TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden



Relevanta dokument
Till dig som arbetar med Leader. Leader till gagn. för landskapsfrågor

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Täkter hot eller tillgång eller både och?

Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska

Vad ELC är? En överenskommelse mellan länder En vision för landskap En checklista för varje land En åtagande för stat och kommun

Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5

LANDSKAPSPERSPEKTIVET - en väg till ökad hållbarhet

Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket

Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet

Landskapskonventionen vad innebär den? Louise Andersson

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer?

Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

20 Bilagor kort om programmen

Kunskap om vindkraft och landskap

Information om nätverksaktiviteter

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering

VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Grön infrastruktur i prövning och planering

Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen

Landsbygdsprogrammet

En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster

Fem år med landskapskonventionen. Anders Hedlund, Riksantikvarieämbetet

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Varför behövs det en politik för landsbygdsutveckling? Cecilia Waldenström Institutionen för Stad och Land SLU

Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020?

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering

Nya stöd. år Stöd till landsbygden

Vindkraften och landskapet Vinddialog II december 2009 Lena Odeberg, Håkan Slotte Riksantikvarieämbetet

GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE

En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

PM Landskapsbild Linjekoncession Edshultshall. Medverkande. Utredare och text: Fotomontage/GIS: 2 WSP Environmental

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Studiehandledning. Studiecirkeln Landskap åt alla. Studiehandledning: Landskap åt alla 2

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Sigtunaprojektet landskapet i centrum

Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering

Sveriges miljömål.

BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION

Underlag till nationell arkitekturpolicy nationell arkitekturpolicy 72

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

STUDIECIRKELMATERIAL. Se ditt landskap och. lär dig påverka

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

En ny generation järnväg. Åtgärdsvalsstudier Linköping Borås Jönköping Malmö. Publicering av förhandskopior. Andreas Hult

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Detta är Jordbruksverket

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Utvärdering av ILKA och LKA

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN

Vi kopplar samman stad och land.

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Barn- och ungdomsprogram

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Sveriges miljömål.

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet Möte 10 november 2008

Sigtunaprojektet landskapet i centrum

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Med miljömålen i fokus

VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE?

Överenskommelsen Värmland

Att planera för Vindkraft i våra Landskap. Karin Hammarlund

Vindkraft och landskap. Tom Mels

Grönare Stockholm- Förslag till nya riktlinjer för planering, genomförande och förvaltning av stadens parker och naturområden

Jordbruksverkets Miljömålsseminarium

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Kommunala nötkreatur. i Ludvika kommun. Ludvika kommun ludvika.se

Regional planering. - Hur arbetar vi och hur fungerar det? -Hur utvecklar vi vårt arbete? Christine Flood Göteborgsregionens kommunalförbund

GIIJTO! GIITU! Tack för mig

Människa, landskap och förutsättningar för hållbara lösningar

Nominering - Årets Jämställdhetssatsning Med checklista

Leader en metod för landsbygdsutveckling. Grundkunskap

Resultat- och värdebaserade ersättningar ett pilotprojekt i Falbygden

LANDSKAPET SOM VÅR LIVSMILJÖ VEM SKALL FATTA BESLUTEN?

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

LANDSBYGDSPROGRAMMETS EFFEKT PÅ TURISTFÖRETAGANDET

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom

Synpunkter: Mål för rovdjuren SOU 2012:22 Diarienummer: M2012/982/Nm Sista svarsdatum för remissvaren är den 6 juli 2012.

Vad är en översiktsplan och hur går det till?

Remiss - Ekologisk kompensation - Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och

Transkript:

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden

2 Foto omslag: Smålandsbilder Foto: Catharina Hellström Engström

LANDSKAPSPERSPEKTIV en väg till samverkan Vi har alla ett förhållningssätt till det vardagslandskap som omger oss. Kanske tänker vi i ögonblicksbilder på naturen, på stadsbilden, på joggingrundan eller på vägen vi far fram på. Det är lätt att vi glömmer helheten. Landskapet består av så många ekologiska, sociala och ekonomiska beståndsdelar. Historia och nutid, natur, kultur, boendemiljö och näringsverksamhet finns med när landskapet utvecklas. Rättigheter och skyldigheter i landskapet I maj 2011 beslutade regeringen att aktivt börja arbeta med europeiska landskapskonventionen och som likt alla konventioner handlar om en mänsklig rättighet och skyldighet. Landskapet är något som berör alla och vi är skyldiga att värna om och diskutera utifrån ett landskapsperspektiv. Det kan låta som en självklarhet men faktum är att vi ofta fastnar i sektors tänkande. Vi behöver alla påminnas om konsekvenserna av våra beslut och bli bättre på samarbete mellan myndigheter, organisationer, företag och enskilda. Miljön som del av en hållbar helhet Landskapet innefattar både stad och land och interaktionen däremellan är viktig. De värden som landsbygdens landskap representerar har en stor be tydelse för samhället i stort och landsbygdens aktörer har behov av att finna vägar för sektorsövergripande samverkan på både lokal och regional nivå. Vi arbetar med landsbygdsprogrammet som är ett verktyg för att nå målen för landsbygdspolitiken. Programmet innehåller satsningar i form av stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden. Åtgärderna i programmet finansieras gemensamt av Sverige och EU. Axel två heter den del av landsbygdsprogrammet vars åtgärder ska bidra till att förbättra miljön och land skapet. Det handlar om rena miljöersättningspengar men dessa måste även kopplas till övrig utveckling av bygden. Kan människor i en bygd inte få service eller annan utkomst så finns det inga människor kvar som kan värna om höga natur- och kulturvärden. Den biologiska mångfalden är dessutom beroende av större sammanhängande landskapsområden för ett funktionellt ekosystem. Underlag för dialog Detta material är tänkt att fungera som ett diskussionsunderlag för er kommunala planerare. Vi som har satt samman materialet har också vänt oss till länsstyrelsehandläggare, leadergrupper, lokala utvecklingsgrupper samt beslutsfattare. Vi hoppas att ni ska få nytta av de funderingar vi vill få till stånd med landskapskonventionen som grund. Lycka till! Catharina Engström Hellström Ordförande i arbetsgruppen sammanhängande landskapsområden 3

INFORMATION OM LANDSKAPSKONVENTIONEN Vad är landskapskonventionen? Den europeiska landskapskonventionen är en överenskommelse för Europarådets medlemsländer. Vad är syftet? Landskapskonventionen handlar om att värna och erkänna betydelsen av landskapet. Syftet med konventionen är att förbättra skydd, förvaltning och planering av europeiska landskap. Den demokratiska aspekten är tydlig. Dels därför att konventionen lyfter fram landskapets sociala betydelse, dels därför att den under stryker vikten av att människor kan delta aktivt i värdering och förvaltning av landskapet. Landskapskonventionen syftar också till att främja samarbetet kring landskapsfrågor inom Europa och till att stärka allmänhetens och lokalsamhällets delaktighet i det arbetet. Information om arbetsgruppen Landsbygdsnätverket består av cirka 120 nationella aktörer samt landets 63 leadergrupper. Landsbygdsnätverket har olika arbetsgrupper som arbetar med prioriterade teman med koppling till landsbygdsprogrammets mål. Hösten 2011 bildades en arbetsgrupp för sammanhängande landskapsområden. Gruppens arbete med information avslutades under 2012 men all information ligger kvar på www.landsbygdsnatverket.se. Huvudmålet med gruppens arbete var att få till bättre projekt inom ramen för landsbygdsprogrammet genom att ta fram tydliga verktyg och metoder där man på olika nivåer ger exempel på hur samarbeten kan se ut och läggas upp. Vad är ett landskap? Konventionen innefattar alla typer av landskap, både stad och landsbygd. Definitionen av landskap som finns i konventionen: landskap är ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Gäller landskapskonventionen i Sverige? Landskapskonventionen trädde i kraft 1 maj 2011 i Sverige efter att Sverige ratificerat den. Ratificering innebär att landet förbinder sig att inarbeta konventionens intentioner i sin nationella lagstiftning och politik. Vem ansvarar för att Sverige lever upp till landskapskonventionen? Riksantikvarieämbetet har fått i uppdrag att påbörja arbetet med att genomföra landskapskonventionen i Sverige tillsammans med andra myndigheter. 4

LANDSKAPSKONVENTIONEN ETT VERKTYG FÖR ATT SE HELHETEN Vi är vana vid att se och värna om delarna i landskapet en fäbod, en stenmur i odlingslandskapet, en produktionsskog, en nyckelbiotop, en betesmark eller en lokal som hyser en utrotningshotad art. Det finns också utvecklade styrmedel för att skydda delarna, bland annat lagar och miljöersättningar inom landsbygdsprogrammet. Svårare är att hantera helheter och sammanhang. Landskapet ska fylla många funktioner, exempelvis kopplade till mjölk- och köttproduktion, skogs produktion, natur- och kulturturism, utbildning, biologisk mångfald och vattendirektiv. I fokus för landskapskonventionen står en rikare livsmiljö. Landskapskonventionen ger en utgångspunkt för att utveckla omsorgen om helheten. Intressenterna är inte begränsade till berörda, sakägare och experter, utan konventionen öppnar för var och en att medverka för landskapets bästa. Avgränsade värdeområden Sammanhängande landskapsområden Sociala värden Ekologiska värden Ekonomiska värden Mjölkbonde Fornlämning Nyckelbiotop Vandrarhem Produktionsskog Mjölkbonde Fornlämning Nyckelbiotop Vandrarhem Produktionsskog Mer information om leadermetoden hittar du på www.jordbruksverket.se under fliken Möjligheter för landsbygden. Dialog är A och O För att få till stånd ett ökat deltagande behövs dialog. Hur ska du få kunskap om hur andra tänker om du inte frågar? Behovet av dialog kan vara extra stort i bygder med höga natur- och kulturvärden. Värdena är ofta beroende av att någon sköter dem. Bevarande av värdena och utveckling av bygden är då inte motsatser utan istället förutsättningar för varandra. Leadermetoden är ett bra verktyg för att skapa dialog och inkludera både miljö- och utvecklingsfrågor. Det finns även andra dialogmetoder som rådslag, cultural planning och ortsanalys som kan var en ingång till samverkan. Mer information om landskapskonventionen hittar du på Riksantikvarieämbetets www.raa.se 5

6 Foto: Per G Norén

Utan spaning ingen aning Många aktiviteter påverkar landskapet och så måste det få vara. Däremot behövs landskaps analyser så att man känner till vilka värden som finns. En prioritering av vad som ska bevaras och gynnas är också nödvändig. Om sådana underlag finns kan medvetna beslut fattas. Foto: Shutterstock Bra exempel på landskapsanalys finns bland annat på Trafikverkets webbplats www.trafikverket.se och i det skånska landsbygdsprogrammet som arbetat med landskapskaraktärsanalyser. Naturvårdsverket har i uppdrag av regeringen att tillsammans med flera aktörer titta på just ekosystemtjänster genom landskapsanalys i arbetet med så kallad grön infrastruktur. Översiktsplaner, ett steg för att uppnå landskapskonventionen Den kommunala översiktsplaneringen utgör grunden i den fysiska planeringen enligt plan- och bygglagen. Enligt lagen ska alla kommuner ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanen innehåller kommunens politiska vision och är ett strategiskt och starkt vägledande dokument för utvecklingen av den fysiska miljön. Processen för att ta fram en översiktsplan är reglerad i plan- och bygglagen. Samråd och utställning ger medborgarna möjlighet till insyn och påverkan vid utformningen av översiktsplanen. Genom översiktsplanerna har du därmed en möjlighet att bidra till att landskapskonventionens intentioner följs. Låt helhet och delaktighet vara ledord i arbetet! Information om hur man kan få till ett helhetsperspektiv i översiktsplaner och goda exempel på hur kommuner har arbetat med översiktsplaner har tagits fram av en av Landsbygdsnätverkets arbetsgrupper. Materialet finns på Landsbygdsnätverkets hemsida webbplats www.landsbygdsnatverket.se/ovrigmark. 7

Foto: Catharina Hellström Engström Landsbygdsnätverket 551 82 Jönköping Tel 036-15 50 00 (vxl) www.landsbygdsnatverket.se