20.1 FREDAGSSERIEN 7 Musikhuset kl. 19.00 Sakari Oramo, dirigent Olli Mustonen, piano Sergej Rachmaninov: Pianokonsert nr 2 c-moll op.18 I Moderato Allegro II Adagio sostenuto III Allegro scherzando 35 min PAUS 20 MIN Igor Stravinsky: Eldfågeln 45 min Introduktion Första tablån Kasjtjejs förtrollade trädgård Eldfågeln dyker upp förföljd av Prins Ivan Eldfågelns dans Eldfågeln infångas av Prins Ivan Eldfågelns vädjan De tretton prinsessorrnas uppenbarar sig Prinsessornas lek med de gyllene äpplen. Scherzo Prins Ivan dyker plötsligt upp Khorovode Prinsessornas ringdans Gryning Prins Ivan tränger in i Kasjtjejs palats Förtrollad klocka, Kasjtjejs monstervakter dyker upp och Prins Ivan tillfångatas Den odödlige Kasjtjej anländer Kasjtjejs och Prins Ivans dialog Prinsessorna ingriper Eldfågeln dyker upp Kasjtjejs följe dansar under Eldfågelns förtrollning Alla Kasjtjejs undersåtar dansar en avgrundsdans Eldfågeln Kasjtjejs uppvaknande Kasjtjes död Djupt mörker Andra tablån Kasjtjejs palats försvinner, förtrollningen bryts, de förstenade riddarna vaknar till liv, allmän glädje Paus ca kl. 19.45. Konserten slutar ca kl. 21.00. Sänds direkt i YLE Radio 1 och på Internet (yle.fi/rso). 1
SERGEJ RACHMANINOV (1873 1943): PIANOKONSERT NR 2 Av Sergej Rachmaninovs fyra pianokonserter har den andra alltid varit den mest populära och den hör till den romantiska konsertlitteraturens allra mest älskade verk. Bidragande orsaker är konsertens flödande, yppigt emotionella melodier samt dess pianistiskt tacksamma virtuosa kvalitet, som emellertid alltid utgår från musikens kärnsubstans. Hur spontant ohämmat konsertens melodier än tycks flöda, finns det ett fast tematiskt nätverk i bakgrunden med samband mellan satserna och ett slags släktskap mellan temana i bredare mening. Det finns två centrala teman i första satsen. Det första är till sin natur mera motivistiskt, det andra av bredare sångbar art. Framåt drivande element i genomföringen är ett litet motiv, som på piano ackompanjerar den mäktiga reprisen av huvudtemat (Maestoso. Alla marcia) och som har en liten roll också i finalen. Den långsamma satsen börjar för ovanlighetens skull i c-moll, samma tonart som också avslutar den föregående satsen. I och med det drömska huvudtemat glider musiken några takter senare över i E-dur, varvid tonartsförhållandet mellan första satsen och den långsamma satsen blir detsamma som i Beethovens c-mollpianokonsert men det gör en helt annorlunda verkan just på grund av de inledande första takterna. I mitten av satsen får musiken en genomförande natur och där förekommer ett kort, raskt avsnitt som s.a.s. förebådar ett mera omfattande scherzoavsnitt, som finns inbyggt i tredje satsen. I finalen kontrasteras det rytmiskt karaktäristiska och energiska huvudmotivet med ett sidotema som hör till Rachmaninovs stora melodier. Huvudtemat har huvudrollen i genomföringen. Den förtätas av ett fritt fugato som föds ur temat, medan sidotemat får sin fulla prakt i slutets mäktiga crescendo, hela konsertens dramaturgiska kulmen. Här fullbordas de stora bågarnas melodik, som redan konsertens inledning gav löfte om. Kimmo Korhonen (sammandrag) IGOR STRAVINSKY (1882 1971): ELDFÅGELN Igor Stravinsky hann under sitt långa liv experimentera med många olika genrer men oberoende av stilart tränger hans egen fullt igenkännbara ton ändå alltid igenom. Det var inte Stravinskys mål att komponera musik som låter vacker i traditionell mening. Som kompositör har Stravinsky beskrivits som en enfant terrible trots att han i sin livsföring var punktlig som en tjänsteman och inte någon bohemkonstnär. Utöver alla pris han tilldelades blev han även föremål för kritik och kontroverser. Baletten Våroffer (1913) och kalabaliken vid uruppförandet kan anses utgöra ett slags höjdpunkt i karriären. Vid sidan av baletterna Våroffer och Petrusjka (1911) hör Eldfågeln (1910) till Stravinskys mest kända verk. Den kom till på initiativ av balett- och operaimpressarion Sergej Djagilev (1872 1929), som grundade den i Paris verksamma Ryska baletten, Ballets Russes. Det var han som beställ- 2
de musiken av Stravinsky till denna balett som han planerat, fastän uppdraget visserligen ursprungligen var avsett för en annan kompositör. Verket fick ett gott mottagande av både publik och kritiker och det gav Stravinsky världsrykte. Eldfågeln bygger på en rysk folksaga. Med hjälp av Eldfågelns undergörande fjäder lyckas prins Ivan krossa den odödlige Kasjtjes onda makt. Det centrala i baletten är motsatsförhållandet mellan gott och ont, samt spänningen mellan det naturliga och det övernaturliga. Människorna framställs med diatonisk musik medan sagofigurerna tecknas med kromatisk musik och toner som associeras med orientalisk musik; dessa medel har lånats av tonsättarens lärare Nikolaj Rimskij-Korsakov (1844 1908). Eldfågelns färgstarka fjäderdräkt beskrivs med kromatiskt kvitter i blåsarna och snabbt tremolo i de sordinerade stråkarna. Förutom inflytandet från Rimskij-Korsakov hörs även en strävan till franskinspirerade friare harmonier, melodisk luftighet och sinnlighet. Den färgmättade orkestreringen blandas upp med dissonanser och rytm typiska för Stravinsky. Förutom den 45 minuter långa balettversionen finns tre kortare orkestersviter avsedda för konsertbruk (1911, 1919 och 1945) med sinsemellan avvikande orkestrering, längd och avsnitt. Vid kvällens konsert ges den ursprungliga balettmusik i sin helhet. Johanna Tiensuu Verkpresentationen har förverkligats i samarbete med Turun yliopisto. Skribenten är musikstuderande vid universitetet. SAKARI ORAMO Sakari Oramo inledde sin period som chefsdirigent för Radions symfoniorkester RSO) i augusti 2003. Han började sin karriär som violinist och blev alternerande konsertmästare vid RSO år 1991. Han avlade sitt diplom i orkesterdirigering i Jorma Panulas dirigentklass. Utöver RSO är Oramo också chefsdirigent för Kungliga Filharmoniska Orkestern i Stockholm och dirigent för Karlebyoperan. Han har regelbundet dirigerat också Mellersta Österbottens Kammarorkester och tillträder hösten 2013 som orkesterns konstnärlige ledare. Oramo avslutade sin tioårsperiod som musikchef för City of Birmingham Symphony Orchestra (CBSO) år 2008, men fortsätter som orkesterns förste gästdirigent. Oramo har dirigerat bl.a. Berliner Filharmoniker, New York Philharmonic, Los Angeles Philharmonic, Chicago Symphony Orchestra, Concertgeboworkestern, Orchestre de Paris, Minnesota Orchestra, Cleveland Orchestra och Staatskapelle Dresden. Under spelåret 2011 2012 dirigerar han bl.a. Tyska symfoniorkestern i Berlin, Wiener Symphoniker och Frankfurter Rundfunkorchester. Oramo och RSO har gästspelat bl.a. i Benin, Wien, Prag, Tyskland och Spanien, vid musikfestspelen på Kanarieöarna, i Edinburgh och Bergen samt vid Proms i London. I Japan turnerade Oramo och RSO åren 2005 och 2007. År 2004 gavs Sakari Oramo doktorstiteln honoris causa vid University of Central England, Birmingham. Sommaren 2008 fick han den prestigefyllda Elgar-medaljen och år 2009 förlänade Order of the British Empire honom titeln OBE för hans arbete till förmån för det brittiska musiklivet. I decem- 3
ber 2010 beviljade republikens president Sakari Oramo Pro Finlandia-medaljen. Sakari Oramos period som RSO:s chefdirigent slutar våren 2012. Han efterträds av Hannu Lintu, som blir orkesterns åttonde chefsdirigent hösten 2013. OLLI MUSTONEN I Olli Mustonens person förenas verksamheten som pianist, dirigent och kompositör på ett enastående sätt till en komplett musiker. Under säsongen 2011 12 uppträder Mustonen bl.a. med Leipzigs Gewandhaus or kester och Herbert Blomstedt och Mariinskijteaterns orkester under Valerij Gergijev. Med Melbourne Symphony Orchestra fortsätter en konsertserie, som Mustonen dirigerar och inom ramen, för vilken han spelar alla Beethovens pia nokonserter. Förutom de inhemska orkestrarna har Mustonen under de senaste åren samarbetat som dirigent med bl.a. Camerata Salzburg, Deutsche Kammerphilharmonie Bremen, WDR-symfoniorkestern i Köln, Tjajkovskij-symfoniorkestern i Moskva, Northern Sinfonia, Scottish Chamber Orchestra, NHK-symfoniorkestern i Tokyo, Estlands Nationalorkester och Staatskapelle Weimar. Med Helsingfors Festivalorkester, som han själv grundat, har Mustonen turnerat i Centraleuropa, Japan och Kina. En viktig roll har också det nära samarbete som han etablerat många av vår tids betydande tonsättare, bl.a. John Adams, Einojuhani Rautavaara och Rodion Sjtjedrin. Sjtjedrin har också tillägnat honom sin femte pianokonsert. I Mustonens egen produktion har orkesterverken och kammarmusiken stått i centrum. Hans första symfoni skall uruppföras i februari 2012. Mustonens förläggare är det tyska bolaget Schott Musik International. Olli Mustonens diskografi är omfattande och innehåller många prisbelönta helheter, t.ex. Decca-inspelningarna av Alkans och Sjostakovitjs preludier. Numera samarbetar han både som pianist och som dirigent med skivbolaget Ondine. Till hans senaste inspelningar hör en komplett version av Beethovens pianokonserter med Tapiola Sinfonietta, Respighis Concerto in modo misolidio med RSO och Sakari Oramo samt soloskivor med musik av bl.a. Bach, Tjajkovskij, Sibelius, Rachmaninov, Prokofjev och Sjostakovitj. Olli Mustonen har tilldelats kulturministeriets Finlandspris och han har förlänats Pro Finlandia-medaljen av Finlands Lejons orden 2003. RADIONS SYMFONIORKESTER Radions symfoniorkester (RSO) är Rundradions orkester med uppgift att bidra till och främja den finländska musikkulturen. Sakari Oramo har varit orkesterns chefsdirigent sedan 2003. Hannu Lintu, som under spelåret 2011 12 är orkesterns förste gästdirigent, tillträder hösten 2013 som RSO:s nye chefsdirigent. RSO:s hedersdirigent är Jukka-Pekka Saraste. Han var chefsdirigent för RSO åren 1987 2001 och fortsätter sitt intensiva samarbete med orkestern. Radioorkestern grundades år 1927. Den ursprungliga tiomanna ensemblen utvidgades på 1960-talet till en fulltalig symfoniorkester. RSO:s tidigare chefsdirigenter är Toivo Haapanen, Nils-Eric Fougstedt, Paavo Berglund, Okko Kamu, Leif Segerstam och Jukka-Pekka Saraste. 4
Den nya inhemska musiken utgör en viktig del av RSO:s repertoar. Varje år uruppför orkestern ett flertal verk som beställts av Rundradion. Till RSO:s uppgifter hör också att spela in all finländsk orkestermusik för Rundradions bandarkiv. Med Sakari Oramo har RSO spelat in på skiva verk av bl.a. Bartók, Hakola, Saariaho, Respighi, Kaipainen och Kokkonen samt premiärinspelningen av Armas Launis opera Aslak Hetta. Skivinspelningen (Ondine) av Nordgrens 3:e och 5:e symfoni fick det franska priset Académie Charles Cros. Inspelningen av Magnus Lindbergs klarinettkonsert fick BBC Music Magazines pris 2006. Skivan med Lindbergs och Sibelius violinkonserter med Lisa Batiashvili som solist (Sony BMG) fick MIDEM Classical Awards 2008. Samma år valde New York Times en inspelning med orkesterverk av Lindberg till årets skiva. RSO turnerar regelbundet på olika håll i världen och har gett över 300 konserter utomlands. Under säsongen 2011 2012 uppträder RSO bl.a. vid den prestigefulla Beethovenfestivalen i Bonn och i Concertgebow i Amsterdam. RSO:s radiokanal YLE Radio 1 radierar alla orkesterns konserter. I allmänhet sänds både de inhemska och utländska konserterna direkt. Konserterna kan också avlyssnas runt om i världen på RSO:s webbsidor (yle.fi/rso). 5