.SE Nyhetsbrev om Internets styrning juli & augusti 2012

.SE Nyhetsbrev om Internets styrning juli & augusti 2012 1

Internetutvecklingen styrs idag endast i begränsad utsträckning av samma aktörer som för fem eller tio år sedan. Anspråken på hur nätet ska kontrolleras kommer från flera håll samtidigt. Det blir allt svårare att överblicka försöken att påverka nätets utveckling. Därför vill.se bidra till omvärldsbevakningen genom att i fortsättningen ge ut en månadsvis sammanställning av aktuella händelser. Sammanställningen gäller utvecklingen i Sverige, EU och globalt, och fokuserar i första hand på händelser som rör Internets styrning och hoten mot det öppna Internet. Läsaren bör inte vänta sig en fullständig genomgång av varje fråga. Brevet är en kortfattad inventering och pekare mot aktuella frågor. Den intresserade bör särskilt läsa artiklarna som fotnoterna pekar på. Tematiska fördjupningar, kommentarer och åsikter ligger i bilaga. Innehåll Förenta nationerna... 4 FN Rådet för mänskliga rättigheter... 4 ECOSOC juli 2012, New York... 4 ITU Council, Genève, 4-13 juli 2012... 4 ITU Council i Genève... 4 ITU, WCIT och allmänhetens synpunkter... 4 Den amerikanska regeringen öppnar för offentlig tillgång till ITU- dokument... 5 ICANN... 5 ICANN och IANA- funktionerna... 5 Processen för nya toppdomäner... 5 Nästa omgång ansökningar... 6 Om domännamn utan punkter... 6 ICANN och regeringarna... 6 Fem globala organisationer om standardisering... 6 Då ACTA, nu CETA... 6 Den amerikanska kongressen och nya toppdomäner... 7 Kinesiska Folkets dagliga om Internet... 7 Amerikansk integritet på nätet... 7 Internet Society... 8 Eva Frölich ny ordförande i ISOC:s Board of trustees... 8 regionalisering av ISOC... 9 TeliaSonera anklagas igen för att bidra till censur av Internet inför handlingsplan... 9 Medborgarenkät om nätneutralitet... 10 En revision av EU:s regelverk för personlig integritet... 10 En Brysselbaserad workshop om Internet Governance... 11 2

EU:s policy för Internet Governance: The Internet Compact... 11 Hadopi läggs ner... 12 Rapportering av Cyber- incidenter i Europa... 13 Finska- turkisk avhandling om sociala medier... 13 Trafikutbyte på Internet ur tre perspektiv... 13 Storbritannien... 13 ICANN Studienkreis, 23-24 augusti 2012, Oslo... 14 Vinnova får i uppdrag att vidareutveckla plattformen öppnadata.se... 15 Riksrevisionen granskar statens roll i telekommarknaderna... 15 svensk åklagare vill kunna dekryptera trafik på Internet... 15 Datainspektionen - böter för nätmobbare... 15 Bilaga 1 - Vinnova får i uppdrag att vidareutveckla plattformen öppnadata.se... 17 Bilaga 2 Inför höstens möte World Conference on International Telecommunications (WCIT) i Dubai... 19 Nätneutralitet... 20 Sändande nätverk betalar... 21 Ett Internet i två hastigheter... 21 Vem ska få tjäna pengar på kunderna?... 21 Trafikprioritering... 22 Politiska aspekter av WCIT... 22 Kommentarer, synpunkter eller frågor: Staffan Jonson,.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur), Box 7399, 103 91 STOCKHOLM, Tel 073-317 39 67, Staffan.jonson@iis.se, www.iis.se Alla adresshänvisningar kontrolleras manuellt. Trots det kan det ibland bli problem med hänvisningarna, särskilt då det gäller *.PDF- filer. Prova då att öppna filen i en annan webb- läsare. 3

Globalt Förenta nationerna FN Rådet för mänskliga rättigheter FN:s råd för mänskliga rättigheter beslutade i juli att inkludera Internet bland några av de mänskliga rättigheterna. Särskilt betonas rätten till yttrandefrihet också på Internet. Beslutet betonar också särskilt Frank La Rues argumentation för rätten åsiktsfrihet på nätet. Den kanske tydligaste formuleringen i beslutet bekräftar principen att folk ska ha samma rättigheter online som offline, oavsett gränser (frontiers), och oavsett medium. Beslutet slår också ett slag för ett öppet Internet som en viktig förutsättning för utveckling i allehanda former. Med det senare menas troligtvis i första hand ekonomisk utveckling. 1 ECOSOC juli 2012, New York I juli träffades FN- organet ECOSOC i New York. På mötet presenterades ett antal rapporter från våren 2012. Rapport till ECOSOC från maj- mötet i Genève Rapport till ECOSOC om fortsättningen på WSIS Rapport till ECOSOC om det framtida IGF: ITU Council, Genève, 4-13 juli 2012 I juli höll också Rådet till ITU möte. 2 Bland annat diskuterades hur en fortsättning av WSIS, och då särskilt IGF ska finansieras. 3 ITU Council i Genève I juli träffades ITU Council i Genève. ITU, WCIT och allmänhetens synpunkter I den internationella diskussionen har ITU flera gånger kritiserats för att endast sektormedlemmar i ITU får vara delaktiga i diskussionerna. Bland annat har Google 1 http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/64/51/6999c512.pdf http://www.nytimes.com/2012/07/06/opinion/carl- bildt- a- victory- for- the- internet.html http://www.dn.se/nyheter/politik/bildt- och- clinton- smider- planer- om- natfrihet http://www.regeringen.se/sb/d/15727/a/195289 http://www.regeringen.se/content/1/c6/19/64/51/6999c512.pdf 2 http://www.itu.int/itu- wsis/ 3 http://www.itu.int/osg/csd/intgov/resoultions_2010/pp- 10/RESOLUTION_140.pdf http://www.itu.int/itu- wsis/fund/2012-2013/wsis_trust_fund_e_20122013.pdf 4

argumenterat för större öppenhet i ITU:s processer. I augusti öppnade ITU en sajt där allmänheten fick möjlighet att lämna synpunkter inför WCIT 2012. 4 Den amerikanska regeringen öppnar för offentlig tillgång till ITU- dokument När det gäller det kommande ITU- mötet har även den amerikanska regeringen öppnat upp tillgång till centrala dokument till allmänheten. För oss som är vana med offentlighetsprincipen i Sverige kan detta tyckas självklart, men att det händer i andra länder är inte lika vanligt. 5 ICANN ICANN och IANA- funktionerna Under sommaren blev det klart att ICANN tilldelas fortsatt drifta av de s.k. IANA- funktionerna, genom offentlig upphandling av den amerikanska staten. Tilldelningen av ansvaret för Internets rotzon löper till 2015. 6 Processen för nya toppdomäner ICANN har konstaterat att det kommit in närmare 2000 ansökningar om nya toppdomäner. Man beskriver den fortsatta processen för införande av nya toppdomäner som en trestegsraket: 1. Utvärderingsfas (bedömning om nya TLD:er ska införas i omgångar/batching) 2. Fördelning av domännamn (En process och ev. urval av TLD:er/metering) 3. Delegering av domännamn Utvärderingsfas /Batching ICANN behöver i utvärderingsfasen bedöma ifall det är lämpligt att införa alla nya toppdomäner samtidigt i rotzonen, eller om man ska göra det i omgångar/batches). Sedan tidigare har ICANN gjort bedömningen att max 1000 nya TLD:er kan införas i rotzonen åt gången. Det digitala bågskyttet (archery) som beskrivits tidigare var en ICANN:s ursprungliga idéer för steg 2, fördelning av domännamn. Tanken var att de aktörer som kom närmast en elektronisk tidstämpel också var de aktörer som var tekniskt bäst lämpade att driva en toppdomän. Denna urvalsmetod skulle i nästa led bli en garant för ett tekniskt stabilt införande av nya TLD:er. ICANN backade i juni från införande av nya TLD:er genom digitalt bågskyttet., och behöver nu en alternativ metod. I stället för införande i omgångar (batches) överväger man nu att genomföra utvärderingssteget av ansökningar i en enda omgång, dvs. de knappa 2000 TLD:erna skulle alla införas på en gång. Detta bedöms kunna ta upp till 11-4 http://papers.ssrn.com/sol3/cf_dev/absbyauth.cfm?per_id=1084949 www.itu.int/en/wcit- 12/Pages/public.aspx http://www.itu.int/net/pressoffice/press_releases/2012/53.aspx 5 http://fastnetnews.com/policy/177- p/4826- itu- secrecy- disappearing- as- us- itac- open- to- all http://inetaria.wordpress.com/2012/08/15/wcit- public- consultation- opens/ 6 http://www.ntia.doc.gov/page/iana- functions- purchase- order 5

12 månader. Om alla TLD:er införs i en enda omgång, skulle den första utvärderingsfasen därmed kunna vara klar i juni/juli 2013. Fördelning av domännamn/ Metering ICANN söker just nu efter en ny metod att göra urval och fördela domännamn. Besluten i momenten ovan påverkar i sin tur tidtabellen för införande. Man arbetar med en preliminär tidtabell. En detaljerad processbeskrivning finns här: 7 Att man gjort halt i det digitala bågskyttet kan nog enklast tolkas som ett symptom på ett försiktigare ICANN. Processen att införa nya TLD:er är inte längre lika forcerad. Kursändringen är en fördel för alla som engagerar sig för ett stabilt Internet, men är till nackdel för de kommersiella aktörer som investerar i nya toppdomäner. Nästa omgång ansökningar ICANN meddelar att nästa omgång ansökningar om toppdomäner kan börja bearbetas i december 2012. 8 Om domännamn utan punkter ICANNs rådgivande kommitée för ett stabilt och säkert Internet (SSAC) har nyligen lämnat ifrån sig en rapport om behovet av punkter i (mellan) domännamn. 9 ICANN och regeringarna Regeringarnas rådgivande organ i ICANN (GAC) har samlat de råd man lämnar till ICANN:s styrelse i ett särskilt register. 10 Fem globala organisationer om standardisering Fem organisationer engagerade i global standardisering har tagit initiativ till att formulera en plattform av principer för hur standardiseringsprocesser bör gå till. Det är IEEE, Internet Architecture Board (IAB), Internet Engineering Task Force (IETF), Internet Society (ISOC) and World Wide Web Consortium (W3C). I ett vitpapper förklarar IEEE:s president att detta bör betraktas som ett komplement till den traditionella standardiseringsprocessen, där representanter från nationalstater samlas för att besluta standarder. 11 Då ACTA, nu CETA Nästa förkortning att skrämma barnen med heter CETA, ett handelsavtal mellan Kanada och EU som sägs införa åtgärder liknande de i ACTA. 12 7 http://newgtlds.icann.org/en/announcements- and- media/announcement- 17aug12- en 8 http://www.pcworld.com/businesscenter/article/261162/icann_expects_gtld_applications_processing_t o_start_december.html 9 http://domainincite.com/10254- why- domain- names- need- punctuation OCH http://www.icann.org/en/news/announcements/announcement- 24aug12- en.htm 10 https://gacweb.icann.org/display/gacadv/gac+register+of+advice 11 http://open- stand.org 12 http://www.edri.org/edrigram/number10.14/ceta- backdoor- acta 6

Den amerikanska kongressen och nya toppdomäner Den amerikanska kongressen begärde i augusti ytterligare detaljer om processen för nya toppdomäner från ICANN. Brevet är en fortsättning på de frågor som ställdes i december 2011. Kongressens frågor handlar bl.a. om de mekanismer i ansökningsförfarandet som ska skydda konsumenter och företag mot cyber- squatting 13, bedrägeri och annan form av fulregistrering av toppdomäner. Kongressen pekar särskilt ut att också regeringar och rättighetsinnehavare behöver ha möjlighet att få sina synpunkter om nya toppdomäner tillgodosedda. Man påpekar att den stora allmänheten av över 2 miljarder Internetanvändare fortfarande inte tillräckligt förstår betydelsen av processen för nya toppdomäner, och att deras intressen inte tillräckligt är tillgodosedda i ICANN:s ansökningsprocess. I sitt brev vädrar Kongressen bland annat oro för problem när det gäller ICANN:s mekanism att skydda etablerade varumärken, både i toppdomäner, men även i domännamn till vänster om punkten. ICANN har etablerat ett s.k. Trademark Clearinghouse för att motverka missbruk av andras varumärken, men kongressen menar att skyddet inte är starkt nog. Den amerikanska kongressen vill också permanenta det clearinghouse som enligt dagens ICANN- regler bara räcker i 60 dagar. Därmed skulle ICANN:s mekanism att agera clearinghouse troligtvis flytta över en mer övervakande och ansvarstagande funktion till organisationen. Slutligen efterfrågar Kongressen bl.a. vad ICANN har för åtgärder för att företag inte ska känna sig tvungna att skyddsregistrera sina namn och varumärken i toppdomäner och till vänster om punkten under nya toppdomäner. Enligt brevskrivarna uttrycker många företag att man behöver lägga ner stora summor på domännamnsregistrering som en rent defensiv åtgärd. 14 Kinesiska Folkets dagliga om Internet Kinesiska Folkets dagliga förklara nyligen i en artikel att fler och fler länder börjar ifrågasätta USA:s kontroll över nätets strategiska resurser, och att landet därför ska släppa sin kontroll. Artikeln argumenterar för att ett plötsligt paralyserat Internet skulle medföra stora sociala och ekonomiska förluster för drabbade länder. Vidare har USA bl.a. nyttjat sin kontroll över nätet för att förnedra och hota andra länder. Kina opponerar sig mot den globala politiska hegemoni som detta anses ge USA. 15 Amerikansk integritet på nätet Den amerikanska myndigheten NTIA höll i juli ett första möte för att konkret operationalisera ett nytt regelverk för integritet på nätet. Mötet syftar till att utveckla en 13 Cybersquatting, registrering av domännamn som liknar någon annans varumärke för egen vinning. http://sv.wikipedia.org/wiki/cybersquatting 14 http://www.leahy.senate.gov/imo/media/doc/8-7- 12%20Letter%20from%20Senate%20and%20House%20Judiciary%20Committees.pdf 15 http://english.peopledaily.com.cn/90777/7915248.html 7

praxis bland Internetföretag för deras hantering av personlig data. Den som intresserar sig för Integritet på nätet kan följa den amerikanska myndighetens policyarbete. Distansdeltagande är möjligt. 16 12 juli hölls upptaksmötet: här, här och här Den amerikanska allmänhetens synpunkter rörande integritet på nätet summerades här efter mötet. 22 augusti: Agenda, länk för distansdeltagande samt lösenord för delaktighet etc. finns här och här: 17 29 augusti: Agenda, länk för distansdeltagande samt lösenord för delaktighet etc. finns här, här och här: 18 Internet Society Eva Frölich ny ordförande i ISOC:s Board of trustees Internet Societys Board of trustees har nyligen haft möte. Vid mötet utnämndes Svenska Eva Frölich till ny ordförande för styrelsen. ISOC:s Board of trustees utgör styrelsen för organisationen. Förtroendevalda i styrelsen utnämns av lokala chapters (en styrelseledamot), IETF (en styrelseledamot), och organisationsmedlemmar (övriga styrelseledamöter). Styrelsen får inte bestå av mer än 20 medlemmar. Utnämningen löper tre år, dvs. till juni 2015. Övriga nya medlemmar i styrelsen är * Keith Davidson, International Director, InternetNZ * David Farber, Distinguished Career Professor of Computer Science and Public Policy in the School of Computer Science at Carnegie Mellon University * Rudi Vansnick, President of Internet Society Belgium Fortsatt förtroende för delaktighet i styrelsen får: * Alain Aina, Managing Director at Technologies Reséaux & Solutions and Special Project Manager at AfriNIC (the Internet Address Registry for Africa) * Eric Burger, Research Professor of Computer Science and Director of the Georgetown Center for Secure Communications * Narelle Clark, Deputy CEO, Australian Communications Consumer Action Network; President of the Internet Society Australian Chapter 16 http://www.ntia.doc.gov/other- publication/2012/first- privacy- multistakeholder- meeting- july- 12-2012 17 http://www.ntia.doc.gov/other- publication/2012/august- 22-2012- privacy- multistakeholder- meeting- details http://www.ntia.doc.gov/other- publication/2012/privacy- multistakeholder- meeting- webcast- 8-22- 2012 18 http://www.ntia.doc.gov/other- publication/2012/privacy- multistakeholder- meeting- webcast- 8-29- 2012 http://www.ntia.doc.gov/other- publication/2012/august- 29-2012- privacy- multistakeholder- meeting- details http://www.ntia.doc.gov/blog/2012/homework- assignment- privacy- stakeholders 8

* Raúl Echeberría, Executive Director of LACNIC (the Internet Address Registry for Latin America and the Caribbean) * Bob Hinden, Check Point Fellow at Check Point Software * Jason Livingood, Vice President of Internet Systems Engineering, Comcast Cable * Lynn St. Amour, President and Chief Executive Officer of the Internet Society; * Theresa Swinehart, Executive Director of Global Internet Policy, Verizon Communications * Bert Wijnen, Research engineer at the RIPE- NCC in the Netherlands 19 regionalisering av ISOC Även Sofie Maddens börjar i ISOC som Senior Director of Global Services. Rollen är ett led i att sökta ISOC:s regionalisering i fem regionala kontor; Afrika, Asien, Europa, Latinamerica och nordamerika. 20 TeliaSonera anklagas igen för att bidra till censur av Internet inför handlingsplan I augusti blossade en medial granskning upp om Telia Soneras dotterbolag TCell i Tadzjikistan. Enligt kritiken bidrar bolaget till att blockera oönskat innehåll på Internet. Enligt Ekot ska censuren pågått sedan mars i år, men intensifierats samtidigt som strider i landets östra del intensifierats. TeliaSonera meddelade i augusti att man inför ett intern handlingsplan för s.k. Corporate Responsibility. Programmet ska öka företagets interna fokus på frågan, och bättre synliggöra företagets aktivitet på området. 21 19 http://www.internetsociety.org/who- we- are/board- trustees http://www.isoc.org/isoc/general/trustees http://www.internetsociety.org/news/internet- society- board- trustees- elects- new- chair 20 http://www.internetsociety.org/news/internet- society- welcomes- sofie- maddens- senior- director- global- services 21 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5229688 http://www.dn.se/nyheter/varlden/teliasoneras- dotterbolag- deltar- i- censur http://www.teliasonera.com/en/newsroom/news/2012/ceo- provides- cr- action- programme- update/ 9

Europa Medborgarenkät om nätneutralitet EU- kommissionen har öppnat en enkät för att få in enskilda medborgares synpunkter rörande nätneutralitet. Enkäten behöver besvaras senast 15 oktober. 22 En revision av EU:s regelverk för personlig integritet Som rapporterats tidigare planerar EU- kommissionen en revision av det s.k. dataskyddsdirektivet från 1995. Förslaget innebär bl.a. - Ja, till ett öppet Internet (denna del av reformen skjuts åt sidan utan ytterligare förklaring, kanske för att detta utreds i andra sammanhang inom Kommissionen). Ett förstärkt skydd av personlig information i Internettjänster. Det betyder t.ex. att Internetanvändare ska ges en förstärkt möjlighet till ett informerat medgivande om hur deras personliga uppgifter används. Det betyder troligtvis också att ansvaret för användande av personlig data flyttas från användaren till det företag eller tjänst som samlar informationen. En skyldighet för företag i unionen att aktivt informera Internetanvändare ifall personlig information stulits eller på andra sätt kommit på villovägar. Att företag som vill lagra personlig information behöver använda den enhetliga inre marknadens regelverk. Det betyder t.ex. att ett företag som etablera sin Internet- tjänst i Europa behöver underkasta sig EU:s direktiv, i stället som idag, enskilda medlemsländers lagstiftning på området. Den senare punkten är också aktuell i dagarna, då de Nordiska tillsynsmyndigheterna gått samman för att utmana Facebooks hantering av personlig information. Facebook har tidigare meddelat att man i Europa tillämpar Irländsk lagstiftning för Integritetsskydd eftersom företagets europeiska del har hemvist i landet. Lite tillspetsat kan man därför säga att Irländsk lagstiftning för integritetsskydd blir normgivande för hela EU, något som alltså nordiska dataskyddsmyndigheter vill pröva. 23 22 http://ec.europa.eu/information_society/digital- agenda/actions/oit- consultation/index_en.htm http://ec.europa.eu/yourvoice/ipm/forms/dispatch?form=netneutralityindiv http://www.edri.org/edrigram/number10.15/another- net- neutrality- consultation 23 http://www.vieuws.eu/issues/26- eu- digital/71- eu- digital- agenda/376- commissioner- viviane- reding- on- data- protection/ 10

En Brysselbaserad workshop om Internet Governance I juni hölls i Bryssel en workshop om Internet Governance under parollen Facing Challenges to the Internet Governance Regime: A European Perspective Workshop. 24 EU:s policy för Internet Governance: The Internet Compact På workshopen återupprepades den Policy som uttrycktes redan på Internet Governance Forum i Nairobi i september 2011. EU:s vision 25 av vad Internet Governance borde handla om sammanfattas i parollen the Internet Compact. Den politiska visionen bekräftade flera tidigare bekräftade ståndpunkter om nätets styrning, t.ex. C (Civil responsibility): - att nätet vid sidan av lagstiftning etc. också behöver styras av det ekosystem av civila aktörer som faktiskt driver Internet. O (one Internet): - att nätet ska bestå av ett enhetligt globalt nätverk, dvs. inte fragmentiseras i flera parallella nät M (multistakeholder): - att Internet ska styras av multistakeholder approach: något som preciseras som att nätet ska styras av största möjlig antal intressenter, och att de engagerar sig i processen. Multi stakeholder betyder inte att legala rättigheter utsourcas till privata aktörer. P (pro democracy): - att Internets karaktäristiska arkitektur är avgörande för EU:s syn på Internet policy. Det betyder t.ex. att nätet även fortsättningsvis ska baseras på distribuerad, och privat drift och administration av nätet. A (architecturally sound): - att nätet är arkitektoniskt sunt C (confidence in inspiring): att nätet ska vara confidence- inspired, dvs. att dess styrning behöver skydda Internetanvändarnas integritet, personliga säkerhet etc. T (transparently governed): att nätet ska vara transparent styrt (transparently governed). EU- kommissionen menar att man i princip understödjer dagens modell för styrning av nätet, men aviserar samtidigt en viss kursändring jämfört med tidigare: EU- kommissionens menar att kontrollen av Internets strategiska resuerser (de s.k. IANA- funktionerna) idag är så pass geopolitiskt känsligt att unionen på allvar behöver delta i en dialog med de länder i världen som är obekväma med dagens lösning. Explicit pekas Indien, Kin Indien, Brasilien etc. EU- kommissionen understödjer alltså inte (t.ex. Indiens förslag om) bildandet av nya globala institutioner för Internet Governance, men öppnar alltså samtidigt för dialog med mer kritiska länder. 26 Seminariet hölls troligtvis med anledning av den kommande revisionen av ITR i WCIT. Som ofta i sådana möten var den röda tråden inte alltid närvarande i diskussionen. Svenske Falkvinge ville på en principell nivå resonera om självreglering av Internet, om Internet ville låta sig bli reglerat. Diskussionen kom mycket att 24 http://www.marietjeschaake.eu/2012/06/livestream- facing- challenges- to- the- internet- governance- regime- a- european- perspective- workshop/ 25 uttolkad genom Kroes, förmedlad genom Andrea Glorioso 26 http://www.marietjeschaake.eu/2012/06/livestream- facing- challenges- to- the- internet- governance- regime- a- european- perspective- workshop/ http://www.intgovforum.org/cms/component/content/article/108- transcripts/892- open- forum- european- commission- the- internet- compact- the- essentials- for- the- internet- of- the- future 11

handla om huruvida teknik ska kunna regleras av lag, om nätet kan bli styrt i den utsträckning många väntar sig, etc. På mötet distansierade British Telecom sig från ETNO:s förslag om ändringar av regelverket i ITR så att affärsmodellerna för Internetaccess skulle kunna ändras. BT var en europeisk operatör som opponerade sig från supranationella regelverk för affärsmodeller. EDRI 27 tog upp den filtrering av Internets innehåll som sker på frivillig väg i Sverige (t.ex. regeringens och riksdagens självpåtagna filtrering av Internet). McNamee argumenterade att sådan filtrering är ett tydligt exempel på att Svenskar i detta fall låter sig styras utan demokratiska mekanismer. W Drake (gnso i ICANN. M.m. m.m.) kommenterade ett antal farhågor inför WCIT, Drake argumenterade för att WCIT i första hand är ett sätt för allt svagare telekomoperatörer att skapa en global regim (revisionen av ITR) som bidrar till att bevara lönsamma affärsmodeller. Han argumenterar för att samtalet i sig kan komma att bidrar till lokala eller regionala lagstiftningar som i sin tur bidrar till balkanisering av Internet. Hans resonemang bygger på att om alltför starka vinstintressen från ISP:er får starkt i endast vissa länder, kan det i sig sätta den minsta gemensamma nämnare som gör att nätet fragmentiseras. Så innebär t.ex. att om endast ett telekombolag i ett land- tillämpar kostnadssättningsprincipen sending network pays, så kommer det att ge policyeffekter, och affärsmodellen sprids till andra länder. Hadopi läggs ner ISOC:s chapter i Belgien (ISOC.be) rapporterar att den franska staten kommer att stänga ner den myndighet inom franska polisen som ägnat sig åt att tillgodose efterlevnaden av den s.k. Hadopi- lagen. Det är med andra ord inte den s.k. Hadopi- lagen som ändras, men väl dess tillsyn. Den operativa verksamheten vid franska polisen startades 2009 under president Sarkozy. Lagen uppmärksammades då den stiftades eftersom den innebär en praxis om s.k. third- strike- and- out vid illegal fildelning. Begreppet betyder i Frankrikes fall att individer som bedöms ägna sig åt illegal fildelning vid tredje varningen stängs av från Internetaccess i ett år. Hadopi anställer idag 60 personer till en kostnad på 12 miljoner Euro årligen. En annan källa redovisar att en miljon e- mail skickats som första varning, 99 000 email skickats som andra varning, och att 314 personer identifierats för åtal vid domstol efter en tredje varning. Enligt fransk media har noll personer fått sin Internetaccess avstängd i enlighet med Hadopi- lagen. Den nytillträdde franska kulturministern har benämnt Hadopi- verksamheten som ett slöseri med pengar. Andra har benämnt verksamheten som dyr, oproportionerlig och 27 http://www.edri.org 12

oförmögen att uppnå sina mål. Engelskspråkiga Variety har en något mer positiv beskrivning av verksamheten. 28 Rapportering av Cyber- incidenter i Europa ENISA har i augusti publicerat en rapport kallad Cyber Incident reporting in the EU An overview of security articles in EU legislation. Rapporten inventerar och pekar just på den EU- lagstiftning som berör rapportering och förebyggande av incidenter i elektronisk kommunikation. 29 Finska- turkisk avhandling om sociala medier Vid Helsingfors universitet har under våren en avhandling lagts fram, med titeln Digital- Political Fantasies in Istanbul An analysis of the percieved role of ICT in changing institutional politics, activism and identity. Det är vid institutionen för social forskning som Itir Akdogan analyserat hur skilda grupper betraktar och förhåller sig till IT i social förändring. Avhandlingens empiri uppehåller sig runt dess nyckelord; ICT, politics, activism, identity, fantasy, tillämpat i 57 djupintervjuer med bl.a. politiker, aktivister och det som kallas vanliga medborgare. 30 Trafikutbyte på Internet ur tre perspektiv Om, och i sådana fall hur, trafikutbyte mellan nätverk ska regleras diskuterades under juni månad i en workshop organiserad av ISOC, Berec och OECD i samarbete. Enligt uppgift innebar mötet ett bra meningsutbyte mellan tekniska affärsmässiga och regulativa aspekter av trafikutbyte. 31 Storbritannien 10 brittiska ISP:er har formulerat en code of practice som i allmänna ordalag innebär att de ska erbjuda ett öppen Internetaccess. Överenskommelsen innebär att deltagande ISP:er åtar sig att stödja principen om ett öppet Internet, som i detta sammanhang bl.a. innebär att Internetanvändare ska kunna nå allt legalt innehåll på nätet, att det inte ska förekomma diskriminering mot s.k. content providers (åtminstone inte baserat på kommersiell rivalitet), och att i den utsträckning som styrning av Internettrafiken (Traffic mangement) sker så ska den uttryckas tydligt i en öppen policy. Se vidare nedan. 32 28 http://sv.wikipedia.org/wiki/hadopi- lagen http://obsession.nouvelobs.com/high- tech/20120703.obs5858/l- hadopi- court- toujours.html http://www.variety.com/article/vr1118056840 29 Cyber security incident reporting and prevention https://www.enisa.europa.eu/activities/resilience- and- CIIP/Incidents- reporting/cyber- incident- reporting- in- the- eu/at_download/fullreport 30 http://www.helsinki.fi/crc/julkaisut/digital_political_fantasies_in_istanbul.pdf 31 http://www.internetac.org/?cat=3 http://www.potaroo.net/ispcol/2012-06/berec.html 32 http://www.out- law.com/en/articles/2012/july/ten- uk- isps- commit- to- new- open- internet- code/ http://www.broadbanduk.org/component/option,com_docman/task,doc_view/gid,1340/itemid,63/ 13

ICANN Studienkreis, 23-24 augusti 2012, Oslo I augusti hölls för 13:e gången ICANN studienkreis i Oslo. Mötet är ett nätverk av intressenter och diskuterar i årliga seminarier ICANNs utveckling. 14

Sverige Vinnova får i uppdrag att vidareutveckla plattformen öppnadata.se Regeringen gav i juli Vinnova i uppdrag att vidareutveckla den tekniska plattformen öppnadata.se. Regeringskansliet skriver: Vinnova ska under 2012 utveckla en teknisk plattform för förmedling av data som tillgängliggjorts för vidareutnyttjande samt under 2013 och 2014 vidareutveckla plattformen. - - - Uppdraget ska utföras i samverkan med relevanta aktörer på området. 33 Se vidare bilaga. Riksrevisionen granskar statens roll i telekommarknaderna Riksrevisionen har tidigare gjort en förstudie i hur staten hanterar sin roll i marknaderna för telekom. Riksrevisionen planerar nu att fortsätta med en huvudstudie i statens roll i telekommarknaderna. Studien ska bl.a. analysera hur staten agerat i sin reglering av telekommarknaden, men också hur man agerat i sin egen konsumtion. 34 svensk åklagare vill kunna dekryptera trafik på Internet Ekot rapporterar att åklagare vid ekobrottsmyndigheten vill kunna dekryptera trafik på Internet. Åklagaren menar att man behöver kunna dekryptera information för att komma åt grov brottslighet. - Information som går via tjänster som krypterar användarens trafik? Ja, till exempel. När vi har tillstånd att lyssna på den så ska vi också ha möjlighet och höra vad som sägs eller tyda vad som sägs och då måste vi komma åt krypteringen. 35 Datainspektionen - böter för nätmobbare Ekot rapporterar att datainspektionen vill kunna ge nätmobbare böter. 36 33 http://www.regeringen.se/sb/d/15697/a/197348 34 http://www.riksrevisionen.se/granskningar/planering- och- uppfoljning/pagaende- granskningar/aktuella- forstudier/inledd- granskning- Statens- roll- pa- telekommarknaden/ 35 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5241785 36 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5237622 15

Kalendarium Telecom World, Dubai, 14-18 oktober, registrering ICANN 45 i Toronto, 14-19 oktober, 2012 WITSA WCIT 22-24 oktober, Montreal IGF i Baku, Azerbadjan, 6-9 november, 2012 WTSA, 20-29 november 2012, Dubai WCIT 3-14 december 2012 WSIS +10 online consultation, december 2012 IGF consultation, februari 2013 ICANN 46 i Beijing: 8-12 april 2013 ITU WTPF, maj, 2013 WSIS +10 review, Maj 2013, Genève WSIS Forum, Genève, 13-17 maj Stockholm Internet Forum 2013, maj 2013 IGF 2013, Indonesien, oktober/november ICANN 47 i Afrika, 14-19 juni 2013 ICANN 48 17-22 november 2013, Latinamerika High level WSIS +10 Review, 2014 Kairo IGF 2014, TBC ITU Plenipotentiary 2014 WSIS +10, 2015? 16

Bilaga Bilaga 1 - Vinnova får i uppdrag att vidareutveckla plattformen öppnadata.se Regeringen gav i juli Vinnova i uppdrag att vidareutveckla den tekniska plattformen öppnadata.se. Regeringskansliet skriver: Vinnova ska under 2012 utveckla en teknisk plattform för förmedling av data som tillgängliggjorts för vidareutnyttjande samt under 2013 och 2014 vidareutveckla plattformen. - - - Uppdraget ska utföras i samverkan med relevanta aktörer på området. Diskussionen om tillgängliggörande av offentlig data för vidareutnyttjande av externa aktörer har varit en utdragen fråga i Sverige. Flera myndigheter fick under 1990- talets första halva nedskärningar i sina anslag. För att kompensera för nedskärningarna fick de därför bl.a. möjlighet att sälja t.ex. adressregister eller annan data som kommersiella aktörer. I flera fall bolagiserades och kommersialiserades verksamheten, inklusive datainsamling. Redan i samband med den IT- proposition som förr- förra regeringen lade fram sommaren 2005 uppmärksammades möjligheten att bättre nyttja offentlig data. Inom Regeringskansliet sade finansdepartementets budgetavdelning vid återkommande tillfällen nej till en reform, eftersom sådan kommersialisering riskerade urholka intäkter till myndigheternas egna företag. Troligtvis fruktade finansdepartementet att myndigheterna skulle äska ökade anslag ifall intäkterna från de egna bolagen sinade. I december 2006 presenterades en jämförande studie av just vidareutnyttjande av offentlig data i flera OECD- länder. Sverige placerades i undersökningen på en jumboplats, som det land som sämst lyckades vidareutnyttja sin offentliga data. I regeringskansliet drogs frågan mycket långsamt genom förvaltningen, men när EU- kommissionens s.k. PSI- direktiv till slut blev verklighet tvingades förvaltningen ta ställning till hur just det regelverket skulle införas i svensk lag. Stockholms handelskammare engagerade sig i frågan och drev den, bl.a. genom ett brev till EU- kommissionen där man utgöt sitt missnöje över att svensk förvaltning inte vill införa direktivet. Så, i och med uppdraget till Vinnova har regeringen nu i sin helhet ställt sig bakom idén om vidareutnyttjande av offentlig data, och det är både välkommet och bra. Det är givetvis positivt att man kommit runt de interna problem inom regeringskansliet som tidigare stoppade utvecklingen. 17

Nästa fråga handlar om implementeringen, och det är som bekant där, bland alla detaljer, som djävulen bor. För när allt kommer omkring behöver myndigheternas goda vilja också finnas där. Innebär uppdraget att tillgängliggörandet av all offentlig data fortsättningsvis ska kanaliseras genom Vinnova, eller kommer jag även i framtiden att kunna gå direkt till en myndighet och begära ut data? Farhågan är ju annars att jag hädanefter hos alla myndigheter blir hänvisad till Vinnovas arbete, och att Vinnova trots sitt vällovliga arbete blir en naturlig flaskhals för åtkomst till offentlig data. Hur ska prissättningen av data ske? Kommer myndigheter trots uppdraget även fortsättningsvis kunna prissätta åtkomsten till data efter eget huvud? Data ska enligt uppgift sättas efter den självkostnad myndigheten har för tillhandahållandet, men det är uppenbart att sådan självkostnad idag fastställs godtyckligt. Senast förra våren delade exempelvis ESV med sig av data om statsbudgeten kostnadsfritt till en medborgare, men begärde 50 000 kr för motsvarande data av en annan medborgare. Ytterligare en helt avgörande variabel för innovationskraften i vidareutnyttjande av offentlig data är i vilket format den tillhandahålls. Kommer det i offentlig verksamhet tas fram några principer för sådana val av format? Kommer VInnova leda det arbetet? Sist, och absolut störst, är trots allt frågan om medborgarnas integritet. Vem i myndighetssverige driver den frågan? För det är ju trots allt så att mitt i detta hav av möjligheter finns givetvis också hot. Även om förslaget tycks åkt tidsmaskin direkt från 1970- talet, så behöver vi kanske trots allt en Integritetsombudsman. Kanske skulle datainspektionen kompletteras med ett medborgarombud, en funktion som fristående kritiker av hur offentlig sektor hanterar data. För när allt kommer omkring finns det nog bara en förutsägelse om framtiden som är riktigt säker. Våra elektroniska fotspår kommer att öka, och det expontentiellt. 18

Bilaga 2 Inför höstens möte World Conference on International Telecommunications (WCIT) i Dubai Nu är det tre månader kvar till dess att World Conference on International Telecommunications (WCIT) går av stapeln. Som beskrivits tidigare handlar konferensen mycket summariskt om huruvida man ska ändra det internationella telekomreglementet ITR från pre- Internet- tid (1988), om revisionen av ITR ska betraktas som en revision av gamla regler eller som en helt ny överenskommelse. Men konferensen inbegriper även så mycket mer. Det finns redan idag hundratals sidor med förslag till revision av det i grunden korta reglementet. För nu när tillfället ges, nu när man glimtar på dörren till internationell reglering finns ett antal globala aktörer som vill få in just sin hjärtefråga i en internationellt mer eller mindre bindande överenskommelse. Som utomstående är det samtidigt svårt att förstå vilka som agerar, och vad som sägs i omfattande föreberedelser som redan nu pågår. Det hålls både branschvisa och geografiskt regionala förmöten för att koka ner synpunkter från närmare 200 länder och ett stort antal intressenter till något som går att hantera på ca tio dagars diskussioner. Arenan för mötet är internationella teleunionen ITU, där principen om ett- land- en- röst gäller. Samtidigt har ITU:s ordförande Dr Touré förklarat att han vill se konsensus i de beslut som tar sig igenom processen. I det globala Internetsamfundet har WCIT fått en stor uppmärksamhet just därför att det inbegriper möjligheten/risken till global hård reglering av nätet, något som annars är ovanligt i de processer som rör nätets styrning. Här nedan kommer i blixtbelysning några aspekter och aktörer. Med vanlig Brask- lapp påminns det härmed att beskrivningen givetvis bara är ett urval, en del av hela bilden. Revisionen av telekomreglementet handlar om många saker. Det handlar om flera aspekter av nätneutralitet, om vilka affärsmodeller som ska råda för Internet resp. telefoni, och därmed vem som ska få tjäna pengar på de slutliga Internetanvändarna. Det handlar om det är Internetleverantörerna 37, eller tjänstetillhandahållarna 38 som ska få tjäna pengar, och det handlar om den affärsmässiga rivaliteten dem emellan. Det handlar om enskilda (national- ) staters rätt, möjlighet och förmåga att styra över innehållet på nätet. Det handlar också om styrning av Internet som Infrastruktur, dvs. 37 med Internetleverantör menas här traditionella telekombolag, som också kommit att också kallas Internet Service Providers, ISP. I huvudsak menas alltså sådana Internetleverantörer som har en kundrelation, dvs. de bolag som fakturerar slutanvändare som privatpersoner och företag. 38 Med tjänstetillhandahållarna menas här de som levererar innehåll på nätet. Det kan t.ex. handla om Google, om Facebook. Det finns givetvis ett helt affärsmässigt ekosystem av andra aktörer, men denna polarisering görs därför att det här en klar rivalitet dem emellan. 19

vem/vilket land som ska kontrollera Internets strategiska resurser, ett långkok som pågått åtminstone sedan WSIS 2003. Aktörerna då? Under det gångna året har detta nyhetsbrev pekat på flera förslag till ändringar av Internets styrning. Exempelvis finns förslag framlagda från Indien, Kina, Brasilien, Ryssland och andra länder som är kritiska hur Internet styrs och kontrolleras idag. USA och EU- kommissionen är givetvis viktiga aktörer, men ITU befolkas också av Internationella sektormedlemmar som är stora företag eller intresseorganisationer. Technology Policy Institute Aspen Forum höll i augusti ett forum om Internets styrning inför WCIT. Financial Times tecknade nyligen sin bild av vilka frågor som kommer att bli centrala på WCIT. Budskapet här är att mötet kommer att lamslås just pga. de många viljorna i kombination med att beslut ska fattas i konsensus. Nätneutralitet The Economist publicerade nyligen en artikel om nätneutralitets- diskussionerna i Europa. Som beskrivits tidigare är affärsmodellerna för att tillhandahålla Internet en av de starkare drivkrafterna för förändring också i den globala processen i WCIT. Artikeln i the Economist sätter fingret på att exemplet Storbritannien visar på skilda synsätt bland Internetleverantörer. Några verkar för mer traditionella affärsmodeller, och andra för modeller baserade på principerna bakom nätneutralitet. I Europa har en sammanslutning av sådana Internetleverantörer - ETNO 39 redan innan sommaren gjort ett utspel för en s.k. hållbar prissättning, eller begreppet quality based delivery för prissättning av Internet- trafik. Enligt ett pressmeddelande vill ETNO se affärsmodeller baserade på Internet- trafikens värde (snarare än på volymen MB förmedlad Internet- trafik). Detta för att organisationens medlemmar ska kunna få intäkter som matchar kostnaderna för utbyggnad av näten för Internet- trafik. 40 Samtidigt visar det sig att inte alla operatörer vill följa ETNO:s linje. I Storbritannien finns exempelvis The Broadband Stakeholder Group (BSG) som under delvis politisk ledning startat en alternativ linje för att hantera pressen på de gamla affärsmodellerna. Internet code of practice är en självpåtagen brittisk policy, vilken innebär bl.a. ett åtagande att inte blockera eller göra lagligt innehåll på nätet svåråtkomligt. Huruvida en operatör accepterar rösttelefoni via Skype har också kommit att bli en symbol för var i kedjan Internetleverantören vill positionera sig. Exempelvis uttalade TeliaSonera redan under våren en tydlig avsiktsförklaring att ta betalt för rösttelefoni 39 The European Telecommunications Network Operators' Association (ETNO) 40 http://pr.euractiv.com/files/etno_pr_itr_08062012.pdf http://news.cnet.com/8301-1009_3-57449375- 83/u.n- could- tax- u.s.- based- web- sites- leaked- docs- show/ 20

via Skype, men enligt Computer Swedens rapportering vacklar operatören i sin övertygelse. Economist- artikeln slutar prognosen att konflikten i Europa mellan Internetleverantörer och tjänstetillhandahållare kommer att öka. 41 Sändande nätverk betalar WCIT kommer också att handla om vem som ska få pengar av vem vid utbyte av Internet- trafik. Internet Society (ISOC) presenterar i sin rapport en gedigen genomgång av trafikutbyte och affärsmodeller. 42 När de dominerande Internetleverantörerna försöker förmå FN reglera affärsmodeller för Internet är drivkraften just förhoppningen att ändra affärsmodellen för Internettrafik, så att de stora ägarna av nät kan få större intäkter. Som CNET påpekar baseras förslaget på affärsmodeller hämtade från telefonin, dvs. att det nätverk som initierar trafiken ska betala. ETNO vill kunna ta betalt för Internettrafik inte bara efter volym, utan även efter värdet i trafiken, som beskrivits ovan. I praktiken betyder det traditionell prisdifferentiering och troligtvis prisdiskriminering av Internettrafik beroende på vilket innehåll som skickas, och efter avsändarens betalningsvilja. Förslaget är därmed den raka motsatsen till ett (affärsmässigt) neutralt Internet, så som det defineras av exempelvis ISOC. 43 Ett Internet i två hastigheter En annan näraliggande aspekt är om Internetleverantörer ska kunna prioritera viss trafik på bekostnad av annan trafik (särskilt prioritering baserat på kommersiell grund). Återigen ETNO:s förgrundsgestalt har argumenterat att deras förslag skulle kunna ge en Business- class för prioriterad Internet- trafik, något som ibland också kallas Two Tier Internet. Vem ska få tjäna pengar på kunderna? Dragkampen om Internetanvändarnas betalningsvilja mellan Internetleverantörer å ena sidan, och tjänstetillhandahållarna å andra sidan har också givit konkreta förslag till den kommande revisionen av Internationella telekomreglementet (ITR) i Dubai. Konflikten handlar om att Internetleverantörer inte anser sig få kostnadstäckning för sina investeringar i näten när kundernas krav på kapacitet ökar, och att tjänstetillhandahållarna därmed inte betalar den fulla kostnaden för sina tjänster. Ett 41 http://viewswire.eiu.com/index.asp?layout=ib3printarticle&article_id=1789453963 http://computersweden.idg.se/2.2683/1.462068/vaga- besked- om- telias- skypeavgift 42 http://www.internetsociety.org/sites/default/files/internet%20interconnections%20proposals%20f or%20new%20interconnection%20model%20comes%20up%20short.pdf 43 http://files.wcitleaks.org/public/etno%20c109.pdf http://news.cnet.com/8301-1009_3-57449375- 83/u.n- could- tax- u.s.- based- web- sites- leaked- docs- show/?tag=mncol;txt http://news.cnet.com/8301-1009_3-57449640- 83/european- telcoms- defend- leaked- proposal- for- u.n- internet- tax/ 21

annat sätt att uttrycka samma problem är att säga att teleoperatörerna/nätägarna säljer Internetaccess för billigt, och på fel sätt. En starkt drivkraft i de kommande samtalen i ITR handlar om reviderade affärsmodeller fö ETNO:s förslag har inte stått oemotsagda. Både Ripe NCC och ISOC har skrivit relativt explicita inlägg om varför de fruktar avsteg från ett neutralt Internet. Även Washingtonbaserade Center for democracy & Technology (CDT) bidrog med sina invändningar till organisationens förslag. 44 Trafikprioritering Även om man släpper igenom konkurrerande Internet- tjänster kan de egna tjänsterna få prioritet i näten, och därmed hålla en högre kvalitet än konkurrenternas tjänster. En potentiellt viktig fråga handlar just om det ska finas en internationell reglering av vilken kvalitet som trafikförmedlare tillhandahåller till konkurrenter, eller om det ska lösas genom marknadsmekanismer. ISOC:s övergripande kritik av de väntade förslagen handlar om att det inte bör ske en internationell reglering (via ITR eller annat) som styr hur tillhandahållare av elektronisk infrastruktur (t.ex. ISP:er) ska ansluta sig till varandra. Det är, och bör även fortsättningsvis vara, en marknadslösning, enligt ISOC. ISOC menar också att effekterna av sådan reglering inte fullt ut kan förutses, men att övergången till sådana kvalitetskrav och sådana affärsmodeller kan bidra till en fragmentsering, eller splittring av Internet. Politiska aspekter av WCIT Utöver affärsmodellerna och nätneutraliteten finns andra fokus i det kommande WCIT: Brittiska the Guardian summerar processen under kommande höst och vinter i Dubai till tre sakområden: nationalstatens suveränitet i kontrollen över elektronisk kommunikation anonymitet respektive kryptering på nätet Ett byte av de globala styrningen av nätet 45 Till det kommer också institutionerna och processerna för standardisering av Internet, men det är ett kommande ämne. 44 https://labs.ripe.net/members/gih/occams- itrs http://www.internetsociety.org/internet- interconnections- proposals- new- interconnection- model- comes- short https://www.cdt.org/files/pdfs/cdt_analysis_etno_proposal.pdf 45 http://www.guardian.co.uk/commentisfree/2012/aug/22/fight- control- internet- become- critical 22