Kreativa Sverige en musikbransch för framtiden Det svenska musikundret 2.0 Sverige är ett kreativt land. Även om vi är ett litet land till ytan så har vi lyckats utveckla en rad olika branscher som satt avtryck långt utanför Sveriges gränser. Mode, musik, dataspel och design är bara några av dessa. Vi vet att dessa branscher, som brukar kallas upplevelseindustrin, lever under en tuff konkurrens men där det också finns enorma utvecklingsmöjligheter. Redan idag växer branscherna med rekordfart. Vi har ett ansvar som politiker att ge möjligheter och uppmuntra dessa branscher. Vi vill ge fler förutsättningar att utveckla sina talanger och kunna leva på de kreativa arbeten som de skapar. För att lyckas i framtiden och ligga i framkant för ny utveckling och möjliggöra att en kreativ ekonomi expandera, så krävs det att vi vågar satsa. Vi kan stödja med att förbättra ramverken, men det är den kreativa sektorn och upplevelseindustrin som måste bidra med sina visioner och nytänkande för att skapa ett ännu mer kreativt Sverige. I den här rapporten vill vi presentera vilka möjligheter vi ser inom musikbranschen. Rapporten är framtagen i dialog med representanter för branschen. Skivbranschen idag De svenska skivbolagen genomgår idag den värsta krisen i branschens historia. Det är en förödande kris som är världsomspännande men som på flera sätt drabbar små länder med en liten inhemsk industri ännu hårdare. Den väldiga nedgången i försäljning under de senaste åren har inte bara halverat omsättningen utan även lett till en än större koncentration av ägandet i branschen. 1 Musikbranschen menar själva att kombinationen av nedgång av musikförsäljning och koncentration av ägandet inte ger förutsättningar för utvecklingen av den kulturella mångfalden, som är ett av de grundläggande syftena med den svenska och den europeiska kulturpolitiken. För oss socialdemokrater är musikbranschen en viktig del av både arbetsmarknads, närings- och kulturpolitiken. Tyvärr har vårt engagemang brustit och våra satsningar varit otillräckliga. Vi vill ni ompröva vår politik och komma med nya förslag. Svensk musik är en vital del av svensk kultur och en viktig del av Sverigebilden utomlands. Ett aktivt företagande inom skivbranschen är av vikt för att behålla vitalitet, mångfald och framåtanda inom det svenska kulturlivets utveckling. De multinationella bolagen, som traditionellt haft stor del av den svenska utgivningen, har drastiskt dragit ned på sin svenska produktion och mycket av ansvaret för att upptäcka och utveckla nya artister ligger idag på de 1 Synpunkter inför Kulturutredningen, Ku 2007:06, av Ludvig Werner, Ordförande IFPI och Jonas Sjöström, Ordförande SOM
mindre oberoende bolagen. När det gäller de oberoende bolagen har de ofta drivits mer av en konstnärlig vision än rent vinstintresse och har generellt varit underfinansierade. Något som bekräftades av den undersökning som Kulturdepartementet i Storbritannien gjorde 2006, samt det faktum att de är underfinansierade och visar låg tillväxt 2. Detta tillstånd har dessutom förvärrats de senaste två åren. En undersökning hos SOM:s (Svenska Oberoende Musikproducenter) över 250 medlemsbolag visar att två tredjedelar är ensamföretagare och att 80 procent av medlemsbolagen inte kan leva bara på skivbolagsverksamheten utan har även annan verksamhet på sidan om för att finansiera skivbolagets verksamhet. 3 Internet har gett många småbolag nya verktyg som möjliggjort för dessa nya bolag att med små medel och brinnande entusiasm skapa en plattform för sina artister. Dock har få av dessa nya bolag ännu visat någon ekonomisk bärighet och det saknas finansiell stabilitet. Branschen har samfällt betonat att det är viktigt att sätta extra fokus på SME:s (Small and Mediumsized Enterprises). De skapar fler arbetstillfällen än de stora bolagen och ger möjlighet till ett levande och dynamiskt småföretagande inom upplevelseindustrin. Det pekas på att SME:s är kittet i en levande och nyskapande musikindustri. Utvecklingen i Sverige har lett till att ytterst få SME:s finns kvar och de som ännu inte köpts upp av majorbolagen eller lagts ner riskerar att försvinna. Digital musikdistribution Den som studerar den ännu tämligen blygsamma digitala försäljningens topplistor ser dessutom omgående att dessa helt upptas av samma repertoar som dominerar och har dominerat CDförsäljningstopplistorna. Det är snarare så att hitsen i det legala digitala landskapet än mer dominerar försäljningen. Ett fåtal låtar står för volymen och det är en ytterst liten andel album utanför topplistorna som överhuvudtaget köps digitalt. De mindre bolagens repertoar är ofta albumbaserade och har svårt att göra sig gällande i den legala digitala världen som är singel/låtbaserad. Men framförallt så går det inte att konkurrera med något som erbjuds gratis. Att små svenska bolag skulle ha en stor internationell publik som laddar ner musiken legalt är ännu en myt. Från småbolagen finns ingen export av svensk musik digitalt som är värd att nämna. Åter är det snarare ABBA och enskilda hitlåtar som står för 90 procent av denna digitala export. För småbolagen är intäkterna fortfarande mycket marginella. Deras problem är att den fysiska försäljningen har rasat och på intet sätt har kompenserats av nya digitala intäkter. Detta är den faktiska krisens ekonomiska kärna. Vidare har de legala tjänsterna haft ett sämre utbud än vad många av de illegala nätverken kan erbjuda. Det dåliga utbudet hos de legala tjänsterna förbättras långsamt men ännu saknas mycket svensk repertoar. På itunes, som tros ha cirka 80 procent av den legala digitala världsmarknaden, är den svenska musiken tämligen väl representerad men hos övriga aktörer, både nationella och internationella, är det betydligt sämre. Många mindre bolag har svårt att få tillgång till de digitala distributionskanalerna och har inte råd att ha personal för att sköta hanteringen. De övriga digitala distributörerna utanför itunes brottas med liten personal och lönsamhetsproblem och de mindre bolagens repertoar har svårt att göra sig gällande. 4 2 http://www.culture.gov.uk/images/publications/musicbusinesssurvey.pdf 3 Synpunkter inför Kulturutredningen, Ku 2007:06, av Ludvig Werner, Ordförande IFPI och Jonas Sjöström, Ordförande SOM 4 Synpunkter inför Kulturutredningen, Ku 2007:06, av Ludvig Werner, Ordförande IFPI och Jonas Sjöström, Ordförande SOM
Samtidigt har majorbolagen inte personal eller ekonomi att digitalisera bolagens äldre repertoar som kanske har mindre kommersiellt värde men som är en viktig del av det svenska kulturarvet. Mycket av de äldre inspelningarna förfaller snabbt och det brådskar om dessa ska räddas för eftervärlden. På grund av den snabba tekniska utvecklingen så finns det även många inspelningar från exempelvis 90-talet som det inom kort kommer att vara svårt att kunna överföra till digital form då fungerande maskiner saknas. Allt färre mindre aktörer finns kvar Sedan början av 80-talet har alla stora och mellanstora svenska skivbolag köpts upp av de stora multinationella bolagen. Det sista rycket gjordes under 2007, när både bolagen Mariann och Lionheart köptes upp av Warner respektive Universal. Inte ens den ursvenska schlagerindustrin kunde stå emot. Det finns inget negativt med utländskt ägande men koncentrationen skapar väldiga problem för marknadens kvarstående mindre aktörer. Vid sidan av de fyra internationella bolagen Warner, EMI, Sony BMG och Universal finns det få mellanstora svenska bolag kvar. De utländska bolagen har de senaste åren dragit ned på sin svenska utgivning och stor del av deras fokus ligger idag på att marknadsföra och sälja sina utländska artister i Sverige. Idag står de oberoende bolagen inom SOM och IFPI för majoriteten av de svenska utgivningarna. Om man bortser från majorbolagen och de skivbolag som även är distributörer, har de största svenska skivbolagen idag tre till fyra anställda och majoriteten av de oberoende bolagen drivs på närmast ideell nivå. Många nya entusiastiska bolag har startat under de senaste åren men risken finns att de inte får chansen att växa på grund av en osund konkurrenssituation samt underfinansiering. Musikbranschen själva menar att de små svenska aktörerna som försöker överleva har idag ett akut behov av insatser för att den struktur som ändå fortfarande finns kvar ska överleva och inte slås ut helt. Det nätverk och den kunskap som fortfarande finns måste bibehållas. Musikexporten Sverige var ett föregångsland när IFPI, SOM, Musikerförbundet, SAMI och STIM tillsammans skapade och finansierade Export Music Sweden 1993. Genom en kombination av ett ökande intresse för svensk musik, goda ekonomiska förutsättningar i branschen samt att EXMS kunde tillhandahålla en struktur för olika exportsatsningar blev det en mycket lyckad satsning som kanske hade sin största stund 1999 när Sverige var värdland för Midem-invigningen i Cannes. På senare år har de flesta europeiska länder startat egna musikexportkontor. Norge och Finland har genom satsningar lyckats väl medan Sverige har hamnat i bakvattnet då resurserna i stor sett varit oförändrade sedan starten. I dagsläget finns en heltidstjänst på EXMS men inga egna verksamhetspengar utan sådana måste söka för varje satsning. Skivbranschen i framtiden Musikbranschen har klarat de tidigare skiftena väl men övergången från formatet CD till mp3 har drabbat marknaden hårt. Man kan även hysa farhågor när det gäller återväxten. Snittåldern på skivbolagsägarna inom SOM är över 40 år. Där har ändå en stor återväxt av nya bolag dragit ned snittåldern men tittar man på exempelvis den klassiska sidan är medelåldern betydligt högre och återväxten minimal. Här behövs stöd för att uppmuntra nyföretagande inom kultursektorn när det gäller musikutgivning i alla genrer.
I Frankrike delas stödet ut av IFCIC som ägs av franska staten, finansinstutitionerna och affärsbankerna som har ett intressant upplägg där bankerna tillsammans med expertis bedömer varje projekt och ger riskanalyser och tips samt garanterar halva lånesumman. 5 Branschen själva menar att ett produktionsstöd bör kompletteras med någon form av investeringsstöd. Idag finns inget stöd hos exempelvis ALMI som är möjligt att söka för ett skivbolag som vill göra en storsatsning kring en artist. Mot bakgrund av de stora utbildningsinsatser som gjorts de senaste åren för att specialdesigna olika utbildningar inom upplevelseindustrin är det också nödvändigt att fullfölja detta med att även se till att den industri de är tänkta att arbeta i ges förutsättningar att utvecklas på rimligt sätt. Det kreativa Sverige socialdemokratisk politik för en musikbransch i framtiden Avstamp för en ny inriktning Vi socialdemokrater förlorade valet för att väljarna underkände vår politik. Vi gör vår hemläxa. Därför har vi omprövat och utvecklat vår politik för företagande och entreprenörskap. Här sammanlänkar vi arbets-, närings- och kulturpolitiken. Vid Jobbtoppmötet under våren 2008 antog socialdemokraterna fyra förtydliganden av jobbpolitiken. Vi ska se ha en politik för Sveriges entreprenörer inte bara för svenska storföretag. Vi ska ha en politik för tjänstesektorn inte bara för industrin. Vi ska stå för en jobbskapande politik och inte bara värna de jobb som redan finns. Och vi ska stå för trygghet för förändring inte bara en väl fungerande inkomsttrygghet. Entreprenören inte bara storföretagen Vi har ofta sett till företagens behov men ibland glömt bort småföretagaren. Vi är löntagarnas parti, men också företagarnas. Entreprenörernas idéer, kreativitet och envishet skapar framtidstro och nya jobb. Vår politik ska underlätta för entreprenören att anställa och expandera. Det ska vara tryggare än i dag att röra sig mellan företagande och lönearbete. Vi vill göra entreprenörskap till en del i utbildningen. Vi vill ha en Trygghetsgaranti för företagare och ett Starta-åter-stöd för företagare som behöver en ny chans. Tjänstesektorn inte bara industrin Vi vet hur viktigt det är föra en politik som gynnar och utvecklar industrin. Vi behöver öka konkurrenskraften för industriföretagens svenska verksamheter. Men Sverige är inte längre ett renodlat industrisamhälle. Vi socialdemokrater vill stimulera fler nya jobb i tjänstesektorn. Sverige behöver mer utbildning, forskning och utveckling för ökad internationell konkurrenskraft i den högproduktiva tjänstesektorn. Vi vill investera i besöksnäringen. Vi vill genomföra ett framtidsprogram för kreativa branscherna. Exporten av tjänster som kommer från välfärden bör öka. Vi vill investera mer forskningsresurser till tjänstesektorn. Jobbskapande inte bara jobbvärnande Den svenska modellen har gjort att svenska löntagare varit förändringsbenägna och att Sverige stått sig väl internationellt. Men globaliseringen skapar också oro. Vi socialdemokrater måste vässa vår jobbskapande politik för att ta vara på möjligheterna i förändringen. Vi ska stimulera forskning, innovationer och entreprenörer som vågar det nya. 5 http://www.ifcic.fr/english-version.html
Det behövs ett gott partnerskap mellan kommun och näringsliv. Offentlig upphandling måste främja nya idéer och lösningar. Vi vill också uppmuntra innovationsarbete på arbetsplatserna. En väl fungerande infrastruktur är avgörande för både företagens konkurrenskraft och arbetsmarknadens rörlighet. Förändringstrygghet - inte bara inkomsttrygghet Vi socialdemokrater tror inte på fruktan som drivkraft för jobb och minskad arbetslöshet. Inkomsttryggheten är viktig, men enbart den hjälper inte människor vidare. Vi vill skapa en mångfald av utbildningsmöjligheter av hög kvalitet som gör att människor kan välkomna ekonomins omställning. Kompetensutveckling stärker människor i omvandlingen och motverkar brist på arbetskraft. Utbildningen på alla nivåer behöver närmare kontakt och koppling till arbetslivet. Vi vill fortsätta utbyggnaden av högskolan. Vi vill genomföra ett Yrkeslyft och utveckla Yrkesvux. Vi vill utveckla ett system för kompetensutveckling i arbetslivet. Den kreativa ekonomin Sveriges konkurrenskraft grundar sig på att vi förmår utveckla nya idéer som slår an i vår omvärld och att vår arbetskraft kan förverkliga dessa. Därför ger vi stöd till grundforskning och tillämpad forskning. Men de nya idéerna föds inte bara inom den akademiska världen eller på företagens tekniska utvecklingsavdelningar. Konkurrenskraften bygger inte heller uteslutande på dessa idéer. Tvärtom. En framåtblickande formgivning eller en ny tillämpning av befintlig teknik kan också vara grunden för ett företags framgång på marknaden. Utvecklingen av en ny form eller en ny teknisk tillämpning liknar i hög grad ett forskningsprojekt. Det är förenat med stor osäkerhet att utveckla en ny design. Slutresultatet är okänt i början av utvecklingsprocessen även om det finns en uppfattning om vilket slags problem som ska lösas. Ny form och design Samtidigt bidrar en ny form eller design till all framtida utveckling. Konkurrenter och andra tar intryck av idén och utvecklar den vidare. Det företag som utvecklar en ny design är således inte den enda vinnaren på denna idé. Även i detta avseende liknar dessa verksamheter traditionella forskningsprojekt. Idéutveckling som stärker Sveriges konkurrenskraft är osäker och bidrar till hela ekonomins utveckling ska stödjas på samma sätt som vi idag ger stöd till forskning. Vi väljer att tala om att ge stöd till den kreativa ekonomin, den del av vår produktion som handlar om att utveckla nya idéer för att skapa mer värde. Rekrytering av spetskompetens En viktig förutsättning för att små företag som strävar efter att växa ska lyckas är att rekrytera rätt människor. En rekrytering av en utvecklare eller en designer kan vara en ödesfråga för ett litet företag, och är därför förknippat med en mycket stor risk. Vi inrättar Småföretagarestipendier för rekrytering av spetskompetens till små företag. Under en begränsad tid får företaget stöd till anställningen av en nyckelperson. Stödet prövas mot företagets väntade möjligheter att utvecklas med den tänkta rekryteringen. Fördelningen av dessa resurser ska hanteras av befintliga myndigheter, i samband med branschorganisationer.
Vinnovas program Forska & Väx, vilket ska stärka insatserna av forskning och utveckling av mindre företag, kompletteras med ett program Designa & Väx. Detta program syftar till att förbättra produktutvecklingen inom små företag, genom att stärka insatserna på design. I vissa branscher agerar det nystartade företaget direkt på en global marknad. Det gäller ofta de företag som sysslar med utveckling av nya idéer; för företag som sysslar med utveckling av nya idéer, för företag inom teknisk utveckling, design, dataspel och andar branscher. Statens exportfrämjande insatser bör i ökad utsträckning ta hänsyn till små företag. Upplevelseindustrin Upplevelseindustrin är ett samlingsbegrepp för många kreativa branscher. Det gäller arkitektur, dator- och tv-spel, design, film, foto, konst, litteratur, media, mode, musik, måltid, marknadskommunikation, scenkonst, besöksnäring och upplevelsebaserat lärande. Upplevelseindustrin består till allra största delen av små företag mindre än 1,5 procent har fler än 20 anställda. Men i Sverige står branschen för nästan 5 procent av BNP och sysselsätter cirka 280 000 personer. Upplevelseindustrin har under senare år visat på stark tillväxt. Vi vill stödja denna utveckling. Sverige ska fortsätta att vara ett musikland i framkant. Idag måste alla exportsatsningar vara självfinansierande och då även de stora bolagen vänder på slantarna har flera satsningar fått ställas in då både stora och mindre bolag inte kunnat finansiera dessa helt ut. Vi socialdemokrater vill se en ändring här för bland annat musikindustrin. Här måste tydliga satsningar göras på samma sätt som Norge och Finland väljer att satsa. Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) har etablerat mötesplatser för gränsöverskridande möten mellan näringslivet inom upplevelseindustrin och högskolan, i syfte att bidra till kunskaps- och kompetensutveckling. Den första utvärderingen av dessa visar på goda resultat. Hela upplevelseindustrin har sin grund i människors längtan efter nya kulturella influenser och upplevelser. Det bör inte råda vattentäta skott mellan kultur och företagande. Vi vill tillsammans med företag och organisationer inom den breda upplevelseindustrin utveckla ett framtidsprogram för den breda upplevelseindustrin. Utifrån företagens önskemål och prioriteringar ska investeringar göras inom utbildning, forskning, produktutveckling och marknadsföring. IPRED Frågan om fildelning får inte bli till en konflikt mellan å ena sidan de som vill lyssna på musik och se på film, och å andra sidan de som skapar dessa. Mycket talar för att den borgerliga regeringen inte har lyckats skapa en rimlig balans mellan personlig integritet, rättssäkerhet och upphovsrätt. För oss är upphovsrätten självklar. Vi tar starkt avstånd från dem som anser att det rent principiellt ska vara tillåtet att ladda ned upphovsrättsskyddat material utan att den som har skapat filmen, musiken eller boken får betalt. Samtidigt måste det finnas fler, bättre och mer tillgängliga lagliga alternativ att lyssna på musik och se på film med modern teknik. Samtidigt kräver vi som parti att en ny integritetsombudsman inrättas, och anser att propositionen måste kompletteras innan lagen träder i kraft våren 2009.
Tidigare förslag Småföretagarstipendier till spetskompetens i små företag. Komplettera Vinnovas program Forska & Väx med programmet Designa & Väx. Undersök hur offentliga exportfrämjande insatser bättre kan komma mindre företag till del och utveckla sådana insatser. Inrätta ett branschprogram för Upplevelseindustrin, som bygger vidare på de mötesplatser som Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) har skapat. För oss socialdemokrater är musikbranschen en viktig del av både arbetsmarknads, närings- och kulturpolitiken. Tyvärr har vårt engagemang och våra satsningar brustit. Vi vill ni ompröva vår politik och komma med nya förslag. Svensk musik är en vital del av svensk kultur och en viktig del av Sverigebilden utomlands. Ett aktivt företagande inom skivbranschen är av vikt för att behålla vitalitet, mångfald och framåtanda inom svenska kulturella utvecklingen. Med ett tydligt stöd och insatser skulle, efter diskussioner med branschen själva, förutsättningar för att klara att utveckla och även nyetablera livskraftiga svenska bolag förbättras. Nya förslag Vi måste vara tydliga i att fortsätta vårt stöd till den kommunala musikskolan Stödet till musikindustrin måste öka för att bevara den kulturella mångfalden och en innovativt och levande småföretagande inom den kulturella sektorn. Fonogramstödet bör höjas och kompletteras med ytterligare stöd, exempelvis ett investeringstöd/lån enligt den franska modellen. Alla stödformer ska vara öppna för både majorbolag och oberoende bolag. Övergången till en helt digital musikdistribution måste stödjas, främst genom statligt stöd till digitalisering av äldre samt kommersiellt smalare repertoar. Musikexporten måste främjas genom ett utökat stöd till EXMS så att vi kan återta den tätposition vi under många år hade när det gäller musikexport. Musikexporten måste på samma sätt som övriga delar av tjänstesektorn vara en naturlig del av till exempel Exportrådets verksamhet. Tidigare har ansvaret för den kreativa industrin och företagandet funnits utspritt på flera olika departement. Om vi vinner valet 2010 vill vi att den kreativa industrin ska ha en kontaktperson inom regeringskansliet som kan samordna allt arbetet som rör dessa frågor.
Bilaga IFPI IFPI (International Federation of the Phonographic Industry) bildades för 75 år sedan och har idag cirka 1 500 medlemmar i nästan 80 länder med huvudkontor i London. IFPI är en organisation som företräder producenterna av fonogram, det vill säga skivbolagen. IFPI Svenska Gruppens medlemsbolag representerar tillsammans med SOM cirka 95 procent av den totala skivmarknaden i Sverige. Organisationens uppgift är främst att arbeta för bättre rättsligt skydd för skivbolagen samt att tillvarata de rättigheter som upphovsrättslagen ger. IFPI inkasserar även ersättning när fonogram används i bland annat radio- och TV-sändningar och fördelar därefter ersättningen till skivbolagen. Vidare bedriver IFPI antipiratverksamhet både nationellt och internationellt samt är arrangör för Grammis och CD-rean. SOM SOM (Svenska Oberoende Musikproducenter) samlar mer än 250 oberoende skivbolag och är världen äldsta organisation för oberoende bolag (startade 1974). SOM arbetar för att stärka möjligheterna för oberoende bolag att nå ut med sin musik genom utbildning, rådgivning och erfarenhetsutbyte. SOM är initiativtagare till Manifest Sveriges Oberoende Musikpris som delas ut för sjunde året på Nalen i februari 2009. SOM är aktiva inom den Europeiska indieorganisationen Impala samt världsomspännande WIN (World Independent Network).