Vilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar. Olika vägar till framgång

Relevanta dokument
Rapport Hörte våtmark och fiskväg

Markersättning. => Svårare att komma fram med åtgärder p g a för låg markersättning =>Uppdrag att utreda frågan om nivån på markersättningen

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp

Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage

Sveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med lantbrukare. Johan Malgeryd & Markus Hoffmann

Våtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB

Stöd till vattenåtgärder och naturvård

Inventering av groddjur i Södra Hamnen, Skärhamn, Tjörns kommun

Utredning av markersättning vid genomförande av vattenvårdsprojekt

Naturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland

Detaljplan för verksamheter, ROLLSBO VÄSTERHÖJD Rollsbo 6:12, 1;32 och Ytterby-Ryr 1:1 mfl i Kungälvs kommun

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

Utredning av markersättning vid genomförande av vattenvårdsprojekt

Mindre fosfor och kväve från jordbrukslandskapet

Näringsförhållanden i anlagda våtmarker

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga

Vattenvårdsprogram Kävlingeån. Slänter utmed Sularpsbäcken ska sås in

Inventering av större vattensalamander i västra Erikslund

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Inventering av groddjur i och vid Skridskodammen i Ystad

Projekt: Förstudie av vattenförbättrande åtgärder inom Kärrabo Kustvårdsförening. Sida 1 av 5

Metapopulation: Almö 142

Groddjursinventering - Kungsörs kommun 2017

Generellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland

PM: Inventering av groddjursmiljöer inom planområdet Knutpunkten i Nacka kommun.

Framåt i miljömålsarbetet

Strandskydd. Två syften: - Att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden - Att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

Projektplan för anläggning av nya dammar samt befintliga dammar på Friibergs golfklubb.

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

RIKTLINJER 1(7) Miljöavdelningen Jens Morin/ Lukas Österling / Riktlinjer

Fosfor och kvävereducerande åtgärder i Kilstabäcken

Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun

Lägesrapport KVVP etapp 1

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun.

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

INNEHÅLL HUR PÅVERKAS KALKYLEN FÖR DIKOR OCH UNGNÖT AV LANDSBYGDSPROGRAMMET?

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd

Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Från idé till färdig våtmark

Våtmarksstrategi och fortsatt arbete

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag. Åtgärdsbehov (beting)

Vad är ett vattenråd?

Uppföljning av återintroduktion av större vattensalamander i Judarskogen

Checklista till fältbesöket - rådgivning 14U

VÅTMARKER I ESKILSTUNA

PM landskapsgestaltning

Fosforförluster från åkermark vad har hänt och hur går vi vidare?

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

RESTAURERING AV VINSLÖVSSJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB

Inventering av groddjur i Eriksborg 2018

Linda Hassel, Våtmarkskurs 24 sept Naturvärdesbedömning av våtmarker

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Restaurering av översilningsvåtmarken på Veberöds ljung

Greppa Näringen rådgivning -våtmarksmodul 14 A-

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng

Välkomna till Framtidslandskapet!

Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult

Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna.

Våtmarker och fosfordammar

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Nyttor med våtmarker John Strand Hushållningssällskapet Halland

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018

Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

SAMRÅD OM ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRAD VATTENMILJÖ

Inventering av större vattensalamander i västra Erikslund 2015

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s

Ekosystemtjänster och samhällsekonomi: Emån

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark

Inventering av groddjur vid Håvegropen i Ängelholm

Klimatanpassning för vattenråd pilotprojekt Gullspångsälven och Säveån

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Näringsrening i anlagda våtmarker

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

Kunskapsöversikt dagvattenrening Vilken teknik fungerar för att ta bort föroreningar från dagvatten?

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd

Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö

Anvisning till blanketten

Resultat- och värdebaserade ersättningar ett pilotprojekt i Falbygden

Beskrivning biotopskyddade objekt

Äger du ett gammalt träd?

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

Bävern. en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden. Vattendagarna Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU

Umeå WSP Sverige AB. Desiree Lindström och Sara Rebbling. WSP Samhällsbyggnad Box Umeå Besök: Storgatan 59 Tel:

Multifunktionella landskap med golfbanor

Axplock från Greppa Näringens fosforkampanj. Johan Malgeryd

KARTLÄGGNING AV FÖREKOMSTEN AV GRODDJUR PÅ UPSALA GOLFKLUBB 2013

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

vårda och anlägga våtmarker

Två presentationer, 29/

Groddjurs- inventering i Kyrksjödammen

Prioritering 4 Återställa, bevara och förbättra ekosystem kopplade till jordbruket

Transkript:

Våtmarker i Skåne

Hur jobbar vi? Vilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar Olika vägar till framgång Framtidsutsikter

Hur jobbar vi? Anna x 2, Gösta, Lukas, Jean Miljöbalken Stöd från Landsbygdsprogrammet

Hur jobbar vi? - Arbetsflöde Kontakt Länsstyrelsen Rådgivning / vattenråd, intresseanmälan Fältbesök förhandsbesked Miljöbalksprövning Stödansökan och projektering Anläggning Slutbesiktning

Miljönytta - Bedömning Alternativ 1: Nyttan för näringsrening + nyttan för biologisk mångfald = Takbelopp för stöd Alternativ 2: Allmänna biologiska värden, goda förhållanden, uppenbar miljönytta 50 000 kr/ha vattenyta

Miljönytta - Näringsrening Hög näringsbelastning Tillräckligt lång uppehållstid God hydraulisk effektivitet Grund till största delen (vegetationsrik) Ingen utfodring Inte utsättning av fisk, kräftor, änder etc.

Beräkna nyttan näringsrening R (retention i kg N per ha och år) = 10 LR LR = 0,7118 + 0,5193LB* LB (log belastning i kg N per ha och år) Beräknas genom att multiplicera ytan åkermark i tillrinningsområdet med normalutlakning från åkermark i området ** + ev. schablon från övrig mark *Från Naturvårdverkets Rikare mångfald och mindre kväve Svensson, Weisner m fl 2004 **Från projektet Gröna fält och blåa hav Kyllmar et al 2003

Beräkna nyttan näringsrening 1. Hydraulisk effektivitet HE (0-1) Renat N i våtmarken per år (kg N) med hänsyn till HE = Vattenyta (ha) X R X HE 2. Nedströms retention NR (0-1) Renat N i våtmarken med hänsyn till HE & NR (kg N/år)= Renat N i våtmarken per år (kg N) med hänsyn till HE - (Renat N i våtmarken per år (kg N) med hänsyn till HE X NR)

Beräkna nyttan näringsrening Effektivitet Kostnad per renat kg N under 20 år beräknas genom att dela projektkostnaden med den beräknade kvävereningen i kg/år och sen dela det med 20 Betalningsvilja Vår betalningsvilja 50 kr/kg renat kväve Bygger på beräkningar av tidigare projekt

Beräkna nyttan näringsrening Sidodammar Om höga kvävehalter eller stor andel åker i tillrinningsområdet, skattas reningseffekten till 300 kg N per ha Siffran justeras utifrån förutsättningarna på varje plats.

Bedöma nytta för biologisk mångfald Grunda våtmarker Stor yta Flacka slänter Hävd Låga öar Flikig strandlinje Solbelyst läge Frånvaro av fisk/kräftor Varierad vattennivå Variation Brist på vatten i närområdet

För hotade arter -groddjur Inte fisk/kräftor Förekomst Spridningsmöjlighet Omgivningar Liten omsättning God vattenkvalitet Flacka slänter Beteshävd Inga vägar Långbensgroda, lökgroda, strandpadda, grönfläckig padda, klockgroda, lövgroda, större vattensalamander

För hotade arter - fåglar Stor yta (ca >3 ha) Grunt (vattenspegel?) Hävd Öppet Inga utsiktsposter Inslag av variation Flacka, låga öar

Hur sätta värde på biologisk mångfald? Svårt! Viktigt med uppföljning och utvärdering Större våtmarker riktvärde 100 000 kr/ha vatten Grodvatten riktvärde 40 kr/m 2 vatten Allmän nytta för biologisk mångfald riktvärde 50 000 kr/ha Hävd är viktigt vi betalar max 50 kr per meter för stängsel

Vilka problem stöter vi på? Utfodring Bevattning Släppa förbi minimiflödet Anpassning för fisk våtmarker i rinnande vatten Risk för fosforläckage

Utfodring Påtryckningar större markägare Policy: - utsättning - utfodring ingen utsättning i normalfallet ingen utfodring utfodring kan bli aktuellt i stora våtmarker som inte har näringsrening som huvudsyfte miljönyttan får inte riskeras

Bevattning Torra somrar Skadliga uttag Alternativ grundvattenborra Dammar med stora djup mindre nytta Med anpassningar går stödet att använda!

Släppa förbi lågflödet Viktiga vattenmängder under torrperiod Skapar naturlig flödesvariation positivt Motstående intresse markägaren vill behålla vattnet Hål i munken vanlig lösning fungerar det?