Dokumentation av seminarium UNDERSTRUKNA TEGELTAK 17-18 maj 2013 Bollerup lantbruksinstitut, Skåne
Titel: Dokumentation av seminariet Understrukna tegeltak 17-18 maj 2013, Bollerup lantbruksinstitut, Skåne Redigering: Christina Persson Utgivning: Hantverkslaboratoriet Göteborgs universitet Box 77 SE 542 21 MARIESTAD www.craftlab.gu.se
Innehållsförteckning 2 Program 3 Behov av närmare kunskap om understrukna tegeltak 4 Hantverkslaboratoriet- centrum för kulturmiljöns hantverk 5 Historiska takkonstruktioner 5 Understrukna tegeltak i Danmark 6 Skoklosters slott 6 Murning av vingtegel tankar om läggningssätt vid omläggning 7 Erfarenheter av att använda olika brukstyper vid understrykning 8 av diskussioner 9 Deltagarlista 1
Initiativ till att anordna ett seminarium om understrukna tegeltak togs våren 2013 under den inledande projekteringen av restaureringsåtgärder på Bollerups borg i Skåne. Kalle Melin, timmerman, och Krister Wall, arkitekt, kontaktade Hantverkslaboratoriet för att undersöka intresset att vara med och arrangera ett seminarium. Bakgrunden är att borgens understrukna tak 10 år efter den senaste renovering nu läcker. De ansåg det inte rimligt att renoveringscyklerna för ett understruket tegeltak håller så korta intervaller. Eftersom flera byggnader än Bollerup har haft problem med sina understrukna tegeltak beslutades att tillsammans med Bollerup lantbruksinstitut och VD Bo Wigren bjuda in till ett seminarium. Många av de byggnader som har understrukna tegeltak är större herrgårdar, slott och mangårdsbyggnader men det förekommer också på många kyrkor i Skåne. Åtgärder på taken görs vanligtvis med hjälp av statliga bidrag eftersom det i hög grad rör sig om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Taken är mest vanliga i Skåne och på Gotland men det finns understrukna tegeltak också i andra delar av Sverige. Syftet med seminariet var att göra en bedömning av hur kunskapsläget ser ut i Sverige och att definiera vilka problem som finns. Målet var att avgöra om det är angeläget och relevant att skapa ett projekt om understrukna tegeltak och dra upp riktlinjerna för innehållet i ett sådant projekt. Den första dagen samlades 25 personer på Bollerup för att lyssna till olika föredragshållare och titta på borgen och dess tak. I denna dokumentation finns korta sammanfattningar av föredragen. Eftersom understrukna tegeltak förekommer i Danmark och längre söderut i Europa hade personer med erfarenheter från Danmark bjudits in. Under besöket i borgen diskuterades möjliga orsaker till de olika skadorna. De omfattande rötskador som finns på bjälklaget i våningen under taket ansågs vara betydligt äldre än 10 år och därmed inte orsakad av brister i understrykningen gjord för 10 år sedan. Understrykningen bedömdes av fler hantverkare med erfarenhet vara väl utförd, men det fanns flera spruckna pannor som behövdes bytas. Det konstaterades att det är viktigt med bra ventilation i vindsutrymmet under ett understruket tegeltak. De befintliga öppningarna i gavlarnas murverk borde förses med kompletterande nät eller galler för att träluckorna ska kunna ställas upp under vår, sommar och höst utan att fåglar tar sig in. Under den andra dagen besöktes ytterligare två byggnader med understrukna tak. Vid Hannas kyrka där vapenhuset ska läggas om bedömdes understrykningen vara rätt dåligt utförd eller försämrad p.g.a. återkommande lagningar som orsakat tjocka lager av bruk på taket. En öppning i gavelmuren som saknade lucka kunde vara anledningen till att därinne samlades så mycket snö i utrymmet på vintern. På Glimmingehus hade lagningar av rötskador vid takfoten på takkonstruktionen gjorts för inte så länge sedan. Några större problem med understrykningen hade man inte men det fanns behov av att gå över taket och byta ut trasiga tegelpannor. Det konstaterades att en viktig förutsättning för underhåll, som man delvis åtgärdat på Glimmingehus, är att underlätta åtkomst till taket genom att förbereda stegar, plattformar och spänger under taket. Avslutningsvis diskuterades hur man skulle kunna förbättra kunskaperna om och förlänga renoveringscyklerna på understrukna tegeltak. Ett bra sätt att förbättra hantverkskunskaperna är att hantverkare med olika erfarenheter arbetar tillsammans under en restaurering. Detta skulle t.ex. kunna låta sig göras under den förestående restaureringen av Skoklosters slott. En annan viktig åtgärd är att följa upp och utvärdera restaureringar på ett liknande sätt som Kulturstyrelsen i Danmark gör med restaureringen av packhuset på Fyn. Workshops och seminarier under pågående restaureringar är också ett bra sätt att förbättra kunskapen hos alla inblandade parter; projektörer, arkitekter, antikvarier, förvaltare och hantverkare. Detta skulle kunna anordnas vid restaureringarna av både Bollerup, Hannas och Skokloster. Beslut togs om att under hösten 2013 träffas på Skokloster och då diskutera hur en byggnadshytta skulle kunna arrangeras under pågående takrestaurering. Dokumentation och sammanfattningar har sammanställts av Christina Persson, Hantverkslaboratoriet. 2
Program Fredagen 17 maj, Bollerups lantbruksinstitut 9.30-10.00 Registrering, kaffe och smörgås. Styrelserummet på Corps de logiet 10.00-10.10 Välkomna, Bo Wigren, VD Bollerup lantbruksinstitut 10.10-10.40 Introduktion Behov av närmare kunskaper om understrukna tegeltak Krister Wall, Kalle Melin Alice Öberg länsstyrelsen i Skåne Petter Jansson, regionmuseet Kristianstad 10.40-11.00 Hantverkslaboratoriet, Christina Persson, Henrik Larsson 11.00-11.30 Historiska takkonstruktioner, Carl Thelin, Tyréns AB 11.30-12.30 Rundvandring under taken på Bollerup 12.30-13.15 Lunch 13.15-14.00 Understrukna tegeltak i Danmark. Pilotprojekt på Kulturstyrelsen, Søren Lundkvist, Kulturstyrelsen 14.00-14.30 Skoklosters understrukna tegeltak, Anna Blomberg, Slottsarkitekt 14.30-14.50 Murning av vingtegel tankar om läggningssätt vid omläggning, Henrik Nilsson, HN Byggnadsvård 14.50-15.10 Kaffe 15.10-15.40 Erfarenheter av att använda olika brukstyper vid understrykning, Ulf Nymberg, Målarkalk, Niels Nygaard och Mikkel Storgaard, Nordisk NHL Aps 15.40 17.00 Diskussion om åtgärder på Bollerups tak Lördagen 18 maj, Studieresa 8.15-9.15 Hannas kyrka 9.30-11.00 Glimmingehus 11.00 12.00 Diskussion.. Idéer om project 12. 00 Avslutande lunch för den som önskar 14.00 Åter tillbaka i Ystad 3
Behov av närmare kunskap om understrukna tegeltak Kalle Melin Kalle Melin är timmerman och arkeolog. Han är verksam inom familjeföretaget Knadriks Kulturbygg AB som är specialiserat på att restaurera kulturhistoriskt värdefulla byggnader och arbetar bland annat med restaureringen av Bollerups borg. Kalle Melin berättade om borgen på Bollerups byggnadshistoria. Troligen har den sitt ursprung i 1300-talet. Genom byggnadsarkeologiska undersökningar på 1910-talet har man kommit fram till att det fanns ett torn och en salsbyggnad och att borgen inte var en solitär som nu. Under 1600- talet brändes borgen. Den kom efter en återuppbyggnad på 1720-40-talen att fungera som magasin fram till 1900-talet. Dagens utseende tillkom vid en restaurering på 1930-talet när man försökte återskapa det medeltida utseendet. En lägre tillbyggnad revs, byggnaden höjdes, fönsteröppningar ändrades och en privé byggdes. I vindsvåningen togs den hjärtvägg som gick genom hela byggnaden bort, samt två stöttor på varje takstol. Krister Wall Krister Wall är arkitekt. Han är verksam i det egna företaget Krister Wall Arkitektkontor och arbetar bl.a. med byggnadsrestaureringar och är projektledare för Bollerups borgs restaurering. Krister Wall berättade om borgens senare ombyggnadshistoria. Det påtalas vid en besiktning 1980 att kalkcementbruket som använts vid understrykningen skadat takpannorna samt att ventilation saknas på vinden vilket gjort att taklag och bjälklag angripits av röta. En renovering gjordes med delvis nytt tegel, men taket läckte in vatten efter det vilket man härledde till takpannornas kvalitet. Vid en skadebesiktning 2001 konstaterades stora brister på tegeltaket, bland annat att bruket inte strukits ut tillräckligt och att det var av varierande kvalitet. Det fanns oarmerat sprött kalkbruk och ett cementhaltigt hårt och oelastiskt bruk. Man bedömde även att vindpåkänningar orsakat förskjutningar av tegelpannorna. Taket renoverades 2003-2004 med ett kalkbruk armerat med nöthår. Oklarheten om åtgärdernas korrekthet och relevans och orsaken till skadorna efter den senaste renoveringen var upprinnelsen till initiativet att anordna ett kunskapsseminarium Alice Öberg Alice Öberg är byggnadsantikvarie och arbetar på länsstyrelsen i Skåne. Alice Öberg berättar att det finns 115 slott och herrgårdar idag i Skåne. 12 av dessa är byggnadsminnen. En hög andel av det statliga bidraget för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse går till att hålla taken täta på dessa byggnader. Det är viktigt att skattemedlen går till rätt sorts åtgärder och länsstyrelsen välkomnar detta kunskapsuppbyggande initiativ. I dagsläget finns det ca 10 ärenden som rör åtgärder på understrukna tegeltak. Viktigt att tänka på samspelet i byggnaden mellan konstruktion, ventilation och täckning. Petter Jansson Petter Jansson är byggnadsantikvarie och arbetar på Regionmuseet Kristianstad. Petter Jansson berättar om några olika erfarenheter av restaureringar på understrukna tegeltak i Skåne. Dalby kyrka har tidigare haft understrykning men 1949 togs den sista täckningen med understruket tegel bort. I räkenskaperna från kyrkan finns från 17- och 1800-tal poster i kyrkoräkenskaperna som visar att åtgärder gjordes på det understrukna tegeltaket ungefär vartannat år. Annerlövs kyrka har inget understruket tegeltak men kan tjäna som ett bra exempel på att det är viktigt att vara uppmärksam på takkonstruktionerna. I Annerslöv har det under pågående restaurering visat sig remstyckena är så rötskadade att de nästan inte finns kvar. Peter 4
poängterar att det är viktigt att noggrant undersöka konstruktion och underlag innan åtgärder föreslås, samt fundera på bruksblandningar i förhållande till tegelkvalitet. Hantverkslaboratoriet centrum för kulturmiljön hantverk Christina Persson och Henrik Larsson, Hantverkslaboratoriet Henrik Larsson är Hantverkslaboratoriets byggnadsvårdskoordinator och därmed kontaktperson för de byggnadsvårdsföretagare som finns i landet. Christina Persson arbetar bl.a. med att samordna hantverksrelaterade frågor som är av intresse för Svenska kyrkan. Hantverkslaboratoriet startade upp 2010 och är inne på sitt fjärde verksamhetsår. Det är en del av institutionen för kulturvård på Göteborgs universitet men drivs i samarbete med flera organisationer som på olika sätt arbetar med kulturmiljöer och kulturarv. Dessa utgör Hantverkslaboratoriets styrgrupp och är en garant för att verksamheten har relevans för arbetslivet. Uppdraget består dels i att dokumentera och säkra hotade hantverkskunskaper, dels att säkra kvalitet och utveckla metoder inom fältet kulturmiljöns hantverk. Hantverkslaboratoriet använder bl.a. de restaureringar som bekostas med statliga bidrag som fallstudier i de utvecklingsprojekt som bedrivs. Historiska takkonstruktioner Carl Thelin Carl Thelin är civilingenjör och har doktorerat inom området historiska träbärverk på Chalmers Arkitektur. Idag arbetar han på Tyréns AB inom området Byggnadsvård och kulturmiljö. Carl Thelin behandlade frågan om stabilitet i förhållande till yttertak. Om ett tak har en öppen läkt, d.v.s. saknar undertak, måste takstolen stabiliseras på något sätt. För en öppen takstol med understruket tegel är det särskilt viktigt att konstruktionen har en styvhet som kan förhindra att deformationerna inte blir för stora. Det riskerar annars att skada bruk och tegel. Carl identifierar fyra huvudmetoder för att stabilisera en takkonstruktion. Under tidig medeltid har kyrkorna undertak av brädor som spikas mot takstolarna vilket ger yttertaket funktionen av en stabiliserande skiva (t.ex. Dädesjö kyrka). Senare under medeltiden blir det vanligare att spika diagonala sparrar på insidan av högbenen vilket skapar stabiliserande trianglar i sidled (t.ex. Sjösås ga kyrka). Under senmedeltid introduceras vertikala ramverk i takkonstruktionen (t.ex. Glimmingehus). De är framförallt är vanliga i centrala och östra Europa. Under 1600-talet börjar takstolar med liggande ramverk i takfallets lutning att byggas både i Europa och Sverige (t.ex. Skoklosters slott). Ett tak med öppen läkt, som är ovanligt i Sverige men mycket vanligt i mellaneuropa, måste stabiliseras i sidled med diagonaler eller inre ramverk enligt någon av metoderna ovan. I Skokloster är ett problem att takstolen med det liggande ramverket i varje innerhörn är ofullständigt, högbenen avslutas i luften och långremmen hänger på dessa högben. När det blåser blir det en väldig rörelse i konstruktionen. Förslaget är därför att förstärka takstolen med inspiration från andra barocktakstolars innerhörn. När det gäller frågan om kravet på bruket så bör det vara elastiskt och segt, inte sprött, och armerat så att det kan ta upp rörelser. 5
Understrukna tegeltak i Danmark Søren Vadstrup Søren Vadstrup är arkitekt arbetar tillsammans med sin hustru Ruth med ett projekt om understrukna tegeltak åt Kulturstyrelsen i Danmark. Projekt Søren arbetar med tar sin utgångspunkt i restaureringen av det understrukna tegeltaket på ett packhus på Fyn. Packhuset är uppfört 1864. Bakgrunden till projektet är att det i Danmark 1970-75 blev alltmer uppmärksammat att cement kunde vara skadligt för byggnader, vilket ledde till att man inom byggnadsvården började använda jurakalk som är en hydraulisk kalk. Efter denna förändring har problemen med de understrukna tegeltaken ökat. Det finns teorier om att det är teglet som är problemet men Sørens erfarenheter säger honom att det snarare är bruket och understrykningen. Søren har genom flera undersökningar fått indikationer på att kalkcementbruk har egenskaper som lämpar sig bra för understrykning. Han har träffat på byggnader där det inte finns några problem och där bruksblandningar med inslag av cement med stor sannolikhet har använts. Projektet startade i samband med restaureringsarbetet på packhuset 2011. Vid restaureringen gjordes inte några åtgärder på takstolen, den ansågs vara tillräckligt stabil. Det beslutades att använda två olika sorters tegel vid omläggningen av taket, samt att använda fem olika sorters brukssammansättningar vid understrykningen. I samtliga bruk har djurhår inblandats. Bruket har bara tryckts till, inte borstats efteråt. På den östra sidan, som är den mest utsatta, användes handslaget tegel och på den västra användes maskinslaget tegel. Den brukssammansättning som Søren tror ska klara sig bäst är den som innehåller en del cement, tre delar kulekalk och fyra delar sand. Det finns även ett bruk blandat på kalk och jurakalk, samt ett bruk på stukasläckt kalk. Bruk som bara innehåller lufthårdnande kalk har inte använts eftersom Søren tror att detta är för svagt. Det beslutades att efter utförd restaurering göra mätningar av temperatur och fukt i varje takstolsfack och dessutom mäta vibrationer. Det visade sig snabbt att det maskinslagna teglet blev genomblött medan det handslagna stod emot regn bättre. Det har dock inte regnat in. Det lades ut dukar i varje fack för att kontrollera vad som faller ned från taket. Mätningarna av luftens fukt och temperatur i takstolsfacken påbörjades i mars 2012. Mätningarna visade att den relativa luftfuktigheten var mycket hög i vindsutrymmet redan från start. Detta indikerar att det är väldigt viktigt att ventilera utrymmet. Mätningarna visar också att fukthalten i alla bruk var hög. När mätningarna nu fortsätter ska det blir intressant och se om luftfuktigheten i vindsutrymmet går ned. Mätningarna av vibrationer har inte bearbetats ännu. Mätningar och analyser kommer att pågå i ytterligare fyra år innan några slutsatser kan dras. Det är då inplanerat att göra en rapport. Skoklosters understrukna tegeltak Anna Blomberg Anna Blomberg är arkitekt och driver eget företag och är sedan 2002 slottsarkitekt på Skoklosters slott. Anna Blomberg berättade om de problem som finns på Skokloster med takkonstruktionen och det svartglaserade understrukna tegeltaket. Slottet består av fyra längor där tre längor har samma takkonstruktion medan den fjärde längan, som är ofullbordad, har en lite annorlunda konstruktion. I de tre längorna vilar ungefär var fjärde högben på bockar. Den ofullbordade salen har tätare mellan bockarna och dessutom saxkryss. Reparationer har gjorts i omgångar så det finns en stor variation av olika sorters tegel med lite olika storlekar. Det finns en hel del 6
originalpannor kvar från 1600-talet. Teglet som användes vid restaureringen på 1970-talet är handslaget från Polen. Anna började vid sitt tillträde som slottsarkitekt oroa sig för takkonstruktionen som visade sig ha konstruktiva svagheter. Taken böljade som en berg- och dalbana. Ett problem visade sig vara att högbenen kapats när takkuporna på tre sidor hade tagits bort och sedan aldrig sammanfogats igen. Ett annat problem var innerhörnen där högbenen slutade i luften. Genom att vid restaureringen 2010 anlita kompetenta timmermän lagades de avkapade högbenen. Läkten var dålig över i princip hela byggnaden och fick bytas ut. Teglet togs ner och en murarfirma som tidigare skött sporadiskt underhåll anlitades för understrykningen. I enlighet med vårdprogrammet användes ett kalkbruk med blandning 1:3. Teglet sorterades aldrig i sina olika storlekar vilket ledde till att teglet i princip lades i bruk för att det inte skulle uppstå glipor. Vatten började tränga in snabbt efter det att restaureringen färdigställts. 2011 gjordes en statusbesiktning och murare Tor Ek kunde då hitta några ytor med originalpannor och antagligen originalbruk. På dessa ställen var det sparsamt struket, ytan var glättad eller slätstruken, inte borstad. Det var ett fett kalkbruk som använts, 1:1 eller 1:2, och troligen en ren luftkalk eller stukasläckt kalk med inblandning av hår. Det fanns spår av avfärgning på bruket. En tolkning av det kan vara att man velat täta krympsprickor. Nu är man på gång att projektera och ska starta upp nya taklagsarbeten vintern 2014. Först ska konstruktionen stärkas ytterligare enligt det förslag som Carl Thelin är med och tar fram. Det är inga beslut tagna om vilket bruk som ska användas men tanken är att använda ett fett kalkbruk som liknar det äldre bruk som återfunnits. Murning av vingtegel, tankar om läggningssätt vid omläggning Henrik Nilsson Henrik Nilsson är murare och driver det egna företaget HN Byggnadsvård i Skåne. Sommaren 2013 ska han restaurera vapenhusets tak på Hannas kyrka. Henrik inledde med att han tycker att det är viktigt att analysera en byggnad i samband med att en restaurering ska göras. Vad är det för typ av byggnad, vilken konstruktion har den, hur ser omgivningen ut, vilka material har använts och vart har de hämtats, hur har arbetet lagts upp o.s.v. Viktigt att vara medveten om att det inte bara finns en lösning på hur en åtgärd kan göras. Henrik har undersökt vad det står skrivet om understrykning av tegeltak i äldre litteratur och funnit att det är mycket bristfälligt beskrivet i bygghandböcker från förra sekelskiftet. Ett undantag är Byggnadsindustriens praktiska uppslagsbok av Carl Löfroth från 1918. Där står bl.a. Tätning av fogarna möjliggöres endast genom läggandet av stenarna i tegelkalk och strykning av fogarna underifrån. Där står också till täckningen av fogarna i alla tegeltak används bäst med nöthår blandat luftmurbruk. Någon förklaring till vad som menas med tegelkalk finns inte. Inte heller vad luftmurbruk betyder. När det gäller Hannas kyrka har taken på kor, långhus och torn restaurerats under 2000-talet. På vapenhuset är det mycket lappat och lagat. Det har gjorts lagningar som skapat tjocka påslag och där finns olika storlekar på tegelpannor. Inför restaureringen är man överens om att teglet i största möjliga mån ska bevaras, men Henrik ser en fara med att det kommer bli stora glipor. Henrik har därför en idé om att märka upp teglet innan han plockar ned det och rengör. När det sedan läggs upp igen vill han lägga en sträng kalkbruk på vingen från utsidan och sedan lägga på nästa takpanna så att det uppstår en uttryckning av bruket som skapar en tätning. Från utsidan skärs överskottet som tränger ut bort. Fogarna blir täta på utsidan och bruket tränger in på 7
baksidan. Det är inte beslutat vilket bruk som ska användas med Henrik tänker föreslå att det höghydrauliska NHL5 används med tanke på att kalkstenen i närliggande stenbrott är starkt hydraulisk. Efter föredraget diskuterades förslaget till tillvägagångssätt. Henrik Larsson och Dave Smisser påpekade att det är viktigt att teglet i sin helhet först läggs upp på läkten stadigt och bra utan bruk. Försvinner bruket ska pannan ligga kvar. Man bör se till att det blir ett lagom avstånd mellan vinge och underliggande tegel så att det går att få in bruk från undersidan. Man ska eftersträva att få så lite bruk som möjligt på utsidan eftersom det drar in fukt. Det är enligt Henrik och Dave omöjligt att med gammalt handslaget tegel och gammal läkt lyckas få det tätt på något annat sätt. Erfarenheter av olika brukstyper vid understrykning Ulf Nymberg, Niels Nygaard och Mikkel Storgaard Ulf Nymberg driver företaget Målarkalk AB. Där säljs färdigblandade kalkbruk: lufthärdande kulekalk, hydrauliskt jurakalkbruk och naturligt hydraulisk kalk (NHL) från St. Astier. Niels Nygaard driver företaget Nordisk NHL ApS i Danmark som är återförsäljare i Skandinavien av hydrauliskt kalk från St Astier i Frankrike. En av medarbetarna är Mikkel Storgaard. En demonstration av tillvägagångssättet vid understrykning gjordes av Mikkel och Niels. Ulf berättade om de goda erfarenheterna av att använda kalken från St. Astier vid understrykning och att det var väldigt stor skillnad på denna kalk och det hydrauliska jurakalkbruket. NHL står för natural hydraulic lime. Kalkstenen kommer från St. Astier i Frankrike. Den finns i tre olika styrkor, NHL 2 som är lågt hydraulisk, NHL 3,5 som är moderat hydraulisk och NHL 5 som är starkt hydraulisk. Inför en understrykning är det viktigt att först undersöka konstruktionen så att den är tillräckligt stabil. Vid understrykning rekommenderas NHL 2 eller NHL 3,5. Viktigt att tillsätta nöthår för att skapa armering. Nöthåret ska läggas i blöt en dag innan det ska användas. Om konstruktionen är mindre stabil är det högre krav på att bruket ska vara elastiskt och då bör NHL 2 användas. Nockpannorna kan dock muras in med ett starkare bruk såsom NHL 5. Man måste också se till få luftning vid nocken. Mikkel demonstrerade hur man innan understrykningen förvattnade teglet. Med en smal slev trycktes sedan bruket in från undersidan mellan underliggande och överliggande tegel. Efter att ett antal fogar tätats använde Mikkel en borste för att dra efter fogarna. På så sätt hävdar man bl.a. att krympsprickor undviks. 8
Diskussioner Den första dagens föredrag avslutades med en öppen diskussion. Samtalen kretsade kring följande teman: Underhåll - Viktigt att göra en översyn och underhåll varje år av taket. Byta ut trasiga tegelpannor och fylla i med bruk där det har fallit bort. Särskilt viktigt att byta ut trasiga tegelpannor. Henrik Larsson som på Gotland har ett eget hus med understrykning har sedan en omläggning för 19 år sedan endast bytt ut trasiga tegelpannor och fogat kring dessa. Det finns fler exempel på tak där det inte har varit några problem. Vid projekteringar av restaureringar är det också bra att innefatta byggande av spångar, räcken och stegar för att underlätta framtida underhåll. Flera av föredragshållarna och andra påpekade under dagen det viktiga med att ha en stabil konstruktion och det kom även fram att luftningen av taket var principiellt viktig. Vid både nock och takfot bör luftningen vara god. Bruksblandningar Eftersom det under föredragen kom fram olika erfarenheter och åsikter om vilka bruksblandningar som passar bäst för understrykning diskuterades detta vidare. På Gotland används alltid ren lufthårdnande kalk och vanligtvis i blandningen 1:3 med nöthår. Företrädarna för den naturligt hydrauliska kalken från St. Astier hade mycket goda erfarenheter av att använda denna vid understrykning men kunde inte rekommendera jurakalken. Sören Vadstrup är däremot förvissad om att en blandning av kalk och cement fungerar bra, men kommer i sitt projekt att under en längre tid utvärdera de olika bruksblandningar som användes för att jämföra dessa sinsemellan. En allmän uppfattning var annars att cement inte var bra eftersom bruket bör vara så elastiskt som möjligt. Metoder Det fanns två huvudsakliga uppfattningar bland de närvarande hantverkarna om hur bruket skulle bearbetas. En teori var att bearbeta bruket så lite som möjligt sedan det tryckts dit. Den uppfattningen grundades bland annat på att man funnit gamla understrykningar där det var gjort på det sättet. Den andra teorin var att gå efter med borste sedan ett antal pannor understrykts för att täta till och avlägsna krympsprickor. Mängden bruk som läggs på får inte vara för tjock och inte för tunn. Minst 2 cm i tjocklek så att det inte bara blir ett tunt skal. Tjockleken måste också anpassas till ballasten i bruket. Krympsprickor kan också uppstå för att man har för fina korn i ballasten och lägger på för tjockt med bruk. Det bör även vara ett tillräckligt stort avstånd mellan pannorna så att det går att få in tillräckligt med bruk och få ett bra fäste. Det kom en fråga om vilka metoder det finns att få tegelpannor att fästa på murade gavelspetsar där pannorna går hela vägen ut. En metod som använts på Gotland är att tjärstryka undersidan på tegelpannan och slå på sand. På Nordisk NHL mättar man tegelpannorna med vatten, ställer upp mot en vägg och slår på NHL5 på baksidan för att skapa en ojämn yta. Bruket får sedan härda innan de lägga i bruk på gavelspetsen. Utvärderingar Det vore intressant att räkna på kostnader för underhåll och restaureringar ur ett längre perspektiv och jämföra dessa med andra taktäckningar. Vad är en rimlig restaureringscykel i dessa sammanhang? Kunskaper om dessa förhållanden kan hjälpa till att skapa motiv vid valsituationer. Det vore också värdefullt att lägga upp taktiker för att utvärdera restaureringar på längre sikt och förbättra tillståndsbedömningar. Understrykningar med naturligt hydraulisk kalk vore exempelvis intressant att utvärdera. Jämförelser skulle kunna göras mellan St. Astier, Ölandskalk m.fl. 9