BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2011 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET

BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2011 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET

FÖRORD... 4 SAMMANFATTNING... 5 SUMMARY... 6 ORGANISATION... 7 Tabell 1 Antal blodverksamheter 2011... 7 BLODGIVARE... 8 Blodgivare... 8 Nyanmälda (eller nyregistrerade) givare... 8 Blodgivning... 8 Autolog blodgivning... 9 Aferesgivning... 9 Figur 1 Antal registrerade blodgivare/1000 invånare och år per region1...10 Figur 2 Antal registrerade blodgivare/per region 1...10 Figur 3 Antal aktiva och nyregistrerade blodgivare per 1000 invånare 2011...11 Figur 4 Andel (%) av landets kvinnliga resp. manliga givare år 2011 per region...11 Figur 5 Antal nyanmälda och aktiva blodgivare/1000 inv. år 2006-2011...12 Figur 6 Antal aktiva blodgivare/1000 inv. per region år 2010-2011...12 Figur 7 Antal helblodstappningar per region 2006-2011...13 Figur 8 Medeltappningsfrekvens för helblod per sjukvårdsregion året 2011...13 Figur 9 Medeltappningsfrekvens för helblod per år 1993-2011...14 Figur 10 Antalet tappade helblodsenheter per 1000 invånare under åren 2001-2011...14 Figur 11 Antalet plasmaferestappningar i Sverige 2004-2011...15 Figur 12 Antalet trombocytaferestappningar i Sverige 1998-2011...15 Figur 13 Blodtappningar och transfusioner per 1000 inv. år 2011...16 SMITTSCREENING VID BLOD OCH PLASMAGIVNING...17 Figur 14 Antalet helblodstappningar (sedan 1993) och införandeåret för test för smittscreening av blodgivare...17 Figur 15 Bekräftat positiva testresultat 2011...18 Tabell 2 Bekräftat positivt testresultat 2001 2011 hos aktiva givare, vid blodgivning eller nyanmälning...18 Tabell 3 Antal anti-hiv-1 positiva blod/plasmagivare funna vid screening...19 Tabell 4 Antal avregistrerade blodgivare och ej godkända nyanmälnigar (per 100 000) per region 2011 1...20 Tabell 5. Antal avregistrerade blodgivare (per 100 000 aktiva givare) per region 2010-2011...20 FRAMSTÄLLNING OCH TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER...21 Framställning och transfusion av erytrocyter...21

Framställning och transfusion av trombocyter...22 Framställning och transfusion av plasma...22 Figur 16 Transfunderade erytrocytenheter per 1000 invånare och region 2005-2011...23 Figur 17 Transfunderade trombocytdoser per 1000 inv. och region 2000-2011...23 Figur 18 Transfunderade plasmaenheter per 1000 invånare och region 2006-2011...24 Figur 19 Antalet transfunderade erytrocytenheter under 2009-2011...24 Figur 20 Andelen leukocytbefriade erytrocyter på 2000-talet...25 Figur 21 Transfunderade erytrocytkomponenter per typ av komponent och region...25 Figur 22 Användning av erytrocyter och kassation...26 Figur 23 Antal transfunderade erytrocytenheter per 1000 invånare...26 Figur 24 Antalet transfunderade trombocytenheter under 2009-2011...27 Figur 25 Totalt antal transfunderade trombocytdoser per 1000 inv. och år 2000-2011..27 Figur 26 Kontroll av bakterieförekomst i trombocytenheter...28 Figur 27 Positiva bakterieodlingar i trombocytenheter...28 Figur 28 Användning av plasma under 2009-2011...29 PLASMAFÖRSÖRJNING FÖR LÄKEMEDELSFRAMSTÄLLNING...30 Förbrukning av koagulationsfaktor VIII och andra hemostatiska läkemedel i svensk sjukvård...30 Figur 27 Faktor VIII förbrukning i Sverige 1994 2011...31 Tabell 4. Förbrukning av läkemedel för hemostas i Sverige under 2007-2011...31 Förbrukning av albumin i svensk sjukvård...32 Figur 29 Förbrukningen av albumin i gram per 1000 invånare 1991-2011 och total förbrukning...32 KVALITETSGODKÄNNANDEN INOM SVENSK BLODVERKSAMHET...33 SAMARBETSFORMER INOM SVENSK BLODVERKSAMHET...33 3

FÖRORD Inom ramen för Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) insatsområde "Blod och Blodprodukter" 1979-1984 genomfördes en omfattande kartläggning av blodverksamheten i Sverige. Årligen sammanställdes och publicerades nationell statistik för svensk blodverksamhet 1980 1983. Arbetet fortsatte då Svensk Förening för Transfusionsmedicin, beslutade att årligen insamla uppgifter och sammanställa en nationell statistik över den svenska blodverksamheten. Ansvaret hänsköts till föreningens metodbokskommitté. Under 1993-2005 ansvarade Svensk Förening för Transfusionsmedicin för statistikframställningen på Socialstyrelsens uppdrag via Expertgruppen för blodfrågor. Redovisningen av smittscreeningens resultat för blod-/plasmagivare och blod/plasmatappningar sammanställs av föreningens arbetsgrupp mot Transfusionsöverförd smitta. Föreningen tillskapade en särskild Arbetsgrupp för statistik år 2000. 2002 startade Svensk Förening för Transfusionsmedicin en arbetsgrupp för Blodövervakning i Sverige, och 2004 var det första verksamhetsåret i skarp drift. Vid årsmötet 2005 beslöt Föreningen publicera en samlad rapport för blodverksamheten i egen regi, då expertgruppen lagts ner. En årlig sammanfattande rapport från BIS (Blodövervakning i Sverige) inkluderades. Sammanställningen bygger på uppgifter som insamlas direkt från blodverksamheterna med hjälp av ett formulär, utarbetat av arbetsgruppen för statistik och redovisat för styrelsen och årsmötet i Svensk Förening för Transfusionsmedicin. Förändringar de senaste åren är: Från 2004 publiceras rapporten med det nya namnet: Blodverksamheten i Sverige: omfattning, kvalitet och säkerhet på föreningens hemsida. från 2005 inkluderar rapporten en överblick över de nationella föreningar som stöder det nationella samarbetet i Sverige. befolkningsbaserade jämförelsetal har införts för både nationella och regionala data från 2008. uppgifter om ytterligare hemostatiska läkemedel har inkluderas från 2008 från 2009 inkluderas angiven smittväg för bekräftat HIV-positiva nyanmälda och registrerade givare Sedan 2010 finns en elektronisk svarsblankett tillgänglig. I årets rapport finns inte statistik från BIS med eftersom den sammanställs med rullande treårsstatistik och därmed blir en helt egen rapport. Till alla som sammanställt och skickat in uppgifter vill vi rikta ett varmt tack från arbetsgruppen för statistik Augusti 2012 Mohammad R. Abedi 1 Marja-Kaisa Auvinen 2, Per-Olof Forsberg 3, Rut Norda 4 1 Universitetssjukhuset Örebro, mohammad.abedi@orebroll.se 2 Karolinska Universitetssjukhuset, marja-kaisa.auvinen@karolinska.se 3 Transfusionsmedicin Värmland, per-olof.forsberg@liv.se 4 Akademiska sjukhuset, rut.norda@akademiska.se 4

SAMMANFATTNING I Sverige drivs blodverksamhet i sammanlagt 30 laboratorieorganisationer inom 19 landsting samt 2 regioner. Inom en organisation kan finnas flera blodcentraler, tappningsenheter och mobila enheter. 70% av blodcentralsorganisationerna innehar en en teknisk ackreditering och samtliga organisationer innehar tillstånd att få leverera plasma till läkemedelsframställning. Antalet registrerade blodgivare var 405 407 varav 295 605 har lämnat blod under åren 2010-11. I Sverige har man ca 43 registrerade blodgivare och 25 aktiva givare per 1000 invånare. Av de aktiva givarna var 47% kvinnor. Antalet nya blodgivare var 45 546, ungefär lika många som året innan. År 2011 utfördes totalt 504 914 helblodstappningar och 1 676 erytrocytafereser som resulterade i totalt 484 224 erytrocytenheter. Medeltappningsfrekvensen för helblod för hela landet var 2,0 enheter/givare. Det finns dock regionala skillnader [ 2,3-1,9 givningar/år]. Det utfördes 51 helblodtappningar/ 1000 invånare i Sverige. Under år 2011 utfördes totalt 55 337 plasmagivningar med aferesteknik. Antalet plasmaferestappninar ökade för första gång på länge men det är fortfarande 47% mindre än år 2004. Antalet trombocytaferestappningar har ökat med 13%, sannolikt för att kunna täcka ökad efterfrågan på trombocyter. Generellt är risk för blodsmitta mycket låg i Sverige. Sedan 1985 när testning för HIV startades har det inte funnits något fall av transfusionsöverförd smitta av HIV i Sverige. Antalet positiva sållningstester för hepatit B eller C är fortfarande mångfaldig högre bland nyanmälda än bland aktiva blodgivare. Totalt framställdes 493 170 erytrocytenheter. Över 89% av de framställda erytrocytkomponenterna var leukocytbefriade. I Sverige använder man ca 51 erytrocytenheter per 1000 invånare, men andelen varierar mellan regionerna (47-54 enheter/1000 invånare). Under året blev 88 547 patienter transfunderade med totalt av 485 071 erytrocytenheter. Enligt rekommendationen i ett nyligen publicerat vårdprogram om blödningar har ca 57% av landets blodverksamheter infört sk. transfusionspaket för behandling av massiva blödningar. Oftast består paketet av 4 erytrocytenheter, 4 plasmaenheter och 1-2 trombocytdoser. Antalet patienter som fått minst 10 erytrocytenheter under ett dygn var 1226, vilket motsvarar ca 1,4% av erytrocytmottagarna. Totalt framställdes 53 447 trombocytenheter. Ca. 70% av transfunderade trombocyter framställs från lättcellsskoncentrat. Under året blev 8 949 patienter transfunderade med 49 866 patientdoser, vilket är 16% mer än år 2010. Samtliga transfunderade trombocytpreparationer varit leukocytbefriade, 55% bestrålade och 17% patogeninaktiverade. År 2011 transfunderades 5,3 trombocytdoser per 1000 invånare, en ökning på nästan 60% jämfört med år 2000. Totalt transfunderades 23 762 kg plasma till patienter, vilket utgjorde 14,4% av den producerade plasman. Totalt 85 808 enheter plasma blev transfunderade till 14 133 patienter. Vid ca 68% av plasmatransfusionerna i Sverige används enbart plasma från manliga givare eller kvinnliga givare som screenats för leukocytantikroppar. Användningen av Octaplas har ökat, men den utgör fortfarande en liten del av plasmatransfusionerna. Plasma som levererats till läkemedelsframställning har uppgått till 141 ton, varav aferesplasma utgjorde 27%. Förbrukningen av Faktor VIII var totalt cirka 93,4 miljoner enheter (MIE). Härav gick cirka 12,4 MIE av förbrukningen till behandling av patienter med von Willebrands sjukdom. Sverige har varit en pionjär inom hemofilibehandlingen och därmed länge varit ett land där mest FVIII per capita används. I år 2011 var totala förbrukningen av FVIII 9,8 IE/invånare. Förbrukningen pf VIII (framställd ur plasma) under 2011 var 3,48 MIE, vilket är oförändrat sedan 2009. Årets förbrukning av rekombinant F VIII utgjorde 77,5 MIE. Under 2011 förbrukades 2159 kg albumin inom svenska sjukvården som motsvarar 228 g albumin per 1000 invånare 5

SUMMARY In Sweden the blood establishment is organized between 30 laboratory organizations. Within an organization there may be several blood and donation centers as well as mobile units. 70% of the blood organizations hold a technical accrediation and all organizations are licensed to supply plasma to pharmaceutical industry. The number of repeat donors was about 405 000 and the number of regular donors was 295 000, of which about 80% donated blood in year 2011. There are about 43 repeat donors per 1,000 inhabitants. The number of new donors was appr. 46 000, roughly the same number as year before. 57% of new donors were females compared with 47% of the regular donors. Total of 505 0000 blood donations and 1 700 red cell phereses resulted a total of 485 000 erythrocyte units. Medium donation frequency was 2.0 donations /year, but there are regional differences. There were 51 blood donations / 1000 inhabitants in Sweden. About 55 000 plasmaphereses were performed. The number increased slightly for the first time in years, but it is still 47% less than in 2004. The number of platelet phereses has increased by 13%, probably to cover the increased demand for platelets. In general, a risk of transfusion transmitted infection is very low in Sweden. Since beginning of the testing for HIV, there have been no cases of transfusion-transmitted infection of HIV in Sweden. The number of positive screening tests for hepatitis B or C is still higher among new donors compared with the active donors. Total of 493 000 erythrocyte units were produced and over 89% were leukocyte-free. Approx. 97.5% of the produced units were used for transfusion. In Sweden about 51 erytrocyte units per 1000 inhabitants are used, but the proportion varies between regions (47-54 units/1000 inhabitants). Around 89 000 patients were transfused with a total of 485 000 erythrocyte units. According to the recommendation in a recent national guideline about critical bleeding, 57% of blood establishments have introduced transfusion packages for the treatment of massive bleeding. Usually the "package" consist of four erythrocyte units, 4 units of plasma and 1-2 platelet doses. The number of patients who received at least 10 erythrocyte units during a 24-hour period was 1226, which represents approximately 1.4% of transfused patients. Round 53 000 doses of platelets were produced and approximately 70% of them were prepared from buffy coat concentrate. During the year, almost 9 000 patients were transfused with about 50 000 platelet doses, which is 16% more than in 2010. All the transfused platelet units were leukocyte-free, 55% were irradiated and 17% pathogen inactivated. In 2011 5.3 platelet doses per 1000 inhabitants were transfused, an increase of almost 60% compared with 2000. Almost 89 000 units of plasma (23 762 kg) were transfused to ~14 000 patients. In 68% of the plasma transfusions the male-only plasma was used. Over 141 tons of plasma delivered for fractionation and 27% of that was produced by apheresis. The consumption of factor VIII was about 93.4 million units (MIU). Sweden has been a pioneer in the haemophilia treatment and therefore a long time been a country with the highest consumption of FVIII per capita. In the year 2011, the total consumption of FVIII was 9.8 IU / inhabitant. Consumption of plasma derived FVIII was 3.48 MIU, which is unchanged since 2009. Net use of recombinant F VIII was 77.5 MIU. In 2011, 2159 kg albumin was consumed in the Swedish health care equivalent to 228g albumin per 1000 inhabitants. 6

ORGANISATION I Sverige drivs blodverksamhet i sammanlagt 30 laboratorieorganisationer inom 19 landsting samt 2 regioner (Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Den regionala redovisningen följer fortfarande sjukvårdsregionerna, även om blodcentralssamarbetet sedan några år tillbaka har en lite annorlunda regionindelning. Inom en organisation kan finnas flera blodcentraler, tappningsenheter och mobila enheter. Tabell 1 Antal blodverksamheter 2011 Blodcentrals- Blodcentraler Tappningsenheter Region organisatio- ner Regionsjukhus Länssjukhus Länsdelssjukhus Fasta enheter Mobila enheter Västra 5 1 4 7 2 1 Sydöstra 3 1 2 6 3 1 Södra 4 1 3 11 3 3 Stockholm 3 1 2 2 4 5 Norra 8 1 3 8 2 1 Uppsala-Örebro 7 2 5 21 10 3 Totalt 30 7 19 55 24 14 I denna statisk används följande indelning: Västra Regionen Västra Götalandsregionen inkl Unilabs Sydöstra Regionen Landstinget Östergötland Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Kalmar län Södra Regionen Region Skåne Landstinget Blekinge Landstinget Kronoberg Region Halland Stockholm Regionen Stockholms läns landsting Unilabs blodcentraler St Göran Region Gotland Norra Regionen Norrbottens läns landsting Västerbottens läns landsting Landstinget Västernorrland Jämtlands läns landsting Uppsala-Örebro Regionen Landstinget i Uppsala län Landstinget Sörmland inkl Unilabs Landstinget i Värmland Örebro läns landsting Landstinget Västmanland Landstinget Dalarna Landstinget Gävleborg 7

BLODGIVARE Definitioner Nyanmälan förfarande när en person för första gången anmäler sig för att få bli godkänd som blodgivare eller återkommer för blodgivning efter ett uppehåll som är längre än fem år (SOSFS 2009:28) Registrerade blodgivare anses givare som givit blod/plasma under de senaste fem åren (Används sedan 2002 för denna statistik, under 1994-2001 inkluderade registrerade blodgivare inte de som enbart lämnade plasma) Aktiva givare givare som har givit blod eller plasma under år 2011 Europarådet har definierat att en aktiv givare ( regular donor ) är en person som lämnat blod inom de senaste två åren och en registrerad givare ( repeat donor ) givare har sin senaste blodgivning längre tid tillbaka än två år. Här skiljer sig den tidigare svenska rapporteringen ifrån övriga länders rapportering och ska man ta hänsyn till vid jämförelser med andra länder. Sedan 2010 har även information om givare som lämnat blod under senaste 2 åren inhämtats. Blodgivare Figur 1-6 Antalet registrerade blodgivare var 405 407 (2010: 419 103). Antalet aktiva givare var 238 795. Antalet givare som lämnat blod under åren 2010-2011 var 295 605. I Sverige har man ca 43 registrerade blodgivare och 25 aktiva givare per 1000 invånare. Antalet aktiva givare motsvarar ca 59% av totala antalet registrerade givare. I våra grannländer har Norge 20 aktiva givare /1000 invånare och Finland 29 aktiva givare /1000 invånare. Andelen aktiva givare skiljer mellan regionerna i Sverige och varierar mellan 23/1000 och 29/1000. Det verkar finnas flera aktiva givare utanför storstadsområdena. Av de aktiva givarna var 47% kvinnor, vilket motsvarar siffror under senaste fem åren. Södra region hade 2011 färre registrerade givare än tidigare år, vilket kan bero på hur statistiken tagits fram. Nyanmälda (eller nyregistrerade) givare Figur 3,5 Antalet nya blodgivare var 45 546, ungefär lika många som året innan. En blodgivningskampanj i TV4 kan ha bidragit till ett ökat antal nya givare. Fyra av 6 regioner lyckades rekrytera upp till 23% flera nya givare än året innan. Två regioner rapporterade problem med statistikuttaget år 2010 och uppgifterna kan inte jämföras med de tidigare i deras fall. Ca 16% av givarkåren var nyanmälda eller nyregistrerade givare. 57% av nyanmälda var kvinnor men det går inte att särskilja om de har varit blodgivare som haft längre uppehåll eller om regionerna har lyckats rekrytera flera kvinnor till blodgivning. Blodgivning 8

Figur 7-10,13 År 2011 utfördes totalt 504 914 helblodstappningar och 1 676 erytrocytafereser som resulterade i totalt 484 224 disponibla erytrocytenheter. Det är marginal minskning jämfört med 2010. 4,1% av tappningar blev misslyckade, reducerade eller annullerade. Med en annullerad tappning menas att givaren har hunnit registrera sig till blodgivning, men av olika anledningar leder det inte till blodtappning alternativt kärlstick misslyckas och en ny tappning utförs från ett annat blodkärl. Därför används antalet disponibla enheter som jämförelsesiffra i statistiken. Medeltappningsfrekvensen för helblod för hela landet var 2,0 enheter/givare, vilket är oförändrat sedan år 2006. Det finns dock regionala skillnader och i Södra regionen gav givare lite oftare, 2,3 ggr/år jämfört med givare i Norra regionen, med genomsnitt 1,9 givningar/år. Det utfördes 51 helblodtappningar/ 1000 invånare (exkl. plasmagivningar) i Sverige. Andelen har varierat mellan 50-54 under 2000-talet. Antalet helblodstappningar skiljer inom Norden och ligger mellan 42-60 enheter per 1000 invånare. Norge och Sverige har legat kvar på samma nivå medan antal helblodstappningar har minskat i Finland och Danmark sedan 2001. Autolog blodgivning Antalet autologgivningar som registrerades under 2011 var 63 fördelat på 42 patienter. Det totala antalet autologgivningar utgjorde under året mindre än 0,02% av de under året totalt transfunderade erytrocytenheterna och autologgivningen är fortsatt helt marginell. Det är framför allt vid allogen benmärgsdonation som autolog blodgivning tillämpas. En annan indikation för autolog givning är en individ med en sällsynt blodgrupp då det rekommenderas en blodgivning för eventuella framtida transfusionsbehov. Aferesgivning Figur 11-12 Under år 2011 utfördes totalt 55 337 plasmagivningar med aferesteknik.(2010: 54 832, +1%) Antalet plasmaferestappningar har minskat under senaste åren men år 2011 ökade antalet plasmafereser för första gång med 1% jämfört med året innan men antalet är fortfarande 47% mindre än år 2004. Antalet trombocytaferestappningar har ökat med 13%, sannolikt för att kunna täcka ökad efterfrågan på trombocyter. Totalt utfördes 9 355 trombocytafereser som gav 2-4 patientdoser (2010: 8 287, +13%). Totalt 1 676 erytrocyttappningar utfördes med aferesteknik vilket är en minskning av 5% från år 2010. De flesta utfördes (91%) inom Uppsala Örebroregionen. Antalet övriga typer av cytaferestappningar, som leukaferes för framställning av granulocytpreparationer var 173 (2010:184). Perifer stamcellskörd ingår inte denna statistik. 9

Figur 1 Antal registrerade blodgivare/1000 invånare och år per region1 60 55 50 45 40 35 30 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Västra 42 46 45 45 45 45 Sydöstra 35 40 39 39 39 41 Södra 34 41 42 42 43 33 Stockholm 41 43 40 41 41 44 Norra 60 59 58 56 54 52 Uppsala/ Örebro 45 51 50 47 48 46 Totalt 42 46 45 44 45 43 1 avser givare som givit blod/plasma under de senaste 5 åren, 2012-01-01 Figur 2 Antal registrerade blodgivare/per region 1 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Västra 64 634 70 812 69 487 70 372 71 827 71 507 Sydöstra 34 214 39 465 38 387 38 425 39 297 40 625 Södra 62 202 74 703 77 380 78 160 80 073 62 666 Stockholm 80 976 86 719 81 915 84 850 87 411 93 534 Norra 52 707 51 745 50 655 49 048 46 942 45 738 Uppsala/ Örebro 86 034 98 853 98 027 92 332 93 553 91 337 Totalt 380 767 422 297 415 801 413 187 419 103 405 407 1 avser givare som givit blod/plasma under de senaste 5 åren, 2012-01-01 10

Antal Antal/1000 inv. Figur 3 Antal aktiva och nyregistrerade blodgivare per 1000 invånare 2011 91 000 81 000 71 000 35 30 25 61 000 51 000 41 000 31 000 21 000 11 000 1 000 Västra Sydöst ra Södra Stockh olm Norra Uppsal a/ Örebro Totalt Blodgivare 71 507 40 625 62 666 93 534 45 738 91 337 405 407 Aktiva* 41 265 24 660 43 503 46 938 25 224 57 205 238 795 Nyanmälningar 7229 3549 6795 14 269 3946 9758 45 546 Invånare 1 590 604 1 002 061 1 892 290 2 148 781 876 666 1 972 453 9 482 855 Aktiva/1000 inv* 25,9 24,6 23,0 21,8 28,8 29,0 25,2 Nyanm/1000 inv 4,5 3,5 3,6 6,6 4,5 4,9 4,8 20 15 10 5 0 *Antal givare som har givit blod eller plasma under 2011. Figur 4 Andel (%) av landets kvinnliga resp. manliga givare år 2011 per region 30 25 % 20 15 10 5 0 Västra Sydöstra Södra Stockholm Norra Uppsala- Örebro % Givare (K) 16 10 17 21 11 24 % Givare (M) 18 10 19 18 10 24 % av befolkning 17 11 20 23 9 21 % Kvinnor 50,1 49,9 50,2 50,5 49,7 50,1 11

antal givare per 1000 inv. Figur 5 Antal nyanmälda och aktiva blodgivare/1000 inv. år 2006-2011 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 ej aktiva 16,0 20,0 18,3 17,7 17,0 16,9 aktiva 22,0 21,2 21,8 21,2 20,7 21,1 nyreg 3,8 4,7 4,8 5,3 4,9 4,8 Figur 6 Antal aktiva blodgivare/1000 inv. per region år 2010-2011 35 30 25 20 15 10 5 0 Västra Sydöstra Södra Stockholm Norra Uppsala/ Örebro akt 2010/1000 28,1 24,6 25,8 21,8 27,6 29,3 akt 2011/1000 25,9 24,6 23,0 21,8 28,8 29,0 12

Figur 7 Antal helblodstappningar per region 2006-2011 110 000 90 000 70 000 50 000 30 000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Västra 88 562 88 841 95 762 97 128 95 434 89 437 Sydöstra 41 351 47 973 47 913 50 766 50 679 49 581 Södra 97 088 97 831 103 015 101 373 99 704 97 782 Stockholm 83 759 85 295 89 952 90 115 88 300 90 598 Norra 49 939 48 071 47 967 46 869 47 383 46 964 Uppsala-Örebro 107 225 106 606 112 549 115 036 111 938 109 862 Totalt 467 924 474 617 497 158 501 287 493 438 484 224 Figur 8 Medeltappningsfrekvens för helblod per sjukvårdsregion året 2011 2,30 2,20 2,10 2,00 1,90 1,80 1,70 1,60 Västra Sydöstra Södra Stockholm Norra Uppsala/ Örebro frekvens 2,17 2,01 2,25 1,93 1,86 1,92 13

Figur 9 Medeltappningsfrekvens för helblod per år 1993-2011 2,3 2,2 2,1 2 1,9 1,8 1,7 1,6 1,5 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 frekvens 1,96 1,88 1,99 2,15 1,87 1,93 1,92 1,64 1,73 1,82 1,84 1,93 1,95 1,99 1,99 2,02 2,03 2,06 2,03 Figur 10 Antalet tappade helblodsenheter per 1000 invånare under åren 2001-2011 62 60 58 56 54 52 50 48 46 44 42 40 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Norge (2010) Danmark (2010) 50,7 52,3 53,6 52,4 53,0 51,3 51,7 53,7 53,6 52,6 51,1 41,7 60,5 48,7 Finland (2011) 14

Figur 11 Antalet plasmaferestappningar i Sverige 2004-2011 110000 100000 90000 80000 70000 60000 50000 40000 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 PLF 98280 91516 85510 73321 70705 63447 54832 55337 Figur 12 Antalet trombocytaferestappningar i Sverige 1998-2011 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Antal 5695 5552 6312 7042 7253 8260 8317 9086 8647 6531 7691 8454 8287 9355 15

Figur 13 Blodtappningar och transfusioner per 1000 inv. år 2011 60 58 56 54 52 50 48 46 44 42 40 Västra Sydöstra Södra Stockholm* Norra Uppsala- Örebro Invånare totalt 1 590 604 1 002 061 1 892 290 2 148 781 876 666 1 972 453 9 482 855 Blodtappningar 89 437 49 581 97 782 90 598 46 964 109 862 484 224 Erytrocyt transfusioner 82 279 48 999 100 965 101 295 45 501 106 032 485 071 Tappn/1000 invånare 56,2 49,5 51,7 42,2 53,6 55,7 51,1 Ery trans/1000 invånare 51,7 48,9 53,4 47,1 51,9 53,8 51,2 Totalt 16

SMITTSCREENING VID BLOD OCH PLASMAGIVNING Figur 14-15 Tabell 2-3 Sedan 1985 har det införts krav för 6 nya tester för sållning av smittämnen och generellt är risk för blodsmitta mycket låg i Sverige. Sedan 1985 när testning för HIV startades har det inte funnits något fall av transfusionsöverförd smitta av HIV i Sverige. Det finns 85 personer som har smittats under 1980 talet genom blodtransfusion innan testningen var möjligt, dessutom det finns 8 fall före 1985 där exakt tidpunkt för smitta ej är klarlagd. Personer som anmäler sig till blodgivning testas vid nyanmälningstillfälle innan de blir godkända som blodgivare. Antalet positiva sållningstester för hepatit B eller C är fortfarande mångfaldig högre bland nyanmälda än bland aktiva blodgivare. Som tidigare redovisas även uppgifter om blodgivare som avregistrerats eller nyanmälda som ej godkänts pga reaktiv sållningstest som ej kunnat verifieras i ett bekräftande test (sk. ospecifika reaktioner). Ca 62/100 000 registrerade (2010:64/100 000) givare inom landet måste avregistreras pga ospecifika reaktioner i någon av sållningstester men det föreligger skillnader mellan de olika regionerna och år. Eftersom det inte fanns några HIV-positiva givare år 2011 har tabellen om epidemiologisk data för verifierat HIV1+2 positiva givare sedan 2004 utgått från statistiken men finns tillgänglig i 2010 rapporten. Figur 14 Antalet helblodstappningar (sedan 1993) och införandeåret för test för smittscreening av blodgivare 17

Figur 15 Bekräftat positiva testresultat 2011 25 20 15 10 5 0 Nyanmäl ningar Blod/pla smagivni ng Nyanmäl ningar Blod/pla smagivni ng Nyanmäl ningar Blod/pla smagivni ng Nyanmäl ningar Blod/pla smagivni ng Nyanmäl Nyanmäl ningar ningar HBsAg HCV HIV 1/2 Syfilis HTLV I/II Anti-HBc Antal positiva 17 1 23 3 0 0 7 0 2 111 Antal tester 45 917 555 326 45 917 555 326 45 917 555 326 45 917 555 326 45 917 45 917 prevalence/100 000 testade personer 37 50 0 15 4 242 incidens/100 000 givare 0,2 0,5 0,0 0,0 111 Tabell 2 Bekräftat positivt testresultat 2001 2011 hos aktiva givare, vid blodgivning eller nyanmälning Nya givare 1) HBV HIV HCV HTLV- I/II Aktiva Tappningar Nya Aktiva Tapp- Nya Aktiva Tapp- Nya givare givare givare ningar givare givare ningar givare 2) 3) 1) 2) 3) 1) 2) 3) 1) 2001 44 1,1 0,5 2,2 0 0 90 0,4 0,2 4,4 2002 39 1,2 0,5 4,3 0 0 91 0,8 0,3 6,5 2003 46 0,8 0,3 4,3 0,8 0,3 75 1,1 0,5 0 2004 31 0,8 0,3 0 0,8 0,3 57 0 0 5,1 2005 52 2,2 0,9 0 1,3 0,5 84 0,9 0,4 0 2006 43 0,4 0,2 2,5 0,4 0,2 51 1,3 0,5 5,1 2007 29 0,4 0,2 2,2 0 0 67 0,8 0,4 2,2 2008 25 0,4 0,2 0 0,8 0,3 43 0 0 2,2 2009 44 0 0 2 0,4 0,2 60 0,4 0,2 2,2 2010 32 0,4 0,2 0 0,4 0,2 18 0,4 0,2 4,9 2011 37 0,4 0,2 0 0 0 50 1,2 0,5 4,4 1) Per 100 000 testade personer 2) Per 100 000 aktiva givare (lämnat blod/plasma under aktuella året) 3) Per 100 000 blod/plasmatappningar 18

Tabell 3 Antal anti-hiv-1 positiva blod/plasmagivare funna vid screening ÅR ANTAL TESTADE ENHETER BLODGIVARE* NYANMÄLAN** 1985 264146 7 1986 533802 0 7 1987 600824 1 3 1988 575102 1 2 1989 594272 3 1 1990 586022 1 3 1991 592192 4 2 1992 588147 2 1 1993 594358 0 2 1994 592363 0 1 1995 648642 2 1 1996 683959 0 0 1997 717404 3 1 1998 719644 1 0 1999 670281 0 2 2000 642848 0 0 2001 665491 0 1 2002 661692 0 2 2003 633059 2 2 2004 585887 2 0 2005 557335 3 0 2006 568314 1 1 2007 564214 0 1 2008 576656 2 0 ++2009 582296 1 1 2010 565040 1 0 2011 555326 0 0 Totalt 16119316 30 41 *vid testning av blodgivare med tidigare negativt resultat i HIV-screening **vid testning i samband med nyanmälan alt. blodgivare som ej testats tidigare 19

Tabell 4 Antal avregistrerade blodgivare och ej godkända nyanmälningar (per 100 000) per region 2011 1 per 100 000 aktiva givare per 100 000 nyanmälningar 1 pga reaktiva sållningstester som ej kunnat verifieras i bekräftande test (sk. ospecifik reaktion) Tabell 5. Antal avregistrerade blodgivare (per 100 000 aktiva givare) per region 2010-2011 1 HBV HCV HIV1/2 Syfilis 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 Västra 27 11 38 55 23 7 16 10 Sydöstra 4 5 36 7 16 2 0 0 Södra 32 10 97 57 20 11 5 5 Stockholm 2 1 13 5 9 4 2 0 Norra 12 20 37 39 8 9 8 7 Avregistrerade blodgivare Ej godkända nyanmälningar HBV HCV HIV1/2 HTLV I/II Syfilis HBV HCV HIV1/ 2 HTLV I/II Syfilis Västra 19,4 94,5 12,1 0,0 17,0 69,2 110,7 69,2 0,0 83,0 Sydöstra 8,1 12,2 4,1 0,0 0,0 0,0 84,5 0,0 0,0 0,0 Södra 13,8 82,8 16,1 0,0 6,9 103,0 73,6 103,0 14,7 0,0 Stockholm 2,1 10,7 8,5 0,0 0,0 28,0 35,0 7,0 0,0 0,0 Norra 35,7 71,4 15,9 15,9 11,9 25,3 25,3 50,7 76,0 0,0 Uppsala- 14,0 78,7 43,7 0,0 14,0 82,0 92,2 20,5 10,2 41,0 Örebro Sverige 14,2 61,1 19,3 1,7 8,8 54,9 68,1 37,3 11,0 22,0 Uppsala- Örebro 5 9 54 49 17 27 7 9 1 pga reaktiva sållningstester som ej kunnat verifieras i bekräftande test (sk. ospecifik reaktion) 20

FRAMSTÄLLNING OCH TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER Definitioner Buffy coat (BC) Lättcellskoncentrat. Skiktet mellan erytrocyter och plasma i en blodpåse som centrifugerats. Frisläppning Förfarande när blodkomponenter godkänns för avsedd användning och förflyttas (i register och fysiskt) från karantänlager till fritt lager. Leukocytbefriad En blodkomponent som undergått en process, t.ex. filtrering, som minskar mängden leukocyter i blodkomponenten till mindre än en miljon (<1x10 6 leukocyter/enhet). Framställning och transfusion av erytrocyter Figur 16,19-23 Över 95% av helblodstappningar ledde till komponentproduktion. Totalt framställdes 493 170 erytrocytenheter varav 1% blev kasserade före frisläppning och 1% efter frisläppning. Över 89% av de framställda erytrocytkomponenterna var leukocytbefriade. Antalet leukocytbefriade och bestrålade enheter (4,7% av totalt transfunderade enheter) har under året ökat med 7,6% jämfört med föregående året. Av frisläppta erytrocytenheter ca. 97,5% användes för transfusion. Totalt 4 692 enheter blev utdaterade (1%) och 0,3% användes för forskning eller laboratoriebruk. Under året blev 88 547 patienter transfunderade med erytrocyter. I Sverige använder ca 51 erytrocytenheter per 1000 invånare, men andelen varierar mellan regionerna (47-54/1000 invånare). Motsvarande siffror för övriga nordiska länder variera mellan 40/1000 för Norge och 57/1000 för Danmark. Totalt transfunderades 485 071 erytrocytenheter. Ett vårdprogram framtaget för SSTH av arbetsgrupp under ledning av Erik Berntorp publicerades år 2011. Enligt rekommendationen i programmet (www.ssth.se> SSTH riktlinjer, vårdprogram och PM) har ca 57% (17/30) av landets blodverksamheter år 2011 infört sk. Transfusionspaket för behandling av massiva blödningar. Oftast består paketet av 4 erytrocytenheter, 4 plasmaenheter och 1-2 trombocytdoser. 26 av de 30 blodverksamheterna har också angivit antalet patienter (totalt 1226 patienter) som fått minst 10 erytrocytenheter under ett dygn, vilket motsvarar ca 1,4% av erytrocytmottagarna. 21

Framställning och transfusion av trombocyter Figur 17, 24-27 Totalt framställdes 53 447 trombocytenheter varav 1,6% blev kasserade före frisläppning. Ca. 70% av transfunderade trombocyter framställs från lättcellsskoncentrat. Ca 2,2% blev kasserade före frisläppning och ytterligare 8,2% av framställda trombocyter blev utdaterade. Ca 44% ( 21 723) av trombocytdoser har kontrollerats avseende bakterieförekomst, varav 0,04% var positiva i odlingen (8 st). Under året blev 8 949 patienter transfunderade med trombocyter. Totalt transfunderades 49 866 patientdoser, vilket är 16% mer än år 2010. Samtliga transfunderade trombocytpreparationer varit leukocytbefriade, 55% bestrålade och 17% patogeninaktiverade. År 2011 transfunderades 5,3 trombocytdoser per 1000 invånare, en ökning på nästan 60% jämfört med år 2000 (3,4/1000 invånare). Ökningen ses i varje region och skillnaderna mellan regionerna är mindre än tidigare. Framställning och transfusion av plasma Figur 18,28 Totalt framställdes 145 092 enheter av plasma. Ca 5,3% blev kasserade före frisläppning och 2,4% efter frisläppning, 4,7% blev utdaterade. Totalt transfunderades 23 762 kg till patienter som utgjorde 14,4% av producerat plasma. Till fraktionering såldes totalt 140 208 kg plasma varav aferesplasma utgjorde 27%. Totalt 85 808 enheter blev transfunderade till 14 133 patienter. Vid ca 68% av plasmatransfusionerna i Sverige används enbart plasma från manliga givare eller kvinnliga givare som screenats för leukocytantikroppar. Användningen av Octaplas har ökat till 572 L (2010: 387 L), men den är fortfarande en relativt liten del (ca 2%) av plasmatransfusionerna. Insamlad plasma har i första hand gått till läkemedelsframställning. I de fall där specialplasma, t.ex. hyperimmunplasma, insamlats sker detta fortfarande praktiskt taget uteslutande i form av plasmagivning. Den specialplasma, som utgörs av konvalescentplasma eller annan hyperimmunplasma, utgör totalt sett en mycket liten kvantitet och är ej inräknad i den redovisade statistiken över mängden framställd plasma. 22

Antal trombocytdoser per 1000 inv. Antalerytrocytrenheter /1000 inv Figur 16 Transfunderade erytrocytenheter per 1000 invånare och region 2005-2011 60 58 56 54 52 50 48 46 44 42 40 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Västra 52 52,4 53 57,2 58,2 56,3 51,7 Sydöstra 43,4 44,2 46 44,4 48,3 48,6 48,9 Södra 46,4 51,4 49 53,5 53,5 51,4 53,4 Stockholm 49,5 46,7 44,7 48,7 48,6 47,1 47,1 Norra 50,6 53,5 53,9 51,4 51 51,1 51,9 Uppsala-Örebro 53,5 52,1 53,8 54,8 56,2 55,7 53,8 Sverige 49,2 50,1 50,1 51,7 52,6 51,7 51,1 Figur 17 Transfunderade trombocytdoser per 1000 inv. och region 2000-2011 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Västra 5,2 4,8 5,9 6,4 6,5 5,3 6,0 Sydöstra 2,5 2,6 3,3 2,9 3,6 3,8 4,5 Södra 3,0 3,6 3,5 3,5 3,7 3,9 5,0 Stockholm 3,1 3,2 3,8 3,9 4,1 4,4 5,1 Norra 5,0 6,1 4,7 3,8 5,0 5,5 6,1 Uppsala/Örebro 3,7 3,6 3,9 4,3 4,9 4,7 5,1 23

Antal plsmaenheter /1000 inv. Figur 18 Transfunderade plasmaenheter per 1000 invånare och region 2006-2011 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Västra 11,9 13 16,6 17,3 13,3 11,1 Sydöstra 13,4 16 12,7 13,5 11,1 11,2 Södra 9,9 9,3 10 10,2 7,4 7,3 Stockholm 12,5 14,6 10,9 10,9 10,8 10,5 Norra 8,7 8,1 11,1 8,9 7,6 7,1 Uppsala-Örebro 12,3 14 8,2 9,2 8,2 7,3 Sverige 11 13 12 12 10 9 Figur 19 Antalet transfunderade erytrocytenheter under 2009-2011 500000 Erytrocytenheter 490000 480000 470000 460000 450000 2009 2010 2011 Erytrocyter 494901 488275 485071 24

Figur 20 Andelen leukocytbefriade erytrocyter på 2000-talet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Leukocytbefriade+bestrålade 2% 4% 3% 4% 4% 4% 4% 4% 4% 4% 5% Leukocytbefriade 45% 58% 64% 64% 69% 74% 89% 87% 87% 88% 89% Figur 21 Transfunderade erytrocytkomponenter per typ av komponent och region 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% *Barnenheter inkl utbytesblod Västra Sydöstra Södra Stockholm Norra Uppsala/Ör ebro Filtrerade 77884 45212 98055 92873 39051 53553 406628 Övrigt* 1279 511 125 2346 1159 571 5991 Filtrerade och bestrålade 3116 3276 2785 6035 3105 4507 22824 Ej filtrerade,ej bestrålade 0 0 0 41 2186 47401 49628 Totalt 25

Figur 22 Användning av erytrocyter och kassation Figur 23 Antal transfunderade erytrocytenheter per 1000 invånare 60 58 56 54 52 50 48 46 44 42 40 38 36 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Norge Danma Finland rk ery transf/ 1000 48,3 49,1 50,6 49,6 50,5 49,6 50,1 49,9 52,2 53,0 51,9 51,1 40 57 44 26

antal doser per 1000 inv. Figur 24 Antalet transfunderade trombocytenheter under 2009-2011 50000 Trombocytenheter 45000 40000 35000 30000 25000 20000 2009 2010 2011 Trombocyter 43256 42817 49866 Figur 25 Totalt antal transfunderade trombocytdoser per 1000 inv. och år 2000-2011 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 buffy-coat 2,4 2,1 2,5 2,1 2,3 2,2 2,3 2,7 2,8 3,0 3,0 3,7 trombocytaferes 1,0 1,4 1,3 1,5 1,6 1,5 1,5 1,5 1,4 1,6 1,5 1,6 27

Figur 26 Kontroll av bakterieförekomst i trombocytenheter 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Antal doser som transfunderats 30 60631 53233 88232 53135 12133 17435 19538 09138 94143 25642 81749 866 Antal doser som kontrollerats 3 252 5 771 7 166 8 780 9 253 8 106 13 32813 77813 26115 90115 61321 723 Patogen inaktiverade 5 189 8537 Figur 27 Positiva bakterieodlingar i trombocytenheter 50 1,00% 45 40 0,80% 35 30 0,60% 25 20 0,40% 15 10 0,20% 5 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Antal positiva (bekräftat) 10 20 45 33 8 21 15 18 16 18 13 8 % pos av odlade 0,31% 0,35% 0,63% 0,38% 0,09% 0,26% 0,11% 0,13% 0,12% 0,11% 0,08% 0,04% 0,00% 28

Figur 28 Användning av plasma under 2009-2011 Plasma 40000 120000 35000 100000 80000 30000 60000 25000 40000 20000 20000 2009 2010 2011 kg 31130 23979 23762 enheter 112414 86591 85808 0 29

PLASMAFÖRSÖRJNING FÖR LÄKEMEDELSFRAMSTÄLLNING Plasma som levererats till läkemedelsframställning har uppgått till 141 ton, ungefär lika mycket som året innan. Andelen aferesplasma är 38,5 ton (27%) jämfört med drygt 21% i år 2010. Förbrukning av koagulationsfaktor VIII och andra hemostatiska läkemedel i svensk sjukvård Figur 26 Tabell 4 Under 2011 var förbrukningen Faktor VIII i Sverige totalt cirka 93,4 miljoner enheter (MIE) att jämföra med ca 90 MIE 2010, 82,0 MIE år 2009 och 80,0 MIE 2008. Härav gick cirka 12,4 MIE av förbrukningen till behandling av patienter med von Willebrands sjukdom. Sverige har varit pionjär inom hemofiliabehandling och därmed länge varit ett land där man använder mest FVIII per capita. I en nyligen publicerat artikel (Stonebraker et al A study of reported factor VIII use around the world. Haemophilia (2010), 16: pp 33-46) anges FVIII brukning 1996-2006 vara genomsnitt 6,64 IE/per invånare. I de övriga nordiska länderna ligger nivån på 3-3,7 IE/invånare förutom Island som använde 9IE/invånare. Författarna diskuterar om Sverige har kommit till steady state fas inom användningen och om övriga länder kommer att ha samma utveckling. Enligt den nationella statistiken som publicerats via Svensk Förening för Transfusionsmedicin skiljer siffrorna något från artikelns siffror. I år 2006 var totala förbrukningen av FVIII 8,2 IE/invånare och den har stigits till 9,8 IE/invånare år 2011. Förbrukningen pf VIII (framställd ur plasma) under 2011 var 3,48 MIE, vilket är oförändrat sedan 2009. Genom att nytillkomna blödarsjuka från början av sin behandling fortsatt insätts på rfviii (rekombinant FVIII) kommer den relativa andelen pf VIII fortsätta att minska. Årets förbrukning av rf VIII utgjorde 77,5 MIE och är en liten ökning jämfört med 2009. Sammanställningen från förbrukningsstatistik för övriga hemostatiska medel enligt Apotekbolagets statistik visar en ökande förbrukning av protrombinkomplexkoncentrat samt även av rfviia och fibrinogen. 30

Faktor VIII (MIE) IU/inv Figur 27 Faktor VIII förbrukning i Sverige 1994 2011 100,0 12,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Faktor VIII MIE 46,4 46,3 53,6 46,7 67,4 50,8 67,0 61,7 62,0 61,3 65,7 69,4 74,6 72,5 80,0 82,0 90,0 93,4 IU/invånare 5,3 5,2 6,1 5,3 7,6 5,7 7,5 6,9 6,9 6,8 7,3 7,7 8,2 7,9 8,6 8,8 9,6 9,8 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Tabell 4. Förbrukning av läkemedel för hemostas i Sverige under 2007-2011 Preparat 2007 2008 2009 2010 2011 pfix* 6,2 5,9 5,4 5,7 7,2 rfix ** 7,3 6,2 6,8 6,8 7,1 FX 0,07 0,05 0,07 0,06 0,06 FXIII 0,38 0,12 0,17 0,16 0.09 Protrombinkomplex 3,1 3,9 5,1 6,6 7,4 Aktiverat protrombinkomplex 2,9 4,2 2,4 2,6 2,7 rfviia 11 500 12 000 15 800 18 000 19 466 Fibrinogen 1 400 2 100 3 600 5100 6825 * framställt från plasma **rekombinant MIE mg g 31

Albumin, gram Förbrukning av albumin i svensk sjukvård Figur 27 Under 2011 förbrukades 2159 kg albumin inom svenska sjukvården, vilket kan jämföras med 2010 års förbrukning på 1 985 kg albumin. Albuminförbrukningen motsvarar 228 g albumin per 1000 invånare. Enligt nyligen publicerat artikel (Jones D et al: International albumin use: 1995 to 2006. Anaesthesia and intensive care: 2010 vol:38 iss:2 sidor: 266-273) har albumin användning varierat mellan 254 g/1000 invånare år 1995 och 135 g/1000 invånare år 2004 inom 15 länder sammanlagt. Figur 29 Förbrukningen av albumin i gram per 1000 invånare 1991-2011 och total förbrukning 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Förbrukning av albumin 280 378 430 390 340 343 299 274 170 159 158 124 150 154 162 165 173 193 206 211 228 Total förbrukning, kg 2420 3290 3760 3441 3006 3034 2646 2430 1505 1415 1388 1110 1344 1384 1462 1502 1585 1794 1925 1985 2159 32

KVALITETSGODKÄNNANDEN INOM SVENSK BLODVERKSAMHET Tjugoen (21) av 30 blodcentralsorganisationer rapporterar att de upprätthåller teknisk ackreditering med godkännande från SWEDAC enligt IS0/IEC 17025 och/eller enligt ISO/IEC 15189. Samtliga 30 organisationer innehar tillstånd från Läkemedelsverket för att få leverera plasma till läkemedelsframställning. SAMARBETSFORMER INOM SVENSK BLODVERKSAMHET Blodverksamheten i Sverige har från början knutits till sjukhusen. Blodcentralen med specialister i transfusionsmedicin och ansvar för blodverksamheten i sjukvårdsregionerna startade på regionsjukhusen under 1950-1960 talen. Det nuvarande regionala samarbetet drivs av chefsgruppen RBS (RegionBlodcentralernas Samarbetsnämnd). Med regionblodcentralernas blodgivarrekryterare har RBS etablerat den Nationella Informationsgruppen, och via denna grupp har www.geblod.nu och BlodLänk Sverige etablerats som verktyg för elektronisk kommunikation med blodgivare, den intresserade allmänheten och medarbetare på blodcentralerna. Svensk Förening för Transfusionsmedicin har en central roll i utformningen av utbildningen av specialister i transfusionsmedicin och för det vetenskapliga arbetet med standarder för blodcentralernas arbete. Föreningen har väl etablerade arbetsgrupper, bl.a. arbetsgruppen för Handbok för Blodcentraler. Denna arbetsgrupp åtar sig att uttolka föreskrifter och andra riktlinjer till standarder för blodverksamheten i Sverige med en regelbundet uppdaterad och dokumentstyrd elektroniskt publicerad dokumentsamling. Transfusionsföreningen hemsida (www.transfusion.se) är en viktig källa till information. Blodövervakning i Sverige (BIS) är en arbetsgrupp under Svensk förening för Transfusionsmedicin. Den deltar i det nordiska samarbetet avseende hemovigilans och är medlem i den internationella hemovigilansgruppen. Rapportering av händelser kan numera ske elektroniskt via www.hemovigilans.se som även ger mer information om gruppens arbete. Sammanställningar rapporteras via transfusionsföreningens hemsida, se ovan. Svenska Blodalliansen (SweBA) är en ideell förening som bildades av blodcentralerna år 2004 enligt dansk förebild. SweBA är medlem av den Europeiska blodalliansen (EBA), en förening som startades 1998 av blodorganisationerna inom EU i samband med att EU arbetade fram ett direktiv för blodverksamhet. Sedan några år tillbaka driver EBA flera andra samverkansprojekt. SweBA driver framför allt frågor som gäller elektronisk information och informationsutbyte inom blodverksamheten. "Samverkande Blodsystem", som skall möjliggöra för blodgivare att lämna blod på alla blodcentraler i Sverige, och "Sökbar koddatabas för blod-id systemet ISBT 128" är exempel på projekt som drivs av SweBA. På www.sweba.se finns information om föreningen, dess arbetsgrupper och verksamheten. 33