EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 25.2.2010 ARBETSDOKUMENT om skäliga inkomster för jordbrukare: en bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja i Europa Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling Föredragande: José Bové DT\806345.doc PE439.275v01-00 Förenade i mångfalden
Inledning I Europeiska kommissionens meddelande om en bättre fungerande livsmedelsförsörjningskedja i Europa betonas ett antal problem som har uppstått på grund av de kraftiga prissvängningarna på handelsvaror inom jordbruks- och livsmedelssektorn. Dessa problem verkar ha ett nära samband med den ökade koncentrationen av grossister, detaljister och snabbköpskedjor inom sektorn, dessa aktörers allt starkare marknadsställning och de olika metoder som de tillämpar för att utnyttja sin dominerande köparmakt i livsmedelsförsörjningskedjan. Kommissionen pekar på ett antal orättvisa kontraktsmetoder, begränsat marknadstillträde och omotiverade avgifter för att få ut livsmedelsprodukter i detaljhandeln för producenterna. I meddelandet behandlas även frågan om varför jordbrukare drabbas av sjunkande priser fritt gården inom nästan alla sektorer samtidigt som konsumenter tvingas betala fasta eller högre priser på de slutprodukter som de köper. Enligt kommissionen är det svårt att få uppgifter om vinstmarginaler och fördelningen av dessa i livsmedelskedjan. Som ett svar på dessa problem föreslår kommissionen en ökad öppenhet i prissättningen, i syfte att öka konkurrenskraften och på så sätt motverka prissvängningarna. Ett bättre informationsflöde mellan marknadsaktörerna i fråga om utbud och efterfrågan samt prissättning och kontrakt förväntas öka konkurrenskraften. Det finns dock mycket få uppgifter på medlemsstats- och EU-nivå om prissättningen i framställnings-, handels- och försäljningsledet. Syftet med detta arbetsdokument är att samla in förslag till en politisk reform och till eventuella instrument som skulle kunna förbättra livsmedelskedjans funktion, i syfte att ge jordbrukarna en mer skälig inkomst och samtidigt erbjuda konsumenterna rimliga priser. Alla intresserade parter uppmanas att framföra sina synpunkter om de överväganden och frågor som följer och att presentera konkreta fallstudier, men framför allt att föreslå möjliga lösningar på de problem som flera olika aktörer inom livsmedelskedjan står inför i dag. Föredraganden kommer att ta dessa bidrag i beaktande innan han lägger fram sitt förslag till betänkande till utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling vid expertutfrågningen den 4 maj 2010. 1. Öppenhet Kommissionen föreslår åtgärder för att öka öppenheten i prissättningen inom livsmedelssektorn. Dessa innefattar främst en ökad öppenhet på derivatmarknaderna för jordbruksprodukter för att man ska kunna kontrollera överdriven spekulation i och prissvängningar på jordbruksprodukter. Kommissionen föreslår vidare ett europeiskt instrument för övervakning av livsmedelspriser och lättillgängliga tjänster för jämförelse av detaljhandelspriser. Åtgärder för att öka öppenheten i fråga om fördelningen av mervärde och vinstmarginaler mellan och inom de olika sektorerna i livsmedelskedjan. Information som avslöjar jordbrukarnas verkliga produktionskostnader i motsats till de priser som köparna erbjuder och vilka konsekvenser detta får för produktionsmetoderna, PE439.275v01-00 2/7 DT\806345.doc
livsmedelskvaliteten och omorganisationen av sektorn samt information om negativa effekter på miljön och liknande. Information om den strukturella överproduktion som orsakas av vissa riktlinjer om försörjningskvantiteter och den minskning av producentpriser som är en följd av denna. 2. Konkurrenskraft Utifrån rekommendationerna från högnivågruppen för livsmedelsindustrins konkurrenskraft föreslår kommissionen åtgärder som ska förbättra konkurrenskraften inom den europeiska livsmedelskedjan, främst genom att främja ytterligare vertikal integrering av livsmedelsindustrin på den inre marknaden och ta itu med de begränsningar av det regionala utbudet som strider mot principerna för den inre marknaden. Kommissionen ser också över utvalda miljönormer och system för ursprungsmärkning som kan hindra den gränsöverskridande handeln och föreslår att man ska stoppa utarbetandet av nationella och regionala system för ursprungsmärkning och ersätta dessa med en ny ram för geografiska beteckningar, handelsnormer och certifieringssystem inom ramen för dess kvalitetspolitik. De stora skillnader som finns i fråga om regional struktur, storlek, specialiseringsnivå, sysselsättningskapacitet och tillgång till statligt stöd för de många olika små, medelstora och stora företagen i livsmedelskedjan. De extremt stora skillnaderna mellan å ena sidan jordbrukarnas och å andra sidan producenternas, grossisternas och detaljisternas förhandlingsposition, som har gett upphov till otillbörliga metoder från köparnas sida och ett konkurrenshämmande agerande. De nationella och europeiska konkurrenskraftsmyndigheternas bristande ambition och bristfälliga agerande när det gäller att ta itu med dessa missförhållanden och vidta lämpliga åtgärder. Det priskrig som pågår i nästan alla medlemsstater mellan snabbköpskedjor och effekterna av detta på produktionspriserna, livsmedelskvaliteten och koncentrationen av köparmakt. 3. Omorganisation av jordbruket och livsmedelskedjan Kommissionen föreslår åtgärder för att omorganisera jordbrukssektorn och livsmedelskedjorna och för att främja inrättandet av producentorganisationer inom jordbruket. Kommissionen föreslår till exempel att fokus bör läggas på mjölksektorn. Kommissionen vill även att en ny högnivågrupp bestående av experter från medlemsstaterna och branschföreträdare lägger fram förslag som syftar till att ytterligare förbättra konkurrenskraften inom den jordbruksbaserade livsmedelssektorn, särskilt inom små och medelstora företag, och främja innovation och export inom sektorn. Den stora mångfalden när det gäller jordbruksstrukturer och företagens storlek och deras olika roller och konkurrensförmåga på lokala, regionala, nationella eller internationella marknader. DT\806345.doc 3/7 PE439.275v01-00
Den stora mångfalden av förädlingsindustrier och de olika konkurrensnivåerna på de marknader och i de försörjningskedjor som de ingår i. Mångfalden av oberoende lokala detaljister, marknader, lokala livsmedelskedjor och delvis självförsörjande livsmedelsförsörjningssystem som inte är beroende av marknadsutvecklingen. Det stora beroendet av externa och ofta importerade insatsvaror hos de jordbruksproducenter i livsmedelskedjan som kommissionen betraktar som de mest konkurrenskraftiga producenterna i livsmedelskedjan. Den snabba minskningen av antalet små och medelstora företag, detaljister och butiker, särskilt i missgynnade landsbygdsområden. Den tydliga strategiska konflikten mellan de europeiska konkurrensreglerna och kommissionens avsikt att förbättra producentorganisationernas förhandlingsposition så att de ska kunna få rimligt betalt för sina produkter. 4. Utnyttjande av köparmakt och kontrakt Kommissionen anser att åtgärder måste vidtas för att avskaffa orättvis kontraktspraxis mellan aktörerna i hela livsmedelsförsörjningskedjan. Kommissionen framhåller metoder som försenade betalningar, ensidiga ändringar i kontrakt, förskottsbetalningar till snabbköp som ett sätt att inleda förhandlingar och så vidare. De åtgärder som föreslås mot dessa metoder är dock begränsade till utbyte av bästa praxis, informationskampanjer och utarbetande av standardkontrakt som kan användas på frivillig basis. Åtgärder mot metoder som medför låga priser fritt gården genom krav på höga volymer och minusmarginaler (exklusiva priser för en viss köpare). Åtgärder för fastställande av högsta avgifter och kostnader för att ha med en viss produkt i utbudet och åtgärder mot hot om att sluta köpa in en produkt. Åtgärder mot utmätning av varor, omotiverade paketeringsavgifter, marknadsföringsavgifter, återbäringar och retroaktiva betalningar. Åtgärder mot oskäliga betalningsförseningar, vilket förekommer i nästan alla detaljistkedjor, och extra ersättning för marknadsföringsavgifter som producenterna kräver för att täcka kostnader för marknadsbrister. Åtgärder för att förbättra producenters och konsumenters kunskaper om prissättning i hela livsmedelskedjan och åtgärder för att kontrollera koncentrationen av så kallade kombinationsaktörer ( bundlers ) och uppköpare ( buying desks ) på EU-nivå. 5. Återförsäljning av varor till underpris När det gäller konkurrenshämmande förfaranden har kommissionen inte gjort något särskilt omnämnande av återförsäljning av varor till underpris, vilket är mycket vanligt i hela Europa. Kommissionen framhåller dock att det har förekommit ett betydande antal fall med karteller och prisbindning, gemensamma distributionsavtal och gemensamma inköpsavtal (inköpsallianser) samt kopplingsförbehåll och kombinationserbjudanden, och att användning av egna varumärken har ökat. PE439.275v01-00 4/7 DT\806345.doc
Meddelandet innefattar inte följande: Uppgifter eller analyser i fråga om återförsäljning av varor till underpris, till exempel fallet med pastakartellen i Italien och liknande fall i Frankrike, Irland, Tyskland och i nya medlemsstater. Förslag där olika medlemsstaters erfarenheter av att tillämpa nationell lagstiftning mot återförsäljning av varor till underpris beaktas, vilket skulle kunna göra EU:s befintliga konkurrenslagstiftning effektivare när det gäller att förhindra och sätta stopp för dessa metoder. 6. Förbättrad livsmedelskvalitet och hållbara livsmedelssystem Vidare tar meddelandet inte tillräcklig hänsyn till hur priserna förhåller sig till jordbruksföretagens storlek, producenternas organiseringsnivå och priser fritt gård; högspecialiserade jordbrukföretags beroende av externa insatsvaror (energi, foder och så vidare) och deras respektive sårbarhet för allt större prissvängningar; den tydliga strategiska konflikten mellan priskonkurrens och hållbarhetsmål med avseende på nya utmaningar som klimatförändringar, minskad biologisk mångfald och så vidare, i enlighet med vad som anges i hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken; den inverkan som EU:s säkerhetsregler i fråga om hygien och produkter från livsmedelsindustrin har på marknadstillträde och jordbrukares inkomst där inte tillräcklig hänsyn tas till huruvida livsmedel har producerats och sålts lokalt eller på avlägsna marknader eller behovet av att fastställa och genomföra nya kriterier för livsmedelskvalitet som omfattar mer än bara livsmedelssäkerhet. De förbättringar som bör ske när det gäller livsmedelskedjornas funktion bör inbegripa följande: En åtskillnad och översyn av hygienkraven och produkternas hållbarhetstid. Decentraliserade och förenklade certifierings- och kontrollsystem. Främjande av direkta förbindelser mellan producenter och konsumenter och korta livsmedelsförsörjningskedjor, vilket leder till bättre hållbarhet i enlighet med vad som har dokumenterats inom ramen för kommissionens forskningsprojekt 1. Producenters och konsumenters deltagande i utarbetandet av kriterier för kvalitet och rättvis handel. 7. Självförsörjning, offentliga livsmedelskedjor, catering och livsmedelsavfall I meddelandet beaktas inte följande metoder: Livsmedelskedjor som inte eller endast delvis är integrerade i marknadsekonomin, till exempel självförsörjande eller delvis självförsörjande produktion, som fortfarande utgör en viktig del av livsmedelsförsörjningen i många medlemsstater, särskilt inom frukt- och grönsakssektorn. 1 www.cofami.org, www.faanweb.eu DT\806345.doc 5/7 PE439.275v01-00
Offentlig och privat catering (inklusive kantiner och restauranger) med egna särskilda krav, prisstrukturer och konkurrensregler. Kriterier för miljömässig hållbarhet när det gäller förfaranden för upphandling av livsmedel [storkök] för att förbättra livsmedelskvaliteten och den lokala ekonomiska utvecklingen och samtidigt minska antalet livsmedelstransporter och beroendet av jordbrukskemikalier. De ytterst stora livsmedelsförlusterna i hela livsmedelskedjan, som i de flesta medlemsstater uppgår till 30 procent av de livsmedel som produceras och säljs. Den stora inverkan som EU:s livsmedelsprogram har på livsmedelsförsörjningskedjan genom att det förser 43 miljoner fattiga människor i Europa med mat. Programmet måste ses över så att lokala producenter och livsmedelskonsumenter förs närmare varandra. Frågor: 1. Prissvängningar Prissvängningar är skadligt för hela livsmedelskedjan. Vissa delar av livsmedelskedjan har dock gynnats av dessa eftersom de har kunnat skapa ett större totalt mervärde till följd av en gynnsammare lagstiftning för större företag, en bättre förhandlingsposition, en gynnsammare avtalsposition, konkurrenshämmande förfaranden och så vidare. Jordbrukare och konsumenter tycks vara förlorarna i båda ändarna av livsmedelskedjan, medan det är lättare för bearbetnings-, grossist- och detaljistsektorn att jämna ut prissvängningarna. Vilken typ av lagstiftning behövs för att man ska kunna minska prissvängningarna och få en rättvisare mervärdesfördelning mellan aktörerna i livsmedelskedjan? 2. Spekulation Spekulationen i livsmedelsprodukter är skadlig för livsmedelskedjans funktion. Det saknas kunskap om spekulativa positioner och i vilken utsträckning dessa kan påverka marknadens funktion. Vilken typ av regleringsåtgärder krävs på finansmarknaderna med avseende på livsmedelskedjans funktion och vilka politiska initiativ bör tas i fråga om detta? 3. Försörjning De främsta målen med den gemensamma jordbrukspolitiken är att förse konsumenter med högkvalitativa livsmedel till rimliga priser och erbjuda jordbrukare en lönsam inkomst. En stor del av det europeiska jordbruket är mycket beroende av oljebaserade externa insatsvaror och foderprodukter. Jordbruket är därför sårbart för prissvängningar på världsmarknaden när det gäller dessa varor. PE439.275v01-00 6/7 DT\806345.doc
Vilka typer av struktur- och handelspolitiska åtgärder krävs för att garantera en balanserad och tillräcklig livsmedelsförsörjning med priser som täcker de kostnader som en hållbar livsmedelsproduktion innebär? 4. Hållbara metoder och offentlig upphandling av livsmedel Den europeiska livsmedelsproduktionen begränsas av flera olika miljömässiga och ekonomiska utmaningar. Vilka omorganisationsåtgärder krävs inom livsmedelskedjan för att man ska kunna möta dessa utmaningar? Hur kan miljökriterierna i kommissionens förordningar tillämpas på bästa sätt vid offentlig upphandling, så att livsmedelsproduktionen och livsmedelsförsörjningen kan förbättras? 5. Vetenskap, teknik och traditionell kunskap inom livsmedelskedjan I den världsomfattande rapporten om den internationella utvärderingen av vetenskap i jordbruket och teknik för utveckling (IAASTD) betonade FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och Världsbanken det viktiga sambandet mellan traditionell kunskap inom livsmedelsproduktion och förbättringar på det vetenskapliga och tekniska planet. Hur kan man inom framtida forskning, teknik och utbildningsprogram ta större hänsyn till befintlig bästa praxis för hållbarhet inom livsmedelskedjan för att få en bättre balans mellan lokala, regionala, nationella och internationella livsmedelssystem? DT\806345.doc 7/7 PE439.275v01-00