Nämndplan 2015 (fastställt april 2015) Utbildningsnämnden 2015

Nämndplan 2015 (fastställt april 2015) Utbildningsnämnden 2015

Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Övergripande beskrivning av organisationen... 4 3 Övergripande strategier för att förbättra verksamhetens resultat / ständiga förbättringar... 8 4 Krav på förvaltningen... 12 5 Mål för nämnden... 20 6 Planerings- och utvärderingsprocess... 21 7 Ekonomi... Fel! Bokmärket är inte definierat.

1 Inledning Nämndplanens syfte är att prioritera och förtydliga mål och strategier från statliga och kommunala styrdokument. Mål formulerade i nämndplanen skall ses som krav till förvaltning och till förvaltningens olika verksamheter. Kraven skall prioriteras på enheterna och utifrån lokala behov ska egna mätbara mål formuleras. Nämndplanen har tagits fram enligt rutinerna för kvalitetsarbetet.

2 Övergripande beskrivning av organisationen 2.1 Ansvarsområde / beskrivning av verksamheten Utbildningsnämnden har det övergripande politiska ansvaret och utbildningsförvaltningen har det övergripande ansvaret för verksamheterna. I utbildningsförvaltningens regi finns gymnasieskola inklusive gymnasiesärskola, Westerlundska gymnasiet (WGY), Komvux inklusive utbildning i svenska för invandrare (SFI) och Särskild utbildning för vuxna (Lärvux), Vuxenutbildningscentrum (VUC), Yrkeshögskolan i Enköping (Yh), Arbetsmarknadsenhet (AME) och Integrationsenhet (IE) Kansli Westerlundska gymnasiet (WGY) Komvux SFI Lärvux Utbildningsnämnd Förvaltningschef Vuxenutbildningscentrum (VUC) TE, NA Integrationsenheten (IE) BF, Ek FT, RL Yrkeshögskolan (YH) BA, EE, VO Arbetsmarknadsenheten (AME) ES, HA, SA IM, GySär Ped. stöd

Barn- och fritidsprogrammet (BF) Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) El- och energiprogrammet (EE) Fordons- och transportprogrammet (FT) Handels- och administrationsprogrammet (HA) Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Ekonomiprogrammet (EK) Estetiska programmet (ES) Naturvetenskapliga programmet (NA) Samhällsvetenskapliga programmet (SA) Teknikprogrammet (TE) Introduktionsprogrammet (IM) 2.2 Kunder I en vidare mening är arbetslivet i Enköping kunder i det samarbete som sker på alla nivåer i förvaltningens olika verksamheter. Wgy:s kunder är elever som genomför sin utbildning på Westerlundska gymnasiet samt deras vårdnadshavare. Blivande kunder är grundskolans elever och deras vårdnadshavare. Komvux kunder är de vuxenstuderande kommuninvånare som saknar eller behöver komplettera gymnasieutbildning, grundskolekompetens och/eller är nyanlända och som behöver lära sig svenska. Dessutom ansvarar Komvux för att vuxna utvecklingsstörda och vuxna med nyförvärvad hjärnskada ska få möjlighet till studier på grundläggande och gymnasial nivå. VUC:s kunder är de vuxenstuderande kommuninvånare som vill satsa på en yrkesutbildning eller vill läsa universitets/högskolekurser på distans eller de som saknar eller behöver komplettera sin gymnasieutbildning. YH:s kunder är studenter med stor åldersspridning, skiftande yrkesbakgrund som vill satsa på en (ny) yrkeskarriär och som, geografiskt, kommer från hela landet. YH:s kunder är också de företag som är knutna till respektive ledningsgrupp för de olika utbildningsinriktningar som bedrivs och som är i behov av ny eller fördjupad yrkeskompetens. AMEs kunder är långtidsarbetslösa som är inskrivna i Jobb och Utvecklingsgarantins fas 2 och 3 och är i behov av sysselsättning. Personer som via Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan bedöms vara i behov av arbetsträning och arbetsprövning. Övriga kunder är ungdomar inom informationsansvaret, elever från gymnasiets Introduktions-program som är i behov av alternativ sysselsättning, SFI studerande som ska genomföra språkpraktik samt ungdomar som önskar kommunalt feriearbete. IE:s kunder är nyanlända flyktingar som väljer att bosätta sig i Enköpings kommun. En nyanländ person är någon som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning på grund av flyktingskäl eller andra skyddsskäl t e x kvotflykting, massflykting

och tribunalvittne, men även synnerlig ömmande omständigheter. Även anhöriga till dessa personer anses vara nyanlända. En person är nyanländ under tiden som han eller hon omfattas av lagen om etableringsinsatser, det vill säga under två till tre år. 2.3 Verksamhetsidé Wgy ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Westerlundska Gymnasiet ska tillgodose de studerandes behov av utbildning för att komma in på arbetsmarknaden, gå vidare till högre studier och/eller gå vidare i en yrkeskarriär inom olika yrkesområden nationellt eller internationellt. Den studerandes behov av att kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar ska vara vägledande för verksamhetens planering och genomförande. Detta innebär individualisering av undervisningen med en hög grad av studerandeinflytande. Lärande förutsätter ett ömsesidigt förtroende samt en bra fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Ett omfattande kompetensutvecklingsprogram utifrån skolans mål skall stimulera och utveckla en effektiv och professionell roll för alla medarbetare. Utbildningen i gymnasieskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper eleverna fått i grundskolan eller i motsvarande utbildning. (skollagen 15 kap, 2 ) Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn (skollagen 15 kap 3 ). Gymnasieskolan har högskoleförberedande program, yrkesprogram, introduktions-program och gymnasiesärskola. Introduktionsprogrammen består av; preparand-utbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ samt språkintroduktion (skollagen 17 kap). Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Komvux. Målet för den kommunala vuxenutbildningen är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. De som fått minst utbildning ska prioriteras. Utbildning på grundläggande nivå syftar till att ge vuxna sådana kunskaper som de behöver för att delta i samhälls- och arbetslivet. Den syftar också till att möjliggöra fortsatta studier. Utbildning på gymnasial nivå syftar till att ge vuxna kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan ska ge. Komvux i Enköping ska stå för kvalitet och professionalism. Alla elever ska bli bemötta med respekt och varje enskild elevs förmåga och behov ska stå i centrum för en individualiserad undervisning såväl inom grundläggande och gymnasial utbildning som inom särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare.

YH ska hjälpa till med att minska utbildningsklyftorna i samhället genom att erbjuda flexibla möjligheter till livslångt lärande för vuxna. Utbildningsinsatserna ska hålla god kvalitet och anpassas till arbetsmarknadens behov samt till den studerandes önskemål. Verksamheten ska snabbt kunna anpassa sig till förändringar och nya villkor i samhället. AME ska erbjuda alla ungdomar upp till 20 år som inte studerar på nationellt program olika alternativ och årligen anordna feriearbete för kommunens ungdomar. På uppdrag av Arbetsförmedlingen ska AME anordna sysselsättning för personer inom Jobb och utvecklingsgarantins Fas 2 och 3. AME ska även anordna praktikplatser för SFI-studerande (språkpraktik). AME ska vid behov bistå Westerlundska gymnasiet med deltidspraktik för elever med en förändrad studiesituation. AME anordnar möjlighet för arbetsprövning och arbetsträning i samarbete med Arbetsförmedling och Försäkringskassan. AME ansvarar för genomförandet av aktiviteter inom L4U projektets ram. IE Kommunerna ansvarar för mottagande och bostadsförsörjning enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar och ska vid behov ge praktisk hjälp i samband med bosättning. De ansvarar också för undervisning i sfi, samhällsorientering och annan vuxenutbildning samt för skola, förskola, barnomsorg och andra insatser för barn och ungdomar. Kommunerna ansvarar också för försörjning för dem som inte har rätt till etableringsplan. VUC: s uppdrag är att stödja och stimulera de vuxna i sitt lärande. De ska ges möjligheter att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildas behov och förutsättningar, de som fått minst utbildning ska prioriteras. 2.4 Vision Vår verksamhet skall ge kunskaper för framtiden. Vi arbetar för att öka gemenskapen och trivseln samt skapa förutsättningar för ett livslångt lärande. Entreprenörskap är ett förhållningssätt. Alla inom Utbildningsförvaltningens verksamheter ska ges möjlighet att utveckla sitt allra bästa jag inför den egna framtiden och ges möjligheter att utveckla sig till entreprenörer i sina egna liv. 2.5 Värdegrund Verksamheten skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom nämndens ansvarsområde ska vara förtrogen med den gemensamma värdegrunden som framtagits för hela kommunen. Värdegrunden består av fyra ledord; ansvar, trygghet, service och ambition.

3 Övergripande strategier för att förbättra verksamhetens resultat / ständiga förbättringar 3.1 Kvalitetssäkringsprocess Byt denna text med den under 3.2? Verksamheterna i utbildningsförvaltningen arbetar fram verksamhetsplaner utifrån den av nämnden fastställd nämndplan. I verksamhetsplanerna arbetar man efter egna slutmål och SMART-mål som är kopplade mot nämndplanens slut- och SMART-mål. Huvudmannens ansvar Huvudmannen i kommunen är kommunfullmäktige, som har utsett nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter. Kommunfullmäktige nämnd I huvudmannens ansvar ligger bland annat att fördela resurser och organisera verksamheten utifrån lokala förutsättningar samt följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten så att de nationella målen, kommunens strategiska mål och kvalitetskraven kan uppfyllas. Grundläggande i huvudmannens ansvarstagande är att utbildningarna motsvarar skollagens andra lagars krav på kvalitet, likvärdighet och att utbildningarna förankras i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Ledorden är alltså kvalitet, likvärdighet och förankring. Huvudmannen har i sitt uppdrag ett antal områden att ta ställning till. Nedanstående bild visar på några områden som är viktiga att fundera över. God miljö för lärande: Är verksamheterna inom nämndens ansvarsområde utformad på ett sådant sätt att våra kunder tillförsäkras en säker, trygg och i övrigt god miljö? Personal: Har personalen i verksamheterna nödvändiga insikter i skollag, läroplaner och andra lagar och förordningar som gällerför respektive verksamhet? Har personalen rätt behörighet (utbildning) för sitt uppdrag? Kan verksamheterna erbjuda stöd till de studerande som har behov av specialpedagogiska,

medicinska, psykologiska och psykosociala insatser? Ges personalen sådan kompetensutveckling så att de nationella målen kan uppfyllas? Organisation: Har personalen de förutsättningar som krävs för att genomföra utbildningarna enligt de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer? Finns de lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas? Resurstilldelning: Har verksamheterna tillräckliga resurser för att syftet och målen ska kunna uppfyllas? 3.2 Processen att göra medarbetare delaktiga i att aktivt arbeta mot mål / resultat Det systematiska kvalitetsarbetet omfattar alla verksamheter inom utbildningsförvaltningen. Nationell nivå; I skollagen (lagen om yrkeshögskola, med flera lagar) finns förordningar om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning av skolväsendet och andra utbildningar. Huvudmannanivå; Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningarna. Skollagen 4 kap 3. Enhetsnivå; (enhetsnivå: rektorsnivå/respektive chef, lärarnivå, elevnivå) Enligt skollagens 4 kap 4 ska sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges ovan genomföras på skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare (för elever som ej är myndiga) ska ges möjlighet att delta i arbetet. Dokumentation; Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras (skollagen 4 kap 3-4 ). Syftet med det systematiskt kvalitetsarbete? - Synliggöra kvalitet och likvärdighet. - Identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse - Skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelse, utvecklingsbehov och åtgärder Styrning och ledning av kvalitetsarbetet Huvudman och rektor ansvarar för: - Rutiner och struktur - Stöd och resurser - Kunskap och kompetens - Medverkan och delaktighet Dokumentera kvalitetsarbetet - Krav på dokumentation både på huvudmannanivå och på enhetsnivå (gruppnivå och individnivå) - Utformas efter lokala behov och förutsättningar

Syftet med dokumentation - Synliggöra Förutsättningar, genomförande och resultat Utvecklingsbehov - Underlag inför beslut om prioriteringar och insatser - Information till personal, elever, vårdnadshavare och skolmyndigheter Kvalitetsarbetet inom Utbildningsförvaltningen bedrivs enligt nedanstående modell Systematiskt och kontinuerligt Genomförs i verksamheterna under augusti juni (läsår) Görs juni-augusti av verksamheterna Görs i augusti av verksamheterna, ny verksamhetsplan skrivs Görs juni-augusti av verksamheterna Uppföljning och analys redovisas till nämnd i september, ger underlag för ny nämndplan Följa upp Resultat; Uppföljning för att få en övergripande nulägesbild av verksamheternas resultat Måluppfyllelse; Verksamheterna jämför resultaten med de nationella styrdokumentens (och övriga styrdokuments) mål, krav och riktlinjer. På detta sätt synliggörs verksamheternas styrkor och brister i förhållande till styrdokumenten. Det underlag som framkommer ger underlag för identifiering av förbättringsområden.

Analysera Analysera hur enheternas verksamhet stämmer överens inom det uppmärksammade området med de riktlinjer som finns i styrdokumenten. Finns tillräckliga förutsättningar att genomföra utbildningarna ur följande aspekter; ekonomisk, materiella, personella, organisatoriska, motivation och engagemang. Bedöma; Analysens syfte är att ge underlag för inriktning och utformning av förbättringsinsatserna inom vart och ett av de prioriterade områdena. Frågan är hur kopplas detta mot forskning och beprövad erfarenhet? Planera Verksamheterna övergripande planering tar sin utgångspunkt från det dokumenterade arbetet i analysen och bedömningen. Verksamheterna måste inför planeringen tydliggöra; förväntade effekter, ansvarsfördelning, tidsramar, resursbehov, former för återkoppling av genomförande och uppnådda effekter samt kraven på dokumentation. Det är viktigt att all personal är involverad i planeringen. Genomföra De är viktigt att de ansvariga i verksamheterna driver utvecklingsarbetet och ser till att personalen kontinuerligt planerar och genomför verksamheten utifrån de nationella målen samt enhetens övergripande planering och prioriterade utvecklingsområden. Det är viktigt att personalen inser att, för att utvecklingsarbetet ska få effekt så måsta man se det som en integrerad del av det dagliga arbetet.

4 Krav på förvaltningen 4.1 Statliga styrdokument Skollag (2010:800) Förordningar för gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, svenska för invandrare Läroplan för de frivilliga skolformerna Skolverkets författningssamling Lagen (2010:197) om etableringsinsatserna för vissa nyanlända invandrare Förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar Allmänna råd om statens ersättning för flyktingmottagande FN:s Barnkonvention FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lag och förordning för Jobb och utvecklingsgaranti Lag och förordning för Yrkeshögskolan Socialtjänstlagen Kommunallag Arkivlagen Personuppgiftslagen Arbetsmiljölagen Lag om skydd mot olyckor Hälso- och sjukvårdslagen 4.2 Kommunala styrdokument Vision 2030 Kommunala policys och riktlinjer Kommunens strategiska mål 4.3 Omvärldsanalys (det nya är gulmarkerat, se nedan) Westerlundska gymnasiet (Wgy) På grund av minskade elevkullar blir antalet gymnasieelever allt färre. Trenden beräknas kvarstå ytterligare något år. Konkurrensen om gymnasieeleverna är fortfarande intensiv. Enligt skolverkets siffror för 2013 går var fjärde gymnasieelev i Sverige i en friskola. Många elever väljer också att studera i en kommunal gymnasieskola på annan ort. För Enköpings del innebär detta att en stor del av avsatta medel för gymnasieutbildning betalas ut till andra kommuner. Sökmönstret till gymnasieskolan har förändrats. Sedan 2007 har andelen elever i Sverige som väljer att studera på ett yrkesprogram minskat succesivt. Vi ser samma mönster i Enköping. I kombination med minskande elevkullar har detta lett fram till att vissa orter/kommuner lagt ner program. Det

minskade antalet elever på vissa yrkesprogram innebär en risk för att kompetenstillskottet till vissa branscher eller yrkesområden understiger arbetsmarknadens långsiktiga behov. Den framtida tillgången på lärare är hotad. SCB spår i sina prognoser inför 2020 en brist på 43 000 lärare och inför 2030 väntas pedagogisk utbildning vara det näst största bristområdet. Stora pensionsavgångar är att vänta. Svenska lärare är mindre nöjda med sitt yrkesval än genomsnittet för andra EU/OECD-länder. Av alla som arbetade som lärare i grund-och gymnasieskolan läsåret 2006/2007 hade 36 % lämnat yrket 20010/2111. Av dessa hade 12 % gått i pension, 24 % hade lämnat av andra skäl. Ett annat problem som finns är att studenter med goda studieresultat väljer bort utbildningar mot pedagogiska yrken. Antalet nyanlända/ensamkommande flyktingar har ökat kraftigt. Bland dessa finns en stor variation i utbildningsbakgrund. Behovet av tolkar, studiestöd på modersmål, modersmålsundervisning och undervisning i sva (svenska som andra språk) har därför ökat avsevärt. Svårigheter föreligger vad gäller rekrytering av såväl modersmålslärare som sva-lärare. Skolverkets attitydundersökningar har sedan den första undersökningen 1993 visat att nio av tio elever i årskurs 7-9 och i gymnasieskolan trivs med sin skola och med andra elever samt att åtta av tio trivs med sina lärare. Studieresultaten har på nationell nivå varit stabil sett över tid. Sju av tio elever når slutbetyg inom tre år. Den genomsnittliga betygspoängen är 14. I juni 2014 gick de första eleverna med betyg gällande gy 11 ut. Det finns ännu inte några officiella siffror redovisade men högskoleverket har meddelat att betygsnivån sjunkit. Se också nedan betygsstatistik för Westerlundska gymnasiet vid vårterminens slut 2014. Krav för att få högskoleförberedande examen: Eleven ska ha betyg på en utbildning som omfattar 2 500 poäng, varav godkända betyg i 2 250poäng. I de godkända betygen ska följande kurser ingå: - Svenska eller svenska som andra språk 1, 2 och 3 - Engelska 5 och 6 - Matematik 1b eller 1c - Godkänt examensarbete

2014 Högskoleförberedande program Högskoleförberedande Grundläggande % Antal elever examen behörighet Gymnasieexamen % GB EK 29 24 24 83% 83% ESMUS 15 7 7 47% 47% NA 42 38 38 90% 90% SA 65 50 50 77% 77% TE 61 54 54 89% 89% Summa 212 173 173 82% 82% Högskoleförberedande program Klassvis Högskoleförberedande Grundläggande Summa Antal elever examen behörighet Jämförelsetal betygspo EK3 29 24 24 13,27 384,83 ES3M 15 7 7 10,62 159,30 NA3A 24 21 21 14,50 348,00 NA3B 18 17 17 14,97 269,46 SA3A 33 25 25 13,49 445,17 SA3B 32 25 25 13,53 432,96 TE3A 31 26 26 14,07 436,17 TE3B 30 28 28 14,47 434,10 Summa 212 173 173 13,73 2909,99 Snittpoäng De skärpta kraven att ovanstående kurser ska vara godkända har medfört att färre elever än tidigare når fram till examen. Även tidigare räckte det med 2 250 poäng för att nå grundläggande behörighet men det ställdes inte några krav på specifika kurser som måste finnas med. Eftersom kurserna i gy-11 inte är jämförbara med den gamla gymnasieskolans kurser går de ej att relatera till tidigare års resultat. Gymnasiereformen gy-11 innebär att vi har en helt ny gymnasieskola med ny läroplan samt helt nya kurs- och ämnesplaner. Då årets avgångselever är den första kull som bedömts enligt det nya betygssystemet kan vi inte jämföra resultatet med tidigare år. Vi får vänta till december 2014 innan Skolverket presenterar sina sammanställningar i SIRIS för att kunna jämföra våra resultat med övriga skolor och kommuner Högskoleverket har gått ut med att meritvärdena har sjunkit jämfört med tidigare. Detta är mycket vanligt under implementeringsfasen av nya reformer. Därför har studenterna som gått ut 2014 placerats i en egen kvot när det gäller ansökningar till högskolan så att de inte ska missgynnas mot studenter med avgångsbetyg från tidigare system.

Krav för att få yrkesexamen; Eleven ska ha betyg på en utbildning som omfattar 2 500 poäng, varav godkända betyg i 2 250 poäng. I de godkända betygen ska följande kurser ingå: - Svenska eller svenska som andraspråk 1 - Engelska 5 - Matematik 1a - Programgemensamma kurser om 400 poäng - Godkänt gymnasiearbete Yrkesprogram Antal elever Yrkesexamen Grundläggande behörighet (GB) % Yrkesexamen % GB BA 29 27 12 93% 41% BF 16 11 7 69% 44% EE 23 11 9 48% 39% FT 22 7 0 32% 0% HA 23 17 6 74% 26% RL 15 7 0 47% 0% VO 12 9 6 75% 50% Summa 140 89 40 64% 29% Yrkesprogram Klassvis Summa Antal elever Yrkesexamen Grundläggande behörighet Järmförelsetal betygspo äng BA3H 20 19 8 13,24 264,8 BA3M 9 8 4 12,64 113,76 BF3 16 11 7 11,20 179,2 EE3-D 11 3 3 9,25 101,75 EE3-E 12 8 6 10,54 126,48 FT3B 8 3 0 9,40 75,2 FT3K 3 1 0 11,23 33,69 FT3L 4 0 0 11,18 44,72 FT3M 7 3 0 11,13 77,91 HA3 23 17 6 11,86 272,78 RL3 15 7 0 10,08 151,2 VO3 12 9 6 11,02 132,24 Summa 140 89 40 11,24 1573,73 Snittpoäng

För de elever som gått ett yrkesprogram enligt gy-11 har det blivit mycket svårare att erhålla examen då det krävs att eleven måste erhålla godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt att de minst ska erhålla godkänt i 400 poäng av programmets karaktärsämnen. Analysen av betygsresultaten visar att det nästan uteslutande är avsaknad av godkänt betyg i matematik, svenska eller engelska som ligger till grund för att många elever på yrkesprogram inte erhållit yrkesexamen. De allra flesta, 133 av 140, blev godkända vad gäller examensarbetet. Komvux Utbildningsmålen för elever inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ser olika ut. En del läser enstaka kurser medan andra läser för att få en gymnasieexamen. Läsåret 2014/15 är det fortfarande elever som på gymnasial nivå studerar enligt övergångsregler mellan två skolsystem. Det innebär att det finns de som studerar för att kunna ta ut ett slutbetyg vilket är möjligt fram till och med 1 juli 2015. Därefter är det enbart gymnasieexamen som utfärdas. På Komvux i Enköping ska det vara möjligt att studera för en examen på ett naturvetenskapligt-, samhällsvetenskapligt- eller ett ekonomiprogram. Utbildningen ska vara flexibel och individualiserad och möjlig att kombinera med t.ex. arbete eller föräldraledighet. Majoriteten av eleverna kommer att läsa gymnasiala kurser för att komplettera för behörighet till vidare studier. Tendensen inom den gymnasiala vuxenutbildningen är att det är ett större söktryck till de naturvetenskapliga och högre matematikkurserna än tidigare. Sökandebilden stämmer väl överens med den ökande andel sökande till tekniska och naturvetenskapliga utbildningar t.ex. civilingenjörsutbildningar på högskolan. Inom grundläggande utbildning för vuxna är det flest som studerar kursen Svenska som andraspråk som är ofta är ett behörighetskrav för yrkesutbildningar på gymnasial nivå. Inom SFI har antalet nyanlända som omfattas av etableringsplan ökat och är nu i majoritet. Tidigare har det varit arbetskrafts- och anhöriginvandring som utgjort den största andelen på SFI. Arabiska är det största språket och många kommer från Syrien. Andelen kortutbildade (< 5 år) är få. Antalet studerande förväntas öka under hela läsåret i takt med att allt fler flyktingar kommer till Sverige. Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att SFI avvecklas som egen skolform och inordnas i den kommunala vuxenutbildningen. På så sätt skapas en sammanhållen utbildning i det svenska språket. Regeringen gör bedömningen att ett nytt studievägssystem som bättre tar hänsyn till elevernas förkunskaper ska införas och att lagstiftningen framöver ska ställa krav på att huvudmännen verkar för att undervisningen erbjuds på tider som är anpassade efter elevernas behov. Beslut i frågan väntas under hösten 2014 eftersom förslaget är ett ikraftträdande från januari 2015 och tillämpning från januari 2016. Sammantaget så det fortfarande fler kvinnor än män som studerar inom komvux. Både på grundläggande och på gymnasial nivå är nästan två tredjedelar av eleverna kvinnor. På grundläggande nivå är majoriteten av eleverna utlandsfödda vilket inte är fallet på gymnasial nivå. På nationell nivå så skiljer sig åldersfördelningen åt framförallt beroende på om eleven är född i Sverige eller utomlands. Genomsnittsåldern i komvux nationellt är 30 år men många av de svenskfödda eleverna är betydligt yngre. På Komvux i Enköping är mer än 50 % av eleverna mellan 19-25 år. Yrkeshögskola (YH) Behovet av eftergymnasiala kvalificerade utbildningar utformade utefter arbetslivets branschorganisationer är nationellt och speciellt regionalt omfattande och starkt växande. Utbildningar som kombinerar teori och verksamhetsförlagd praktik blir alltmer belysta som föredömliga då de ofta leder fram till fast anställning efter examen. Särskilt inom de mer tekniska,

ekonomiska/administrativa och samhällsbyggande sektorerna är fortbildningsbehovet av specifikt eftergymnasiala kunskaper stort då, enligt Regionförbundet, uppskattningsvis 20 % av den arbetsföra befolkningen i Mälardalsregionen, kommer att gå i ålderspension fram till 2025. Intresset från unga vuxna att efter ett par år som yrkesverksam, byta yrkesbana blir allt större och kommer med största sannolikhet fortsätta öka närmaste 2-3 åren. Ett sätt att möta rekryteringsbehoven generellt kan vara att underlätta karriärbyte för unga vuxna genom hela den yrkesverksamma perioden. Kraven på kompetenshöjning och att ständigt lära nytt kan ses ständigt öka. Kostnaden för att bedriva de flesta yrkeshögskoleutbildningar är som regel mycket omfattande. Det är oftast ett krav att stora delar av de praktiska momenten förläggs ute på arbetsplatserna och att föreläsare kommer in i utbildningarna direkt från specifik bransch. VUC, Verksamhetsplan 2014-2015 6(12) Behovet av insatta handledare med anpassad handledarutbildning samt omfattande samarbete med yrkeslivet ökar samtidigt markant. Konkurrensen om beviljade statliga medel för yrkeshögskoleutbildningarna har ökat betydligt, vilket gör Yh-verksamheten lokalt och på längre sikt osäker och allt mer kostsam. Dessutom ställs allt högre krav på extern finansiering från branscherna för att få beviljade anslag. AME Antalet inskrivna i det arbetsmarknadspolitiska programmet Jobbgarantins sysselsättningsfas (tidigare FAS 3) har minskat under senare delen av 2013. Arbetsförmedlingen har också i större utsträckning använt sig av kompletterande aktörer och detta har inneburit att AME ekonomiska förutsättningar förändrats. Efter diskussioner med Arbetsförmedlingen så kan vi förvänta oss en ökning av inskrivna under första halvan av 2014. Situationen på arbetsmarknaden har endast marginellt förbättrats, medelåldern är relativt hög inom sysselsättningsfasen och många har en utbildning som inte är konkurrenskraftig. Detta gör att fortsatta insatser är nödvändiga. Tendensen är att fler unga blir föremål för AME:s insatser. Många av de unga saknar gymnasiebetyg och har fler hinder än tidigare. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har fortsatt stort behov av platser för arbetsprövning och arbetsträning. Behovet av praktikplatser kommer med all säkerhet att kvarstå. Många aktörer konkurrerar om de praktikplatser som finns inom såväl offentlig sektor som det privata näringslivet. Samordnaren för L4U projektet har upplevt större svårigheter än tidigare att finna lämpliga utbildningsplatser för deltagarna. Arbetsförmedlingen och Sparbankens satsning Unga jobb är troligen en viktig faktor då de konkurrerar om liknade arbetsplatser. Behovet av feriearbeten kommer att ligga på samma nivå som tidigare 200-250/ år. Vi ser ingen tendens till minskat intresse från arbetsplatserna sida när det gäller feriearbeten. Om det blir förändringar inom arbetsmarknadspolitiken så har AME beredskap för det. IE I Migrationsverkets prognos från 24 juli 2014 ändras prognosen över antalet asylsökande till 80 000 personer i år (tidigare prognos låg på 61 000). Det har nu efter sommaren kommit en ny prognos som ligger på ca 100 000 asylsökande 2014. Sedan midsommar har antalet sökande ökat till över 2 000 per vecka, inte sedan Balkankriget har Sverige haft dessa siffror. Flest kommer från Syrien, men även en ökning har skett från Eritrea. Osäkerheten är stor, inte minst med tanke på situationen i Irak där hundratusental är på flykt inom landet. Men effekten av detta väntas komma från 2015 och framåt. Migrationsverket har idag ca 11 000 människor i asylboenden som redan har uppehållstillstånd, men som inte kommer ut i någon kommun eftersom det inte finns någon plats att anvisa dem. Detta innebär att Migrationsverket inte kan frigöra plats åt nya asylsökande, men framför allt att det tar längre tid för människor att komma in i samhället med boende och goda förutsättningar för etablering. VUC,

Enligt FN befinner sig 51,2 miljoner människor på flykt, det högsta antalet sedan andra världskriget. Antalet nyanlända i Enköping har ökat betydligt, 2013 kom 133 personer att jämföra med tidigare år då det varit ca 60 personer per år. Redan under 2014 första halvår har det kommit 98 personer till kommunen. Under hösten 2014 kommer ett nytt asylboende att starta på Härjarö. VUC Yrkesvux är en statlig satsning på yrkesinriktade kurser på gymnasial nivå inom den kommunala vuxenutbildningen. Syftet med satsningen är att motverka brist på personer med en yrkesutbildning och nå de grupper som saknar gymnasieutbildning med yrkesinriktning, eller har en gymnasial yrkesutbildning som behöver kompletteras samt för de som har behov av att ändra yrkesbana. Även nya svenskar som antingen behöver komplettera sin yrkesinriktning eller skaffa sig en helt ny kan delta i yrkesvux. Bidraget för yrkesvux varierar kraftigt mellan åren, (2012: 800 tkr, 2013: 2 900 tkr, 2014: 1 900 tkr). Detta innebär att det är svårt att planera utbildningar. Det finns heller inga garantier att vi kommer att få pengar för nästa år. Tidigare prioriterades de som oavsett tidigare utbildning hade svag ställning på arbetsmarknaden, men från och med 1 juli 2014, gäller samma regler som i skollagen, dvs företräde ska ges till den som har kort utbildning. Hösten 2014 startar en ettårig kockutbildning i samarbete med Westerlundska gymnasiet. Störst efterfrågan är det åter på undersköterskeutbildningar. Ett problem är att många elever inte känner till utbildningssystemet och därför har orealistiska förhoppningar om att komma in på utbildningar som inte är realistiska utifrån elevens förutsättningar. Allt fler utbildningar kräver höga betyg och högt högskoleprovs resultat. Elever som är inskrivna på gymnasiet och har behov av anpassade studier i större utsträckning vänder sig till VUC/ Komvux för att hitta lösningar. Även efter gymnasiet vänder man sig till Vuxenutbildningen för att få en ny gymnasieutbildning och då ofta en yrkesutbildning. Många förväntar sig att få de utbildningar som de söker. De som inte beviljas en utbildning blir många gånger besvikna och har svårt att förstå att de inte kan få den utbildning de tycker sig behöva. 4.4 Prioriterade krav för året - Fler elever ska uppnå målen - Alla lärare ska följa skolans policy gällande elevfrånvaro - Alla arbetslag ska målmedvetet arbeta med fokus på minst en ny entreprenöriell kompetens - Fler elever ska uppleva att de får tillräcklig information inför de olika val som görs inom gymnasieskolan - Fortsatt samarbete med grundskolan kring matematik, svenska och engelska samt arbeta vidare med att förbättra läsförståelsen hos eleverna. - Alla verksamheter arbetar aktivt för ökat samarbete inom kommunen - Öka samarbetet med arbetsmarknaden - Fortsätta arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet - Alla verksamheter arbetar aktivt utifrån kommunens värdegrund - Fortsatt arbete med integrationsfrågor - Nämndens slutmål är en del av enheternas prioriterade krav

Enköpings kommuns strategiska mål för 2012-2015 är nämndens prioriterade krav. Hållbar utveckling 1. Goda gröna Enköping 2. Kreativ tillväxtzon 3. Attraktiv skolkommun 4. God livskvalitet God ekonomisk hushållning 5. God kompetensförsörjning 6. Stark ekonomi och effektiv förvaltning

5 Mål för nämnden Kommunens strategiska mål Enköpings kommun är den miljövänliga och gröna kommunen "Goda gröna Enköping" Nämndens slutmål Inom utbildningsnämndens verksamheter ska vi arbeta handlingsinriktat med hållbar utveckling Enköpings kommun är en kreativ tillväxtzon med ett engagerat näringsliv Inom utbildningsnämndens verksamheter ska det finnas ett etablerat samarbete mellan skola, arbetsmarknad och eftergymnasial utbildning Utbildningsnämndens verksamheter ska utbilda för framtidens kompetensbehov Enköping en attraktiv skolkommun Utbildningsnämndens verksamheter ska vara fortsatt attraktiva för såväl kunder som personal Inom utbildningsnämndens verksamheter ska vi sträva efter att utveckla den pedagogiska miljön Utbildningsnämnden ska sträva efter att alla har tillgång till och kan använda IT-utrusning i förvaltningens lokaler Enköpings kommun ger förutsättningar för en god livskvalitet I Utbildningsnämndens verksamhetsområde ska tillgången på trådlöst nätverk öka Utbildningsnämndens verksamheter präglas av studerandedemokrati och hög kundnöjdhet Elever på språkintroduktion ska integreras i de nationella gymnasieprogrammen snarast möjligt Enköpings kommun har en god kompetensförsörjning Inom utbildningsnämndens verksamheter ska vi ha personal med rätt kompetens för sitt uppdrag som utövar gott ledarskap, förmår stimulera samt inspirera kunder och medarbetare Enköpings kommun har en stark ekonomi och en effektiv förvaltning Utbildningsnämnden ska systematiskt följa upp verksamheternas kvalitetsarbete Utbildningsnämndens verksamheter ska genomsyras av förvaltningsövergripande samarbete

6 Planerings- och utvärderingsprocess Nyckeltal på utbildningsförvaltningen Wgy SL=skollagen GyF=gymnasieförordningen Lagtext Område Kontrollpunkter Rapport hur ofta Rapport till förvaltni ng Upp i nämnd SL kap 2, Huvudmän o % Behöriga lärare - 13 ansvarsfördelning kärnämnen läsår nov jan SL kap 2, Huvudmän o % Behöriga lärare - 13 ansvarsfördelning karaktärsämnen läsår nov jan SL kap 3, 13-22 Elevers utveckling mot målen Antal elever med gymnasieexamen läsår juni sep Betyg, gyexamen och Antal elever med GyF kap 8 prövning yrkesexamen läsår juni sep Betyg, gyexamen och GyF kap 8 prövning Antal avhopp (nat program) termin maj/dec sep/jan GyF kap Antal som går om en 9, 1-3 Rätt att gå om en kurs årskurs läsår juni sep SL kap 15, Allm bestämmelser 8 gymnasieskolan Antal sökande till Wgy februari feb feb/mars SL kap 15, Allm bestämmelser Antal sökande till Wgy, 8 gymnasieskolan slutansökan maj maj maj SL kap 15, Allm bestämmelser 8 gymnasieskolan Antal som startar i augusti aug aug sep Behörighet, urval mm Antal behöriga till GyF kap 7 vid antagning gymnasiet maj maj juni GyF Kap 5, 27-31 Avvikelser inom nat program i gy Antal från Enköpings kommun aug aug sep GyF, Kap 6, 1-9 Introduktionsprogram Antal elever på IM-språk termin mars/okt april/nov

Komvux Rapport till Lagtext Område Kontrollpunkter Rapport hur ofta förvaltning och nämnd SL kap 2, 13 Huvudmän o ansvarsfördelning % behöriga lärare termin jan/aug jan/mar/aug SL kap 20, 10 o f Grundläggande Antal elever grundläggande period /okt jan/mar/aug SL kap 20, 16 o f Gymnasial nivå Antal elever gymnasial period /okt SL kap 22, Svenska för invandrare Antal elever på SFI termin jan/mar/aug /okt Studieresultat % godkända betyg på SFI termin jun/dec Studieresultat % godkända betyg på gymnasiala kurser termin jun/dec Studieresultat % godkända betyg på grundläggande kurser termin jun/dec Studieresultat Antal elever som avbryter sina studier gr+ gy termin jun/dec Studieresultat Antal negativa avbrott gr+gy* termin jun/dec Lärvux Antal elever på Lärvux termin aug/jan Vuxenutbildningscentrum (VUC) Rapport till Lagtext Kontrollpunkter Rapport eras förvaltning och nämnd Verksamhetspoäng grundl (kurspoäng x antal stud) termin juni/dec Verksamhetspoäng gy (kurspoäng x antal stud) termin juni/dec SL kap 20, 10 o f Antal heltidsstud elever på grundläggande nivå termin juni/dec SL kap 20, 16 o f Antal heltidsstud elever på gymnasial nivå termin juni/dec Antal godkända betyg i % termin juni/dec Antal ej godkända betyg i % termin juni/dec Antal kursavbrott i % termin juni/dec

Integrationsenheten (IE) Kontrollpunkter Antal bostäder som vi ordnar till familjer Antal från Anläggningsboende (ABO:s) Antal till eget boende (EBO:s) Antal kvotflyktingar Antal barn under 20 år Antal deltagare Elvis Elvisdeltagare i praktik Antal deltagare Elvira Elviradeltagare i praktik Rapport till förvaltning och nämnd Föreg ående år Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Totalt

YH Kontrollpunkter Antal utbildningar (inriktningar) Rapport hur ofta Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec år Antal genomförda starter år Antal studenter/utbildning år Antal som kommer från Enköpings kommun Antal godkända med examen/utbildning Antal som erbjudits anställning Antal med anställning inom området som utbildningen avser Antal ansökningar nya utbildningar + inriktningar Antal beviljade YHutbildningar år Avslutad utbildning Avslutad utbildning Avslutad utbildning år år Rapport till förvaltning och nämnd

Arbetsmarknadsenheten (AME) LagtextKontrollpunkter SL kap 29, 9 Antal personer i Fas 2 (Art av egna kommunala aktiviteter) Antal personer i Fas 2 som fått jobb Antal personer i Fas 3 Antal personer i Fas 3 som fått jobb Antal som erbjudits feriejobb, totalt Antal inom sommarlovsentreprenörer Antal mottagna avhoppselever Antal elever placerade på praktikplatser Antal ungdomar i L4Uprojektet/antal nya Antal ungdomar som gått till arbete eller studier (L4U) Rappor teras månad månad månad månad år år termin termin månad månad Upföljning av ungdomar som ej går i gymnasiet (avser ungdomar upp till 20 år) halvår Antal SFI-studerande som är på språkpraktik halvår Rapport till förvaltning och nämnd Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

7 Ekonomi