Upplands-Bro kommun Stockholms län 2008-12-03 rev. 2009-04-14 Riktlinjer för bebyggelse och markanvändning kring Kungsängens övnings - och skjutfält -med avseende på skjutbuller
Utredningen är gjord av SWECO Architects AB i Malmö genom Emma Pihl och Åsa Samuelsson på uppdrag av Upplands-Bro kommun. Projektnummer 3831102
Innehåll INLEDNING 4 syfte 4 övriga intressen 4 bakgrund 4 utredningsområdets avgränsning 4 kommunens ställningstagande 5 sammanfattning 6 UTREDNINGSOMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR 7 övergripande beskrivning av utredningsområdet 7 Kungsängens övnings- och skjutfält 8 RIKTLINJER FÖR BEBYGGELSE OCH MARKANVÄNDNING INOM UTREDNINGSOMRÅDET 11 bebyggelsegrupper 12 Näshagen Aske Vallbyvik Helgesta Ålsta, Arnberga Håbo-Tibble Kyrkby, Håbo-Tibble Svängsta a och b Långvreten Lövsta, norra och Lövsta, södra Mariedal, Mariedal-Durktorp Kyrkbytorp, Hällen Ringsvik-Svarsta Smällan enstaka bebyggelse utanför avgränsade bebyggelsegrupper 29 KÄLLOR 31
Inledning SYFTE Syftet med denna utredning, vars slutsatser avses arbetas in i översiktsplanen, är att ge riktlinjer för bebyggelse och markanvändning inom avgränsat område utan risk för att försvarsmaktens riksintresse skadas påtagligt. Det är framförallt frågan om var och i vilken omfattning ny bostadsbebyggelse samt omoch tillbyggnad av befintlig bostadsbebyggelse kan vara lämplig med hänsyn till försvarets verksamhet på Kungsängens övnings- och skjutfält som behandlas. En avvägning görs även mot var utbyggnad kan vara lämplig med hänsyn till vatten- och avloppssituationen inom området. Riktlinjerna för bebyggelse och markanvändning ska tydliggöra vilka utvecklingsmöjligheter samt vilka restriktioner som föreligger med hänsyn till skjutbuller och situationen för vatten och avlopp (VA) och därmed bidra till att förenkla möjligheterna för framtida eventuell planläggning och prövning av bygglovärenden inom området. ÖVRIGA INTRESSEN Det är viktigt att betona att i detta sammanhang prövas ny bebyggelse endast mot skjutbuller och VAfrågor. Vid hantering av eventuella nya detaljplaner och bygglov kommer hänsyn även att tas till andra intressen som ej beaktats i denna utredning. Detta kan medföra att de områden som här anses byggbara ur skjutbuller- och VA-synpunkt kanske inte är lämpliga för byggnation ur andra aspekter. BAKGRUND Utredningsområdet ligger inom det område som av försvarsmakten hävdas som riksintresse eftersom det kan påverkas av skjutbuller från Kungsängens övnings- och skjutfält. Konsekvenserna av detta har hittills varit en restriktiv hållning till ny bostadsbebyggelse samt om- och tillbyggnader av befintlig bebyggelse inom området. Under de senaste åren har man på andra ställen med liknande bullerförhållanden genomfört eller påbörjat arbete med riktlinjer för bebyggelseutveckling inom områden som är bullerstörda p g a sin närhet till skjutfält och därför utgörs av riksintresse för totalförsvaret. 1 Kommunen har i dessa fall tillsammans med försvarsmakten kommit fram till hur man kan medge viss komplettering av bostadsbebyggelse inom riksintresseområdet enligt vissa förutsättningar. Man menar bl a att förtätning och försiktig expansion av befintliga tätorter och bebyggelsegrupper samt en försiktig utveckling av enstaka bebyggelse på landsbygden är möjlig utan risk för att försvarsmaktens riksintresse skadas påtagligt. Förutsättningarna är bl a att ett tillräckligt avstånd till skjutfältet finns och att ny bebyggelse sker i anslutning till befintlig bebyggelse. Även kommunens tillväxtbehov samt förekomsten av andra bullerkällor som ger en bakgrundsnivå har varit viktigt. Under 2007 har kommunstyrelsen beslutat att Upplands-Bro kommun i samband med översynen av översiktsplanen ska ta fram riktlinjer för bebyggelse och markanvändning inom det område som i ÖP 2000 utpekats som utredningsområde. Man har även beslutat att utöka utredningsområdet med två områden av samlad bebyggelse belägna norr om Lejondalssjön (Lövsta, norra och Lövsta, södra). För närvarande pågår inom försvarsmakten en översyn av bullerkurvornas utbredning som planeras vara färdig under 2009. Med utgångspunkt från det kommer förmodligen även en översyn av riksintressets avgränsning att göras av länsstyrelsen. Detta kan till viss del komma att ändra förutsättningarna för området. UTREDNINGSOMRÅDETS AVGRÄNSNING Området avgränsas i väster av yttre gräns för utredningsområdet från ÖP 2000, vilket i stort överensstämmer med den yttre kurvan för påverkan från skjutbuller, 90 dbc Lx. I öster avgränsas området av yttre gränsen för övnings- och skjutfältet. I sydost ingår även två grupper med samlad bebyggelse som ligger inom övnings- och skjutfältet. 4 1 Policy för utbyggnad av bostäder kring Ravlunda skjutfält, Simrishamns kommun samt Bebyggelseutveckling inom riksintresse för totalförsvaret kring Ravlunda skjutfält, Kristianstads kommun
KOMMUNENS STÄLLNINGSTAGANDE Kommunen önskar att utvecklingen av utvecklingsområdet ska kunna ske enligt de förutsättningar som anges i avsnittet Riktlinjer för bebyggelse och markanvändning inom utredningsområdet, sid 11-30. Utgångspunkten är att om- och tillbyggnader, med en begränsad area, av befintlig bostadsbebyggelse bör vara rimlig utan risk för att försvarsmaktens riksintresse skadas påtagligt. Kommunen anser att en sådan utveckling av bebyggelsen inom området är viktig för att uppfylla kommunens tillväxtbehov samt för att kunna bibehålla en levande landsbygd. Ur miljösynpunkt föreslås anslutning till kommunens VA eller anordning av gemensamma anläggningar. Föreliggande riktlinjer för bebyggelse och markanvändning är kommunens förslag till hur frågan om bostadsbebyggelse inom delar av det område som omfattas av bullerpåverkan från Kungsängens övnings- och skjutfält kan hanteras. I anslutning till översiktsplanens samrådsskede kommer även en dialog att ske med försvarsmakten. UTREDNINGSOMRÅDE ORIENTERINGSKARTA utredningsområdet är beläget i norra delen av kommunen och gränsar i sin östra del till Kungsängens övnings- och skjutfält 5
SAMMANFATTNING Inom utredningsområdet föreslås att om- och tillbyggnad av befintliga bostadshus samt om- och tillbyggnad av andra befintliga byggnader kan tillåtas med en begränsad area inom de områden som utgörs av samlad bebyggelse. Inga nya bostadshus tillåts utan planläggning. För att åtgärda VA-problemen inom området föreslås anslutning till kommunens VA eller anordning av gemensamma anläggningar för bebyggelse inom avgränsade bebyggelsegrupper. Anslutning till kommunens VA avses i första hand ske i Lövsta, Näshagen och Långvreten, vilka ligger inom Lejondalssjöns avrinningsområde, samt Mariedal och Mariedal-Durktorp. Målet är att detta ska ske inom en 10-årsperiod från att nya översiktsplanen, ÖP 2010, blivit antagen. Utbyggnaden av kommunalt VA till dessa områden medför att ytterligare bebyggelse norr om dessa ges möjlighet till framtida anslutning. En VA-anslutning mot Sigtuna kommun bör särskilt utredas. Utanför avgränsade bebyggelsegrupper kan tillkommande enstaka bebyggelse (ej mer än en tillkommande bostad i anslutning till befintlig bebyggelse) tillåtas i den yttre bullerzonen, 90 dbc Lx. Om- och tillbyggnad av befintliga bostadshus samt om- och tillbyggnad av andra befintliga byggnader kan tillåtas med en begränsad area inom hela området. Vid framtida beslut om ny bebyggelse alternativt om- och tillbyggnad av befintlig bebyggelse inom området kommer även hänsyn att tas till andra intressen, exempelvis natur-, kultur- och landskapsbildsvärden, som inte behandlas i detta sammanhang. 6
Utredningsområdets förutsättningar ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV UTREDNINGSOMRÅDET Nuvarande markanvändning Utredningsområdet är beläget i norra delen av kommunen, väster om Kungsängens övnings- och skjutfält, och omfattar ca 2000 ha. Området karakteriseras av jordbruks- och kulturlandskap med ett antal mindre bebyggelsegrupper, varav ett flertal är eller har varit utpräglade fritidshusområden. I norra delen gränsar området till Mälaren. En stor del av bebyggelsegrupperna är koncentrerade till området kring väg 912. Bebyggelseutveckling Sedan arbetet med ÖP 2000 har bebyggelsetrycket i kommunen ökat allt mer både på landsbygden och i tätorterna. Inom utredningsområdet finns ett flertal fritidshusområden under omvandling där andelen permanentboende ökar. Intresset för att bosätta sig permanent inom dessa områden varierar beroende på bl a geografiskt läge och den i detaljplan tillåtna byggrätten. Upplands-Bro är en tillväxtkommun i Stockholmsregionen och man vill möjliggöra för fler att flytta till kommunen. Utbyggnaden inom kommunen koncentreras framförallt till tätorterna, men man ska även kunna välja att bo på landet. En levande landsbygd eftersträvas och varje kommundel ska utifrån sina förutsättningar utvecklas positivt. Inom utredningsområdet var antalet folkbokförda under 2007 knappt 950. Områden med byggnadsreglerande bestämmelser Inom utredningsområdet finns ett antal områden som omfattas av detaljplan eller utgörs av samlad bebyggelse. Detta redovisas mer ingående för respektive område under Riktlinjer för bebyggelse och markanvändning inom utredningsområdet, sid 11-30. Inom utredningsområdet finns 8 detaljplanelagda områden varav flertalet upprättats för fritidshus med små byggrätter och ofta stora tomter. Inom utredningsområdet finns ett 10-tal områden som utgörs av samlad bebyggelse. Flera av grupperna med samlad bebyggelse ligger i direkt anslutning till detaljplanelagda områden. Samlad bebyggelse föreligger om en bebyggelsegrupp utgörs av 10-20 hus och de bebyggda tomterna gränsar till varandra eller åtskiljs av endast väg, parkmark eller dylikt. Även enstaka fastigheter som gränsar till detaljplanelagt område anses ligga inom samlad bebyggelse. Avståndet mellan huvudbyggnaderna bör inte understiga 200 m. Byggoch miljönämnden i Upplands-Bro har fattat beslut om vilka områden som ska anses utgöras av samlad bebyggelse, dessa finns redovisade i kommunens översiktsplan. En översyn av områden med samlad bebyggelse görs i samband med arbetet med framtagandet av ÖP 2010. VA-situationen I flertalet bebyggelsegrupper inom utredningsområdet löses VA-försörjningen i dag individuellt. Miljöbelastningen är överlag hög och problemen ökar då fler bosätter sig permanent i områden som från början byggts för fritidsboende. foton från olika delar av utredningsområdet 7
KUNGSÄNGENS ÖVNINGS-OCH SKJUTFÄLT Beskrivning av övnings- och skjutfältsområdet och försvarets verksamhet Kungsängens övnings- och skjutfält utgörs i Upplands-Bro kommun av ett markområde som är ca 6300 ha stort och upptar en femtedel av kommunens yta. Kasernområdet med närövningsområdet ligger strax norr om Brunna. Övnings- och skjutfältet ligger norr om kasernområdet och avgränsas i norr och öster av Mälaren och sträcker sig i väster till Lejondalssjön. Bostadsbebyggelsen inom och angränsande till övningsoch skjutfältet påverkar i viss mån försvarsmaktens verksamhet. Delar av övningsområdet används inte för övning med lös ammunition med hänsyn till omkringliggande bostäder. Flygverksamheten i anslutning till Arlanda flygplats sätter också gränser för vapenanvändningen inom området. Allmänheten har tillträde till området som strövområde då fältet inte är avlyst för övning. På övnings- och skjutfältet genomförs militär utbildning av värnpliktiga och befäl. Övning sker med skarp ammunition på skjutbanor och skjutfält. Övning med lös ammunition genomförs i terrängen både på övnings- och skjutfältet. Skjutfältet är indelat i 13 stridsskjutningsområden. På övnings- och skjutfältet finns ett flertal utbildningsanordningar som är placerade i ytterkanterna av skjutfältet med skjutriktning in mot mitten. I den västra delen av övningsfältet sker färre övningar med tunga vapen och med vapen med gasutströmning bakåt p g a störningsrisk för närliggande bebyggelse. Riksintresse för totalförsvaret Verksamheten vid Kungsängens skjutfält hävdas av försvarsmakten som riksintresse för totalförsvaret med stöd av 3 kap 9 Miljöbalken. Försvarsmakten hävdar riksintresse för totalförsvaret innanför bullerkurvan för 90 dbc Lx (grovkalibrig ammunition). Omgivningspåverkan redovisas enligt PBL/NRL underlag 47, FM deltagande i fysisk planering, 1998-10-01. I samband med att beslut om förordnande enligt 12 kap 4 PBL (se avsnittet nedan) togs fram gjordes en schematisk tolkning av bullerkurvans utbredning och det är detta som formellt sett utgör riksintresseområdet. Gräns för yttre bullerkurva och för 12:4 förordnandet sammanfaller dock i stort sett med varandra. Bullerkurvorna är gjorda efter beräkningar från 1998 utifrån vissa skjutplatser och är schablonmässiga. Linjen representerar ett skott och utgör en indikation på var i området det kan finnas risk för buller från skjutfältet. Ljudutbredningen har beräknats för att illustrera sämsta möjliga förhållanden och är gjord utifrån att medvind råder i alla riktningar och att marken är plan. I Miljöbalkens 3 kap 9 står att Mark- och vattenområden som har betydelse för totalförsvaret skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt motverka totalförsvarets intressen. Områden som är av riksintresse på grund av att de behövs för totalförsvarets anläggningar skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. Med utgångspunkt från den uppdatering av bullerkurvorna som pågår (se vidare under avsnitt PBL/NRL underlag 47, Försvarsmaktens deltagande i fysisk planering) kommer även riksintressets avgränsning att ses över. Förordnande enligt 12 kap 4 PBL Länsstyrelsen har utfärdat ett förordnande enligt 12 kap 4 PBL kring Kungsängens skjutfält, enligt beslut 2003-07-01. Inom detta område ska Länsstyrelsen pröva kommunens beslut om bygglov och förhandsbesked för nyetablering av bostadshus och verksamheter samt tillbyggnader som inte är att anse som kompletteringsåtgärder. Förordnandet gäller inte inom områden som är detaljplanelagda och där beslutet följer planens bestämmelser. Bestämmelser enligt miljöskyddslagen Länsstyrelsen har enligt miljöskyddslagen (bestämmelserna fastställda av koncessionsnämnden för miljöskydd 1998-01-27) samt beslut 1999-04-29 angående begränsningar av verksamheten kvälls- och nattetid inom delar av Kungsängens skjutfält lämnat följande tillstånd till försvarsmakten. 8
Skjutning och sprängning får bedrivas under maximalt 310 dygn/år enligt följande fördelning: Tider Vardagar mån-fre Helgdagar lör-, sön- och helgdag dagtid 07.00-17.00 220 dagar 90 dagar kvällstid 17.00-22.00 150 kvällar 75 kvällar nattetid 22.00-07.00 100 nätter 50 nätter Ytterligare restriktioner finns bl a för hur många dagar per år som befintliga fasta skjutområden för stridsskjutning får användas, hur många dagar per år som skjutfältet får användas som målområde för attackflyg samt hur många dagar per år som helikopterförband får öva inom övnings- och skjutfältet. För att inte överskrida antalet skjutdagar är vissa dagar (helgdagar och måndagar) skjutfria. PBL/NRL underlag 47, Försvarsmaktens deltagande i fysisk planering PBL/NRL underlag 47, Försvarsmaktens deltagande i fysisk planering från 1998 utgör bedömningsgrund för försvarsmakten vid planläggning och byggande inom de områden som utgörs av riksintresse för totalförsvaret. I detta underlag definieras även det av försvarsmakten hävdade riksintresset. Underlaget har tagits fram av försvarsmakten i samarbete med Boverket. Inom försvarsmakten pågår nu arbete med att ta fram ett nytt material med uppdaterade bullerkurvor som ska ersätta nuvarande underlag. Tills detta är fastställt gäller dock PBL/NRL underlag 47, Försvarsmaktens deltagande i fysisk planering. Följande utdrag hämtade från PBL/NRL underlag 47, Försvarsmaktens deltagande i fysisk planering visar hur försvarsmakten resonerar i olika fall: Generellt om tillkomst av bostadsbebyggelse Tillkomst av bostadsbebyggelse eller annan störningskänslig verksamhet inom bullerstörda områden kan komma att begränsa möjligheterna att utnyttja skjut- eller flygfält eftersom hänsyn måste tas till störningar och andra olägenheter som drabbar de boende. Förändringar i mark- och vattenanvändning måste därför bedömas utifrån de krav som kan komma att riktas mot den störande verksamheten. Befintliga övnings- och skjutfält är så etablerade att de måste betraktas som omöjliga att flytta till något annat område. Boende inom bullerstörda områden kan framföra skadeståndsanspråk eller begära inlösen enligt miljöskadelagens regler. Att det finns bebyggelse inom bullerstörda områden kan inte i sig tas till intäkt för att godkänna etablering av ytterligare tillkommande bebyggelse. Detaljplanelagda områden Byggande i enlighet med befintlig plan kan inte vägras. Byggnadsnämnd kan dock vilandeförklara en ansökan om lov om arbete påbörjas för att ändra eller upphäva planen. Fritidshus Även bostäder med en sporadisk användning, ex fritidshus, ställer krav på boendemiljön. Fritidshus kan dessutom ofta enkelt omvandlas till permanentbostad. Om- och tillbyggnader P.g.a. den höga miljöbelastningen kan inga om- och tillbyggnader tillåtas utan utbyggt kommunalt vattenoch avlopp (VA) alternativt gemensam VA-anläggning. Därefter kommer det som regel att kunna medges om- och tillbyggnader av befintliga bostadshus, som i sig inte medför ett förändrat boende. Exempelvis kommer det med utbyggt kommunalt VA alternativt gemensam VA-anläggning att kunna tillåtas duschoch tvättutrymmen i fritidshus, utökning av bostadsytan i etablerat permanenthus, nytt garage, förråd och mindre gäststuga. Även bostadsbyggnader för de areella näringarnas behov ska vara möjligt. Bostadsbyggnader för de areella näringarnas behov Bostadsbyggnader för de areella näringarnas behov har ansetts så nära knutna till driften av jord- eller 9
skogsbruksfastigheten att de inte bör betraktas som objekt att omsätta på en allmän bostadsmarknad. Benägenheten att tåla miljömässiga olägenheter har genom knytningen till fastighetsdriften antagits vara något större än på en bostadsmarknad där boende på landet mer föranletts av föreställningar om miljöfördelar. Vid generationsskiftesbyggande har önskemål ibland varit att få uppföra flera byggnader än vad som motiverats av enbart byte av driftsansvar. Dessa extra tomter/bostadsbyggnader kommer inte att ha samma knytning till näringens behov som generationsväxlingsbostaden. De kan därför bedömas från samma utgångspunkt som tillämpas för övrig bostadsetablering inom bullerzonen. Som regel medger försvarsmakten därför inte någon extrabyggnad. Allmänt om skottbuller Metod Vid mätning eller beräkning av ljud används en form av elektroniska vägningsfilter (A, B, C och D-filter) för att efterlikna örats hörnivåer. Ljud redovisas i enheten db. Ljud från skott och explosioner som orsakar en plötslig och kortvarig tryckförändring anges i enheter som är lämpliga för impulsljud. För finkalibrig ammunition redovisas bullervärden i dba Imp och för grovkalibrig ammunition i dbc Lx. För ljud med normala frekvenser och ljudstyrkor skrivs mätvärdet dba. För ljud med dominerande låga frekvenser skrivs mätvärdet dbc. Ljudutbredningen har i detta fall beräknats för att illustrera sämsta möjliga förhållanden. Detta innebär att den gjorts med förutsättningen att medvind råder i alla riktningar och att marken är plan. Ljudets spridning kan påverkas av avstånd, marktyp, höjdförhållanden, vindförhållanden, temperatur och luftfuktighet. Riktvärden för buller Regeringen har 1998 fastställt riktvärden för buller från grovkalibriga vapen enligt följande: 95 dbc Lx för områden där antalet skott, med en ljudnivå på mer än 90 dbc Lx, överskrider ca 100 skott per år. 100 dbc Lx för områden där antalet skott, med en ljudnivå på mer än 90 dbc Lx, underskrider ca 100 skott per år. I områden där bullerexponeringen överstiger dessa värden bör skjutning under kvälls- och nattetid begränsas. Värdena avser ljudnivån från ett enskilt skott. Riktvärdena skärps med 5 db om antalet skott överstiger 100 om året. Förutom dessa riktvärden för grovkalibrig ammunition finns även riktvärden för finkalibrig ammunition enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från skjutbanor, NFS 2005:15. 10
I detta avsnitt ges riktlinjer för en lämplig bebyggelseutveckling inom utredningsområdet med hänsyn till försvarets verksamhet och bullerstörningar från denna. Även VA-situationen inom utredningsområdet har vägts in i bedömningen. Riktlinjerna är uppdelade i ställningstaganden för bebyggelsegrupper och för enstaka bebyggelse utanför avgränsade bebyggelsegrupper. Vid framtida beslut om eventuell ny bebyggelse alternativt om- och tillbyggnad av befintlig bebyggelse inom området kommer även hänsyn att tas till andra intressen, exempelvis natur-, kultur- och landskapsbildsvärden, som inte behandlas i detta sammanhang. 90 dbc Lx 95 dbc Lx Aske Vallbyvik Smällan Ringsvik- Svarsta Helgesta 100 dbc Lx Riktlinjer för bebyggelse och markanvändning inom utredningsområdet Håbo- Tibble Ålsta, Arnberga Kyrkbytorp, Hällen Mariedal, Mariedal-Durktorp Kungsängens övningsoch skjutfält Långvreten Näshagen Lövsta, norra Stentorp Lövsta, södra ORIENTERINGSKARTA med bebyggelsegrupper inom utredningsområdet markerade 11
BEBYGGELSEGRUPPER Med bebyggelsegrupp avses här de grupper av bebyggelse inom området som omfattas av detaljplan eller utgörs av samlad bebyggelse. Inom området kan följande bebyggelsegrupper avgränsas: Näshagen (inom 90 dbc Lx) Aske (inom 90 dbc Lx) Vallbyvik (inom 90-95 dbc Lx) Helgesta (inom 90-95 dbc Lx) Ålsta, Arnberga (inom 90-95 dbc Lx) Håbo-Tibble Kyrkby, Håbo-Tibble-Svängsta a och b (inom 90-95 dbc Lx) Långvreten (inom 90-95 dbc Lx) Lövsta, norra och Lövsta, södra (inom övningsområdet och 90-95 dbc LX) Mariedal, Mariedal-Durktorp (inom 90-100 dbc Lx) Kyrkbytorp, Hällen (inom 95 dbc Lx) Ringsvik-Svarsta (inom 95-100 dbc Lx) Smällan (inom 95-100 dbc Lx) bebyggelsegrupper 12
Läsanvisning för kartor: På följande sidor ges riktlinjer för respektive bebyggelsegrupp. De grupper av bebyggelse som hänger samman med varandra redovisas gemensamt. Till respektive bebyggelsegrupp hör en karta. På kartorna anges vilka områden som omfattas av detaljplan alternativt samlad bebyggelse. På kartorna redovisas även inom vilken bullerzon området är beläget. Detta ska ses som en ungefärlig information om bullersituationen och kan ej utläsas som exakta gränser. Bullerkurvorna är intolkade digitalt från Försvarsmaktens underlag och redovisas endast utanför övnings- och skjutfältets gräns. Övrigt bakgrundsbuller På andra ställen med liknande bullerproblematik har man gjort bedömningen att i bebyggelsegrupper kan den allmänna bakgrundsnivån när det gäller buller vara sådan att effekten av skottbuller blir mindre än utanför bebyggelsegrupperna där bakgrundsnivån oftast är lägre. Det bakgrundsbuller som kan vara relevant i detta fall är framförallt från lokaltrafik och genomfartstrafik samt i viss utsträckning buller från jordbruksverksamhet. En mindre del av området (del av Mariedal och Näshagen samt Lövsta) påverkas även av flygbuller från Arlanda. 2 VA-situationen I delar av området är VA-problemen stora. I dag finns problem utifrån både miljö- och hälsoskyddsaspekter. Detta beror på att kvaliteten på flertalet enskilda avlopp är dålig vilket leder till närsaltläckage till Lejondalssjön samt att dricksvattenbrunnar riskerar att förorenas. I dag sker en permanentning i området som också förväntas öka vilket förvärrar problemen ytterligare. För att åtgärda dessa problem föreslås anslutning till kommunens VA eller anordning av gemensamma anläggningar. Anslutning till kommunens VA avses i första hand ske i Lövsta, Näshagen och Långvreten, vilka ligger inom Lejondalssjöns avrinningsområde, samt Mariedal och Mariedal-Durktorp. Målet är att detta ska ske inom en 10-årsperiod från att nya översiktsplanen, ÖP 2010, blivit antagen. Utbyggnaden av kommunens VA till dessa områden medför att ytterligare bebyggelse norr om dessa ges möjlighet till framtida anslutning. Anslutning till kommunens VA förutsätter dock inte planläggning i utredningsområdet. En VA-anslutning mot Sigtuna kommun bör särskilt utredas gemensamt mellan kommunerna och Norrvatten. En sådan VA-lösning kan medföra anslutningsmöjligheter för Vallbyvik och områden söder därom och ökar möjligheten till reservvattenförsörjning för båda kommunerna. Ställningstagande för bebyggelsegrupper Inom avgränsade områden utanför detaljplan föreslår kommunen att om- och tillbyggnader av befintliga bostadshus samt om- och tillbyggnad av andra befintliga byggnader kan tillåtas med en begränsad area, utan förhinder med avseende på bullerstörningar från Kungsängens övnings- och skjutfält. Att en sådan utveckling av befintliga bebyggelsegrupper möjliggörs är viktigt för att bibehålla en levande landsbygd. Inom området tillåts med hänsyn till områdets läge i anslutning till skjutfältet samt med hänsyn till VAsituationen inga nya bostadshus utan planläggning. Övriga intressen Det är viktigt att betona att i detta sammanhang prövas ny bebyggelse endast mot skjutbuller och VA-frågor. Vid hantering av nya detaljplaner och bygglov inom avgränsade bebyggelseområden kommer hänsyn även att tas till andra intressen som ej beaktats i denna utredning. Detta kan medföra att de områden som här anses byggbara ur buller- och VA-synpunkt kanske inte är lämpliga för nybyggnation ur andra aspekter. 2 Enligt beslut av länsstyrelsen i Stockholms län har utbredningen av influensområdet kring Arlanda slagits fast under sommaren 2008. En del av influensområdet som berörs eller kan komma att beröras av maxbullernivåer överstigande 70 db(a) tre gånger per årsmedeldygn sträcker sig in över utredningsområdets södra del. Förutsättningarna inom influensområdet och förslag till bebyggelsereglerande riktlinjer kommer att redovisas under hösten 2008. 13
Näshagen Kungsängens övnings- och skjutfält 90 dbc Lx Näshagen omfattas av detaljplan. Området är ett fritidshusområde där en del av fastigheterna i dag är permanentbebodda. Området ligger inom den yttre bullerzonen, 90 dbc Lx. Enligt detaljplanen tillåts en byggrätt på max 80 kvm per fastighet. Minsta tomtstorlek är 1000 kvm. VA-lösningarna inom området är enskilda. Ca 80 av 90 fastigheter har enskilda avloppslösningar som är äldre än 15 år eller saknar avlopp varför miljöbelastningen från dessa bedöms vara hög. 14
Ställningstagande för bebyggelse inom avgränsat område För att åtgärda VA-problemen föreslås anordning av gemensamma anläggningar eller anslutning till kommunens VA. Vid eventuell anslutning till kommunens VA är målet att det ska ske inom en 10-årsperiod från att nya översiktsplanen, ÖP 2010, blivit antagen. Anslutning till kommunens VA förutsätter dock inte planläggning. 15
Aske 90 dbc Lx Aske utgörs av samlad bebyggelse. I Aske ligger Aske herrgård som används som kursgård. Under de senaste decennierna har flera nybyggen tillkommit i anslutning till kursverksamheten. Bebyggelsen i övrigt utgörs av ett fåtal bostadsbyggnader samt byggnader för jordbruksverksamhet. Huvuddelen av området ligger på bullerkurvan för 90 dbc Lx. Västra delen ligger utanför bullerpåverkansområdet. För kursgården finns en gemensam anläggning för vatten och avlopp. För övriga fastigheter, som endast är ett fåtal, är VA-lösningarna enskilda. Ställningstagande för bebyggelse inom avgränsat område Inom området tillåts inga nya bostadshus utan planläggning. Undantag görs för bostadshus som ersätter ett befintligt och ska uppföras på samma plats och med samma areal. P.g.a. den höga miljöbelastningen tillåts inga om- och tillbyggnader utan utbyggt kommunalt vatten och avlopp (VA) alternativt gemensam VA-anläggning. En eventuell anslutning till kommunens VA-anläggning kan ske först efter färdigställande av anslutning till området Håbo-Tibble och norr därom. Anslutning till kommunens VA förutsätter dock inte planläggning. Efter indragning av kommunalt VA eller gemensam VA-anläggning gäller följande: Om- och tillbyggnader av befintliga bostadshus kan tillåtas med 25% av byggnadsarean. Om- och tillbyggnad av en komplementbyggnad kan tillåtas. Komplementbyggnadens totala area får uppgå till högst 50 kvm men får inte överstiga 1/3 av huvudbyggnadens byggnadsarea. Ändrad användning av övriga byggnader till bostadshus tillåts inte. 16
Vallbyvik 95 dbc Lx Vallbyvik är ett tidigare fritidshusområde där en del av fastigheterna i dag är permanentbebodda. Området är beläget vid Mälaren och utgörs av samlad bebyggelse. Området ligger på gränsen mellan 90 och 95 dbc Lx. VA-lösningarna inom området är enskilda. Ca 21 av 25 fastigheter har enskilda avloppslösningar som är äldre än 15 år eller saknar avlopp varför miljöbelastningen från dessa bedöms vara hög. Ställningstagande för bebyggelse inom avgränsat område Inom området tillåts inga nya bostadshus utan planläggning. Undantag görs för bostadshus som ersätter ett befintligt och ska uppföras på samma plats och med samma areal. P.g.a. den höga miljöbelastningen tillåts inga om- och tillbyggnader utan utbyggt kommunalt vatten och avlopp (VA) alternativt gemensam VA-anläggning. En eventuell anslutning till kommunens VA-anläggning kan ske först efter färdigställande av anslutning till områdena söder om Vallbyvik. Anslutning till kommunens VA förutsätter dock inte planläggning. Efter indragning av kommunalt VA eller gemensam VA-anläggning gäller följande: Om- och tillbyggnader av befintliga bostadshus kan tillåtas med 25% av byggnadsarean. Om- och tillbyggnad av en komplementbyggnad kan tillåtas. Komplementbyggnadens totala area får uppgå till högst 50 kvm men får inte överstiga 1/3 av huvudbyggnadens byggnadsarea. Ändrad användning av övriga byggnader till bostadshus tillåts inte. 17
Helgesta 95 dbc Lx Helgesta är ett litet område med utspridd bebyggelse och utgörs av samlad bebyggelse. Inom området finns även ett stuteri. Området ligger på gränsen mellan 90 och 95 dbc Lx. VA-lösningarna inom området är enskilda. Ca 12 av 13 fastigheter har enskilda avloppslösningar som är äldre än 15 år eller saknar avlopp varför miljöbelastningen från dessa bedöms vara hög. Ställningstagande för bebyggelse inom avgränsat område Inom området tillåts inga nya bostadshus utan planläggning. Undantag görs för bostadshus som ersätter ett befintligt och ska uppföras på samma plats och med samma areal. P.g.a. den höga miljöbelastningen tillåts inga om- och tillbyggnader utan utbyggt kommunalt vatten och avlopp (VA) alternativt gemensam VA-anläggning. En eventuell anslutning till kommunens VA-anläggning kan ske först efter färdigställande av anslutning till området Håbo-Tibble och norr därom. Anslutning till kommunens VA förutsätter dock inte planläggning. Efter indragning av kommunalt VA eller gemensam VA-anläggning gäller följande: Om- och tillbyggnader av befintliga bostadshus kan tillåtas med 25% av byggnadsarean. Om- och tillbyggnad av en komplementbyggnad kan tillåtas. Komplementbyggnadens totala area får uppgå till högst 50 kvm men får inte överstiga 1/3 av huvudbyggnadens byggnadsarea. Ändrad användning av övriga byggnader till bostadshus tillåts inte. 18
Ålsta, Arnberga 95 dbc Lx Ålsta Kungsängens övnings- och skjutfält Arnberga 95 dbc Lx Inom området finns Ålsta som omfattas av detaljplan samt Arnberga som utgörs av samlad bebyggelse. Ålsta är ett fritidshusområde där en del av fastigheterna i dag är permanentbebodda. Arnberga gränsar till Ålsta och utgörs av stora tomter. Enligt detaljplanen tillåts en byggrätt på max 80 kvm per fastighet. Minsta tomtstorlek är 1200 kvm. För en mindre del av området, omfattande två fastigheter, tillåts en byggrätt på max 120 kvm. Området ligger på gränsen mellan 90 och 95 dbc Lx och gränsar i öster till övnings- och skjutfältet. VA-lösningarna inom området är enskilda. Ca 26 av 29 fastigheter har enskilda avloppslösningar som är äldre än 15 år eller saknar avlopp varför miljöbelastningen från dessa bedöms vara hög. Ställningstagande för bebyggelse inom avgränsat område Utanför detaljplanelagt område tillåts inga nya bostadshus utan planläggning. Undantag görs för bostadshus som ersätter ett befintligt och ska uppföras på samma plats och med samma areal. P.g.a. den höga miljöbelastningen tillåts inga om- och tillbyggnader utan utbyggt kommunalt vatten och avlopp (VA) alternativt gemensam VA-anläggning. En eventuell anslutning till kommunens VAanläggning kan ske först efter färdigställande av anslutning till området Håbo-Tibble. Anslutning till kommunens VA förutsätter dock inte planläggning. Efter indragning av kommunalt VA eller gemensam VA-anläggning gäller följande utanför detaljplanelagt område: Om- och tillbyggnader av befintliga bostadshus kan tillåtas med 25% av byggnadsarean. Om- och tillbyggnad av en komplementbyggnad kan tillåtas. Komplementbyggnadens totala area får uppgå till högst 50 kvm men får inte överstiga 1/3 av huvudbyggnadens byggnadsarea. Ändrad användning av övriga byggnader till bostadshus tillåts inte. 19
Håbo-Tibble Kyrkby, Håbo-Tibble-Svängsta a och b Håbo-Tibble-Svängsta b Håbo-Tibble kyrkby 95 dbc Lx Håbo-Tibble-Svängsta a Inom området finns Håbo-Tibble Kyrkby som omfattas av detaljplan samt Håbo-Tibble Svängsta a och b som utgörs av samlad bebyggelse och i norr respektive söder gränsar till det detaljplanelagda området. Området utgörs av permanentbostäder. Håbo-Tibble Kyrkby är en modern kyrkby med ekologiska förtecken uppförd kring 1970-1990 samlad kring den gamla sockenkyrkan. Inom Håbo-Tibble Kyrkby finns även förskola, kyrka, idrottsplats, föreningsgård och ett kontorshus. Håbo-Tibble Svängsta a gränsar till Håbo-Tibble Kyrkby i söder och utgörs av både äldre socken-byggnader och nyare bebyggelse. Gränsande till Håbo-Tibble Kyrkby i norr ligger Håbo-Tibble Svängsta b. Huvuddelen av området ligger inom bullerkurvan för 90 dbc Lx. Södra delen av Håbo-Tibble Svängsta a ligger inom bullerkurvan för 95 dbc Lx. Enligt detaljplanen för Håbo-Tibble Kyrkby tillåts en byggrätt på max 25% av tomtytan. Minsta tomtstorlek är 800 kvm. För Håbo-Tibble Kyrkby finns en gemensam vatten- och avloppsanläggning där vattentillgången är begränsad och reningsverket maxbelastat. I övrigt är VA-lösningarna inom området enskilda. Ca 33 av 34 fastigheter har enskilda avloppslösningar som är äldre än 15 år eller saknar avlopp varför miljöbelastningen från dessa bedöms vara hög. Ställningstagande för bebyggelse inom avgränsat område Utanför detaljplanelagt område tillåts inga nya bostadshus utan planläggning. Undantag görs för bostadshus som ersätter ett befintligt och ska uppföras på samma plats och med samma areal. P.g.a. den höga miljöbelastningen tillåts inga om- och tillbyggnader utan utbyggt kommunalt vatten och avlopp (VA) alternativt gemensam VA-anläggning. En eventuell anslutning till kommunens VAanläggning kan ske först efter färdigställande av anslutning till områdena Näshagen, Långvreten, Mariedal och Mariedal-Durktorp. Anslutning till kommunens VA förutsätter dock inte planläggning. Efter indragning av kommunalt VA eller gemensam VA-anläggning gäller följande utanför detaljplanelagt område: Om- och tillbyggnader av befintliga bostadshus kan tillåtas med 25% av byggnadsarean. Om- och tillbyggnad av en komplementbyggnad kan tillåtas. Komplementbyggnadens totala area får uppgå till högst 50 kvm men får inte överstiga 1/3 av huvudbyggnadens byggnadsarea. Ändrad användning av övriga byggnader till bostadshus tillåts inte. 20
Långvreten 95 dbc Lx Kungsängens övningsoch skjutfält Långvreten omfattas av detaljplan. Området är ett fritidshusområde där en del av fastigheterna i dag är permanentbebodda. Området ligger på gränsen mellan 90 och 95 dbc Lx. Enligt detaljplanen tillåts för huvuddelen av området en byggrätt på max 80 kvm per fastighet och en minsta tomtstorlek om 1000 kvm och för mindre delar 1700 kvm. För en del av området tillåts en byggrätt på max 60 kvm per fastighet och en minsta tomtstorlek om 1600 kvm. VA-lösningarna inom området är enskilda. Ca 70 av 90 fastigheter har enskilda avloppslösningar som är äldre än 15 år eller saknar avlopp varför miljöbelastningen från dessa bedöms vara hög. Ställningstagande för bebyggelse inom avgränsat område För att åtgärda VA-problemen föreslås anordning av gemensamma anläggningar eller anslutning till kommunens VA. Vid eventuell anslutning till kommunens VA är målet att det ska ske inom en 10-årsperiod från att nya översiktsplanen, ÖP 2010, blivit antagen. Anslutning till kommunens VA förutsätter dock inte planläggning. 21
Lövsta, norra och Lövsta, södra Kungsängens övnings- och skjutfält Lövsta, norra Kungsängens övnings- och skjutfält Lövsta, södra 22
Inom området finns två grupper med bebyggelse, vilka utgörs av samlad bebyggelse. Områdena ligger innanför övningsfältets gräns, Lövsta, norra inom 95 dbc Lx och Lövsta, södra inom 90 dbc Lx. Lövsta, södra, vid Lejondalssjön, har tillsammans med Stentorp (öster om utredningsområdet) en gemensam anläggning för vatten och avlopp, varför miljöbelastningen är låg. För Lövsta, norra är VA-lösningarna enskilda. Ca 15 av 15 fastigheter har enskilda avloppslösningar som är äldre än 15 år eller saknar avlopp varför miljöbelastningen från dessa bedöms vara hög. Ställningstagande för bebyggelse inom avgränsat område Inom området tillåts inga nya bostadshus utan planläggning. Undantag görs för bostadshus som ersätter ett befintligt och ska uppföras på samma plats och med samma areal. P.g.a. den höga miljöbelastningen tillåts inga om- och tillbyggnader utan utbyggt kommunalt vatten och avlopp (VA) alternativt gemensam VA-anläggning. Vid eventuell anslutning till kommunens VA är målet att det ska ske inom en 10-årsperiod från att nya översiktsplanen, ÖP 2010, blivit antagen. Anslutning till kommunens VA förutsätter dock inte planläggning. Efter indragning av kommunalt VA eller gemensam VA-anläggning gäller följande: Om- och tillbyggnader av befintliga bostadshus kan tillåtas med 25% av byggnadsarean. Om- och tillbyggnad av en komplementbyggnad kan tillåtas. Komplementbyggnadens totala area får uppgå till högst 50 kvm men får inte överstiga 1/3 av huvudbyggnadens byggnadsarea. Ändrad användning av övriga byggnader till bostadshus tillåts inte. 23
Mariedal, Mariedal-Durktorp 95 dbc Lx 100 dbc Lx Mariedal-Durktorp Mariedal Kungsängens övningsoch skjutfält Inom området finns Mariedal som omfattas av detaljplan samt Mariedal-Durktorp som utgörs av samlad bebyggelse. Mariedal-Durktorp gränsar i sin sydvästra del till Mariedal. Mariedal är ett fritidshusområde där en del av fastigheterna i dag är permanentbebodda. Området ligger huvudsakligen på gränsen mellan 90 och 95 dbc Lx. Den nordöstra delen av Mariedal-Durktorp ligger dock inom 100 dbc Lx. Enligt detaljplanen för Mariedal är minsta tomtstorlek 1000 kvm. För större delen av området tillåts 24
en byggrätt på max 80 kvm per fastighet, och för en mindre del av området får byggrätten vara max en femtedel av fastighetens area. VA-lösningarna inom området är enskilda. Ca 70 av 90 fastigheter har enskilda avloppslösningar som är äldre än 15 år eller saknar avlopp varför miljöbelastningen från dessa bedöms vara hög. Ställningstagande för bebyggelse inom avgränsat område Utanför detaljplanelagt område tillåts inga nya bostadshus utan planläggning. Undantag görs för bostadshus som ersätter ett befintligt och ska uppföras på samma plats och med samma areal. P.g.a. den höga miljöbelastningen tillåts inga om- och tillbyggnader utan utbyggt kommunalt vatten och avlopp (VA) alternativt gemensam VA-anläggning. Vid eventuell anslutning till kommunens VA-anläggning är målet att det ska ske inom en 10-årsperiod från att nya översiktsplanen, ÖP2010, blivit antagen. Anslutning till kommunens VA förutsätter dock inte planläggning. Efter indragning av kommunalt VA eller gemensam VA-anläggning gäller följande utanför detaljplanelagt område: Om- och tillbyggnader av befintliga bostadshus kan tillåtasmed 25% av byggnadsarean. Om- och tillbyggnad av en komplementbyggnad kan tillåtas. Komplementbyggnadens totala area får uppgå till högst 50 kvm men får inte överstiga 1/3 av huvudbyggnadens byggnadsarea. Ändrad användning av övriga byggnader till bostadshus tillåts inte. 25
Kyrkbytorp, Hällen 95 dbc Lx Kyrkbytorp 100 dbc Lx Hällen Inom området finns Kyrkbytorp som omfattas av detaljplan samt Hällen som utgörs av samlad bebyggelse. Hällen gränsar i sin norra del till Kyrkbytorp. Ett visst ökat permanentboende finns i Kyrkbytorp som utgörs av fritidshus. Området ligger inom 95 dbc Lx. Enligt detaljplanen för Kyrkbytorp tillåts för halva området en maximal byggrätt på 160 kvm och för andra halvan max 60 kvm. Minsta tomtstorlek är 1200 kvm. VA-lösningarna inom området är enskilda. Ca 23 av 27 fastigheter har enskilda avloppslösningar som är äldre än 15 år eller saknar avlopp varför miljöbelastningen från dessa bedöms vara hög. Ställningstagande för bebyggelse inom avgränsat område Utanför detaljplanelagt område tillåts inga nya bostadshus utan planläggning. Undantag görs för bostadshus som ersätter ett befintligt och ska uppföras på samma plats och med samma areal. P.g.a. den höga miljöbelastningen tillåts inga om- och tillbyggnader utan utbyggt kommunalt vatten och avlopp (VA) alternativt gemensam VA-anläggning. En eventuell anslutning till kommunens VAanläggning kan ske först efter färdigställande av anslutning till områdena Näshagen, Långvreten, Mariedal och Mariedal-Durktorp. Anslutning till kommunens VA förutsätter dock inte planläggning. Efter indragning av kommunalt VA eller gemensam VA-anläggning gäller följande utanför detaljplanelagt område: Om- och tillbyggnader av befintliga bostadshus kan tillåtas med 25% av byggnadsarean. Om- och tillbyggnad av en komplementbyggnad kan tillåtas. Komplementbyggnadens totala area får uppgå till högst 50 kvm men får inte överstiga 1/3 av huvudbyggnadens byggnadsarea. Ändrad användning av övriga byggnader till bostadshus tillåts inte. 26
Ringsvik-Svarsta 100 dbc Lx Kungsängens övningsoch skjutfält Ringsvik-Svarsta är ett litet område med utspridd bebyggelse. Området är beläget vid Mälaren och utgörs av samlad bebyggelse. Området ligger på gränsen mellan 95 och 100 dbc Lx. VA-lösningarna inom området är enskilda. Troligen har alla de 15 fastigheterna enskilda avloppslösningar som är äldre än 15 år eller saknar avlopp varför miljöbelastningen från dessa bedöms vara hög. Ställningstagande för bebyggelse inom avgränsat område Inom området tillåts inga nya bostadshus utan planläggning. Undantag görs för bostadshus som ersätter ett befintligt och ska uppföras på samma plats och med samma areal. P.g.a. den höga miljöbelastningen tillåts inga om- och tillbyggnader utan utbyggt kommunalt vatten och avlopp (VA) alternativt gemensam VA-anläggning. En eventuell anslutning till kommunens VA-anläggning kan ske i samband med anslutning av Vallbyvik. Anslutning till kommunens VA förutsätter dock inte planläggning. Efter indragning av kommunalt VA eller gemensam VA-anläggning gäller följande: Om- och tillbyggnader av befintliga bostadshus kan tillåtas med 25% av byggnadsarean. Om- och tillbyggnad av en komplementbyggnad kan tillåtas. Komplementbyggnadens totala area får uppgå till högst 50 kvm men får inte överstiga 1/3 av huvudbyggnadens byggnadsarea. Ändrad användning av övriga byggnader till bostadshus tillåts inte. 27
Smällan 100 dbc Lx Smällan är ett litet område som utgörs av samlad bebyggelse. Området ligger på gränsen mellan 95 och 100 dbc Lx. VA-lösningarna inom området är enskilda. Ca 6 av 8 fastigheter har enskilda avloppslösningar som är äldre än 15 år eller saknar avlopp varför miljöbelastningen från dessa bedöms vara hög. Ställningstagande för bebyggelse inom avgränsat område Inom området tillåts inga nya bostadshus utan planläggning. Undantag görs för bostadshus som ersätter ett befintligt och ska uppföras på samma plats och med samma areal. P.g.a. den höga miljöbelastningen tillåts inga om- och tillbyggnader utan utbyggt kommunalt vatten och avlopp (VA) alternativt gemensam VA-anläggning. En eventuell anslutning till kommunens VAanläggning kan ske först efter färdigställande av anslutning till området Håbo-Tibble och områden norr därom. Anslutning till kommunens VA förutsätter dock inte planläggning. Efter indragning av kommunalt VA eller gemensam VA-anläggning gäller följande: Om- och tillbyggnader av befintliga bostadshus kan tillåtas med 25% av byggnadsarean. Om- och tillbyggnad av en komplementbyggnad kan tillåtas. Komplementbyggnadens totala area får uppgå till högst 50 kvm men får inte överstiga 1/3 av huvudbyggnadens byggnadsarea. Ändrad användning av övriga byggnader till bostadshus tillåts inte. 28
enstaka bebyggelse utanför avgränsade bebyggelsegrupper 29
ENSTAKA BEBYGGELSE UTANFÖR AVGRÄNSADE BEBYGGELSEGRUPPER Huvuddelen av befintlig bebyggelse inom området ligger inom någon av de tidigare avgränsade bebyggelsegrupperna. Viss enstaka bebyggelse finns dock även utanför avgränsade områden och är i huvudsak belägen inom den yttre bullerzonen 90 dbc Lx. Denna bebyggelse utgörs framförallt av gårdar, torp och fritidshus. Som tillkommande enstaka bebyggelse räknas ej mer än en tillkommande bostad i anslutning till befintlig bebyggelse. Som mest kan ett nytt bostadshus/huvudbyggnad beviljas åt gången. Mellan varje positivt förhandsbesked ska minst fyra år förflyta. Ställningstagande för enstaka bebyggelse utanför avgränsade bebyggelsegrupper Inom områden utanför avgränsade bebyggelsegrupper föreslår kommunen att enstaka bebyggelse ska vara möjligt enligt följande: För nybyggnad av bostäder och ändrad användning 3 utanför avgränsade bebyggelsegrupper Inom 100 dbc Lx Ingen nybyggnad eller ändrad användning är möjlig med hänsyn till bullerstörningar från övnings- och skjutfältet. Inom 95 dbc Lx Ingen nybyggnad eller ändrad användning är möjlig med hänsyn till bullerstörningar från övnings- och skjutfältet. Inom 90 dbc Lx Nybyggnad eller ändrad användning kan vara möjlig i samband med befintlig bebyggelse om det är lämpligt med hänsyn till övriga intressen. Att en försiktig utveckling av enstaka bostadshus utanför avgränsade bebyggelsegrupper möjliggörs i mindre omfattning är viktigt för att bibehålla en levande landsbygd och för att främja jordbrukets utveckling. Därför föreslås bostadsbebyggelse enligt ovan tillåtas utan förhinder med avseende på bullerstörningar från övnings- och skjutfältet. För om- och tillbyggnad av bostäder utanför avgränsade bebyggelsegrupper P.g.a. den höga miljöbelastningen tillåts inga om- och tillbyggnader utan utbyggt kommunalt vatten och avlopp (VA) alternativt godkänd VA-anläggning. Anslutning till kommunens VA förutsätter dock inte planläggning. Efter indragning av kommunalt VA eller godkänd VA-anläggning gäller följande: Om- och tillbyggnader av befintliga bostadshus kan tillåtasmed 25% av byggnadsarean. Om- och tillbyggnad av en komplementbyggnad kan tillåtas. Komplementbyggnadens totala area får uppgå till högst 50 kvm men får inte överstiga 1/3 av huvudbyggnadens byggnadsarea. Ändrad användning av övriga byggnader till bostadshus tillåts inte. Övriga intressen Det är viktigt att betona att i detta sammanhang prövas ny bebyggelse endast mot skjutbuller och VAfrågor. Vid hantering av bygglov utanför avgränsade bebyggelseområden kommer hänsyn även att tas till andra intressen som ej beaktats i denna utredning. Detta kan medföra att de områden som här anses byggbara ur buller- och VA-synpunkt kanske inte är lämpliga för byggnation ur andra aspekter. 3 Ändrad användning = ombyggnad till bostad av befintlig byggnad som i dag ej används som bostad 30
Källor Bebyggelseutveckling inom riksintresse för totalförsvaret kring Ravlunda skjutfält, bilaga 2 till Program för kustens utveckling från Åhus till Juleboda, Kristianstads kommun, juni 2007 Bygg- och miljönämnden 44/2004, Vatten- och avlopps(va)inventering av Lejondalssjöns tillrinningsområde. Rapport 2004-03-04, Miljöavdelningen Upplands-Bro kommun Försvarsmaktens deltagande i fysisk planering, PBL/NRL underlag 47, Försvarsmakten och Boverket, 1998-10-01 Garnisonsplan för Kungsängen, Försvarsmakten och Fortifikationsverket, juni 2002 Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från skjutbanor, NFS 2005:15, Naturvårdsverket, 2006-01-01 Planera för god ljudmiljö, Boverket, 2000 Policy för utbyggnad av bostäder kring Ravlunda skjutfält, Simrishamns kommun, antagen av kommunfullmäktige 2007-03-26 Samhällsbyggnadsnämnden 51/2008, Sjöundersökning i Upplands-Bro kommun 2007, Rapport 2008:12, Naturvatten i Roslagen Skjutfältsbestämmelser, Livgardet, 2008-04-01 Stockholm-Arlanda Flygplats, bilaga 1: Influensområde för flygbuller, LFV, 2008-06-23 Översiktsplan 2000, Upplands-Bro kommun, antagen av kommunfullmäktige 2002-02-04 31