INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 3 1. Strategiska mål för personal och ledarskap 4 1.1. Utvecklande av öppet och interaktivt närchefsarbete 4 1.2. Stödande av personalens orkande i arbetet 4 1.3. Stödande av kompetensbefästningen och ändringsförmåga 4 2. Antal anställda 5 2.1. Antal tjänster/uppgifter och årsverken 5 2.2. Antal tjänster/uppgifter i proportion till invånarantalet 5 2.3. Antal anställda enligt anställningsförhållande 6 2.4. Rekrytering och avgångsomsättning 8 3. Personalen 10 3.1. Åldersstruktur och könsfördelning 10 3.2. Sjukfrånvaro och annan frånvaro 12 4. Personalutgifter 14 4.1. Lönejusteringar i enlighet med tjänste- och kollektivavtalen 14 4.2. De totala personalutgifterna 15 4.3. Utbildningsanslag 16 4.4. Hälsovård och arbetshälsa 16 5. Förvaltningsorgan 17 5.1. Personalsektionen 17 5.2. Samarbetskommittén 18 5.3. Arbetarskyddskommissionen 18 1
BILDFÖRTECKNING BILD 1. Antalet anställda enligt anställningsförhållande 31.12.2012 7 BILD 2. Prognos uppgjord av Kommunernas pensionsförsäkring om pensionsavgången i Lovisa 9 TABELLFÖRTECKNING TABELL 1. Antal tjänster/uppgifter 5 TABELL 3. Antalet anställda enligt central 31.12.2012 6 TABELL 4. Antalet anställda i stadens tjänst 31.12.2012 7 TABELL 5. Antalet personer: familjevårdare, närståendevårdare, mottagare av kommuntillägg för hemvård och förtroendevalda 8 TABELL 6. Prognos uppgjord av Kommunernas pensionsförsäkring om pensionsavgången i Lovisa stad 2012 2030 i antal anställda 10 TABELL 7. Personalens medelålder 10 TABELL 8. Personalens medelålder enligt central 11 TABELL 9. Kvinnors och mäns procentuella andel av personalen 11 TABELL 10. Kvinnors och mäns andel av personalen 11 TABELL 11. Frånvarodagar 12 TABELL 12. Frånvarodagar och sjukfrånvarodagar/arbetstagare 13 TABELL 13. Sjukfrånvaro enligt central 13 TABELL 15. Sjukfrånvaro (hela personalen) 14 TABELL 16. Antal arbetstagare som var sjuklediga 14 Lönejusteringarna enligt tjänste- och arbetskollektivavtalen inkluderade år 2012 en allmän förhöjning och lokala justeringspotter. I januari 2012 utbetalades också ett separat engångsbelopp på 150 euro. Staten deltog i kostnaden för engångsbeloppet genom att betala extra statsandelar till kommunerna. 14 De kommunala tjänste- och kollektivavtalen är i kraft 1.1.2012 28.2.2014. 15 TABELL 17. Totala personalutgifter 15 TABELL 18. Övertidstimmar 15 TABELL 19. Utbildningsanslag 16 TABELL 20. Anslag som reserverats för hälsovård och tyky-verksamhet 17 TABELL 21. Besök hos företagshälsovården 17 TABELL 25. Sammandrag av nyckeltalen 19 3
Sammanfattning Lovisa stad hade år 2012 sammanlagt 1 041 tjänster och uppgifter. Antalet anställda var vid årets slut 1 192 och i olika bitjänster/-sysslor var antalet148 personer. Antalet tjänster och uppgifter ökade med 8,4 jämfört med året innan. Antalet anställda ökade med 29 personer. Ökningen förklaras bl.a. av att personalen hade högre frånvaro (bl.a. tjänste- och arbetsledigheter) och att vikarier anställdes i stället för de frånvarande. Totala antalet frånvarodagar år 2012 var 73 392 arbetsdagar, en ökning med 5 276 arbetsdagar jämfört med året innan. Antalet närståendevårdare, familjevårdare och mottagare av kommuntillägg för hemvård var under år 2012 i genomsnitt 259. Mötesarvoden betalades till totalt 445 förtroendevalda eller tjänsteinnehavare och anställda. Antalet anställda i läroavtalsförhållande var vid årets slut 11. Antalet deltidspensionerade och delinvalidpensionerade var sammanlagt 29 (situationen 31.12.2012). Arbetspensioner enligt den gamla pensionsstadgan betalades till två personer. De totala personalutgifterna var 48,9 miljoner euro. Personalutgifterna ökade med 2,4 miljoner euro från året innan. De kommunala lönerna höjdes enligt kollektivavtalen med 2,4 % och därtill betalades i januari 2012 ett separat engångsbelopp på 150 euro. En ändring i bokförandet av semesterlönereserveringarna har också påverkat ökningen i personalutgifterna. Personalen består till största del av kvinnor (85,5 %). Könsfördelningen har varit nästan oförändrad i det nya Lovisa. Hela personalens medelålder var 46,0 år vilket överstiger det kommunala medeltalet (45,6) med 0,5 år. Sjukfrånvaron var år 2012 sammanlagt 16 045 arbetsdagar. Mängden ökade från år 2011 med 2 440 arbetsdagar. I förhållande till personalmängden utgjorde sjukfrånvaron 13,5 arbetsdagar per anställd. Sjukfrånvaron ökade i alla centraler förutom i förvaltningen och i utvecklingstjänsterna. Uttryckt i arbetsdagar var ökningen störst i grundtryggheten (1 195 arbetsdagar) men i tekniska centralen var den relativa ökningen störst. Ökningen i sjukfrånvaron är oroväckande hög. Man strävar efter att minska frånvaron genom en modell för tidigt ingripande och genom att förbättra samarbetet mellan arbetarskyddet och företagshälsovården. De ändringar i sjukförsäkringslagen och lagen om företagshälsovård som trädde i kraft 1.6.2012 förutsätter att man gör en bedömning av den anställdas kvarvarande arbetsförmåga, ifall sjukfrånvaron drar ut på tiden. Arbetsgivaren ska tillsammans med den anställda och med företagshälsovården utreda möjligheterna att fortsätta i arbetet. Målet är att förebygga långvarig arbetsoförmåga och försnabba återvändandet till arbetet. Personalens arbetstillfredsställelse har inte mätts och inga andra enkäter har heller riktats till hela personalen under år 2012. Man har kommit överens om att nästa personalenkät ska utföras år 2014. 4
1. Strategiska mål för personal och ledarskap Lovisa stad har som tyngdpunkter i sin strategi för personal och ledarskap ett välfungerande samarbets- och ledningssystem samt en kunnig och motiverad personal som mår bra. Ledarskapet värdesätter personalens kunnighet och uppmuntrar kreativitet. Principerna för strategiskt ledarskap ska befästas i hela organisationen. Staden är en konkurrenskraftig arbetsgivare och lönesättningen är rättvis och sporrande. Förändringsstödet och den interna kommunikationen ska förbättras. 1.1. Utvecklande av öppet och interaktivt närchefsarbete Utbildning i ledarskap och andra till närchefer riktade utbildningar har ordnats, vilka särskilt har behandlat skötandet av anställningsförhållandena som en del av chefsarbetet. Chefsarbetet stöds genom regelbundna morgonmöten där man behandlar aktuella frågor. Vidare har man påbörjat en till cheferna riktad coachning som betonar ledandet av arbetshälsa samt planeringen av ett därtill anknutet mentorprogram i samarbete med företagshälsovården. Skötandet av anställningsförhållandena är enhetligare och kunskapen om kollektivavtalen har förstärkts. Tretton personer slutförde en specialyrkesexamen i ledarskap. 1.2. Stödande av personalens orkande i arbetet Arbetsförmågan upprätthålls och faktorer som riskerar den förebyggs genom åtgärder för tidigt ingripande. Åtgärderna har överenskommits och behandlats inom ramen för samarbetsförfarandet på arbetsplatsen och genomförs i samarbete med företagshälsovården. Informationen säkerställs genom regelbundna träffar med företagshälsovården, personalförvaltningen och arbetarskyddet. Övrig verksamhet för upprätthållandet av arbetsförmågan innefattar t.ex. motions-, rekreations- och utbildningsverksamhet för hela personalen. Utgifterna för sådan verksamhet var 48 000 euro. Samarbetet med företagshälsovården är målmedvetet och utbytet av information sker regelbundet. Arbetarskyddsorganisationen arbetar enligt en uppgjord verksamhetsplan. 1.3. Stödande av kompetensbefästningen och ändringsförmåga Under år 2012 ordnades personalutbildningar med hjälp av s.k. morotspengar. Utbildningar som riktades till hela personalen var t.ex. kurser i första hjälpen, Wordoch Excel-kurser samt en utbildning om säkerheten i kundarbete. Centralerna tilldelades sammanlagt 27 000 euro för ordnandet av egna utbildningar. Arbetsgemenskaperna har fått stöd i olika förändringssituationer genom företagshälsovårdens riktade åtgärder, t.ex. med hjälp av arbetspsykolog och arbetsplatsbesök. Sammanlagt 203 personer deltog i de utbildningar som riktades till stadens hela personal. Antalet avlönade utbildningsdagar var totalt 1 242. 5
2. Antal anställda 2.1. Antal tjänster/uppgifter och årsverken Enligt personalplanen fanns det 31.12.2012 sammanlagt 1 041 tjänster och uppgifter i arbetsavtalsförhållande. Antalet är 8,4 större än året innan. TABELL 1. Antal tjänster/uppgifter Central 2010 2011 2012 Förvaltningstjänster 31,6 31,6 30,6 Ekonomitjänster 110,5 103,5 92,5 Utvecklingstjänster 69,5 70,8 71,5 Grundtrygghetscentralen 329,7 335,9 344,6 Bildningscentralen 423,1 414,8 422,8 Tekniska centralen 80,30 76,00 79,00 Sammanlagt 1 044,7 1 032,6 1 041 Mätt i årsverken stod 858,0 årsverken till förfogande. Från årsverket har avdragits oavlönad och avlönad frånvaro. Om en person har en månads oavlönad frånvaro och en månads avlönad frånvaro är årsverket cirka 0,81. Årsverkena anger de faktiska till buds stående personalresurserna utan avlönad och oavlönad frånvaro. TABELL 2. Antal årsverken Central 2010 2011 2012 Förvaltningstjänster 28,4 25,5 24,5 Ekonomitjänster 107,2 72,7 70,6 Utvecklingstjänster 67,0 58,5 59,7 Grundtrygghetscentralen 304,9 282,8 288,0 Bildningscentralen 393,4 346,2 348,2 Tekniska centralen 95,6 86,3 67,0 Sammanlagt 996,5 872,0 858,0 2.2. Antal tjänster/uppgifter i proportion till invånarantalet Antalet tjänster/uppgifter per 1 000 invånare år 2012 var 67 tjänster/uppgifter/1 000 invånare (år 2011 var antalet 66,4 tjänster/uppgifter/1 000 invånare). Antalet invånare per anställd år 2012 var 14,9 (år 2011 15,1). Invånarantalet i Lovisa år 2012 var 15 529 (år 2011 var antalet 15 559 invånare). 6
2.3. Antal anställda enligt anställningsförhållande Staden hade sammanlagt 1 340 arbetstagare, varav 905 ordinarie anställda och 287 visstidsanställda. Antalet bitjänster/uppgifter uppgick till 148. Antalet visstidsanställda ökade med 29 arbetstagare från år 2011. Antalet familjevårdare, närståendevårdare och mottagare av kommuntillägg var sammanlagt 259 personer. I slutet av året var antalet gällande anställningsförhållanden för förtroendevalda 445. I siffran ingår också de tjänsteinnehavare/arbetstagare till vilka mötesarvoden betalats. Antalet sysselsättningsanställda var 31.12.2012 sammanlagt elva. Antalet anställda utan antalet bitjänster var 1 192 arbetstagare. De visstidsanställda utgjorde 24 procent av hela personalen. Inom hela kommunsektorn var procenten visstidsanställda 22,1 procent år 2011. TABELL 3. Antalet anställda enligt central 31.12.2012 Ordinarie Visstidsanställda Sammanlagt 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 Förvaltningstjänster 31 29 29 3 1 1 34 30 30 Ekonomitjänster 86 86 86 11 3 9 97 89 95 Utvecklingstjänster 63 65 64 13 8 13 76 73 77 Grundtrygghetscentralen 314 316 320 67 87 108 381 403 428 Bildningscentralen 338 336 333 147 154 146 485 490 479 Tekniska centralen 71 69 73 8 9 10 79 78 83 Sammanlagt 903 901 905 249 262 287 1 152 1 163 1 192 I slutet av år 2011 var antalet arbetstagare i läroavtalsförhållande elva. Antalet deltidspensionerade och delinvalidpensionerade var sammanlagt 29 (situationen 31.12.2012). Arbetspensioner enligt den gamla pensionsstadgan betalades till två personer. 7
TABELL 4. Antalet anställda i stadens tjänst 31.12.2012 2010 2011 2012 Ordinarie 903 901 905 -heltidsanställda 739 763 769 -deltidsanställda 124 108 107 -deltidspensionerade 24 18 18 -delinvalidspension 16 12 11 Visstidsanställda 249 262 287 -heltidsanställda 163 169 202 -deltidsanställda 65 72 62 -sysselsatta 4 5 9 -sysselsatta, deltid 2 5 3 -läroavtalsförhållande 15 11 11 Sammanlagt/personer 1 152 1 163 1 192 Bitjänster/uppgifter 132 148 148 BILD 1. Antalet anställda enligt anställningsförhållande 31.12.2012 8
TABELL 5. Antalet personer: familjevårdare, närståendevårdare, mottagare av kommuntillägg för hemvård och förtroendevalda Antal personer 31.12.2010 Antal personer 31.12.2011 Antal personer 31.12.2012 Familjevårdare 14 18 18 Närståendevårdare* 90 97 99 Mottagare av kommuntillägg för 146 137 142 hemvård* Förtroendevalda 409 454 445 Sammanlagt 659 706 704 * i genomsnitt/mån. 2.4. Rekrytering och avgångsomsättning Antalet avslutade ordinarie anställningsförhållanden under året var 53. Av dessa var 29 pensioneringar. Antalet nya ordinarie arbetstagare var 53. År 2012 sysselsatte Lovisa stad sammanlagt 33 vuxna och unga med lönesubvention för totalt 39 sysselsättningsperioder. Ungdomar sysselsattes på grundtrygghetscentralens Lilla Petters gård. Under hösten 2012 inledde också de vuxnas verkstad Akseli sin verksamhet. Enligt prognoserna om pensionsavgång som uppgjorts av Kommunernas pensionsförsäkring växer antalet arbetstagare som avgår med pension ända till 2022. Årligen avgår ca 40 personer med pension. Åren 2014 och 2015 når prognosen sin kulmen, då kommer enligt prognosen nästan 50 personer per år att avgå med pension. 9
BILD 2. Prognos uppgjord av Kommunernas pensionsförsäkring om pensionsavgången i Lovisa Pensionsavgången 2012-2030 Lovisa stad, antal personer 10
TABELL 6. Prognos uppgjord av Kommunernas pensionsförsäkring om pensionsavgången i Lovisa stad 2012 2030 i antal anställda Pensionsavgången i Lovisa stad 2012-2030 antal pensionerade och pensionerings-% jämfört med hela kommunsektorn 3. Personalen 3.1. Åldersstruktur och könsfördelning Hela personalens medelålder var 46,0 år. Den ordinarie personalens medelålder var 48,1 år och den visstidsanställda personalens 39,5 år. Männens medelålder var högre än kvinnornas. Vid granskning enligt central var medelåldern högst inom förvaltningen och lägst inom grundtrygghetscentralen. Medelåldern för personalen i Lovisa stad är ungefär 0,5 år högre än medelåldern hos anställda inom kommunsektorn. 11
Medelåldern för kommunsektorns anställda var i oktober 2011 45,6 år (män 45,7 och kvinnor 45,5). TABELL 7. Personalens medelålder 2010 2011 2012 Hela personalen 46,1 46,0 46,0 - män 47,2 47,3 47,3 - kvinnor 45,8 45,8 45,8 Vakinaiset 47,7 47,7 48,1 - män 48,6 48,8 49,0 - kvinnor 47,5 47,5 48,0 Visstidsanställda 40,2 40,2 39,5 - män 42,0 42,6 41,2 - kvinnor 39,8 39,7 39,2 TABELL 8. Personalens medelålder enligt central Central 2010 2011 2012 Förvaltningstjänster 49,1 48,7 50,9 Ekonomitjänster 50,6 49,8 49,4 Utvecklingstjänster 45,2 46,7 46,1 Grundtrygghetscentralen 45,7 44,8 44,8 Bildningscentralen 45,0 45,5 45,4 Tekniska centralen 48,5 49,1 50,5 Kvinnornas andel av personalen är klart större än männens. Kvinnornas andel av hela personalen är 85,5 procent och männens 14,5 procent. Kvinnornas andel inom hela kommunsektorn var 79,0 år 2011. TABELL 9. Kvinnors och mäns procentuella andel av personalen Av hela personalen % år kvinnor män 2010 85,0% 15,0% 2011 85,0% 15,0% 2012 85,5% 14,5% 12
TABELL 10. Kvinnors och mäns andel av personalen Kvinnor Män Sammanlagt 2010 2011 2012 2010 2011 2012 2010 2011 2012 Förvaltningstjänster 25 23 22 9 7 8 34 30 30 Ekonomitjänster 93 87 93 4 2 2 97 89 95 Utvecklingstjänster 57 54 54 19 19 23 76 73 77 Grundtrygghetscentralen 368 381 409 17 22 19 381 403 428 Bildningscentralen 412 416 417 69 74 62 485 490 479 Tekniska centralen 24 24 24 55 54 59 79 78 83 Sammanlagt 979 985 1 019 173 178 173 1 152 1 163 1 192 3.2. Sjukfrånvaro och annan frånvaro I frånvaron ingår frånvaro som omfattar en hel dag eller en längre tid, såsom semestrar, sjukdagar, utbildningsdagar, övertidsledigheter, semesterpengsledigheter, moderskaps- och föräldraledigheter, vårdledigheter o.s.v. Antalet frånvarodagar var sammanlagt 73 392 dagar. Av dessa var antalet sjukfrånvarodagar sammanlagt 16 045 arbetsdagar. Antalet frånvarodagar till följd av arbetsolycksfall eller yrkessjukdom var 377 arbetsdagar. Mest utsatta för arbetsolycksfall var lantbruksavbytare. Antalet frånvarodagar var i genomsnitt 61,6 arbetsdagar/arbetstagare och antalet sjukfrånvarodagar 13,5 arbetsdagar/arbetstagare. Antalet sjukfrånvarodagar ökade från 2011 med nästan två dagar per arbetstagare. Enligt Arbetshälsoinstitutets Kunta10 -undersökning var sjukfrånvaron inom kommunsektorn år 2011 i medeltal 18,3 kalenderdagar per varje fullt årsverke. Motsvarande tal var för Lovisas del år 2012 ca 19,6 dagar. TABELL 11. Frånvarodagar 2010 2011 2012 Frånvaro sammanlagt* 66 090 68 116 73 392 Sjukdomar 13 934 12 980 15 668 Olycksfall/yrkessjukdom 679 625 337 Familjepolitiska skäl** 8 787 8 950 10 108 Andra skäl*** 42 690 45 561 47 239 *Sjukfrånvaro under arbetsdagar 13
**bl.a. moderskaps-, vård-, föräldraledigheter och tillfälliga vårdledigheter ***bl.a. semester, saldoledigheter, övertidsledigheter, utbildningsresor oavlönad frånvaro och tjänste/arbetsledighet TABELL 12. Frånvarodagar och sjukfrånvarodagar/arbetstagare Per anställd 31.12. (hela personalen) År Alla frånvaron Sjukfrånvaron 2010 57,4*/78,2** 12,7*/17,2** 2011 58,6*/80,0** 11,7*/15,7** 2012 61,6*/84,7** 13,5*/18,2** *Arbetsdagar **Kalenderdagar TABELL 13. Sjukfrånvaro enligt central Central Sjukfrånvarodagar* 2010 2011 2012 Förvaltningstjänster 351 187 164 Ekonomitjänster 1 504 1 143 1 520 Utvecklingstjänster 1 280 1 562 1 371 Grundtrygghetscentralen 4 554 4 375 5 570 Bildningscentralen 6 078 5 495 6 209 Tekniska centralen 846 843 1 211 Sammanlagt 14 613 13 605 16 045 *Sjukfrånvaro under arbetsdagar I tabell 14 presenteras antalet sjukdagar per central i förhållande till antalet anställda (ordinarie och visstidsanställda). Mest sjukfrånvaro förekom det inom utvecklingstjänsterna, minst inom förvaltningstjänsterna. TABELL 14. Sjukfrånvaro enligt central i förhållande till antalet anställda, ordinarie och visstidsanställda Central Sjukfrånvarodagar*/anställd 2010 2011 2012 Förvaltningstjänster 10,3 6,2 5,5 Ekonomitjänster 15,5 12,8 16,0 Utvecklingstjänster 16,8 21,4 17,8 Grundtrygghetscentralen 12,0 10,9 13,1 Bildningscentralen 12,5 11,2 13,0 14
Tekniska centralen 10,7 10,8 14,6 *Sjukfrånvaro under arbetsdagar Sjukfrånvaron under arbetsdagar uppgick till sammanlagt 16 045 och under kalenderdagar till 21 732 (veckoslut och lediga dagar ingår i denna siffra). TABELL 15. Sjukfrånvaro (hela personalen) 2010 2011 2012 Arbetsdagar 14 613 13 605 16 045 Kalenderdagar 19 854 18 263 21 732 *arbetsdagar, veckoslut och lediga dagar ingår Sammanlagt 888 arbetstagare var sjuklediga 2012. Andelen personer som varit sjukledig av hela personalen har hållits nästan oförändrad. TABELL 16. Antal arbetstagare som var sjuklediga Antal anställda som hade sjukledigt 2010 860 2011 852 2012 888 4. Personalutgifter 4.1. Lönejusteringar i enlighet med tjänste- och kollektivavtalen Lönejusteringarna enligt tjänste- och arbetskollektivavtalen inkluderade år 2012 en allmän förhöjning och lokala justeringspotter. I januari 2012 utbetalades också ett separat engångsbelopp på 150 euro. Staten deltog i kostnaden för engångsbeloppet genom att betala extra statsandelar till kommunerna. Allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA): Allmän förhöjning 1,7 % 1.1.2012 En centralt fördelad justeringspott på 0,7 % av avtalsenliga lönesumman 1.1.2012 Kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för teknisk personal (TS): Allmän förhöjning 1,7 % 1.1.2012 En centralt fördelad justeringspott på 0,3 % och en lokal justeringspott på 0,4 % av den avtalsenliga lönesumman 1.1.2012 15
Kommunala tjänstekollektivavtalet för läkare (LÄKTA): Allmän förhöjning 1,7 % 1.1.2012 En centralt fördelad justeringspott på 0,5 % och en lokal justeringspott på 0,4 % av den avtalsenliga lönesumman 1.1.2012 Kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA): Allmän förhöjning 1,7 % 1.1.2012 En centralt fördelad justeringspott på 0,8 % av avtalsenliga lönesumman 1.1.2012 De kommunala tjänste- och kollektivavtalen är i kraft 1.1.2012 28.2.2014. 4.2. De totala personalutgifterna De totala personalutgifterna uppgick till 48,9 miljoner euro (inklusive mötesarvoden). Ökningen i jämförelse med föregående år var 2,4 miljoner euro. TABELL 17. Totala personalutgifter Totala personalutgifter Miljoner euro 2010 2011 2012 Totallöneutgifter 33,8 34,8 36,8 Bikostnader 11,4 11,7 12,1 Sammanlagt 45,2 46,5 48,9 Penningersättning betalades för 7 229 övertidstimmar. Mest ersättning för övertid betalades i tekniska centralen. TABELL 18. Övertidstimmar Övertidstimmar* 2010 2011 2012 Förvaltningstjänster 21,4 27,5 0,0 Ekonomitjänster 423,0 98,7 293,1 Utvecklingstjänster 1 000,2 1 068,9 1 108,9 Grundtrygghetscentralen 1 282,5 1 807,2 1 723,9 Bildningscentralen 81,3 124,3 175,0 Tekniska centralen 4 110,3 3 335,8 3 927,9 Sammanlagt 6 918,7 6 462,4 7 228,8 16
*Innehåller övertidstimmar som matats i Populus som övertid 4.3. Utbildningsanslag För gemensam utbildning inom staden beviljades ett anslag på 65 000 euro för 2012. Med det gemensamma anslaget ordnades det utbildning om bl.a. följande teman: första hjäpen chefsskunskaper hur man gör en arbetsintervju att möta en våldsam kund kollektivavtalen olika it-kurser Av anslaget fördelades 27 400 euro till centralerna för ordnandet av egen utbildning. Tabell 19 redogör hur utbildningsanslagen använts enligt central. TABELL 19. Utbildningsanslag Utbildningsanslag 2012 Förvaltningstjänster 820 Ekonomitjänster 2 440 Utvecklingstjänster 1 900 Grundtrygghetscentralen 9 000 Bildningscentralen 11 340 Tekniska centralen 1 900 Gemensamt utbildningsanslag 37 600 Sammanlagt 65 000 4.4. Hälsovård och arbetshälsa I arbetarskyddskommissionens budget hade ett anslag på 426 000 euro reserverats för hälsovård för personalen, användningen uppgick till 462 785 euro (109 %). För tyky-verksamhet (hälsofrämjande arbete på arbetsplatser) reserverades 62 000 euro medan användningen var 48 712 euro (79 %). Tyky-verksamheten omfattade bl.a. idrotts- och motionsverksamhet, rekreations-, frilufts-, utbildnings- och arbetshälsodagar samt arbetshandledning. Det uppstod besparingar i de budgeterade tyky-medlen eftersom det användes mindre motions- och kultursedlar än förväntat och för att stadens gemensamma tyky-verksamhet genomfördes med kostnader som var mindre än de reserverade anslagen. 17
TABELL 20. Anslag som reserverats för hälsovård och tyky-verksamhet Kostnad 2010 Kostnad 2011 Budget 2012 Kostnad 2012 Användn. % Hälsovård 370 280 318 493 426 000 462 785 109 % Tyky-verksamhe t 52 247 49 931 62 000 48 712 79 % Antalet besök hos företagshälsovården mer än fördubblades från år 2011. Antalet besök uppgick till sammanlagt 8 359. Ökningen i antalet besök har påverkats förutom av den ökade sjukfrånvaron också av det nya förfarandet som beror på ändringarna i sjukförsäkringslagen och lagen om företagshälsovård (tidigt ingripande, utvärdering av arbetsförmåga, förhandlingar om arbetsförmåga, företagshälsovårdens utlåtanden om möjligheterna till fortsatt arbete). Också företagshälsovårdens förbättrade tillgång och tillgänglighet har ökat användningen av företagshälsovårdstjänster. TABELL 21. Besök hos företagshälsovården Besök 2010 2011 2012 Företagsläkare 2 408 2 075 3 859 Företagshälsovårdare 2 268 1 631 2 088 Företagsfysioterapeut 260 131 231 Företagspsykolog 217 92 169 Sammanlagt 5 153 3 929 8 359 5. Förvaltningsorgan 5.1. Personalsektionen Personalsektionen sköter handläggningen av de personalärenden som hör till staden i egenskap av arbetsgivare, såvida dessa inte hör till annan myndighet. Sektionen sammanträdde sex gånger och behandlade 54 ärenden. Stadsstyrelsens personalsektion bestod av sju medlemmar. Gren Olof, ordförande Erämaja Elias, vice ordförande Hakala Harri, ledamot Hydén Pia, ledamot Lindfors Leena, ledamot 18
Uotinen Päivi, ledamot Ylikauppila Kari, ledamot Stadsstyrelsens ordförande, stadsdirektören och förvaltningsdirektören har närvarorätt vid personalsektionens möten. Personalchefen var föredragande och arbetshälsokoordinatorn sekreterare. I personalsektionen behandlades bl.a. följande ärenden: personalplanen personalrapporten sommarjobb utbildningsplanen fördelningen av tyky-anslag lönejusteringar tillsättningstillstånd anhållan om tjänste-/arbetsledighet fördelning av justeringspotterna 5.2. Samarbetskommittén Samarbetskommittén behandlade personalärenden i enlighet med samarbetslagen. Samarbetskommittén sammanträdde fyra gånger och behandlade 33 ärenden. Kommittén bestod av 11 ordinarie medlemmar, varav fem representerade arbetsgivaren och sex personalen: Kaleva Olavi, arbetsgivarens representant, ordförande Grönholm Thomas, arbetsgivarens representant Kettunen Kirsi, arbetsgivarens representant Kinnunen Antti, arbetsgivarens representant Valkama Anne, arbetsgivarens representant Bengts Christer, FOSU, vice ordförande Lindfors Regina, FOSU Nyström Tom, Jyty Pakarinen Maria, Super Buddas Kirsi, Tehy Träskelin Hans, JHL Stadsstyrelsens ordförande, personalsektionens ordförande och förvaltningsdirektören har närvarorätt vid samarbetskommitténs möten. Kommitténs ordförande var föredragande och personalchefen teknisk sekreterare. Samarbetskommittén behandlade delvis samma ärenden som ovan nämnts i personalsektionen. Dessutom behandlade samarbetskommittén bokslutet för 2011 samt budgeten och ekonomiplanen för 2013. 5.3. Arbetarskyddskommissionen 19
Arbetarskyddskommissionen sköter stadens arbetarskydds- och arbetssäkerhetsärenden. Arbetarskyddskommissionen sammanträdde tre gånger och behandlade 26 ärenden. Arbetarskyddskommissionen hade sexton medlemmar: Hovi Anne, arbetarskyddschef, ordförande/sekreterare Forssell Ilse, arbetsgivarens representant Fronden Sten, arbetsgivarens representant Gustafsson Siv, arbetsgivarens representant Forslund Thua, representant för tjänstemännen Andergård-Stenstrand Lilian, representant för tjänstemännen Östman Maud, representant för tjänstemännen Hanhinen Outi, arbetarskyddsfullmäktig Hovi Raimo, arbetarskyddsfullmäktig Iivonen Jaana, arbetarskyddsfullmäktig Mäkelä Birgitta, arbetarskyddsfullmäktig Noroviita Timo, arbetarskyddsfullmäktig Pakarinen Maria, arbetarskyddsfullmäktig Palasmaa Juha-Pekka, arbetarskyddsfullmäktig Santaharju Anne, arbetarskyddsfullmäktig Weppling-Airikka Irene, arbetarskyddsfullmäktig Arbetsvälfärdskoordinator Anne Hovi var arbetarskyddschef och ordförande och sekreterare för kommissionen. Arbetarskyddskommissionen behandlade ärenden om arbetarskydd, företagshälsovård och arbetshälsa. TABELL 25. Sammandrag av nyckeltalen Nyckeltal 31.12.2012 2010 2011 2012 Antal tjänster/uppgifter 1 044,7 1 032,6 1 041,0 Årsverken 996,5 872,0 858,0 Personal 1 152 1 163 1 192 - ordinarie 903 901 905 - visstidsanställda 249 262 287 - bitjänster/uppgifter 132 148 148 Medelålder - hela personalen 46,1 46,0 46,0 - ordinarie personal 47,7 47,7 48,1 Könsfördelning % - kvinnor 85,0 85,0 85,5 - män 15,0 15,0 14,5 Frånvaro i arbetsdagar 66 090 68 116 73 392 - sjukdomar 13 934 12 980 15 668 - olycksfall / yrkessjukdom 679 625 377 - familjepolitiska skäl 8 787 8 950 10 108 - andra skäl 42 690 45 561 47 239 Övertidstimmar 6 919 6 462 7 229 20
Totala personalutgifter, miljoner 45,2 46,5 48,9 21