Restaurering av Vallentunasjön verksamheten till och med år 2009

verksamheten till och med år 2009 Foto: Björn Tengelin Täby kommun/vallentuna kommun Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Industrigatan 2A, 112 46 STHLM, Org.nr. 556655-7137 Tel: 08-54555630, Fax:08-54555640

2010-01-29 sid 2(15) Beteckning Uppdragsgivare Status Structors ref.nr Dokument Upprättad av: Granskad av: Godkänd av: Restaurering av Vallentunasjön Vallentuna och Täby kommun Slutversion Helena Granlund Björn Tengelin Helena Granlund Datum 2010-01-29 Plats Stockholm

2010-01-29 sid 3(15) 1 Sammanfattning Vallentunasjön är en centralt belägen sjö inom Vallentuna och Täby kommuner och är en grund, kraftigt övergödd sjö med begränsat siktdjup. Kommunerna har för avsikt att tillsammans genomföra restaureringsåtgärder i sjön. Det primära målet med restaureringen är att öka siktdjupet då sjön har stora rekreationsvärden. En utvärdering av olika metoder för sjörestaurering har genomförts av kommunerna och beslutet blev att nå målet genom så kallad biomanipulering, dvs. utfiskning av vitfisk. Detta förväntas ge flera positiva effekter för sjön som leder till ökat siktdjup. Den teori man arbetar efter är att om man minskar mängden vitfisk, vilka betar djurplankton, kommer mängden djurplankton att öka. Dessa djurplankton kommer att öka sin konsumtion av växtplankton, vilka till största delen är det som skapar ett grumligt vatten och håller näringsämnena i vattnet i biologisk cirkulation. Vitfisken minskas både genom fisket efter dessa, samt genom att rovfisken i relativa termer kommer att öka och då också öka sin konsumtion av vitfisk. Denna effekt på hela ekosystemet kan bli mer eller mindre långlivad och stabil. I september 2009 utfördes fullskaleförsök med trålning och elfiske. Resultatet visade att elfiske kan vara lämpligt i strandzonen. Trålningen utfördes med trålningsbåtar och personal som i vanliga fall utför utfiskning i Ringsjöarna i Skåne. All vitfisk kördes till Käppalaverket för att bli biogas. Rovfiskarna som fastnade i trålen lades tillbaka i sjön. En kommunikationsplan fastställdes tidigt och utifrån den sker rapportering till allmänheten via kommunernas hemsidor. Även pressen har uppmärksammat projektet under hösten. Inför 2010 har lokaliserats båtar, entreprenör och övrigt för en linjeverksamhet. Avtal kommer att upprättas under vintern 2010. Eventuellt kan även Ringsjöfiskarna komma och hjälpa till under sensommaren för att ge projektet ytterligare en skjuts mot målet att fiska ut 80 % av vitfisken i Vallentunasjön.

2010-01-29 sid 4(15) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 3 BAKGRUND... 5 3.1 EKOLOGISK UTGÅNGSPUNKT... 5 3.2 UPPRÄTTADE AV MILJÖKONTROLLPROGRAM OCH ANDRA FÖRSTUDIER... 6 3.3 PROJEKTFÖRUTSÄTTNINGAR... 6 4 PROJEKTORGANISATION... 6 4.1 STYRGRUPP... 7 4.2 ARBETSGRUPP... 7 4.3 EXPERTGRUPP... 7 5 FÖRBEREDANDE AV FULLSKALEFÖRSÖKET UNDER 2009... 8 5.1 ANALYSRESULTAT FRÅN TVÅ ÅRS MÄTNINGAR... 8 5.2 KOMMUNIKATIONSPLAN... 8 5.3 VALLENTUNASJÖNS FISKEVÅRDSOMRÅDESFÖRENING... 8 5.4 STUDIEBESÖK TILL RINGSJÖARNA... 8 5.5 DJUPKARTA... 8 5.6 NÄTPROVFISKET... 8 5.7 LOVA-ANSÖKAN... 9 5.8 KONSEKVENSANALYS... 9 6 FULLSKALEFÖRSÖKET UNDER 2009... 9 6.1 FÖRSÖK MED REDUCERINGSFISKE... 9 6.1.1 Båtelfiske (elfiske)... 10 6.1.2 Trålningar... 11 6.1.3 Omhändertagande av fisken... 11 6.1.4 Sanering av båtar... 12 6.2 FÖRBEREDELSE FÖR LINJEVERKSAMHETEN 2010-2011... 12 6.2.1 Båtar... 12 6.2.2 Personal... 13 6.2.3 Uppföljning... 13 7 RESULTATET FRÅN PROVTRÅLNINGEN... 13 7.1 RINGSJÖNS VATTENRÅD - REKOMMENDATIONER... 13 7.2 EXPERTGRUPPENS - REKOMMENDATIONER... 13 8 EKONOMI... 14 9 UPPMÄRKSAMHET I MEDIA... 14 10 ÅTGÄRDER PLANERADE UNDER 2010... 15 10.1 FISKEVERKSAMHETEN... 15 10.2 SKÅNEBÅTARNA... 15 10.3 AVTAL... 15 10.4 KOMMUNIKATION... 15

2010-01-29 sid 5(15) 2 Inledning Vallentunasjön är en centralt belägen sjö inom Vallentuna och Täby kommuner och är en grund, kraftigt övergödd sjö med begränsat siktdjup. Kommunerna har för avsikt att tillsammans genomföra restaureringsåtgärder i sjön. Det huvudsakliga målet med restaureringen är att öka siktdjupet då sjön har stora rekreationsvärden. En utvärdering av olika metoder för sjörestaurering har genomförts av kommunerna och beslutet blev att nå målet genom så kallad biomanipulering, dvs. utfiskning av vitfisk. Detta förväntas ge flera positiva effekter för sjön som leder till att inom några år öka siktdjupet. 3 Bakgrund 3.1 Ekologisk utgångspunkt Orsaken till grumligheten är att sjön belastats med näringsämnen från avlopp, miljöfarliga verksamheter, jordbruk och annan mänsklig aktivitet såsom ytvatten (dagvatten) från bebyggelse och vägar från Täby och Vallentuna. På sjuttiotalet anslöt båda kommunerna det kommunala avloppsnätet till Käppala reningsverk på Lidingö, vilket blev en stor avlastning för Vallentunasjön. Men trots anslutningen till Käppala har vattenkvalitén inte förbättrats, vilket beror på att man fortsatt att tillföra näringsämnen till sjön och att de gamla utsläppen finns lagrade på sjöns botten. De utredningar som har genomförts de senaste åren av Vallentunasjöns kemiska och biologiska situation har konstaterat att någon form av ytterligare åtgärd är lämpligt. På sommaren förekommer algblomning med framförallt cyanobakterier då dessa inte kan hållas i schack med de djurplankton som finns i sjön, då de äts av bland andra de stora mängderna vitfisk, såsom mört och braxen, som lever i sjön. Rovfiskbeståndet i sjön var, såsom främst gös och abborre visade i de senaste nätprovsfiskena 2004 och 2009 fortsatt tämligen dåliga. Rapporten konstaterar att om ingenting görs finns en risk för att rovfiskbestånden kollapsar och detta ger ökat bestånd av vitfisk, vilket i sin tur riskerar ytterligare försämra närsalthalten i sjön då dessa fiskar genom sitt bökande i bottensedimentet ökar den tillgängliga fosformängden i den fria vattenmassan. Detta skulle kunna leda till ännu kraftigare algblomningar sommartid och sjön bedöms då kunna gå in i en ond spiral som blir svår att häva. Den teori man arbetar efter är att om man minskar mängden vitfisk, vilka betar djurplankton, kommer mängden djurplankton att öka. Dessa djurplankton kommer att öka sin konsumtion av växtplankton, vilka till största delen är det som skapar ett grumligt vatten och håller näringsämnena i vattnet i biologisk cirkulation. Vitfisken minskas både genom fisket efter dessa, samt genom att rovfisken i relativa termer kommer att öka och då också öka sin konsumtion av vitfisk. Denna effekt på hela ekosystemet kan bli mer eller mindre långlivad och stabil. Biomanipulationsåtgärder såsom planerad i Vallentunasjön har sedan tidigare skett i några sjöar och gett gott resultat, till exempel Finnjasjön och Ringsjöarna i Skåne, samt några mindre sjöar i Sörmland. Försök pågår även i Östersjön. Studiebesök till några av dessa gjordes i samband med upprättandet av åtgärdsplanen för Vallentunasjön.

2010-01-29 sid 6(15) 3.2 Upprättade av miljökontrollprogram och andra förstudier Vallentunasjön ingår i Oxundasamarbetets gemensamma miljökontrollprogram, vilket för Vallentunasjön omfattar vattenkemisk provtagning, algprovtagning, sedimentprovtagning, biotopkartering längs stränderna och provfisken. Dessutom har värmeverket i Vallentuna enligt egenkontrollprogram genomfört både vattenkemiska analyser och bottenfaunautredningar mellan åren 1986-2004. Länsstyrelsen gjorde sommaren 2007 en makrofytinventering. Samtliga resultat har varit underlag vid utarbetandet av Åtgärdsplan för Vallentunasjön och de mål som är framtagna i verksamhetsplanen 2010 för Oxunda vattensamverkan. Inriktningsmål: Sjön ska uppnå god ekologisk och kemisk status enligt vattendirektivet. Sjöns funktioner för friluftslivet dvs. bad, fiske och vistelse ska förbättras. Sjöns funktioner för växt- och djurliv ska förbättras, dvs. sjön ska ha ett varierat växtoch djurliv i balans. Och effektmål: Sjön ska ha ett genomsnittligt siktdjup på minst en meter. Alla större föroreningsbelastande dagvattenflöden ska renas innan utsläpp till sjön. I samverkan med fiskevårdsområdesföreningen öppnas korridorer i Vallentunasjöns vassbälten för att öka förutsättningarna för fisklek. Enligt Vallentunasjöns åtgärdsplan ska målen ska nås genom följande övergripande plan: Händelse När Utredningar och åtgärder år 2007-2010 Åtgärder i sjön år 2009-2013 Utvärdering och justering år 2013 3.3 Projektförutsättningar Oxunda vattensamverkan har i sin verksamhetsplan för 2009 överlåtit till Vallentuna kommun och Täby kommun att själva ta över finansieringen av återstående utredningar och beräkningar inför genomförandet av åtgärder för Vallentunasjön. I maj 2009 togs projektbeskrivningen för restaurering av Vallentunasjön fram. Där behandlas även de andra alternativ, förutom biomanipulation, som tagits i beaktande för restaureringen så som sedimentbehandling, muddring, höjning av sjöns nivå, kalkning och tillförsel av kväve. 4 Projektorganisation Projektet leds av styrgruppen och det operativa arbetet sker av arbetsgruppen. Till projektet har även knutits en expertgrupp med sakkunniga som används som referensgrupp. Projektets talespersoner är Örjan Lid och Erik Andersson.

2010-01-29 sid 7(15) 4.1 Styrgrupp Styrgruppen, vars första möte var den 19 maj, består av Örjan Lid Elwe Nilsson Erik Andersson Torsten Björnsson Carl Gunnar Boström Eva Anderling Ordförande Samhällsbyggnadsnämnden Vallentuna Samhällsbyggnadsnämnden Vallentuna Stadsbyggnadsnämnden Täby Stadsbyggnadsnämnden Täby/ Oxunda vattensamverkan Teknisk chef Täby Plan- och exploateringschef Vallentuna Under 2009 hade styrgruppen totalt två möten där även arbetsgruppens medlemmar deltog. 4.2 Arbetsgrupp Arbetsgruppen, vars första möte var den 27 april, består av Sigrid Walve Miljöplanerare Vallentuna kommun Sören Edfjäll Miljöplanerare Täby kommun Björn Tengelin Fiskeriexpert Structor Sten-Ivan Bylund Projektledare Structor På mötena deltog även särskilt inbjuda sakkunniga för att redovisa för metoder eller utförda utredningar och analyser. På vissa möten har också Eva Anderling, Carl-Gunnar Boström och Olle Wallin deltagit. Under 2009 har arbetsgruppen haft sammanlagt åtta möten samt ett separat upphandlingsmöte. 4.3 Expertgrupp För att säkerställa att Vallentunaprojektets målsättningar kan nås kallades ett expertråd samman för att diskutera resultaten från höstens fullskaleförsök med reduktionsfiske. Henrik C Andersson Joakim Pansar Stellan Hamrin Emil Rydin Jimmy Lindahl Thomas Fischer Sören Edfjäll Sigrid Walve Björn Tengelin Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen Miljöanalysenheten Länsstyrelsen Miljödepartementet Naturvatten Ringsjöns vattenråd Vallentunasjöns Fiskevårdsområdesförening Täby kommun Vallentuna kommun Structor Kontakt har även skett med: Lars Anders Hansson, Lunds universitet Ingemar Ahlgren, Uppsala universitet Anna Brunberg, Uppsala universitet Sten-Åke Carlsson, Vattenresurs Sven Blomkvist, Stockholms universitet Gunno Renman, KTH Med flera.

2010-01-29 sid 8(15) 5 Förberedande av fullskaleförsöket under 2009 5.1 Analysresultat från två års mätningar I mars 2009 kom rapporten över vattenkemi och växtplankton för Vallentunasjön som mätts under 2007-2008. Denna rapport visar utgångspunkten före åtgärd vad det gäller bland annat fosforhalt, klorofyllhalt, kväve (nitrat) och biomassa. Utredningen har även sett till mekanismerna bakom förändringarna av kväve, fosfor och cyanobakterier under åren. Utredningen utfördes av Emil Rydin, Naturvatten, och resultatet är redovisat i rapporten Vattenkemi och växtplankton i Vallentunasjön 2007-2008. 5.2 Kommunikationsplan Tidigt i projektet diskuterades upprättandet av en kommunikationsplan. På första styrgruppsmöte konstaterades att extern såväl som intern information i Täby och Vallentuna kommuner är viktigt för att framgång ska nås. En kommunikationsplan togs fram i juni 2009 tillsammans med kommunernas informatörer och denna beskriver informationsinsatser genom hela projektet. Planen heter Kommunikationsplan för restaureringen av Vallentunasjön och ligger på projektets interna server. 5.3 Vallentunasjöns fiskevårdsområdesförening Projektet har löpande diskuterats med styrelsen för Vallentunasjöns FVOF. Man har i stora drag beskrivit vilka åtgärder och aktiviteter som ska genomföras under projektets gång samt ungefärlig tidsangivelse. En förutsättning är att kommunerna tecknar avtal med FVOF. Ersättning diskuterads gällande förlorade fiskekortsintäkter samt för kompensationsinplantering av gösyngel. På föreningens önskan har också en konsekvensbeskrivning kring vad åtgärderna i sjön kan innebära, upprättats. Avtal kommer att tecknas under 2010. 5.4 Studiebesök till Ringsjöarna I mitten av juni 2009 genomförde styrgruppen ett studiebesök till Ringsjöarna för att se hur utfiskning går till rent praktiskt. Det beslöts då också att man vill få hjälp från Ringsjöprojektet att genomföra ett fullskaleförsök under hösten i Vallentunasjön. 5.5 Djupkarta Under sommaren 2009 togs en djupkarta fram för Vallentunasjön. 5.6 Nätprovfisket Provfiske utfördes 25-27 augusti med en standardiserad metod som gör resultatet möjligt att jämföras med tidigare provfiskningar. Vid ett provfiske ges en översiktlig bild av ett fisksamhälles artsammansättning och struktur i sjön. Resultatet kan sedan jämföras med tidigare provfisken i sjön och ge indikation på om den utsätts eller har varit utsatt för någon form av störning, eller bedöma om vilket resultat tidigare insatser gett. Fiskens roll som sekundärkonsument innebär att den vanligen har stor inverkan på övriga organismer i det akvatiska ekosystemet. Nätprovfisket använde samma sorts nät som vid tidigare provfiske, med 12 olika stora maskstorlekar i näten. Näten placerades ut på eftermiddagen och vittjades efterföljande morgon. Nätens placering är samma som vid tidigare provfisken. Fångsten protokollfördes och varje fisk mättes individuellt och vägdes.

2010-01-29 sid 9(15) Resultatet visade på ett fisksamhälle påverkat av övergödning. Gösfångsten har minskat kraftigt sedan 2004 års provfiske. Å andra sidan visar det minskade antalet fiskindivider per nät på att näringsbelastningen i sjön till viss del har minskat. Provfisket är redovisat i rapporten Provfiske i Vallentunasjön 2009. 5.7 LOVA-ansökan Förkortningen LOVA står för Lokala vattenvårdsprojekt och bidrag kan sökas för projekt som syftar till att minska kväve- och fosforhalten till Östersjön. En ansökan om LOVA-bidrag från Länsstyrelsen lämnades in i slutet av november på 50 % av projektets totala budget på 5 miljoner kronor. Eftersom Vallentunasjöns avrinning sker till Mälaren så påverkar åtgärderna Östersjön då Mälaren har kontakt med Östersjön. 5.8 Konsekvensanalys Vallentunas fiskevårdsområdesförening påkallade att en konsekvensanalys av åtgärderna skulle utföras. Konsekvensanalysen belyser och tydliggör mer och mindre sannolika effekter av den planerade biomanipulationen. Denna kommer att läggas ut på kommunernas hemsidor för Vallentunaprojektet under våren. 6 Fullskaleförsöket under 2009 Foto: Björn 6.1 Försök med reduceringsfiske Som en del i planen att minska mängden vitfisk, genomfördes ett fullskaleförsök hösten 2009, för att bekräfta metoder och hur det praktiskt kan genomföras i Vallentunasjön. Insatsen avsåg att se hur väl det fungerade att fiska ut vitfisk och spara rovfisken. Vitfisk eller skräpfisk är braxen, björkna, benlöja, mört, ruda och sarv i första hand. Rovfisk är gös, gädda, abborre och ål.

2010-01-29 sid 10(15) 6.1.1 Båtelfiske (elfiske) Foto: Björn Båtelfiskning utfördes under fem dagar i Vallentunasjön (18-22 september) för att studera om metoden lämpar sig för reduktionsfiske i de grunda delarna av Vallentunasjön. Olika körtekniker testades också för att se hur dessa påverkar effektiviteten. Dessutom provades en speciellt utformad prototyp till så kallad flytande trål i kombination med båtelfisket. Under totalt 10,4 timmars effektivt elfiske i strandzonen inom sju olika delområden fångades 162 kg vitfisk så kallad skräpfisk. Fångsten av stora rovfiskar uppgick till totalt 154 kg. Metoden att köra med kontinuerlig ström påslagen var mest effektiv. Prototypen för flytande trål visade sig i princip fungera, dvs. fisk fångades ute på öppna vattnet i den relativt grunda norra viken av Vallentunasjön och metoden föreslås av utförarna att med viss modifiering kunna fånga större mängder skräpfisk och rovfisk i grunda delarna av sjön (i kombination med båtelfisket). Försöket utfördes av Mikael Carlstein på Dalanatur AB (Fiskeresursgruppen) och resultatet är redovisat i rapporten Försök med reduceringsfiske genom båtelfiske i Vallentunasjön 18-22/9 2009.

2010-01-29 sid 11(15) 6.1.2 Trålningar Foto: Björn Under planeringen av detta projekt, har man haft kontakt med och även besökt Ringsjöns vattenråd. Vid Ringsjöarna pågår sedan ett antal år trålning för att höja kvalitén på sjöns fiske, och skapa ett bättre vatten. Vattenrådet kunde bidra med utrustning, personal och kunnande vid försöksfiske med trålning i Vallentunasjön inför det eventuellt kommande reduktionsfiskeprojektet. Trålningarna i Vallentunasjön utfördes 22-25 september 2009. Metoden som användes var partrålning med båtar som är specialanpassade för trålning i grunda insjöar. Totalt fångades 6400 kilo vitfisk så kallad skräpfisk och en liten del rovfisk. Vitfisken togs om hand och rovfisken återutsattes omgående. För att fiska så effektivt som möjligt, samtidigt som minimal påverkar på bottnar uppnås, provades olika inställningar på trålen och på båtarna. Med djupkartan över Vallentunasjön som utgångspunkt provades olika trålningsrutter för att söka efter fisken på all tänkbar topografi, grunt, djupt, brantkanter, dybotten och fastbotten. Genom att utnyttja erfarenheten från tidigare sjöar provades även olika metoder för att se hur bifångsten av rovfisk kunde minimeras. Utförandet skedde med totalt 17 tråldrag. De rovfiskar som fångades återutsattes. Metoden med partrålning är en metod som är skonsam mot sjöbotten då trålen sällan gräver ner sig i sedimentet som till exempel en enkeltrål gärna gör. Sediment som yr upp medför större och onödigt läckage av näringsämne (ex fosfor) vilket vill undvikas i Vallentunasjön. Försöket utfördes under ledning av Jimmy Lindahl på Ringsjöns vattenråd (Höörs kommun) och resultatet är redovisat i rapporten Reduktionsfiske i Vallentunasjön 2009 rapport. 6.1.3 Omhändertagande av fisken Käppalaverket på Lidingö tog emot fisken och kunde röta dessa till biogas. På det sättet kommer fiskarna till nytta för miljön även efter att de är uppfiskade. Vitfisken tömdes i stora säckar som sedan Käppalaverkets lastbilar kom och hämtade.

2010-01-29 sid 12(15) 6.1.4 Sanering av båtar Foto: Björn Då Vallentunasjön har en population av zebramussla, även kallad vandrarmussla, som inte räknas som en inhemsk art och därför absolut inte fick överföras till Ringsjöarna, dit musslan ännu inte tagit sig, var båtarna tvungna att saneras före hemtransport till Skåne. Detta var ett problem som dock löste sig genom att båtarna sanerades på Bullandö Marina på Värmdö och tilläts stå torra några veckor innan de sjösattes igen. 6.2 Förberedelse för linjeverksamheten 2010-2011 6.2.1 Båtar Foto: Björn Båtar lämpliga för Vallentunasjöns utfiskning hittades i Växsjö kommun. De har två båtar som de kan tänka sig hyra ut. Båtarna behöver anpassas till Vallentunasjöns förhållanden och några

2010-01-29 sid 13(15) extra trålar behöver köpas in. Jimmy Lindahl från Ringsjöns vattenråd kan hjälpa till med detta. Avtal kommer att tecknas under våren 2010. 6.2.2 Personal En entreprenör med rätt kunskap och flexibilitet har hittats. Avtal kommer att tecknas under våren 2010. 6.2.3 Uppföljning Vattenanalyser kommer att ske en gång per år för att se huruvida projektet går framåt i rätt takt och med rätt resultat. Provtagningarna utförs av samma konsulter som utfört de senaste vattenanalyserna. Återrapportering av resultatet från 2009 års arbete utförs av Structor och sammanställningen levereras till styrgruppen under januari. 7 Resultatet från provtrålningen 7.1 Ringsjöns vattenråd - rekommendationer Efter trålningsfiskningen sammanställdes erfarenheterna av Ringsjöns vattenråd. Kortfattat var dessa: För att effektivisera trålfisket i sjön bör två trålar byggas eller modifieras för att passa Vallentunasjön. Maskorna i trålen ska ha mindre diameter än i försöksfisket men måste provas ut. När man kommit en bit i reduktionsfisket kan det vara lämpligt att ändra på trålarnas utformning så de bättre passar det ändrade fiskesamhället. Forskarstudier säger att 80 % av vitfisksamhället bör reduceras för att nå en bestående effekt. Det är svårt att beräkna fiskbestånd och underskattningar görs lätt. Viktigt är att räkna mängden fisk som fångas under en period. När man är nere i 80 % av vad som fångades i början av fiskeperioden kan det antas att målet är nått. Även efter att en 80 procentig reduktion har gjorts måste med största sannolikhet någon form av underhållsfiske ske. Hur ofta får avgöras efter nätprovfiske. Underhållsfisket kan sannolikt ske enbart med mobila bottengarn. Ett hinder för trålningen som försvårar är de rör som befinner sig på botten i den grundaste delen av sjön. Viktigt med bra kommunikation med fiskevårdsområdesföreningen. 7.2 Expertgruppens - rekommendationer Nedan följer kommentarer från expertgruppens möte i december och andra möten med medlemmar i expertgruppen inför fortsättningen av projektet. Elfiske kan kanske vara effektivt under lek men inte över större områden, ryssjor mer effektiva, notfiske bra under fisklek. Risk att elfiske skadar rovfisken. Elfiske kan vara ett komplement från oktober till isläggning, Mört och braxen kan då stå samlade på begränsade ytor, strandnära. Fokusera på trålning, komplettera med bottengarn/not, bottengarn kan vara ett bra komplement även när trålningen är avslutad.

2010-01-29 sid 14(15) I början efter utfiske kan småfisk expandera men sen tar rovfisken över och kompenserar. Att inrikta fisket på årsyngel av vitfisk skräpfisk viss tid kan vara en bra metod men ger inte många ton men stort antal. Förbättra för predatorer, exempelvis lekplatser. För att förbättra gösbeståndet kan man höja minimåttet på fisk som tas upp och reglera maskstorleken. Begränsa vattenuttag sommartid. Gös, gädda och abborre kommer att öka efter utfiskning. Även vitfisken som är kvar kommer att vara i bättre kondition. Behovet av 80 % utfiske av vitfisk grundar sig på teori och empiri och är en trovärdig metod. Man måste kunna förändra fisket under resans gång, till exempel om för mycket rovfisk fångas. Problem kan uppstå att fiska när det blir varmare i vattnet då gösen då kan ta skada. Åtgärder för det kan vara lägre fart, kortare drag. Detta måste avgöras genom att se hur fisken mår snarare än att ta fasta på en speciell vattentemperatur. Följ upp vattenkemi, makrofyter, fisk, musslor och vad som händer nedströms. 8 Ekonomi Kommunerna har avsatt 5 miljoner kronor för projektet. Vid årsskiftet 2009-2010 har 1,7 miljoner kronor använts. Särskild budget finns redovisad som bilaga till styrgruppsmöte 3, januari 2010. 9 Uppmärksamhet i media Under fullskaleförsöket uppmärksammades detta i flera tidningar. Nedanstående är enbart ett axplock. Mitt i Vallentuna 2009-09-29 De ska tråla sjön friskare Metro 2009-09-25 Sjön ska tömmas på fisk Mitt i Täby 2009-09-29 Trålningen ska rädda sjöns liv Vallentunasteget Trålningen ska rädda fiskarna i Vallentunasjön TäbyDanderyds tidning, 2009-10-01 Mörten och Braxen trålar i Vallentunasjön Våra fiskevatten nr 4-december Hundratals ton mört och braxen ska bort. Samt flera inslag i de regionala TV-nyheterna.

2010-01-29 sid 15(15) 10 Åtgärder planerade under 2010 10.1 Fiskeverksamheten Start av fiskeverksamheten bedöms komma igång när isen släppt på sjön, kring början av april. Till dess ska alla avtal vara klara samt båtarna utrustade och anpassade till sjöns förhållanden. 10.2 Skånebåtarna Ringsjöns vattenråd kan tänka sig hjälpa till med fisket i Vallentunasjön under sensommarmånaderna då de inte fiskar i Skåne. För att Ringsjöfiskarna ska komma upp till Vallentunasjön krävs dock att den ordinarie fiskningen inte visat skada på gösen på grund av vattentemperaturen. 10.3 Avtal Under våren 2010 ska avtalen bli klara med Växsjöbåtarna, fiskeentreprenören, Käppalaverket samt med Vallentuna fiskevårdsområdesförening. Kommunernas upphandlingsansvariga är tillfrågade. Förlängningsavtal för fortsatt projektledning av Structor under utfiskningen kommer också att tecknas. Avtal för avlastningsplats och boendet under fiskeperioden ska upprättas. För närvarande förs samtal med ägarna av en närliggande lantgårdsfastighet. 10.4 Kommunikation En viktig del av projektet är informationen till allmänhet och berörda. På styrmötet i januari 2010 diskuterades möjligheten att använda Vallentunasjöns dag som en möjlighet att berätta om projektet. I övrigt bestämdes att informera löpande om nyheter i projektet via kommunernas särskilda websidor om Vallentunasjön. Rapporten är utförd på uppdrag av Sigrid Walve, Vallentuna kommun och Sören Edfjäll, Täby kommun av Helena Granlund, Structor Miljöbyrån.