Strategiplan 2013 2015 Stressforskningsinstitutets forsknings- och verksamhetsinriktning INLEDNING Stressforskningsinstitutet är ett kunskapscentrum inom området stress och hälsa som bedriver grund- och tillämpad forskning utifrån tvärvetenskapliga och tvärmetodologiska ansatser. Verksamhetsidén är att studera hur individer och grupper påverkas av olika sociala miljöer, med särskilt fokus på stress, återhämtning och hälsa. Det långsiktiga målet med forskningen är att bidra till en förbättrad folkhälsa. Stressforskningsinstitutet medverkar - inom sitt forskningsområde - i Stockholms universitets forskarutbildning samt informerar på olika sätt om den egna forskningen och om sin verksamhet. Stressforskningsinstitutet samarbetar och samverkar med andra lärosäten, forskningsmiljöer och nätverk, såväl nationellt som internationellt. A. LÄGESBESKRIVNING Avsnittet redogör för Stressforskningsinstitutet i nuläget med problem, möjligheter och behov. Ämnets och institutets status nationellt och internationellt berörs, liksom den aktuella samhällsutvecklingen på området. A.1. Samhällsutvecklingen på området EU har fastslagit att stress är ett av unionens största hälsoproblem. Samhällsutvecklingen de senaste decennierna har inneburit en väsentlig förändring av kraven på individen med högre krav på kompetens, livslångt lärande och produktivitet och med ett större fokus på den enskilda människan snarare än på kollektivet. Snabb teknisk utveckling och nya ledningsformer ger ökad flexibilitet och större utvecklingsmöjligheter, men samtidigt också höga krav på individuellt ansvar och insatsberedskap och utsuddade gränser mellan arbetsliv och privatliv med bristande återhämtning. Parallellt har de stressrelaterade sjukdomarna, inklusive utmattningssyndrom och mental ohälsa ökat och kommit att utgöra en stor del av sjukdomsbördan. Sjukfrånvaron, som låg på internationellt sett mycket höga nivåer runt millennieskiftet, sjönk sedan kraftigt, men har på senare tid börjat stiga igen. Äldre kvinnor inom offentlig sektor står fortfarande för de flesta sjukskrivningarna, men sjukskrivningarna och de självrapporterade symptomen har ökat mest bland yngre personer, främst yngre kvinnor. Hur mycket de stressrelaterade sjukdomarna och de tidvis höga nivåerna av sjukskrivningar beror på arbetslivet är en omdebatterad fråga där forskningen ännu inte kunnat ge tydliga svar, men förändrings- och utbredningsmönstren tyder på att orsakerna måste sökas i samhällsutvecklingen i stort och inte enbart i arbetsmiljön på enskilda arbetsplatser. A. 2. Stressforskning, internationellt och nationellt Den tidiga stressforskningen i början av 1900-talet, fokuserade nästan uteslutande på den akuta stressreaktionen och baserades i hög grad på djurstudier. Idag har stressforskningen alltmer kommit att handla om individers reaktioner på kronisk och långvarig stress. Man kan förenklat dela in dagens stressforskning i tre huvudinriktningar; en biologisk, en miljöbaserad och en psykologisk. Dessa forskningstraditioner har delvis olika fokus och bygger till stor del på, alternativt är en vidareutveckling av tidigare teoretiska modeller av stress. Forskningsområdets karaktär gör att inomvetenskapliga och samhällsrelaterade frågor är nära sammanvävda. Stressforskningsinstitutet info@stressforskning.su.se, www.stressforskning.su.se Frescati hagväg 16A, 114 19 Stockholm
Dagens internationella forskningsläge följer flera linjer. Mycket handlar om 24/7-samhället som med krav på ständig tillgänglighet, utsuddning av gränser mellan arbete och fritid, ökat individansvar, ökad arbetsintensifiering leder till en ökad förekomst av stressrelaterade sjukdomar. En annan viktig forskningslinje handlar om mekanismforskningen, dvs. hur de ökade kraven leder till fysiologiska förändringar i immunsystem, hormonsystem, blodsockerhantering, fetthantering och kognitiva kapacitetsproblem. En viktig ny faktor i detta sammanhang är fysiologiska effekter av otillräcklig återhämtning. Vidare förekommer idag intensiv utvärdering av olika, framför allt psykologiska, behandlingsmetoder av stressrelaterade tillstånd. Forskningsfokus riktas också mot den åldrande befolkningen och de särskilda krav som den utsätts för, liksom den ökade förekomsten av psykisk ohälsa hos barn, ungdom och kvinnor. Områden som fortfarande är relativt lite beforskade inom stressforskningen, inkluderar konjunkturens inverkan på krav, beteenden och upplevd stress; den psykosociala miljön i skolan och den högre utbildningen; samt konsekvenserna av förändrade sociala strukturer, normer och umgängesmönster. A. 3. Stressforskningsinstitutet i nuläget Inom Stressforskningsinstitutet finns inslag av såväl biologisk, epidemiologisk och psykologisk stressforskning. Gemensamt fokus för forskningen är att studera sambandet mellan psykosociala livsmiljöer och människors känsloreaktioner, beteenden, fysiologiska reaktioner, återhämtning och sömn med inverkan på såväl fysisk som psykisk hälsa. Här ingår också upplevelse av hälsa och dess determinanter. Syftet med forskningen är att belysa effekterna av långvarig excessiv energimobilisering med risker för ohälsa. De forskningsprojekt som bedrivs innefattar såväl epidemiologiska kartläggningar, som experimentella studier i laboratoriemiljö och under fältförhållanden samt utvärderingar av interventioner. I första hand studeras samband mellan psykosociala exponeringar, stressreaktioner och bland annat hjärt-kärlsjukdom, depression, utbrändhet och sjukskrivning, De data som används kommer från en kombination av fysiologiska och medicinska mätningar, psykologiska och sociologiska självskattningar samt uppgifter från myndighetsregister. För att förstå mekanismerna bakom dessa samband har vissa studier specifikt fokuserat på fysiologiska stressreaktioner i hjärnan och hjärtat samt i de endokrinologiska och immunologiska systemen. Forskningsenheter Stressforskningsinstitutet forskningsverksamhet är i nuläget indelad i tre enheter - med delvis olika inriktning och projekt - samt ett forskningslaboratorium. 1. Forskningsenheten Epidemiologi som leds av professor Hugo Westerlund, studerar hur psykosociala förhållanden under livsloppet påverkan risken för mental och fysisk ohälsa. De flesta forskningsprojekten på enheten rör hur arbetsmarknadsdeltagande och olika faktorer i arbetsmiljön påverkar människors hälsa, med ett särskilt fokus på äldre i arbetslivet, pensioneringen och den så kallade tredje åldern mellan pensionering och ålderdom. Enhetens forskning söker i ökande grad förstå komplexa samspel mellan olika faktorer, exempelvis hur social deprivation i ungdomen påverkar sårbarheten för arbetsstress i vuxenlivet, hur krav i arbetet och privatlivet samverkar, eller hur vilka samband som finns mellan arbetsstress, hälsovanor och sjukskrivning. För att möjliggöra denna forskning driver enheten en egen, riksrepresentativ kohortstudie med fokus på arbetslivet (SLOSH), och genom ett stort nationellt och internationellt samarbete har forskarna även tillgång till ett flertal internationellt ledande kohorter. Genom avancerad statistisk modellering söker forskarna förstå komplexa orsakssamband över tid, exempelvis hur arbete och hälsa ömsesidigt påverkar varandra samt vilka modifierbara mekanismer som förmedlar dessa samband. Forskarna försöker vidare förstå hur omgivningsfaktorer på olika nivåer, såsom arbetsgrupp, företagsnivå och samhällssystem, påverkar människors hälsa. Även om enheten framförallt arbetar med stora epidemiologiska databaser, ofta med kombination av enkät- och registerdata, så förekommer även forskning av mer kvalitativ, medicinsk eller experimentell natur. Forskningen syftar generellt till att öka förståelsen för hur stressrelaterade sjukdomar och hälsoproblem kan förebyggas i och utanför arbetslivet. 2. Forskningsenheten Biologisk psykologi och behandlingsforskning leds av professor Torbjörn Åkerstedt och inriktar sig på frågor kring återhämtningskomponenten i samband med stress. Forskningen spänner från epidemiologiska prospektiva studier till experimentella studier med inriktning på strukturell och funktionell avbildning på människans hjärna. Huvudidén är att stress/belastning får långsiktiga effekter först när återhämtningen störs och då framför allt sömnen. Sömnstörningar ökar känsligheten för stress vilket ökar risken för psykisk ohälsa, till exempel utmattningsdepression och andra stressrelaterade diagnoser. Tonvikten ligger på återhämtande processer som speglas i aktivitet i centrala nervsystemet (t.ex. djupsöm- 2
nen), immunsystemet samt endokrina variabler som tillväxthormonet testosteron. Detta kopplas ihop med möjliga orsaksfaktorer som stress, skiftarbete samt med utfallsvariabler som allvarlig trötthet, hälsoupplevelse, sjukdom, sjukskrivning och mortalitet. I forskningen ingår också motåtgärder som t.ex. stress- och sömnbehandling baserad på kognitiv beteendeterapi, förbättring av skiftscheman och ljusbehandling. Enheten studerar också hur sömn/vakenhetsreglering påverkar säkerhet inom transportområdet, framför allt när det gäller vägtrafik. Inom enheten bedrivs vidare forskning om utmattnings- och utbrändhetsliknande tillstånd samt metoder för diagnos och behandling av stressrelaterade sjukdomar. 3. Forskningsenheten Psykoneuroimmunologi som leds av professor Mats Lekander studerar beteendefaktorer i förhållande till hjärnans samspel med immunsystemet. Här studeras hur stress och sömn påverkar immunsystemet, och hur immunsystemet i sin tur påverkar hjärnfunktion och faktorer som subjektiv hälsa, smärta, trötthet och socialt beteende. Samma tvärvetenskapliga perspektiv tillämpas även inom behandlingsforskning, som exempelvis gäller psykologisk behandling vid psykisk eller somatisk ohälsa och effekter av placebo och akupunktur vid illamående. På ett övergripande plan syftar enhetens verksamhet till att med sinsemellan kompletterande metoder och perspektiv studera centrala faktorer och mekanismer för subjektiv hälsa och välbefinnande. Forskningen utförs därför i både laboratoriemiljö, register och kliniska sammanhang. Aktuella forskningsteman: arbetslivets organisation, kontorsmiljöer, ledarskap och hälsa arbetstider, skiftarbete och trötthet behandling av stressrelaterade besvär, sömnproblem och psykisk ohälsa/utmattningsdepression bestämningsfaktorer för subjektiv hälsa hjärnfunktion vid sömnbrist, trötthet och stress hälsosamt åldrande i och utanför arbetslivet konjunkturcykler, nedskärningar, organisationsförändringar och hälsa ljusexponering, dygnsrytm, sömn och hälsa psykobiologiska sjukdomsmekanismer och friskfaktorer stress, sårbarhet och ohälsa hos barn och unga sömn, trötthet och återhämtning Laboratorium Stressforskningsinstitutet har också ett eget psykofysiologiskt laboratorium med tillgång till psykofysiologisk utrustning för att registrera variationer i vakenhet, sömnmönster, hjärtfrekvens, blodtryck och andning. Här finns bl.a. två ljudisolerade sovrum med en klimatanläggning för konstanthållning av temperatur och datainsamlingsutrustning för fältstudier. Stockholm Stress Center Sedan 2009 finns också Stockholm Stress Center - ett tvärvetenskapligt centrum för forskning om arbetsrelaterad stress och hälsa - integrerat i Stressforskningsinstitutet. Stockholm Stress Center är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Karolinska Institutet och består av åtta samarbetande forskargrupper från dels Stressforskningsinstitutet och Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet och dels från Institutionen för klinisk neurovetenskap och Institutionen för Miljömedicin vid Karolinska Institutet. Inom ramen för detta samarbete är syftet att bygga ett "center-of-excellence" med framstående forskning inom området arbete, stress och hälsa med en kvalitet som kan konkurrera internationellt. Centret finansieras genom ett anslag från FAS - Svenska forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap - på 5 miljoner kronor per år t.o.m. 2014, med möjlighet till förlängning ytterligare fyra år, vilket innebär totalt 50 miljoner kronor. Föreståndare för centret är Stressforskningsinstitutets föreståndare, professor Torbjörn Åkerstedt. En styrgrupp bestående av en projektledare från varje forskningsgrupp ansvarar för de långsiktiga och strategiska besluten inom Stockholm Stress Center. 2011 lämnades en första utvärdering till FAS som togs emot väl. A. 4. Forskning Stressforskningsinstitutet avser att under de närmaste åren fortsätta att utveckla och kvalitetssäkra institutets egna forskningsmetoder genom fler experimentella studier för t.ex. mätning av stress-skalor och nya metoder för t.ex. sömnmätning och fmri. I detta ligger också att använda starkare designer i såväl epidemiologiska som experimentella studier. Stressforskningsinstitutet kommer att fokusera på några få väl defi- 3
nierade forskningsområden, för att därigenom få en tydligare spets. Detta är nödvändigt dels för att stärka Stressforskningsinstitutets profil och dels för att forskning visar att internationellt framgångsrika forskargrupper behöver en viss kritisk massa för att upprätthålla kvaliteten. Institutets fokusering kommer också att styra den interna planeringen när det gäller t.ex. vilka projekt som ska prioriteras, vilka samarbeten forskargrupperna ska utveckla och vilka utbildningar som forskarna ska medverka i. Några fokusområden som Stressforskningsinstitutet tydligare vill lyfta fram under den närmaste tre-årsperioden är följande: Sömn och återhämtning När en individ utsätts för sociala och psykologiska påfrestningar av en viss intensitet och under längre tid, så leder detta till en kontinuerlig hög fysiologisk aktivering, vilket kan ha nedbrytande effekter på centrala biologiska system med risk för en negativ hälsoutveckling. Betydelsen av sömn och annan återhämtning behöver därför studeras med epidemiologiska och fysiologiska metoder. En huvudtanke är att långvarig stress inte bara ökar nedbrytande biologiska processer, utan även stör sömnen och annan återhämtning på ett sätt som omöjliggör den dagliga biologiska återställningen efter stress. Här behövs mer forskning för att identifiera hur sänkt fysiologisk sömnkvalitet påverkar hjärnans ämnesomsättning, immunsystem, blodsocker- och blodfettreglering och därigenom bidrar till olika stressjukdomar. Många frågeställningar kan också ställas kring vilka faktorer som bidrar till återhämtning som t.ex. fritidsaktiviteter - motion, nedvarvning, vila, kulturella aktiviteter - och balansen mellan antal arbetsdagar, arbetsintensitet och antal återhämtningsdagar. Det senare berör det s.k. 24/7 samhället, där konsekvenserna av dygnet runt aktiviteter fortfarande är outforskade. Besläktat med detta är bristen på gränser mellan arbete och fritid, liksom interaktionen mellan belastning i arbete på fritiden. Arbetsliv, stress och hälsa Arbetslivets förändring och påverkan på hälsa och välbefinnande är ett annat fokusområde som behöver utforskas. Hur kan framtidens arbetsliv bli bättre och hälsosammare? I vilken mån försämras/förbättras hälsan när människor går i pension, blir arbetslösa eller sjukskrivna. Här finns många övergripande frågor som behöver studeras vidare när det gäller t.ex. effekterna av nutidens rörliga arbetsliv där många människor i sitt yrkesliv har många olika arbetsplatser samtidigt som andra yrkesgrupper - framförallt kvinnor inom hälso- och sjukvård har få möjligheter att byta arbetsplats, den allt mer åldrande befolkningen med stora pensionsavgångar samtidigt som fler äldre finns kvar i arbetslivet pga. ökade möjligheter till förlängd anställningstid. Hit hör också tidsbegränsade arbetskontrakt och betydelsen av inflytandet. Tidigare har inflytande setts som positivt, men idag finns vissa indikationer som tyder på att den ökade ansvarsgrad som följer med inflytande kan bli för stor och upplevas som negativ. Det behövs också mer forskning kring det sk. gränslösa arbete, de ekonomiska hög- och lågkonjunkturer som uppträder med allt kortare tidsperspektiv med allt större internationell påverkan och som ställer nya krav på individen och skapar nya slags hälsoproblem. Bilden är komplex - den svenska befolkningens tilltagande ohälsa de senaste åren kan till viss del förklaras av den senaste högkonjunkturen, där den höga tillväxttakten verkar ha ett negativt samband med hälsan för vissa grupper, medan lågkonjunktur med stigande arbetslöshet i sin tur ger ohälsoproblem för andra grupper. Det finns därför många skäl att så tidigt som möjligt utvärdera och förstå effekterna och mekanismerna av detta för att förhindra en negativ folkhälsoutveckling. Behandling av stressjukdomar En annan viktig forskningsfråga är prevention och behandling av stressjukdomar, sömnproblem och utmattnings-syndrom, framför allt de som karaktäriseras av trötthet. Den traditionella vårdsektorn har ännu inte fokuserat på sådan behandling och mycket av den utförs även privat, där vissa metoder har utsatts för omfattande kritik. Här behövs systematiska utvärderingar av olika psykologiska behandlingsmodeller. Samma gäller interventioner på arbetsplatser för att förhindra uppkomsten av stressrelaterade sjukdomar. Sårbara grupper Det finns flera sårbara grupper vars hälsa och välbefinnande drabbats mer än andra av samhällsutvecklingen, t.ex. kvinnor som löper större risk än män när det gäller stressrelaterade sjukdomar, men där mekanismerna ännu inte är klargjorda. Allt fler svenska barn och ungdomar beskriver oro, livsleda, sömnsvårigheter, magont och huvudvärk, trots att Sverige på många områden varit och fortfarande är ett föregångsland när det gäller barn och hälsa. Vi ser också en kraftig ökning av antalet människor som drabbas av livsstilssjukdomar såsom typ 2 diabetes, hjärt-kärl sjukdomar, fetma och stressrelaterade tillstånd. Förutom specifika sårbara grupper är det också övergripande skillnader i individers sätt att reagera på stressbelast- 4
ning/återhämtning ett viktig och försummat forskningsområde. Här behövs alltså forskning om orsakerna till den moderna välfärdshälsan. A. 5. Utbildning Stressforskningsinstitutet medverkar i universitetets forskarutbildning, vilket främst sker genom handledning av doktorander, handledning av C- och D uppsatser på forskarnivå samt medverkan i olika kurser och föreläsningar. När det gäller handledning av doktorander och medverkan i utbildningskurser och föreläsningar så har institutet ett samverkansavtal med andra institutioner, främst psykologen. Institutet har också nyligen tagit fram en intern policy för sådan medverkan. Institutet bedriver inte egna kurser på grundnivå och medverkar för närvarande endast i begränsad omfattning vid andra institutioners grundutbildning. Institutet anser dock att medverkan i sådan utbildning är av stor betydelse för att få kontakter och kunna rekrytera med framtida såväl forskare som forskningsassistenter och doktorander. Nyligen har rektor beslutat att inrätta Folkhälsovetenskap som ett ämne för utbildning på forskarnivå inom universitetet med placering vid CHESS och med Stressforskningsinstitutet som partner. Detta innebär möjlighetar att direkt påverka forskarutbildningen och ha egna doktorander. Stockholm Stress Center har också nyligen fått 3. milj. kr. beviljat av FAS för en Forskararskola med möjlighet till förlängning. Forskarskolan ska fokusera på Institutets huvudsakliga forskningsområden och ska drivas i samarbete med framförallt Psykologiska Institutionen. Stressforskningsinstitutet ser mot denna bakgrund, stora utvecklingsmöjligheter när det gäller utbildning. Institutet kan nu genom det nya ämnet Folkhälsovetenskap anta och examinera doktorander, vilket ger ett stort mervärde. Detta blir ett sätt för institutet att säkra tillgången till duktiga studenter och potentiella framtida forskare. Tanken är att Forskarskolan ska integreras med utbildningen i Folkhälsovetenskap i ett samarbete mellan Stressforskningsinstitutet, Chess och andra institutioner, framförallt Psykologen vilket ger möjligheter till kurser av internationellt högsta klass. A. 6. Samverkan och samarbete Stressforskningsinstitutet har ett brett samarbete med alla slags forsknings- och kunskapsproducenter, lärosäten, forskningsmiljöer och nätverk - såväl nationellt som internationellt. Institutet anordnar/står som värd för fler nationella/internationella kongresser och symposier varje år. Institutets disputerade forskare medverkar också vid ett flertal internationellt symposium/kongress med egna presentationer vilket rapporteras i årsredovisningen. Stressforskningsinstitutet fungerar också som värd och koordinator för det Svenska nätverket för stressforskning - som idag samlar ett 70-tal forskningsproducenter och berörda myndigheter runt om i Sverige. Stressforskningsinstitutet arrangerar årligen en stressforskningskongress med ca 150 deltagare, vars syfte är att utgöra en nationellt tvärvetenskaplig och multidisciplinär plattform för nätverkets medlemmar. A. 7. Information och kommunikation Stressforskningsinstitutet ska som en del av universitets- och högskolesektorn samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet, den s.k. tredje uppgiften. Institutets forskare medverkar ofta som experter i tidningsartiklar, TV- och radioinslag och sprider på så sätt kunskap och information om viktiga forskningsresultat. Stressforskning är ett område som media gärna rapporterar om och Institutets föreståndare är en av universitetets mest citerade forskare. De målgrupper som institutet vänder sig till är i första hand andra forskningsmiljöer och lärosäten, olika professionella grupper, arbetsmarknadens parter, studerande, frivilligorganisationer och media. Stressforskningsinstitutet har upprättat en kommunikationsplan och en mediepolicy med utgångspunkt i universitetets kommunikationspolicy, med syfte att skapa en samsyn inom institutet kring förhållningssätt till tredje uppgiften, hur media ska hanteras och hur information kan användas som medel för att gynna forskningsfinansiering. Kommunikationsplanen är fortfarande aktuell, men behöver uppdateras och revideras. 5
B. MÅL Avsnittet redogör för de mål som Stressforskningsinstitutet vill uppnå under perioden. Målen är relaterade till målvärdena i bilaga 2. 1. Stressforskningsinstitutet ska stärka rollen som internationellt ledande forskningsinstitut inom sitt område. 2. Stressforskningsinstitutet ska öka de externa forskningsintäkterna. 3. Stressforskningsinstitutet ska förbättra sin profilering som kompetenscentrum C. RESURSER Avsnittet beskriver de resurser som Stressforskningsinstitutet förfogar över för att uppnå målen. C. 1. Ekonomi Stressforskningsinstitutets verksamhet finansieras i dagsläget till 50 % av förvaltningsanslaget. Externa forskningsbidragsmedel utgör 47 % av de totala intäkterna och övriga intäkter från t.ex. externa uppdrag, konferensavgifter och försäljning av forskningsrapporter, utgör de resterande 3 %. Inflödet av externa forskningsbidragsmedel har under de senaste åren har varit ganska konstant. Bidragen kommer främst från statliga forskningsråd som FAS, Vetenskapsrådet och Vinnova, STINT-stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, försäkringsbolag som Alecta och AFA Försäkring, olika donationsfonder som Riksbankens jubileumsfond och Henrik Granholms stiftelse samt EU genom Europeiska socialfonden. För att bevaka och planera ansökningar skickar institutet varje månad ut ett nyhetsbrev med bl.a. en lista över alla aktuella sökbara medel. Även forskningsservice nyhetsbrev vidarebefordras till alla forskare. För att kvalitetssäkra ansökningarna samordnas dessa via ledningsgruppen. Uppdragsmedel skulle kunna vara en större finansieringskälla, men institutet bedömer inte att sådana medel ska prioriteras framför bidragsmedel, då erfarenheten är att summorna ofta är förhållandevis små och leder till mycket arbete om slutresultatet ska kunna leda fram till en vetenskaplig publikation. Stressforskningsinstitutet avser att hitta nya finansieringskällor och öka antalet större programstöd i samarbete med andra grupperingar, i syfte att öka andelen externa forskningsmedel. För budgetprognos, se bilaga 1. C. 2. Personal Stressforskningsinstitutet hade 2012-12-31, 31 personer anställda och har totalt under året haft 23,6 årsarbetskrafter. Könsfördelningen var ganska jämn, med något färre kvinnor än män - 14 kvinnor (45 %) i förhållande till 17 män (55 %). Av de totalt 31 medarbetarna har 27 personer (87 %) forskande uppgifter och 4 personer (13 %) administrativa uppgifter. Samtlig administrativ personal tillsvidareanställd. 55 % av den forskande personalen är tillsvidareanställd och 45 % är tidsbegränsat anställda, t.ex. postdoktorer och forskningsassistenter. 47 % av de forskande medarbetarna avlönas via fakultetsanslaget och övriga 53 % genom externa forskningsbidrag. Forskande personal Stressforskningsinstitutet har tidigare ökat andelen forskningsledare och professorskompetenta forskare, men behöver öka den ytterligare då institutet fortfarande är sårbart p.g.a. små forskargrupper och många äldre forskare. Till detta kommer att Stressforskningsinstitutet i dagsläget endast har två professor, varav en går i pension 2013. För att säkra kontinuiteten inom institutet, stärka institutets profil inom vetenskap och utbildning, höja institutets forskningskvalité, öka möjligheterna att få externa forskningsmedel och kunna rekrytera yngre lovande forskare behöver ytterligare två professor rekryteras - en professur i stressforskning och 1 professur i psyko-neuroimmunologi. En sådan anställningsprocess har inletts. Stressforskningsinstitutet behöver dessutom spetskompetens inom området statistik för t.ex. granskning av artiklar och inom området medicin för det kliniska tänkandet. Stressforskningsinstitutet bör i högre grad uppmuntra sina egna forskare att söka post doktor stipendier för att stimulera utbyte med andra nationella och internationella forskningsinstitut och öka möjligheterna för institutets egna forskare att medverka i undervisning för att få tillräcklig undervisningstid för docentur. Gästforskare, gästprofessorer och utländska studenter 6
skulle också i högre grad kunna knytas till Stressforskningsinstitutet genom samarbete med ledande internationella forskningsinstitut, företrädesvis sådana som institutet redan har samarbete med. Administrativ personal Den administrativa personalen har under den senaste 5-årsperioden succesivt minskats och består nu av 3,10 årsarbetskrafter; en administrativ chef/stf. föreståndare, en ekonomiansvarig, en informationsansvarig och en registrator/administratör. Stressforskningsinstitutet har gjort en översyn av administrativa rutiner och uppgifter i syfte att effektivisera arbetet och minska de administrativa kostnaderna, t.ex. genom ökad användning av universitetets tjänster och servicefunktioner, bl.a. genom central IT-support. Vissa administrativa arbetsuppgifter har omfördelats för att bättre tillvarata olika personers kompetens. Stressforskningsinstitutet bedömer att administrationen i dagsläget är behovsanpassad när det gäller antal och kompetens i förhållande till de administrativa uppgifter som genom universitetets decentraliserade organisation ligger på institutionsnivå och att administrationen motsvarar de krav på en god administration på institutionsnivå som universitetet kräver. Det finns väl fungerande rutiner och en tydlig ansvars- och arbetsfördelning med beredskap för kompetensöverlappning och back-up, så långt möjligt. En planering har påbörjats kring hur administrationen ska organiseras och bemannas, inför att ¾ av administrationen går i pension inom en 5- årsperiod. I den mån nyanställningar behöver göras, så bedöms rekryteringsläget vara gott. C. 3. Lokaler Stressforskningsinstitutets lokaler är belägna inom Stockholms universitets campusområde Frescati Hage, mellan Brunnsvikens strand och Roslagsvägen/E18. Lokalerna, som är på totalt 887 kvm är fördelade över tre våningsplan har renoverats och anpassats för institutets behov av laboratorier och föreläsningslokaler vid inflyttningen 2007 och kan inrymma ca. 50 arbetsplatser. Utrymmet i lokalerna är funktionellt, flexibelt och väl tillvarataget. Stressforskningsinstitutet bedömer att de nuvarande lokalerna täcker institutets behov i dagsläget och under en överskådlig framtid på ca. 3-5 år och planerar inte några förändringar i detta avseende. D. HANDLINGSPLAN Avsnittet redogör för Stressforskningsinstitutets verksamhetsmål 2013-2015, de aktiviteter som planeras, målvärden, när i tiden målen skall vara uppfyllda och ansvarsfördelning. Målen är relaterade till lägesbeskrivningen ovan och till de övergripande målen för Stockholms universitet, enligt universitets långsiktiga plan. FORSKNING - Mål 1 Stressforskningsinstitutets ska stärka sin roll som internationellt ledande forskningsinstitutet inom sitt område Aktiviteter 1.Stimulera för forskningsenheterna att rekrytera fler post doktorer 2.Säkerställa egna doktorander genom det nya forskarutbildningsämnet Folkhälsovetenskap 3.Rekrytera minst två nya professorer för att säkerställa hög forskningskvalité och forskningsmedel 4.Producera fler publikationer i tidskrifter med hög impact faktor och hög citeringsgrad Målvärden 1. Ökat antal post doktorer/gästforskare/gästprofessorer 2015 jämfört med 2012 2. Ökat antal egna doktorander 2015 jämfört med 2012 3. Ökat antal docenter och professorer 2015 jämfört med 2012 4. Ökat antal publikationer 2015 jämfört med 2012 Resurser Finansieras genom befintliga personella resurser, pensionsavgång, omstruktureringar, riktade ansökningar till forskningsfonder samt bidraget för Stockholm Stress Center. Klart/Redovisas/Ansvar Aktiviteterna åtgärdas löpande och senast 2015 Redovisas löpande i årsredovisningen samt slutredovisas 2015 Ansvar: Föreståndare, berörda forskare, administrativ chef och informatör 7
EKONOMI - Mål 2 Stressforskningsinstitutet ska öka de externa forskningsintäkterna Aktiviteter 1. Öka andelen intäkter från externa källor genom fler ansökningar till nya finansieringskällor 2. Förbättra de egna ansökningarnas kvalité genom interna seminarier och support 3. Öka samarbetet med andra grupperingar internt, inom universitetet och med andra universitet för projektansökningar med större omfattning som t.ex. programstöd. Målvärden 1. Ökad andel externa bidragsmedel 2015 jämfört med 2012. Resurser Befintliga personella och ekonomiska resurser Klart /Redovisas/Ansvar Aktiviteterna åtgärdas löpande och senast 2015 Redovisas löpande i årsredovisningen samt slutredovisas 2015 Ansvar: Föreståndare, berörda forskare och ekonomiansvarig KOMMUNIKATION - Mål 3 Stressforskningsinstitutet ska förbättra sin profilering som kompetenscentrum Aktiviteter 1. Förbättra hemsidans innehåll vad gäller populärvetenskaplig information om stressmekanismer, orsaker, symptom och behandling så att Institutet bättre sprider sin egen forskning. 2. Utveckla Stressforskningsinstitutets serie med faktablad att beröra fler områden. 3. Arrangera presskonferenser kring aktuella ämnen, så att institutet mer offensivt ger sitt perspektiv på aktuella samhällsfrågor Målvärden 1. Ökat antal besök på webbplatsen 2015 jämfört med 2012 2. Ökat antal faktablad 2015 jämfört med 2012 3. Ökat antal press-aktiviteter 2015 jämfört med 2012 Resurser Befintliga personella och ekonomiska resurser samt särskilda ansökningar till forskningsfonder Klart/Redovisas/Ansvar Aktiviteterna åtgärdas löpande och senast 2015 Redovisas löpande i årsredovisningen samt slutredovisas 2015 Ansvar: Föreståndare, informatör, administrativ chef och berörda forskare 8