner i fråga om utveckling av energiinfrastruktur. Or. pl 50 Teresa Riera Madurell Skäl E E. Möjligheten till sammankoppling mellan medlemsstaterna är fortsatt generellt otillräcklig, och vissa regioner är isolerade. E. Möjligheten till sammankoppling mellan medlemsstaterna är fortfarande otillräcklig i en tredjedel av unionen med tanke på det mål om 10-procentig sammankoppling som fastställdes vid Europeiska rådets möte i Barcelona 2002, och vissa regioner är fortfarande isolerade. 51 Herbert Reul, Robert Goebbels, Markus Pieper, Werner Langen, Daniel Caspary, Jorgo Chatzimarkakis, Silvana Koch-Mehrin, Lena Kolarska-Bobińska Skäl E E. Möjligheten till sammankoppling E. Tillgången till sammankoppling eller PE460.899v01-00 24/100 AM\861071.doc

mellan medlemsstaterna är fortsatt generellt otillräcklig, och vissa regioner är isolerade. sammankopplingen i sig mellan medlemsstaterna är i vissa fall fortsatt otillräcklig, och vissa regioner är isolerade. Or. de 52 Theodoros Skylakakis Skäl E E. Möjligheten till sammankoppling mellan medlemsstaterna är fortsatt generellt otillräcklig, och vissa regioner är isolerade. E. Möjligheten till sammankoppling mellan medlemsstaterna är fortsatt generellt otillräcklig, och vissa regioner är isolerade, vilket har en negativ ekonomisk inverkan och gör att den inre marknaden fungerar dåligt. 53 Francisco Sosa Wagner Skäl E E. Möjligheten till sammankoppling mellan medlemsstaterna är fortsatt generellt otillräcklig, och vissa regioner är isolerade. E. Möjligheten till sammankoppling mellan medlemsstaterna är fortsatt generellt otillräcklig, och vissa regioner är isolerade, vilket förhindrar en verklig integration av marknader och energiflöden. AM\861071.doc 25/100 PE460.899v01-00

54 Marian-Jean Marinescu Skäl E E. Möjligheten till sammankoppling mellan medlemsstaterna är fortsatt generellt otillräcklig, och vissa regioner är isolerade. E. Möjligheten till sammankoppling mellan medlemsstaterna är fortsatt generellt otillräcklig och/eller används inte optimalt, och vissa regioner är isolerade. 55 Arturs Krišjānis Kariņš, Bendt Bendtsen, Gunnar Hökmark Skäl E E. Möjligheten till sammankoppling mellan medlemsstaterna är fortsatt generellt otillräcklig, och vissa regioner är isolerade. E. Möjligheten till sammankoppling mellan medlemsstaterna är fortsatt generellt otillräcklig, och vissa regioner är isolerade och beroende av en enda leverantör. 56 András Gyürk Skäl E E. Möjligheten till sammankoppling mellan medlemsstaterna är fortsatt generellt otillräcklig, och vissa regioner är isolerade. E. Möjligheten till sammankoppling mellan medlemsstaterna är fortsatt generellt otillräcklig, och vissa regioner är isolerade eller har låg marknadslikviditet. PE460.899v01-00 26/100 AM\861071.doc

57 Amalia Sartori, Antonio Cancian Skäl E E. Möjligheten till sammankoppling mellan medlemsstaterna är fortsatt generellt otillräcklig, och vissa regioner är isolerade. E. Tillgången till sammankoppling mellan medlemsstaterna är fortsatt generellt otillräcklig, och vissa regioner är isolerade. 58 Patrizia Toia Skäl E E. Möjligheten till sammankoppling mellan medlemsstaterna är fortsatt generellt otillräcklig, och vissa regioner är isolerade. E. Tillgången till sammankoppling mellan medlemsstaterna är fortsatt generellt otillräcklig, och vissa regioner är isolerade. 59 Ioannis A. Tsoukalas Skäl E E. Möjligheten till sammankoppling mellan medlemsstaterna är fortsatt generellt otillräcklig, och vissa regioner är isolerade. E. Möjligheten till sammankoppling mellan medlemsstaterna är fortsatt generellt otillräcklig, och vissa regioner och medlemsstater är isolerade. AM\861071.doc 27/100 PE460.899v01-00

60 Marita Ulvskog Skäl E E. Möjligheten till sammankoppling mellan medlemsstaterna är fortsatt generellt otillräcklig, och vissa regioner är isolerade. E. Möjligheten till sammankoppling mellan medlemsstaterna är fortsatt generellt otillräcklig i vissa delar, och vissa regioner är isolerade. 61 Lambert van Nistelrooij, Ivo Belet Skäl E E. Möjligheten till sammankoppling mellan medlemsstaterna är fortsatt generellt otillräcklig, och vissa regioner är isolerade. E. Möjligheten till sammankoppling är fortsatt generellt otillräcklig mellan flera medlemsstater, och vissa regioner är isolerade. 62 Maria Da Graça Carvalho, Alejo Vidal-Quadras Skäl Ea (nytt) Ea. De speciella krav som ställs av naturliga öar och de yttersta randområdena, t.ex. Kanarieöarna, PE460.899v01-00 28/100 AM\861071.doc

Madeira, Azorerna och de franska ultraperifera regionerna, bör beaktas när det gäller energiinfrastrukturer. 63 Silvia-Adriana Ţicău Skäl Ea (nytt) Ea. I sydöstra Europa är transportnätet för energi mindre utbyggt än på resten av kontinenten. Or. ro 64 András Gyürk Skäl F F. Alternativa leverans- och transitvägar och nya sammankopplingar är viktiga för att se till att solidariteten mellan medlemsstaterna omsätts i praktiken. F. Alternativa leverans- och transitvägar för naturgas och nya sammankopplingar är viktiga för att garantera marknadslikviditet, försörjningstrygghet och solidaritet mellan medlemsstaterna. 65 Yannick Jadot för Verts/ALE-gruppen Skäl F AM\861071.doc 29/100 PE460.899v01-00

F. Alternativa leverans- och transitvägar och nya sammankopplingar är viktiga för att se till att solidariteten mellan medlemsstaterna omsätts i praktiken. F. Nya sammankopplingar är viktiga för att se till att solidariteten mellan medlemsstaterna omsätts i praktiken. 66 Teresa Riera Madurell Skäl Fa (nytt) Fa. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot projekt som inte har avslutats men som EU har valt ut som prioriterade projekt enligt Europaparlamentets och rådets beslut (EG) nr 1364/2006 av den 6 september 2006 om riktlinjer för transeuropeiska energinät och om upphävande av beslut (EG) nr 391/96 och beslut (EG) nr 1229/2003. 67 Arturs Krišjānis Kariņš, Bendt Bendtsen, Gunnar Hökmark Skäl Fa (nytt) Fa. Det tredje energipaketet har skapat en rättslig ram som bör förbättra konkurrenskraften på energimarknaden. PE460.899v01-00 30/100 AM\861071.doc

68 Gaston Franco Skäl G G. Energiinfrastruktur som planeras i dag måste stämma överens med EU:s långsiktiga klimat- och energimål. G. Energiinfrastruktur som planeras i dag måste stämma överens med EU:s långsiktiga klimat- och energimål och med genomförandet av dessa mål i medlemsstaternas nationella energipolitik. Or. fr 69 Anni Podimata Skäl G G. Energiinfrastruktur som planeras i dag måste stämma överens med EU:s långsiktiga klimat- och energimål. G. Energiinfrastruktur som planeras i dag måste stämma överens med EU:s långsiktiga klimat- och energimål och prioritera de energikällor som inte medför några kostnader för samhället och miljön. 70 Herbert Reul, Robert Goebbels, Markus Pieper, Werner Langen, Daniel Caspary, Jorgo Chatzimarkakis, Silvana Koch-Mehrin, Lena Kolarska-Bobińska Skäl G G. Energiinfrastruktur som planeras i dag måste stämma överens med EU:s G. Energiinfrastruktur som planeras i dag måste stämma överens med marknadens AM\861071.doc 31/100 PE460.899v01-00

långsiktiga klimat- och energimål. långsiktiga behov och EU:s klimat- och energimål. Or. de 71 Amalia Sartori, Antonio Cancian Skäl G G. Energiinfrastruktur som planeras i dag måste stämma överens med EU:s långsiktiga klimat- och energimål. G. Energiinfrastruktur som planeras i dag måste stämma överens med marknadens behov och EU:s långsiktiga klimat- och energimål. 72 Patrizia Toia Skäl G G. Energiinfrastruktur som planeras i dag måste stämma överens med EU:s långsiktiga klimat- och energimål. G. Energiinfrastruktur som planeras i dag måste stämma överens med marknadens behov och EU:s långsiktiga klimat- och energimål. 73 Maria Da Graça Carvalho, Alejo Vidal-Quadras Skäl Ga (nytt) PE460.899v01-00 32/100 AM\861071.doc

Ga. Det krävs ökade investeringar i överföringskapacitet när det gäller gas och elektricitet, samtidigt som man måste komma ihåg EU:s 20-20-20-mål för energin och den nya energimiljön efter 2020 med betydligt mindre fossila bränslen. 74 Adam Gierek Skäl H H. Energieffektivitet är ett kraftfullt och kostnadseffektivt verktyg för att uppnå en hållbar energiframtid och kan delvis minska behovet av investeringar i energiinfrastruktur. H. Energieffektivitet är ett kraftfullt och kostnadseffektivt verktyg för att uppnå en hållbar utveckling som i framtiden begränsar energiförbrukningen per capita i medlemsstaterna, vilket delvis minskar behovet av nya investeringar i energiinfrastruktur. Or. pl 75 Lambert van Nistelrooij, Ivo Belet Skäl H H. Energieffektivitet är ett kraftfullt och kostnadseffektivt verktyg för att uppnå en hållbar energiframtid och kan delvis minska behovet av investeringar i energiinfrastruktur. H. Energieffektivitet är ett kraftfullt och kostnadseffektivt verktyg för att uppnå en hållbar energiframtid. AM\861071.doc 33/100 PE460.899v01-00

76 Herbert Reul, Robert Goebbels, Markus Pieper, Werner Langen, Daniel Caspary, Jorgo Chatzimarkakis, Silvana Koch-Mehrin, Lena Kolarska-Bobińska Skäl H H. Energieffektivitet är ett kraftfullt och kostnadseffektivt verktyg för att uppnå en hållbar energiframtid och kan delvis minska behovet av investeringar i energiinfrastruktur. H. Energieffektivitet är ett kraftfullt och kostnadseffektivt verktyg för att uppnå en hållbar energiframtid och kan delvis minska behovet av investeringar i energiinfrastruktur samt industriflykten på grund av ökade kostnader. Or. de 77 Arturs Krišjānis Kariņš, Alejo Vidal-Quadras, Bendt Bendtsen, Gunnar Hökmark Skäl H H. Energieffektivitet är ett kraftfullt och kostnadseffektivt verktyg för att uppnå en hållbar energiframtid och kan delvis minska behovet av investeringar i energiinfrastruktur. H. Energieffektivitet är ett kraftfullt och kostnadseffektivt verktyg för att uppnå en hållbar energiframtid och främjar smarta investeringar i gammal och ny energiinfrastruktur. 78 Amalia Sartori Skäl H PE460.899v01-00 34/100 AM\861071.doc

H. Energieffektivitet är ett kraftfullt och kostnadseffektivt verktyg för att uppnå en hållbar energiframtid och kan delvis minska behovet av investeringar i energiinfrastruktur. H. Fler åtgärder för energieffektivitet är ett kraftfullt och kostnadseffektivt verktyg för att uppnå en hållbar energiframtid och kan delvis minska behovet av investeringar i energiinfrastruktur samt koldioxidläckaget. 79 Patrizia Toia Skäl H H. Energieffektivitet är ett kraftfullt och kostnadseffektivt verktyg för att uppnå en hållbar energiframtid och kan delvis minska behovet av investeringar i energiinfrastruktur. H. Fler åtgärder för energieffektivitet är ett kraftfullt och kostnadseffektivt verktyg för att uppnå en hållbar energiframtid och kan delvis minska behovet av investeringar i energiinfrastruktur samt koldioxidläckaget. 80 Ioannis A. Tsoukalas Skäl H H. Energieffektivitet är ett kraftfullt och kostnadseffektivt verktyg för att uppnå en hållbar energiframtid och kan delvis minska behovet av investeringar i energiinfrastruktur. H. Energieffektivitet är ett kraftfullt och kostnadseffektivt verktyg för att uppnå en hållbar energiframtid och kan delvis minska behovet av investeringar i energiinfrastruktur och EU:s beroende av import av naturresurser. AM\861071.doc 35/100 PE460.899v01-00

81 Ioan Enciu Skäl H H. Energieffektivitet är ett kraftfullt och kostnadseffektivt verktyg för att uppnå en hållbar energiframtid och kan delvis minska behovet av investeringar i energiinfrastruktur. H. Energieffektivitet är ett kraftfullt och kostnadseffektivt verktyg för att uppnå en hållbar energiframtid och kan delvis minska behovet av investeringar i energiinfrastruktur för den offentliga och privata sektorn. 82 Francisco Sosa Wagner Skäl H H. Energieffektivitet är ett kraftfullt och kostnadseffektivt verktyg för att uppnå en hållbar energiframtid och kan delvis minska behovet av investeringar i energiinfrastruktur. H. Energieffektivitet är ett kraftfullt och kostnadseffektivt verktyg för att uppnå en hållbar energiframtid, där efterfrågestyrning delvis kan minska behovet av investeringar i energiinfrastruktur. 83 Fiona Hall, Britta Thomsen, Kathleen Van Brempt, Marita Ulvskog Skäl H PE460.899v01-00 36/100 AM\861071.doc

H. Energieffektivitet är ett kraftfullt och kostnadseffektivt verktyg för att uppnå en hållbar energiframtid och kan delvis minska behovet av investeringar i energiinfrastruktur. H. Energieffektivitet är ett kraftfullt och kostnadseffektivt verktyg för att uppnå en hållbar energiframtid och kan delvis minska behovet av investeringar i energiinfrastruktur genom att minska efterfrågan på energi. 84 Lena Kolarska-Bobińska Skäl H H. Energieffektivitet är ett kraftfullt och kostnadseffektivt verktyg för att uppnå en hållbar energiframtid och kan delvis minska behovet av investeringar i energiinfrastruktur. H. Energieffektivitet är ett kraftfullt och kostnadseffektivt verktyg för att uppnå en hållbar energiframtid och kan delvis minska behovet av investeringar i energiinfrastruktur på utbudssidan. 85 Adam Gierek Skäl I I. Smarta nät och mätare utgör en viktig möjlighet att upprätta en effektiv relation mellan energiproduktion, energiöverföring och användare. I. Smarta nät och mätare utgör en viktig möjlighet att upprätta en optimal relation mellan effektiv energiproduktion, energiöverföring och rationell energianvändning. Or. pl AM\861071.doc 37/100 PE460.899v01-00

86 Herbert Reul, Markus Pieper, Robert Goebbels, Werner Langen, Daniel Caspary, Jorgo Chatzimarkakis, Silvana Koch-Mehrin, Lena Kolarska-Bobińska, Arturs Krišjānis Kariņš Skäl I I. Smarta nät och mätare utgör en viktig möjlighet att upprätta en effektiv relation mellan energiproduktion, energiöverföring och användare. I. Smarta nät och mätare skulle kunna utgöra en viktig möjlighet att upprätta en effektiv relation mellan energiproduktion, energiöverföring, energifördelning och användare. Or. de 87 Pilar del Castillo Vera, Lena Ek Skäl I I. Smarta nät och mätare utgör en viktig möjlighet att upprätta en effektiv relation mellan energiproduktion, energiöverföring och användare. I. Smarta nät och mätare utgör en viktig möjlighet att upprätta en effektiv relation mellan energiproduktion, energiöverföring och användare och därigenom öka energieffektiviteten. 88 Marian-Jean Marinescu Skäl I I. Smarta nät och mätare utgör en viktig I. Smarta nät utgör en viktig möjlighet att PE460.899v01-00 38/100 AM\861071.doc

möjlighet att upprätta en effektiv relation mellan energiproduktion, energiöverföring och användare. upprätta en effektiv relation mellan energiproduktion, energiöverföring, energidistribution och slutanvändare. 89 Alejo Vidal-Quadras, Pilar del Castillo Vera Skäl I I. Smarta nät och mätare utgör en viktig möjlighet att upprätta en effektiv relation mellan energiproduktion, energiöverföring och användare. I. Smarta nät och mätare utgör en viktig möjlighet att upprätta en effektiv relation mellan energiproduktion, energiöverföring, energidistribution och användare. 90 Maria Da Graça Carvalho, Alejo Vidal-Quadras Skäl Ia (nytt) Ia. Ökade möjligheter att koppla samman gassystemen längs den sydvästra axeln i nord-sydkorridoren kommer att göra det möjligt att förstärka EU:s försörjningstrygghet med kapacitet för import av LNG och underjordisk lagring som finns på den iberiska halvön, samtidigt som det utgör ett viktigt steg mot en verkligt integrerad inre energimarknad. AM\861071.doc 39/100 PE460.899v01-00

91 Maria Da Graça Carvalho, Alejo Vidal-Quadras Skäl Ib (nytt) Ib. Gasinfrastrukturen på den iberiska halvön är viktig som ett nav för att ta emot LNG samt lagra och överföra naturgas över Pyrenéerna. 92 Lena Ek Skäl J J. Utdragna tillståndsförfaranden och bristande samordning mellan administrativa organ har lett till stora förseningar och extrakostnader, framför allt vid gränsöverskridande projekt. J. Utdragna tillståndsförfaranden och bristande samordning mellan administrativa organ kan leda till stora förseningar och extrakostnader, framför allt vid gränsöverskridande projekt. 93 Françoise Grossetête Skäl Ka (nytt) Ka. Den nuvarande ekonomiska krisen kan utgöra ett lämpligt tillfälle att försöka finna alternativ till status quo och stimulera innovativt tänkande. PE460.899v01-00 40/100 AM\861071.doc

Or. fr 94 Arturs Krišjānis Kariņš, Bendt Bendtsen, Gunnar Hökmark Skäl Ka (nytt) Ka. Regleringsmyndigheterna kan spela en viktig roll i skapandet av en konsumentinriktad, integrerad och konkurrenskraftig intern energimarknad. 95 Herbert Reul, Robert Goebbels, Markus Pieper, Werner Langen, Daniel Caspary, Jorgo Chatzimarkakis, Silvana Koch-Mehrin, Arturs Krišjānis Kariņš Skäl L L. Marknadsbaserade verktyg måste fortsatt utgöra grunden för finansiering av energiinfrastruktur, men en begränsad offentlig finansiering kan krävas för vissa projekt som inte fullt ut är kommersiellt genomförbara. L. Marknadsbaserade kriterier måste utgöra grunden när verktyg införs för finansiering av energiinfrastruktur. En begränsad offentlig finansiering, som bygger på en ingående granskning av varje enskilt fall, kan krävas för att man med hjälp av tydliga och på förhand fastställda kriterier ska kunna finansiera planering och genomförande av projekt, i den mån dessa ligger i EU:s intresse och särskilt syftar till att fullända den inre marknaden och/eller öka försörjningstryggheten, samtidigt som en snedvridning av marknaden måste undvikas. Or. de AM\861071.doc 41/100 PE460.899v01-00

96 Gunnar Hökmark Skäl L L. Marknadsbaserade verktyg måste fortsatt utgöra grunden för finansiering av energiinfrastruktur, men en begränsad offentlig finansiering kan krävas för vissa projekt som inte fullt ut är kommersiellt genomförbara. L. Utdragna tillståndsförfaranden och brist på metoder för kostnadsallokering anses vara de största hindren för att utveckla infrastrukturprojekt. Marknadsbaserade verktyg och principen att användaren betalar måste fortsatt utgöra grunden för finansiering av energiinfrastruktur, men en begränsad offentlig finansiering kan krävas för vissa projekt av EU-intresse som inte fullt ut är kommersiellt genomförbara. 97 Lena Ek Skäl L L. Marknadsbaserade verktyg måste fortsatt utgöra grunden för finansiering av energiinfrastruktur, men en begränsad offentlig finansiering kan krävas för vissa projekt som inte fullt ut är kommersiellt genomförbara. L. Utdragna tillståndsförfaranden och brist på metoder för kostnadsallokering anses vara de största hindren för att utveckla infrastrukturprojekt. Marknadsbaserade verktyg och principen att användaren betalar måste fortsatt utgöra grunden för finansiering av energiinfrastruktur, men en begränsad offentlig finansiering kan krävas för vissa projekt av EU-intresse som inte fullt ut är kommersiellt genomförbara. PE460.899v01-00 42/100 AM\861071.doc

98 Kathleen Van Brempt Skäl L L. Marknadsbaserade verktyg måste fortsatt utgöra grunden för finansiering av energiinfrastruktur, men en begränsad offentlig finansiering kan krävas för vissa projekt som inte fullt ut är kommersiellt genomförbara. L. Marknadsbaserade verktyg måste fortsatt utgöra grunden för finansiering av energiinfrastruktur, men även offentlig finansiering kan krävas. Or. nl 99 Gaston Franco Skäl L L. Marknadsbaserade verktyg måste fortsatt utgöra grunden för finansiering av energiinfrastruktur, men en begränsad offentlig finansiering kan krävas för vissa projekt som inte fullt ut är kommersiellt genomförbara. L. Marknadsbaserade verktyg måste fortsatt utgöra grunden för finansiering av energiinfrastruktur, men en begränsad offentlig finansiering kan krävas för vissa projekt som inte ger några kommersiellt positiva externa effekter. Or. fr 100 Marita Ulvskog Skäl L L. Marknadsbaserade verktyg måste L. Utdragna tillståndsförfaranden och AM\861071.doc 43/100 PE460.899v01-00

fortsatt utgöra grunden för finansiering av energiinfrastruktur, men en begränsad offentlig finansiering kan krävas för vissa projekt som inte fullt ut är kommersiellt genomförbara. brist på metoder för kostnadsallokering anses vara de största hindren för att utveckla infrastrukturprojekt. Marknadsbaserade verktyg och principen att användaren betalar måste fortsatt utgöra grunden för finansiering av energiinfrastruktur, men en begränsad offentlig finansiering kan krävas för vissa projekt av EU-intresse som inte fullt ut är kommersiellt genomförbara. 101 Amalia Sartori, Antonio Cancian Skäl L L. Marknadsbaserade verktyg måste fortsatt utgöra grunden för finansiering av energiinfrastruktur, men en begränsad offentlig finansiering kan krävas för vissa projekt som inte fullt ut är kommersiellt genomförbara. L. Marknadsbaserade kriterier måste fortsatt utgöra grunden för att utforma finansieringsinstrument för energiinfrastruktur, men en begränsad offentlig finansiering kan krävas för att möta och motverka icke-kommersiella risker för vissa projekt som inte fullt ut är kommersiellt genomförbara, med beaktande av behovet av att undvika snedvridningar bland projekt och destinationsmarknader. 102 Patrizia Toia Skäl L L. Marknadsbaserade verktyg måste L. Marknadsbaserade kriterier måste PE460.899v01-00 44/100 AM\861071.doc

fortsatt utgöra grunden för finansiering av energiinfrastruktur, men en begränsad offentlig finansiering kan krävas för vissa projekt som inte fullt ut är kommersiellt genomförbara. fortsatt utgöra grunden för att utforma finansieringsinstrument för energiinfrastruktur, men en begränsad offentlig finansiering kan krävas för att möta och motverka icke-kommersiella risker för vissa projekt som inte fullt ut är kommersiellt genomförbara, med beaktande av behovet av att undvika snedvridningar bland projekt och destinationsmarknader. 103 Maria Da Graça Carvalho Skäl L L. Marknadsbaserade verktyg måste fortsatt utgöra grunden för finansiering av energiinfrastruktur, men en begränsad offentlig finansiering kan krävas för vissa projekt som inte fullt ut är kommersiellt genomförbara. L. Marknadsbaserade verktyg måste fortsatt utgöra grunden för finansiering av energiinfrastruktur, men en begränsad offentlig finansiering kan krävas för vissa projekt som inte fullt ut är kommersiellt genomförbara, inklusive infrastruktur som är avsedd att garantera marknadsintegration och försörjningstrygghet när marknadssignalerna är svaga eller motstridiga. 104 Anni Podimata Skäl L L. Marknadsbaserade verktyg måste L. Marknadsbaserade verktyg måste AM\861071.doc 45/100 PE460.899v01-00

fortsatt utgöra grunden för finansiering av energiinfrastruktur, men en begränsad offentlig finansiering kan krävas för vissa projekt som inte fullt ut är kommersiellt genomförbara. fortsatt utgöra grunden för finansiering av energiinfrastruktur, men en begränsad offentlig finansiering kan krävas för vissa projekt som inte fullt ut är kommersiellt genomförbara med beaktande av lika spelregler och behovet av att undvika snedvridning bland projekt och destinationsmarknader. 105 Marian-Jean Marinescu Skäl L L. Marknadsbaserade verktyg måste fortsatt utgöra grunden för finansiering av energiinfrastruktur, men en begränsad offentlig finansiering kan krävas för vissa projekt som inte fullt ut är kommersiellt genomförbara. L. Marknadsbaserade verktyg måste fortsatt utgöra grunden för finansiering av energiinfrastruktur, men en begränsad offentlig finansiering kan krävas för vissa projekt som inte fullt ut är kommersiellt genomförbara och som bör bestämmas från fall till fall på ett öppet sätt på grundval av i förväg fastställda urvalskriterier. 106 Lambert van Nistelrooij, Ivo Belet Skäl L L. Marknadsbaserade verktyg måste fortsatt utgöra grunden för finansiering av energiinfrastruktur, men en begränsad offentlig finansiering kan krävas för vissa projekt som inte fullt ut är kommersiellt L. Marknadsbaserade verktyg måste fortsatt utgöra grunden för finansiering av energiinfrastruktur, men en begränsad offentlig finansiering kan krävas för vissa projekt som inte är kommersiellt PE460.899v01-00 46/100 AM\861071.doc

genomförbara. genomförbara, utan att snedvrida konkurrensen eller spelreglerna på EU:s energimarknad. 107 Alejo Vidal-Quadras, Pilar del Castillo Vera Skäl L L. Marknadsbaserade verktyg måste fortsatt utgöra grunden för finansiering av energiinfrastruktur, men en begränsad offentlig finansiering kan krävas för vissa projekt som inte fullt ut är kommersiellt genomförbara. L. Marknadsbaserade verktyg måste fortsatt utgöra grunden för finansiering av energiinfrastruktur, men en begränsad offentlig finansiering kan krävas för vissa projekt som inte fullt ut är kommersiellt genomförbara men som har ett tydligt mervärde i fråga om försörjningstrygghet för EU som helhet. 108 Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz Skäl L L. Marknadsbaserade verktyg måste fortsatt utgöra grunden för finansiering av energiinfrastruktur, men en begränsad offentlig finansiering kan krävas för vissa projekt som inte fullt ut är kommersiellt genomförbara. L. Marknadsbaserade verktyg måste fortsatt utgöra grunden för finansiering av energiinfrastruktur, men en begränsad offentlig finansiering utan återbetalningsskyldighet kan krävas för vissa projekt som inte fullt ut är kommersiellt genomförbara. Or. pl AM\861071.doc 47/100 PE460.899v01-00