Hållbar livsmedelsproduktion i städer Förslag till nya svenska standarder
Hållbar livsmedelsproduktion i städer förslag till nya svenska standarder Bakgrund Swedish Standards Institute (SIS) har fått in ett förslag som kort innebär att undersöka intresset för standardisering inom begreppet Hållbar livsmedelsproduktion i städer. Det moderna jordbruk, inte minst inom grönsaksproduktion, använder en mängd bekämpningsmedel eller andra kemikalier i produktionssystemet. Många livsmedel kommer till konsumenterna efter en global turné med båt, lastbil, tåg eller med flyg vilka lämnar avtryck. Stadsodling* är en smart lösning för säkrare livsmedelsproduktion, den blir mera hållbar, mera hanterbar, är lokal och tar bort onödiga transporter och minskar behovet av att importera mat. När vi pratar om konceptet hållbara städer så finns en mängd möjligheter som för närvarande inte utnyttjas när det gäller livsmedelsproduktion. Det gäller bland annat produktion av hög kvalitativa livsmedel, där områden och resurser skulle kunna användas på ett bättre sätt inom städerna idag. Tak, fasader, områden runt byggnader etc. är exempel som kan användas för att producera livsmedel och på så sätt även skapa jobb i städerna. Standardisering inom området hållbar stadsutveckling är idag en nödvändighet och överenskommelser om enhetliga riktlinjer och bedömningssystem i alla olika delar av det bör övervägas och diskuteras. Baserat på grundläggande behov från befolkningen i framtida städer, bör livsmedelsproduktionen betraktas som en väsentlig del av en hållbar stadsplanering i fråga om sitt eget koncept och även i samspel med andra aspekter av hållbar stadsplanering som energi, vattenförsörjning, transport, arkitektur, social hållbarhet, landskapsplanering, avfallshantering och andra urbana funktioner. Motivering/Syfte: Stadsodling är en industri under utveckling. För att komma till nästa nivå måste konceptet definieras, policyer utvecklas och kontrollsystem tas fram. Standarder är viktigt för denna utveckling och möjliggör skapandet av varumärken som framhäver matsäkerhet och miljöaspekter samtidigt som det ökar värdet för branschen. För att standarder inom livsmedelsproduktion i städer ska få en tydlig och rationell analys av interaktioner, effekter och värderingar, vilka är underförstådda genom värdekedjan (se bild 1), är det nödvändigt med engagemang av företrädare från olika delar av det hållbara samhället. *I stadsodling inkluderar vi urbant jordbruk, djurhållning, vattenbruk, urban biodling, urban trädgårdsskötsel, vertikalt jordbruk och produktion av livsmedel på tak 2
Bild 1: Hållbar stadsplanering och dess aktörer utifrån en företagsorienterad strategi Samspelet mellan den urbana livsmedelsindustrin och andra funktioner i en hållbar stad bör bedömas för att kunna utveckla hållbara lösningar för effektiv förvaltning av energiresurser, vatten, avfall, information och teknik. Utvecklingen av infrastrukturen i städer är en annan viktig fråga som inkluderas i diskussionen med kommuner, arkitekter, byggföretag och statliga organisationer. Bortsett från detta, kan värdekedjan beskrivas som ''olika aktörer som arbetar tillsammans för att tillgodose efterfrågan på marknaden för en viss produkt'. Kedjan startar med branschens leverantörer och fortsätter med producenter, organisationer, fackliga företrädare, livsmedelsindustrin, detaljhandeln och slutar med konsumenterna. Lika viktiga är certifieringsorgan, FoU- institut, universitet, myndigheter, jordbruksorganisationer, konsumentorganisationer och icke-statliga organisationer. Bild 2: Hållbara livsmedelsleveranskedjan och dess samordnade nätverk 3
Mål Fokus i det här ''standardiseringsprojeket '' är att ta in flera aspekter på miljöpåverkan och tackla en ökande global efterfrågan på livsmedel, baserad på befolkningstillväxt. Standardiseringen syftar i grunden till att reglera och underlätta handeln med produkter och tjänster till slutkonsumenten. Generellt sett är tanken med att standardisera att säkerställa kvalitet, hälsa samt att undvika bedrägerier. Förslag på standardiseringområden Infrastruktur, insatsvaror, produktionsområden, leveranskedjan, slutprodukter inklusive greeneries eller animaliska produkter, Etisk-handel och sociala aspekter, Odlingstekniker, tekniska specifikationer, djurskyddsfrågor, lagring, bearbetning, förpackning, transport, arbetsmiljö, minskad användning av farliga syntetiska kemiska insatsvaror, förbjudna ämnen såsom gödningsmedel, bekämpningsmedel, antibiotika, livsmedelstillsatser, genetiskt modifierade organismer, bestrålning Berörda organisationer Projektet är öppet för alla organisationer och företag. För att projektet ska kunna genomföras och få en bred förankring är det viktigt att representanter från många olika intressentgrupper deltar. Arbetet berör främst svenska aktörer inom hållbar stadsplanering så som energi, vattenförsörjning, transport, arkitektur, social hållbarhet, landskapsplanering, avfallshantering och andra urbana funktioner. Tidsplan Merparten av arbetet kommer att ske under 2014-2016. Därefter följer en förankringsprocess och justeringsprocess. Fördelar med att delta Fördelarna med att delta är många däribland, möjligheten att: Påverka kommande standarder så att de uppfyller din organisations behov Få tillgång till senaste information inom ditt område Få tillgång till ett nationellt nätverk för kunskaps- och erfarenhetsutbyte Förslag till organisation SIS föreslår att ett svenskt nätverk bildas i form av en SIS Teknisk kommitté. SIS projektleder arbetet medan deltagarna utbyter erfarenheter och bidrar med kompetens. 4
Deltagarnas arbetsinsats Kommittén har normalt 2-3 möten per år, antingen på plats hos SIS eller som webb/telefonmöten. Möten kan även hållas hos någon av deltagarna i kommittén. Mellan mötena kan det förekomma arbete med att ta fram textförslag samt att deltagarna kommenterar inkomna förslag. Varje deltagare förväntas ha ett engagemang men deltagarna bestämmer själva i vilken omfattning de deltar. Kostnader För att uppnå uppställda mål enligt tidsplan krävs utöver tillgång till expertis och personella resurser även finansiella resurser. Finansieringen består av projektavgifter från deltagande organisationer. För att arbetet ska kunna starta i SIS regi krävs att finansieringen är säkrad. Finansieringen ska täcka SIS arbete och tjänster samt vissa externa kostnader. (Minst 5 deltagande organisationer/företag för att arbetet ska startas) Medlemsavgifter SIS är en ideell förening där samtliga deltagande organisationer ska vara medlemmar. För de som ännu inte är medlemmar innebär det en kostnad utöver projektavgiften på 4 000 SEK/år. Mindre företag och ideella organisationer betalar 2 000 SEK/år. Observera att: Projektfinansiär kan representeras av projektdeltagare från annan organisation Om inte tillräckliga personresurser eller finansiering kan garanteras genomförs inte projektet Nästa steg Organisationer som är intresserade av att delta bör så snart som möjligt meddela SIS. Arbetet är angeläget och det är viktigt att redan från start vara med och påverka arbetet. Vi ser helst att ni anmäler ert intresse senast den 21:e April 2014. SIS tar beslut om att starta arbetet: när det finns garanterad finansiering som motsvarar det arbete som kommittén kommer att bedriva. när det minst inkomnmit 5 överenskommelseblanketter om att delta i kommittéarbetet. För mer information kontakta: Fredrik Göthe, affärsutvecklare SIS, fredrik.gothe@sis.se Tel. 08-555 522 68 5