Styrelsens och verkställande direktörens verksamhetsberättelse för år 2001

årsredovisning 2001 1

Styrelsens och verkställande direktörens verksamhetsberättelse för år 2001 VDs kommentar... 2 Ordförande har ordet... 4 Möt några kunder...6 Vår verksamhet...12 Förvaltningsberättelse... 14 Styrelse och VD... 16 Resultaträkning...17 Balansräkning...18 Kassaflödesanalys...20 Noter...21 Revisionsberättelse... 26 2

konjunkturnedgång, men med ljusglimtar Det gångna året har präglats av den konjunkturavmattning som inleddes under slutet av år 2000. Efterfrågan på Norrlandsfondens tjänster har därför minskat i förhållande till föregående rekordår. Fondens utlåning under år 2001 beräknas ändå möjliggöra investeringar i kundföretagen på totalt 600 miljoner kronor, vilket är respektingivande. Välbesökt jubileum. Den 25 september 2001 firade Norrlandsfonden sitt 40-årsjubileum med ett seminarium och en festkväll för över 250 inbjudna gäster som representerade kunder, samarbetspartners och regeringskansliet. Jubiléet genomfördes för att markera en aktningsvärd ålder för en näringspolitisk organisation, men också för att visa på ambitionen om en framtida vital verksamhet. Utvärdering med goda omdömen. Konsultföretaget KPMG levererade i början av år 2001 en oberoende utvärdering av Norrlandsfonden, beställd av näringsdepartementet. Rapporten gav fonden mycket fina vitsord, vilket vi är stolta över. Affärsmässighet i agerandet, hög kompetens, en effektiv användning av resurserna och ett medvetet högt risktagande parat med en god ordning i den egna ekonomin, var några av slutsatserna. Utvärderingen är ett kvitto på att Norrlandsfonden gör stor nytta och inspirerar oss till fortsatt utveckling av verksamheten. Försiktigare kreditmarknad. Norrlandsfondens lånerörelse bedrivs i mycket nära samarbete med de banker som opererar på den norrländska kreditmarknaden. En av fondens grundpelare är att företagens val av bank inte skall påverka besluten inom fonden. Vi har under året kunnat skönja en ökad försiktighet i bankernas kreditgivning, särskilt för företag belägna i inlandet. Vi ser dessutom en minskad uthållighet i bankernas agerande i företag som inte utvecklas precis efter kalkylerna. Konkurs som rekonstruktionsmetod blir allt vanligare och lagen om företagsrekonstruktion är inte tillräckligt effektiv för att vara ett alternativ till konkursinstitut. Bättre uppföljning. Konjunkturnedgången har medfört att Norrlandsfondens personella resurser i ökad utsträckning fokuserats på uppföljning av befintliga kunder. En ny och mer organiserad form för effektiv uppföljning har introducerats under året. Erfarenheterna hittills är positiva. Eftersom Norrlandsfonden är en risklånefinansiär gäller det för oss att tidigt fånga upp varningssignaler om utvecklingen i kundföretagen. Och sedan, i samråd med ägare, ledning och andra finansiärer, ta initiativ till åtgärder för att bryta negativa processer. Vår ambition är att ytterligare vässa kompetensen inom detta område. Ljusare framtid. Målet för innevarande arbetsår är att nå en utökad utlåning och en fortsatt tillväxt av lånestocken. Uppföljningen av befintliga kunder ska som sagt var prioriteras. Vi ser framtiden an med tillförsikt och räknar med att resultatet för år 2002 ska förbättras. lars-olov söderström verkställande direktör 3

Karl Gustav Abramsson är sedan juni år 2001 styrelseordförande i Norrlandsfonden. Född i Stensele, men flyttade redan som fyraåring till Vilhelmina där han fortfarande bor. Studerat i Umeå till socionom på förvaltningslinjen. Har varit kommunalråd i Vilhelmina kommun i 13 år och har mångårig erfarenhet som ordförande i olika bankstyrelser. Riksdagsman för socialdemokraterna sedan 1998 och ordinarie ledamot i näringsutskottet. Den nye styrelseordföranden uttrycker här några tankar om Norrlandsfondens roll i ett föränderligt samhälle. 4

Gott renommé. Norrlandsfonden är känd för att vara en bra samarbetspartner för företagen i Norrland och har fungerat väl i 40 år. Det är glädjande att även externa bedömare som utvärderat verksamheten menar att fonden utvecklats till ett respekterat finansinstitut för det norrländska näringslivet. Det här goda anseendet ska vi bygga vidare på och stärka vår ställning. Norrlandsfonden är en resurs som kan användas ännu mer offensivt i utvecklingen av företagsamheten i Norrland. Norrlandsfonden har gedigen kompetens om företagande i Norrland Tror på Norrland. Norrland har absolut en ljus framtid som en företagarlandsända. Vi har många oslipade diamanter som kan förädlas ytterligare. Vår fantastiska natur är en sådan och jag tror att turismen kommer att få stor betydelse i framtiden, särskilt för inlandet. Även inom de traditionella basnäringarna finns outnyttjade mervärden. Och våra högskolor och universitet uvecklas positivt och har en dynamik som resulterat i många nya högteknologiska företag. Tack vare den nya tekniken för informationsöverföring har många företag valt att etablera sig i Norrland. Det handlar inte bara om så kallade callcenter-företag, utan vi ser en ny trend där mer avancerade verksamheter också söker sig ut från storstäderna. I ett världsperspektiv ligger vi långt framme i fråga om utbyggnad av olika IT-nät. Vi norrlänningar måste bli ännu bättre på att nyttja den distansöverbryggande tekniken för företagande som bygger på lokala idéer och med lokala entreprenörer. Svalare intresse från bankerna. Idag finns det tydliga tecken på att banker centraliserar sina kreditstaber och även lägger ner lokala kontor. Norrland och särskilt inlandet är förlorare i den här finansiella strukturomvandlingen. Bankerna har för mycket fokus på att ge aktieägarna mervärden. Utvecklingen är inte bra för våra mindre och medelstora företag som är beroende av goda bankkontakter på hemmaplan. Beslutsgången blir längre, mer komplicerad och flyttas långt från företagaren. Kontakten med banken blir mer opersonlig och viktiga kunskaper om den enskilde företagarens bakgrund och personliga egenskaper kommer bort. Med den här utvecklingen blir Norrlandsfondens verksamhet än viktigare i framtiden och kanhända borde fonden tillföras ännu mer resurser. EU-pengar kan ge mer. En annan betydande finansieringskanal är EU:s strukturfondsmedel. Sett med näringslivsögon har medlen betytt mycket för att stärka infrastrukturen för företagande i Norrland. Men hittills har väldigt lite pengar gått direkt till företagen bland annat för att regelsystemen varit oklara. Med tanke på att det rör sig om 6 7 miljarder kronor som vi hämtar hem till vårt område, borde det gå att bättre nyttja dessa medel för direkta investeringar i företag. I det sammanhanget har Norrlandsfonden en viktig roll som finansiell komplementär, inte minst med tanke på att vi är beredda att ta lite större risker än andra. Hämta kraften från oss själva. Vi måste tänka om i fråga om regionalpolitiken och det är vad regering och riksdag också har gjort med sitt nya beslut. Man pekar bland annat på vikten av ett större regionalt och lokalt engagemang. När nu den nya regionalpolitiken ska omsättas praktiskt ute i landet, så hoppas jag att vi kan anförtros större uppgifter. Men vi kan inte sitta och vänta på att någon annan ska agera. Vi norrlänningar måste ta kraften där vi finns och forma våra styrkor utifrån lokala förutsättningar. I det arbetet ska Norrlandsfonden vara med och bidra med sin gedigna kompetens om företagande i Norrland. 5

En kulen oktoberdag 1996 klev två entusiastiska yngre män in på Norrlandsfondens kontor i Luleå och presenterade sina framtidsplaner. Sex år senare beräknas deras företag omsätta närmare 200 miljoner kronor med agenter och distributörer runt om i hela världen och eget försäljningskontor i England. 6

Swe-Dish Satellite Systems gör kometkarriär med rymden som spelplan Vi talar om Swe-Dish Satellite Systems AB som bokstavligt talat har gjort kometkarriär på företagshimlen. För det är just rymden som är spelplanen. Företaget opererar nämligen inom området satellitkommunikation med system och produkter som i många fall sätter ny standard för överföring av bild och ljud. Det mesta av produktionen och servicen är koncentrerad till Kalix i Norrbotten, där 25-talet anställda utbildats till experter på satellitkommunikation. Huvudkontoret med forskning, administration och marknadsavdelning finns i Stockholm. Möttes på Rymdbolaget. Företagets grundare är Markus Selin och Per Wahlberg som arbetat tillsammans på Svenska Rymdbolaget. I samband med en omorganisation bröt de sig ut och bildade ett eget bolag. Från början sålde vi skräddarsydda lösningar efter kundernas önskemål och försökte samtidigt utveckla egna produkter. Men vi ville få mer tid för våra egna idéer och det var i den vevan vi kom i kontakt med Norrlandsfonden, berättar Markus Selin Sedan har det rullat på fort. Swe-Dish erbjuder idag ett stort antal produkter inom området satellitkommunikation. Från 17 ton till 100 kilo. Det är ingen överdrift att påstå att Swe-Dish har revolutionerat marknaden med sina tekniskt högtstående produkter som är enkla att transportera, sätta upp och använda. Utrustningen kan bäras för hand, fraktas med bil eller installeras i lättare fordon. Dagens 17-tons trailers med massor av antenner, utrustning och personal för att klara en sändning känns onekligen som stenålder jämfört med Swe-Dish Fly-away utrustning som kan göras sändningsklar inom några minuter av en person för att via satellit nå ut över hela världen. Och allt ryms i ett paket som väger under 100 kilo. De viktigaste kunderna idag är TV-bolag, men teknologin anpassas även för militär kommunikation och telecombolag. Cirka 95 procent av försäljningen sker utomlands. TV-bolag runt om i världen som exempelvis CNN och BBC är idag våra främsta kunder och svarar för cirka 70 procent av omsättningen, men de andra segmenten växer stadigt. Morgondagens teknologi. Det senaste tillskottet i Swe-Dish utbud är en produktserie för att kunna kommunicera via satellit i sk IP-format. Ett världsunikt koncept som bedöms få mycket stor framgång och definitivt sätta företaget på kartan. Det här är verkligen morgondagens kommunikationsteknologi. Enkelt uttryckt kan man säga att det handlar om Internet live anywhere. Markus Selin Med våra bärbara grejer går det att sända bild, ljud och data direkt in på Internet från vilken plats som helst på jorden. Alla våra kunder är mycket intresserade. Samarbete med Ericsson. En annan ny produkt är den mobila GSM-enhet företaget tagit fram tillsammans med Ericsson. På några timmar kan man var som helst i världen ordna ett lokalt mobiltelefonnät med möjlighet till utlandssamtal via satellit. Allt som behövs finns samlat i en trailer som är helt självförsörjande. Med vår station ordnade vi det första mobiltelefonnätet i Afghanistan. Hjälparbetarna i Kabulområdet kunde på det här sättet både kommunicera med varandra och nå sina nära och kära i hemlandet. Vi förväntar oss att sälja konceptet till alla stora GSM-operatörer i världen. Förändrad ägarbild. Företagets ägarbild har förändrats under våren genom en riktad nyemission. De ursprungliga entreprenörerna är emellertid fortfarande tillsammans de största aktieägarna. Nu är det inga problem att få in nytt kapital i företaget, men det har funnits tider då kapitalbristen varit akut. Vi har redan från början haft bra kontakt med Norrlandsfonden. De har agerat professionellt och förstått våra möjligheter och ställt upp med pengar när de varit svåra att få tag i, säger Markus Selin. Världsföretaget Swe-Dish Satellite Systems AB ser framtiden an med stor tillförsikt och räknar själva med att vara noterade på börsen om tre år. 7

Delsbo i Hälsingland är mest känt för sina djupa traditioner inom svensk folkmusik. Men från denna idyll vid Södra Dellensjön kommer en helt annan verksamhet att låta tala om sig den närmaste tiden. 8

MEDAIR UTVECKLAR AVANCERADE MEDICINSKTEKNISKA PRODUKTER I HAMBOSTINTANS BYGDER Företaget MedAir AB står i startgroparna för att ta det avgörande språnget ut på den svårflirtade medicinsktekniska marknaden. Produkterna bygger på en avancerad teknologi att mäta koncentration av gaser med hjälp av ljusknippen som skickas mot gasmolekyler och sedan registreras av en detektor. Grundkonceptet, som är världspatenterat, är utvecklat av moderföretaget SenseAir AB, som tillverkar gasmätutrustning för främst industrin och fastighetsmarknaden. Arvid Egeland är verkställande direktör för båda företagen och har varit med under hela resans gång. MedAir AB bildades i maj 1999 som en direkt avknoppning från SenseAir AB för att särskilja den medicinsktekniska nischen. I styrelsen har vi knutit upp medicinsk, teknisk och affärsmässig kompetens för att säkerställa en stark profil inom vårt affärsområde, säger Arvid Egeland. Mobil patientövervakning först ut. Företagets första produkt är en liten och nätt monitor för patientövervakning, Life Sense. Det är en prisvärd och användarvänlig mobil övervakningsapparat som väckt stor uppmärksamhet inom de medicinska kretsarna. Instrumentet - som kan användas på vanliga vårdavdelningar, vid uppvakningsenheter eller under transport visar andningsfrekvens, koldioxidhalt i utandningsluft, puls och syremättnad i blodet. I slutet av förra året erhöll vi CE-certifiering för både företaget och produkten, vilket betyder att vi kan bearbeta alla marknader utom USA och Kanada. Det är en mycket stor fjäder i hatten för ett så litet företag som vårt, berättar Arvid Egeland stolt. Hittills har verksamheten bara kostat pengar, men under 2002 beräknas försäljningen uppgå till sju miljoner kronor och nästa år räknar man med att nå break-even. Arvid Egeland Vi måste ha hela världen som marknad och nu lägger vi ner mycket arbete på att marknadsorientera företagets organisation. De två senaste anställda har denna inriktning. Nästa produkt en joker. MedAir AB arbetar också med att ta fram ett bärbart instrument för mätning av lustgas, som också använder den patenterade gasmätningstekniken. Apparaten är inte större än de senaste mobiltelefonerna och bärs av personalen i fickan. Lustgasmätaren, som är helt unik, bedöms ha mycket stor marknadspotential; på kort sikt 30 miljoner kronor enbart i Skandinavien. Lustgasdosimetern väntas innebära ett miljömässigt genombrott för personal som arbetar inom främst operation och förlossningsvård. Den både larmar för höga gasvärden och visar den mängd gas som personen utsatts för under ett arbetspass. Alla vi visat produkten för är lyriska. Vi befinner oss i slutfasen av teknikutvecklingen och jag räknar med att vi kan börja sälja mätaren inom kort. Den kan bli en joker i företagets resultaträkning. Bra partners är viktigt. Att utveckla medicinsktekniska produkter är både tidsödande och kostsamt. MedAir AB har hittills lagt ner cirka 12 miljoner kronor på tester, analyser, certifieringar och annat förarbete på vägen fram till färdiga produkter. I vår situation gäller det verkligen att ha bra partners som är uthålliga hela resan. I det sammanhanget har Norrlandsfonden betytt mycket för oss. De har ställt upp tidigt i avgörande skeenden. 9

När skellefteåsonen och innovatören Kjell Lindskog på tidigt 1980-tal lanserade sina idéer om en säkerhetsväska för värdetransporter under mottot tjuven ska aldrig belönas, var det inte många som lyssnade. Tidsandan präglades av det penninglösa samhället. Idag anses hans företagsskapelse SQS Security Qube System AB med egenutvecklade lösningar för värdeskydd utan stål, betong och pansarbilar vara banbrytande med ett produktsortiment som är internationellt teknikledande. 10

Tjuven ska aldrig belönas affärsidén som fängslar en allt större marknad. I år räknar företaget med att omsätta över 100 miljoner kronor på värdetransportväskor, vapenboxar och bankautomater. Sedan 1997 då affärerna kom igång ordentligt har omsättningen i stort sett fördubblats varje år. SQS, som bolaget kallar sig, sysselsätter idag 77 personer och har nyligen flyttat in i helt nya lokaler som byggts för en fortsatt stark expansion. Smart elektroniskt skalskydd. Grunden i hela produktprogrammet är ett elektroniskt kompositskal, uppbyggt av plast med olika armeringar. Det är lätt och lika starkt som en flygplansvinge. Elektroniken är mer avancerad än i den dyraste Bang & Olufsen-TV. De specialkonstruerade höljena i kombination med elektroniska nycklar, olika förstörelsesystem och inbyggda spårningstekniker är de fyra grundelement som allt bygger på. Om någon försöker bryta sig in förstörs innehållet på någon miljondels sekund med någon av de sprängtekniker företaget utvecklat. Väskor och boxar kan även utrustas med sändare så att stulna enheter både kan spåras och förstöras. Eventuella tjuvar blir onekligen dragna vid näsan. Våra kärnteknologier är skyddade med ett 15-tal patent som slår vakt om vårt koncept i nästan tjugo år, berättar Anders Eklund som i olika positioner, senast som Vd, varit med och lotsat verksamheten från ett renodlat innovationsbolag till dagens fullfjädrade affärsföretag. Idag sitter Anders i styrelsen och arbetar mest med internationella affärskontrakt. Ny generation bankmaskiner. SQS ser många intressanta områden där företagets teknologi kan användas; medicinförvaring, slutna rum, värdecontainers etc. Ett av de mer spännande, och som bedöms ha en mycket stor marknadspotential, är bankvärlden. För några år sedan insåg vi att bankernas uttagsautomater kunde förbättras med vår skyddsteknologi. Tillsammans med en av världens största tillverkare av bankautomater har vi utvecklat Intresset från bankvärlden är minst sagt enormt. Anders Eklund nästa generations produkt där stål och betong ersatts med våra smarta och lätta lösningar Tester i Skandinavien och stort intresse i bland annat England och Holland lovar mycket gott och de SQS-märkta automaterna beräknas komma ut på marknaden senare under år 2002. Uppbyggnaden av en produktionslinje på fabriken i Skellefteå är i full gång. Intresset från bankvärlden är minst sagt enormt. Det senaste halvåret har vi haft flera besök i veckan från etablerade storbanker från hela Europa. Om något år räknar vi med att det här segmentet dominerar vår försäljning. Sunda finanser. Fram till 1998 var grundaren Kjell Lindskog ensam ägare till bolaget. Idag, efter olika nyemissioner och omstruktureringar, kontrolleras SQS Security Systems AB av ett finansbolag, men fortfarande äger mannen bakom verket en betydande aktiepost. Vi har en sund finansiering och står väl rustade att möta en spännande framtid som lovar gott. I det här sammanhanget vill jag lyfta fram Norrlandsfonden som verkligen ställer upp på ett kunnigt och positivt sätt när de ser att pengarna gör nytta, menar Anders Eklund. 11

12

Norrlandsfonden har 366 kunder i 54 norrländska kommuner Norrlandsfonden gör mer än att låna ut pengar. Vid sidan om låneverksamheten tar Norrlandsfonden initiativ för att allmänt stärka förutsättningarna för näringslivet i Norrland och locka företag att etablera sig i regionen. Norrlandsfonden är i denna roll delägare och engagerad i följande bolag/sammanhang: Norrlandsfondens grunduppdrag är att erbjuda små och medelstora företag i Norrland lån för nyetablering, utveckling och expansion. Fondens finansiella engagemang i känsliga utvecklingsskeenden kan vara avgörande för företagets utveckling. Norrlandsfonden har funnits i 40 år. Under denna period har fonden medverkat till att cirka tolv miljarder kronor investerats i norrländskt näringsliv; genom direkta lån på tre miljarder som kompletterats med annan finansiering. Norrlandsfondens engagemang når ut över hela Norrland. I samtliga 54 kommuner finns företag som idag är kunder hos Norrlandsfonden. Norrland Center AB Arbetar för att sprida kunskaper om och stödja etableringar i Norrland. Sedan starten 1991 har Norrland Center AB, via kontoret i Stockholm, medverkat till ett 80-tal nya företagsetableringar i Norrland inom främst tjänstesektorn. Emano AB Ett riskkapitalbolag som stödjer företag genom att gå in som minoritetsägare och aktiv part. Vid utgången av år 2001 hade Emano AB investerat 92 mkr i 12 företag. Norr Sådd Holding AB Norr Sådd Holding AB ska genom att bilda så kallade såddkapitalbolag, som erbjuder riskkapital och affärskompetens, medverka till att ta vara på och utveckla bärkraftiga företag av idéer som är sprungna ur den norrländska universitets- och högskolevärlden. Lunova AB i Luleå är bolagets första investering. Aktietorget Norrland AB Via Aktietorget Norrland AB, med kontor i Umeå, kan även mindre och medelstora norrländska företag börsintroduceras och på så sätt stärka ägarkapitalet. Aktietorget Norrland AB erbjuder en aktiebörs som är specialanpassad för mindre företag. Bolaget hjälper också till med privata emissioner till en begränsad investerarkrets. North Sweden European Office North Sweden European Office är Norrbottens och Västerbottens gemensamma EU-kontor i Bryssel. Uppdraget är att sprida kunskaper om de båda länen så att regionerna blir attraktiva i europasamarbetet samt att hjälpa företag och organisationer att etablera kontakter på den europeiska marknaden. 13

förvaltningsberättelse Norrlandsfondens uppdrag är att främja norrländska företags utveckling. Detta sker genom att fonden erbjuder tillverkande och tjänsteproducerande företag i Norrland lån för nyetablering, utveckling och expansion. Lånen är främst avsedda för små och medelstora företag. Norrlandsfonden kan också ta initiativ till och finansiera insatser för att utveckla förutsättningarna för näringslivet i Norrland. Minskad utlåning. Norrlandsfondens utlåning under 2001 minskade som en följd av konjunkturavmattningen. Under 2001 beviljade fonden krediter till 91 (118) företag med totalt 130 (192) mkr. Av låntagarna var 54 procent eller 49 företag nya kunder för fonden. Årets utlåning beräknas generera investeringar i norrländskt näringsliv med cirka 600 mkr. Vid årets slut hade fonden totalt 415 totalengagemang i dessa kunder med 553 mkr. Norrlandsfonden kan i huvudsak erbjuda företagen tre former av finansiering: lån, villkorslån och garantier. Lån. Företag kan få lån för att investera i anläggningar, utveckla produkter samt för marknadsinsatser. Dessutom kan lån ges för att tillgodose företags behov av rörelsekapital. Under 2001 beviljade fonden 85 lån (112) till ett totalt belopp av 117 (170) mkr. Villkorslån. Villkorslån lämnas främst till befintliga företag som investerar i nya produkter eller nya marknader. En gemensam nämnare för låneformen är att investeringen är särskilt angelägen för företagets expansion. Syftet med villkorslånet är att reducera en del av företagets risktagande. Under 2001 har 2 villkorslån (5) beviljats till ett belopp av totalt 4 (12) mkr. Garantier. Norrlandsfondens garantier avser normalt enskilda affärsuppgörelser. I praktiken betyder det att fonden garanterar förskott och åtaganden som kundföretag tagit på sig. Under 2001 har fonden beviljat 7 (4) sådana garantier på totalt 9 (10) mkr. Fem procents ökning av lånestocken. En relativt hög utbetalningskvot resulterade i en tillväxt av fondens utestående lån och villkorslån med 17 mkr. Förvärv av regionala utvecklingslån/lokaliseringslån. Den 1 januari 1999 förvärvade Norrlandsfonden av staten samtliga fordringar beträffande regionala utvecklingslån/lokaliseringslån. Under 2001 har förvärvet utökats med 6 mkr avseende lån som betalats ut av NUTEK och länsstyrelserna. INTRESSEBOLAG Emano AB. Riskkapitalbolaget Emano AB ska som minoritetsägare och aktiv partner medverka till att skapa värdetillväxt i utvecklingsbara små och medelstora företag i Norrland. Bolaget bildades 1998 med ett eget kapital om 100 mkr. Efter genomförd nyemission på 50 mkr under år 2001, ägs Emano AB av Industrifonden till 40 procent och med 27 procent av Norrlandsfonden samt med 16 procent av vardera Teknikbrostiftelserna i Luleå respektive Umeå. Vid utgången av 2001 hade Emano AB investerat 92 mkr i 12 företag. Norrland Center AB. Norrland Center ABs uppgift är att på uppdrag av norrländska kommuner främja etablering och lokalisering av främst tjänsteproducerande företag i Norrland. Bolaget hade vid utgången av år 2001 samarbetsavtal med 16 kommuner. Bolaget ägs till en tredjedel av vardera Norrlandsfonden, Norhold AB och Näringsdepartementet. Norr Sådd Holding AB. Bolaget, som bildades i slutet av 2000, ska som delägare och aktiv partner bidra till tillkomsten av s k såddkapitalbolag i anslutning till universitets- och högskoleorterna i Norrland. Norr Sådd Holding AB ägs till en tredjedel av vardera Norrlandsfonden, Industrifonden och Sjätte AP Fonden. Bolaget har för närvarande ett eget kapital på 15,3 mkr och ambitionen är att bolaget på sikt ska kapitaliseras med ytterligare 45 mkr. Bolagets första investering genomfördes under 2001 i Lunova AB i Luleå med 15 mkr. Övriga delägare i Lunova AB är Teknikbrostiftelsen vid Luleå tekniska universitet och Holdingbolaget vid Luleå tekniska universitet. 14

Aktietorget Norrland AB. Aktietorget Norrland AB ska på kommersiella grunder hjälpa företag i regionen att skaffa ägarkapital via emissioner riktade till den aktieintresserade allmänheten (publika emissioner) eller till en mindre krets av investerare (private placements). Bolaget har genom avtal med Aktietorget i Norden AB tillgång till ett aktiehandelssystem. Bolaget ägs av Norrlandsfonden till 47,5 procent, de fem norrländska Länsförsäkringsbolagen till 47,5 procent och av Handelskamrarna i Västerbotten och Västernorrland/Jämtland till 5 procent. Under året har bolaget medverkat i två publika emissioner till en emissionsvolym om 16 mkr, samt två private placements med en uppnådd emissionsvolym om 27 mkr. North Sweden European Office. North Sweden European Office är Norr- och Västerbottens läns gemensamma EU-kontor. Syftet med verksamheten är att verka för att länen skall bli en aktiv och kompetent region inom ramen för europasamarbetet. North Sweden är ett samverkansprojekt mellan Norrlandsfonden, kommunförbunden, landstingen och länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten, Företagarna och Handelskamrarna i länen samt Luleå tekniska universitet och Umeå universitet. Verksamheten drivs i projektform med Norrlandsfonden som formell huvudman. Kontoret har under 2001 haft tre anställda. FÖRVALTNING AV NORRLANDSFONDENS LIKVIDA MEDEL Fonden har uppdragit åt två externa förvaltare att sköta fondens kapitalförvaltning avseende räntebärande värdepapper och aktier noterade på Stockholms Fondbörs. Resultat. Årets underskott uppgår till 36 mkr. Föregående år redovisades ett överskott med 47 mkr. Det försämrade resultatet förklaras av väsentligt lägre avkastning från fondens kapitalförvaltning med anledning av börsutvecklingen samt ökade låneförluster. Utsikter för 2002. Norrlandsfondens ambition för år 2002 är att uppnå en ökad utlåning och att lånestocken skall fortsätta att växa. Resultatet bedöms bli bättre. Vad beträffar stiftelsens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalys med tillhörande bokslutskommentarer. Olika finansieringsinsatser 2001 fördelade efter bransch (belopp kkr) FINANSIERINGSFORM Lån Villkorslån Garantier Summa Bransch Antal Belopp Antal Belopp Antal Belopp Antal Belopp Data och elektronik 23 32 600 1 1 325 24 33 925 Metall- och verkstadsindustri 20 19 180 3 7 000 23 26 180 Trä- och snickeriindustri 11 19 625 11 19 625 Tjänsteproduktion 8 11 750 1 1 240 2 550 11 13 540 Livsmedelsindustri 6 8 300 6 8 300 Turism 4 8 715 4 8 715 Övrigt 13 17 172 1 2 500 1 150 15 19 822 Summa 85 117 342 2 3 740 7 9 025 94 130 107 15

styrelse och vd Karl Gustav Abramsson Styrelsens ordförande Tore Erkén Anne-Marie Fransson Bertil Hammarstedt Renate Hedung Toivo Hofslagare Karl-Gunnar Holmqvist Ingrid Liljegrääs Harriet Svaleryd Lars-Olov Söderström Verkställande direktör 16 16

resultaträkning (KKR) Not 2001 2000 Intäkter Ränteintäkter lån 34 585 37 033 Övriga intäkter 308 215 34 893 37 248 Kostnader Personalkostnader 1 11 556 9 579 Övriga externa kostnader 2 8 549 8 435 Kostnader för egna projekt 2 519 1 568 Avskrivningar av inventarier 3 445 410 Jämförelsestörande post 4 4 404 Resultat 11 824 21 660 Resultat från finansiella poster Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 9 4 593 1 643 Ränteintäkter och liknande resultatposter 5 12 285 59 871 Räntekostnader och liknande resultatposter 6 4 091 3 256 Resultat före låneförluster 15 425 79 918 Låneförluster 7 51 484 32 483 Årets resultat 36 059 47 435 17

balansräkning (KKR) Not 2001-12-31 2000-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier 8 1 617 714 1 617 714 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag 9 43 903 30 472 Andra långfristiga värdepappersinnehav 10 30 000 30 000 Fordringar lån 11 371 950 347 764 Fordringar villkorslån 11 8 499 16 007 Fordringar lokaliseringslån 11 158 601 217 967 Andra långfristiga fordringar 12 998 2 457 613 951 644 667 Summa anläggningstillgångar 615 568 645 381 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga fordringar 15 482 14 183 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 13 13 791 7 093 29 273 21 276 Kortfristiga placeringar 14 621 872 657 721 Kassa och bank 14 674 24 918 Summa omsättningstillgångar 665 819 703 915 SUMMA TILLGÅNGAR 1 281 387 1 349 296 18

Not 2001-12-31 2000-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Fritt eget kapital Belopp vid årets ingång 959 227 911 792 Årets resultat 36 059 47 435 923 168 959 227 Reserv för befarade förluster Lån 7 106 949 93 960 Villkorslån 7 5 940 12 053 Lokaliseringslån 7 54 489 66 686 167 378 172 699 Långfristiga skulder Reversskuld staten 15 143 093 171 882 143 093 171 882 Kortfristiga skulder Reversskuld staten 15 33 228 32 673 Leverantörsskulder 1 218 1 290 Övriga skulder 10 104 10 354 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 16 3 198 1 171 47 748 45 488 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 281 387 1 349 296 STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Tecknade garantier och borgensåtaganden 13 535 9 382 Garantier gentemot intresseföretag 642 13 535 10 024 19

kassaflödesanalys (KKR) 2001 2000 N O T E R Den löpande verksamheten Resultat efter låneförluster 36 059 47 435 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m. 64 104 37 354 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 28 045 84 789 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar 7 997 6 552 Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder 2 260 2 385 Kassaflöde från den löpande verksamheten 22 308 80 622 Låne- och investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar 1 486 477 Investeringar i finansiella tillgångar 148 665 165 819 Avyttring/minskning av finansiella tillgångar 110 539 126 513 Kassaflöde från låne- och investeringsverksamheten 39 612 39 783 Finansieringsverksamheten Upptagna lån 3 884 15 702 Amortering av låneskulder 32 673 30 431 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 28 789 14 729 Årets kassaflöde 46 093 26 110 Likvida medel vid årets början 682 639 656 529 Likvida medel vid årets slut 636 546 682 639 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR TILL KASSAFLÖDESANALYS Betalda räntor i låneverksamheten Erhållen ränta 36 488 39 706 Erlagd ränta 4 091 3 256 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m Av- och nedskrivningar av tillgångar som belastat resultatet 7 092 488 Reavinst vid avyttring av inventarier 47 Avskrivningar av lånefordringar 64 282 46 697 Reserveringar för kreditförluster 7 223 9 831 64 104 37 354 Likvida medel Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa och bank 14 674 24 918 Kortfristiga placeringar 621 872 657 721 636 546 682 639 20