JAGUAREN Läs en film-handledning av Bisse Falk
Innehåll Till dig som pedagog 3 Jaguaren, handling 4 Små barn och filmtittande 5 Att jobba med Jaguaren på förskolan 6 Tips på lekar 7 Har ni mera tid 9 - Gör en egen historia - Gör en digital historia - Gör en bok - Jämför bok med film Filmens ljud och musik 10 Praktiska tips 11 Produktionsuppgifter 12 Fler filmtips 13 Lästips 15 2
Till dig som pedagog Genom berättelser kan vi ta del av världar där vi själva inte har möjlighet att delta och vi kan lyssna på tankar från människor vi i verkligheten aldrig kommer att möta. Vi får också förståelse för andra och lär oss hur världen är nu och hur den varit förr. En historia kan berättas på många sätt. Ja, ibland berättas samma historia på flera olika vis. Det är till exempel vanligt att en historia först blir en bok för att sedan omformas till film. Både böcker och filmer väcker känslor hos läsarna och publiken. När man läser en bok, kan man göra det i sin egen takt, man kan låta läsningen vara ett tag medan man tänker efter och man kan läsa om samma stycke flera gånger för att riktigt förstå innebörden. Under tiden man läser kan man tillsammans med andra diskutera och bearbeta känslorna. En film däremot ser man oftast från början till slut, utan att stanna upp. Den pratar man oftast om först efteråt. Därför blir känslorna i filmen mer överväldigande. Filmen har ju också fler effekter att arbeta med än boken både ljud, musik och klippteknik. När man läser en bok, känner man ofta undermedvetet att historien redan har hänt. I filmen är det som om den utspelar sig just nu. Meningen med den här studiehandledningen är att du som pedagog ska kunna arbeta med barnen på förskolan både med Ulf Starks bok Jaguaren och med Mattias Gordons animerade film med samma namn. 3
Jaguaren är en poetisk historia som också är rolig och fartfylld. Den tar upp starka ämnen såsom vänskap, kärlek, rädsla, ensamhet och utanförskap. Pojken Elmer får uppleva hur det är att istället för att vara den lilla och rädda, för en natt bli stark och farlig. Handlingen På kvällen, just när Elmer ska sova, förvandlas han till jaguar. Han ger sig ut i staden där han träffar på den farliga grannhunden Prins, som han lyckas skrämma och den lilla söta katten Ellinor som han blir förtjust i. Men Ellinor blir rädd för honom och springer iväg. Då Elmer springer efter flyr Ellinor genom stadens trafikerade gator och blir överkörd. Elmer ville ju bara leka. Sorgsen lägger han sig bredvid henne och smeker hennes hår. Då vaknar hon. Lycklig börjar jaguaren skratta så att en stjärna skakar loss, och faller över himlen som ett kastat tomtebloss. Ellinor och Elmer far fram genom staden, lyckliga och lekfulla, medan människor fasar för den farliga jaguaren. Till sist klättrar de upp i en kastanj och sitter och tittar ner på storstadsdjungeln och lyssnar till dess vilda brus. Sedan går de sakta hemåt och skiljs vid Ellinors port. På trottoaren utanför Elmers hus kommer mamma och hämtar den sovande Elmer, som nu blivit förvandlad till pojke igen. Hon bär honom försiktigt i famnen uppför trappan. Med stroferna Men Elmer bara sover, medan tiden går och går, och drömmer om en katt, som heter Ellinor. slutar sagan lyckligt. 4
Små barn och filmtittande Idag ser nästan alla på film, även barn i de yngsta åldrarna. Det är inte bara biografer som tillhandahåller film att titta på. I hemmen står teven ofta på en stor del av kvällen. Datorer, mobiltelefoner, reklamskyltar ja listan kan göras lång över apparater och ställen där film visas. Film är en del av våra liv. Att filmen är en del av våra liv, innebär att det blir allt viktigare för oss pedagoger att hjälpa barnen att bearbeta och förstå det de ser. Ju mer kunskap barnen får, desto bättre kan de tillgodogöra sig historien de tittar på. När man diskuterar barns behov av att se på film på förskolan, kommer ibland synpunkten upp att en del att barn ser så mycket film i sitt vanliga liv, att de inte behöver se det på förskolan också. Men man kan också vända på det. Idag behövs förskolan mer än någonsin som hjälp för barnen att hitta verktyg att bearbeta film med. Det får de inte genom att själva titta på teve på kvällen medan mamma och pappa diskar, pratar i telefon eller gör andra viktiga vuxenaktiviteter. I vårt land är även det skrivna ordet en del av vår vardag. För att barnen, när de blir lite större, ska kunna hänga med i samhället krävs att de är bra på att läsa, skriva och analysera texter. Det är inget som kommer av sig självt. Det måste också läras in. Genom att arbeta med bok och film samtidigt kan de små barnen bearbeta sina funderingar lättare. De lägger också en grund till förståelse för både film och bok. Deras fantasi och inlevelse stimuleras och de lär sig hur symboler fungerar. I förlängningen, när de blir lite större, lär de sig att ta emot information mer kritiskt och analyserande så att de kan fatta självständiga beslut, samarbeta bättre och lösa problem som uppstår. Läs- och filmupplevelser är olika för alla individer. Vi tar till oss historier med hjälp av de erfarenheter som vi gjort i livet. Olika personer lägger olika stor vikt vid vad som händer i boken eller i filmen. Därför finns det inget rätt eller fel när man efteråt bearbetar historien. Varje barn måste få ha sin egen upplevelse kvar tillsammans med sina egna tankar. 5
Med den här handledningen vill vi visa hur man i förskolan kan arbeta med boken och filmen Jaguaren på några olika sätt. Eftersom det i filmen och boken finns starka scener rekommenderar vi att förskolepersonal inte lämnar barnen ensamma när de tittar på filmen första gången. Meningen är att övningarna ska utgå från barnens egna erfarenheter. Du behöver inte följa handledningen till punkt och pricka, ha den istället som inspiration och ta vara på de delar som du tycker är användbara för just din barngrupp. Att jobba med Jaguaren på förskolan Börja gärna med att läsa boken Genom att börja med att läsa boken får barnen i lugn och ro stifta bekantskap med Elmer och de andra karaktärerna i historien. Se till att det finns tid avsatt att arbeta med boken efter lässtunden. När lässtunden är över, och barnen hunnit sträcka på sig lite, låter man barnen få tillgång till ritpapper och färger. Låt dem få göra de bilder som faller dem in. När alla barn ritat färdigt, kan man prata lite om barnens bilder och fundera runt dem och boken. Barnens bilder brukar spegla det som de just har uppmärksammat. De flesta vill då gärna berätta om bilden och de känslor de har inför den. Ta vara på det, utan att styra barnet när det berättar. Här är det viktigt att LYSSNA till barnen. Har de ritat något som du som pedagog inte tycker har något alls att göra med boken, så gör det ingenting, prata ändå om bilden. För barn som ännu inte har så stor tillgång till språket kan bilden vara ett sätt att förmedla det som de just varit med om. Men de kan också vara ett uttryck för att testa sånt som de inte riktigt fattat. Eller konkretisera en rädsla. Titta sedan på filmen Om du tycker teknik är besvärligt så har vi skrivit om hur du gör i slutet av handledningen. Det är viktigt att minst en pedagog är med vid filmvisningen. Första gången ni ser filmen är det bra om man kan se hela på en gång, utan att stanna upp. Men om barnen har frågor är det naturligtvis viktigt att man svarar. Filmen har ganska långsamt tempo så det går bra att prata lite fast filmen rullar. 6
Även efter det att ni sett filmen bör det finnas tid avsatt då barnen kan rita. Men låt dem få sträcka på benen lite grand först. Prata om teckningarna ungefär på samma sätt som om de bilder de gjorde efter att ni läst boken. Skiljer sig teckningarna åt från första gången de ritade? Vad är annorlunda? Titta gärna på filmen flera gånger. De andra gångerna som ni tittar på filmen kan ni gärna stanna då och då och prata lite mer om vad som händer, om barnen frågar över något. Tips på lekar Rörelselekar: - Låt barnen få tassa som en jaguar - Låt dem få springa fort, fort som en jaguar - Låt dem få smyga som en jaguar - Låt dem få sträcka på sig som en jaguar - Låt dem få vara en rädd jaguar - Låt dem få vara en modig jaguar - Låt dem få vara en ensam jaguar Ljudlekar - Låt dem få jama som en glad katt - Låt dem få jama som en ledsen katt - Låt dem få jama som en rädd katt - Låt dem få jama som en modig katt - Låt dem få jama som en arg katt Rimlekar Både boken och filmen har text som rimmar. Att leka med ord är inte bara roligt det är också bra för språkutvecklingen. När man rimmar kan man också få hitta på roliga, tokiga, busiga, lätta eller svåra ord. Gör barnen uppmärksamma på rimmen i boken eller i filmen. Låt dem sen få rimma på - sina namn - den vuxnes namn - olika djur Låt barnen få hitta på alldeles egna ord (som inte finns) Skriv ner varje påhittat ord på en lapp. Barnen får sedan dra en lapp var. Du som pedagog läser upp orden. Så får den som dragit lappen rimma på det ordet. 7
Fantasilekar I både boken och filmen kan man se bilar och bussar som förvandlas till djur. Till exempel får en buss en snabel och blir till en röd elefant. Låt barnen få fundera på vilket djur - en cykel kan förvandlas till - en skateboard - en buss - ett tåg - ett flygplan - en rymdraket Hur låter deras fordonsdjur? Låt barnen få rita ett fordon som ett djur. Utklädningslekar Många barn tycker om att klä ut sig. Låt dem klä ut sig till en jaguar, kattflicka, hund och mamma/ pappa. Bestäm att en del av golvet ska vara en scen. Låt jaguaren ligga på scenen. Så vaknar den och sträcker på sig. Då kommer kattflickan in. Vad händer då? Vad gör de? Efter ett tag är det hundens tur att gå upp på scenen. Vad händer då? Till sist kommer mamma/pappa. Vad gör de? Det går också bra att låta barnen klä ut sig och leka så som de själva vill. Rita När barnen lekt och på det sättet bearbetat filmen kan ni återigen låta barnen rita. Den här gången kan ni be dem rita bilder som handlar om en jaguar och en katt. Låt barnen hitta på egna repliker Ni kan också titta på bilderna i boken utan att läsa den och låta barnen hitta på repliker som de olika karaktärerna i boken säger. 8
Har ni mera tid Gör en egen historia Det är roligt att hitta på historier tillsammans. Förskolebarn kan ju inte skriva själva, så här får du som förskolepedagog hjälpa till att skriva ner det som barnen hittar på. Tillsammans kan ni hitta på en historia om - vad som händer på natten - två vänner som det händer något sorgligt med. - någon som är jättesnäll och någon som är jättefarlig. När historien är färdig kan barnen få rita bilder till den. Den ska bara blir ungefär 2-3 minuter lång. Gör en digital historia Om förskolan har en filmkamera kan ni, när barnen är färdiga med sina teckningar, filma av teckningarna. Lägg till barnens speakertext och gör en digital historia av den. Filma då först hela teckningen. Sedan filmar ni fem närbilder av olika detaljer på varje teckning. Till sist låter ni barnen berätta en eller två meningar var - från den text du som pedagog skrivit ner - in i filmkameran. Om du känner dig osäker på hur man filmar och redigerar en historia, ta då kontakt med Film Gävleborg eller Film i Dalarna, de kanske kan hjälpa dig hur du ska gå vidare. Ha en filmpremiär När filmen är klar kan ni gör en filmvisning för barnen. Kanske kan ni ha en fin premiär och bjuda på något gott innan. Och sedan låta andra barn få titta på historien. Gör en bok Vill ni inte filma en digital historia, så kan ni göra en bok av barnens bilder. Jämför bok med film - lek detektiv För de lite äldre förskolebarnen kan det vara kul att jämföra om boken och filmen är precis likadana. Även om man tycker att boken och filmen är väldigt lika, går det ändå inte att överföra en bok helt och hållet till film. Först måste manuset förändras så det passar filmmediet. 9
Låt barnen få leka att de är detektiver och först titta i boken och sedan på filmen. Hittar de något som är olika? Några olikheter (men barnen hittar säkert fler) Boken börjar inne i Elmers hem: När Elmer skulle sova blev han en jaguar. Det var vid nietiden och vällingen var klar. Han hade borstat sina tänder och tittat i en bok. Då känner Elmer plötsligt att något är på tok. Filmen börjar med att man får se huset utifrån: I huset i en storstad bor Elmer här är han. Allt började på kvällen när kvällsljusena brann. Det var vid läggdags han blev en jaguar. Klockan var snart nie och vällingen var klar. Han skulle borsta sina tänder och tittar i en bok. Då känner plötsligt Elmer att något är på tok (pappan borstar tänderna på honom och går sedan till dammsugaren och börjar dammsuga, då börjar Elmer förvandlas) Allting händer blixtsnabbt på mindre än en kvart är kroppen full med päls i gyllengult och svart. I filmen har mamman blå klänning - i boken gul (sidan 8). Vilken färg på klänning har hon i slutet av boken - filmen? Möss finns med i filmen i soptunnan, finns de i boken? (sidan 12) När katten vaknar i boken syns blommor som förstärker glädjen (sidan 20). Det behövs inte i filmen där har man ljudet istället och musiken. Kattens fnitter och glada toner. Titta i boken på hur förvandlingen går till när han åter blir Elmer (sidan 28 och 29) och jämför det med filmen Filmens ljud och musik Sätt på dvd:n. Låt barnen sitta med ryggen mot teven och bara lyssna på ljuden och musiken. Vad tror de händer? Varför tror de så? Lyssna Låt dem lyssna och säga när - ett ljud är läskigt - ett ljud är glatt 10
Egna ljud Låt dem få göra egna ljud som är - läskiga - glada Röra sig till olika ljud Låt dem få röra sig efter - läskig musik - glad musik Praktiska tips För att barnen ska få möjlighet att ta till sig boken och dess historia på ett bra sätt rekommenderar vi att personalen läser för cirka 5 barn åt gången. Se till att ni är på en avskild plats, där inget stör och där barnen kan koppla av och sitta skönt. Är något oklart eller något barn vill säga något, ta då och stanna upp ett tag och lyssna på vad barnen vill säga. Även när ni tittar på filmen är det viktigt att barngruppen inte är för stor. Och att alla barn får sitta skönt. Filmen och boken Jaguaren riktar sig till barn 3-6 år. När ni ska visa den kan det vara bra att dela upp barnen efter åldrar, så att de äldre inte styr tittandet för de yngre eller tvärtom. Hur många vuxna ni har med vid visningen beror på barngruppen, men minst en vuxen bör finnas med för att se hur barnen reagerar och svara på deras eventuella frågor. Hur styr man en dvd-spelare? För att kunna titta på dvd:n behöver ni en teve och en dvdspelare, eller också en videoprojektor med en vit duk (eller en stor vit vägg) och en dvdspelare. Det kan vara bra att kolla upp tekniken innan barnen har kommit, så de slipper att sitta och vänta. - Sätt på teven och dvdspelaren. - Stoppa i dvd:n. Oftast brukar då teven hitta den kanal som den visar dvd på. Om den inte gör det så får du leta efter rätt kanal - det brukar vara AV-kanalen (kolla om det finns en sådan knapp), men det kan vara en annan kanal också. Det är bara att testa sig fram om man inte vet. - När du hittat rätt kanal trycker du på play. - Om du måste stanna uppspelningen för att berätta något eller titta lite mer på ett avsnitt, trycker du på II (paus). Trycker du på stop 11
brukar en del dvd-spelare, när du trycker på play igen, starta om vid filmens början, och inte där du var. Men de flesta moderna dvdspelare har även stop som pausknapp. Vill man spela från början trycker man på stop 2 gånger, och därefter på play för att börja igen.. Tänk på När du visar en dvd på förskolan (en organiserad grupp) måste du se till att filmen är avsedd för detta. Du kan alltså inte hyra en film från närmaste videobutik och sedan visa den i förskolan. Ta kontakt med din närmaste AVcentral/Mediecentrum så kan de kanske hjälpa er att skaffa fram en film som är avsedd att visas på förskola/skola. Produktionsuppgifter Filmen Jaguaren är baserad på boken med samma namn som Ulf Stark skrev och Anna Höglund illustrerade på Bonniers Juniorförlag 1988. Regi: Mattias Gordon Bilder: Anna Höglund Producent Lisbet Gabrielsson Manus Mattias Gordon/Ulf Stark Animering Mattias Gordon Medverkande Ulf Stark och Tove Edfeldt Längd 23 minuter Sverigepremiär 2009-04-04 Ulf Stark är författare till boken. Han föddes 1944 och debuterade 1975 med Petter och den röda fågeln. 1984 slog han igenom, genom att vinna Bonniers Juniorförlags barnbokspristävling med boken Dårfinkar och dönickar som senare blev teveserie. Sedan dess har han skrivit många böcker, varav ett flertal blivit filmade. Han har också skrivit filmmanus till andra författares böcker. Han är flerfaldigt prisbelönad. 1988 fick han den prestigefyllda Nils Holgersson-plaketten för boken Jaguaren. Utmärkande för Ulf Starks böcker är hur han blandar humor med vemod och glädje med sorg. Anna Höglund har illustrerat både boken och filmen Jaguaren. Hon är född 1958 och debuterade 1982 med boken Sagan om pannkakan. Sedan dess har hon givit ut många egna böcker, men också illustrerat andras, som här i Jaguaren. Förutom med Ulf Stark har hon bland annat samarbetat med Ulf Nilsson, Barbro Lindgren och Eva Susso. 12
1988 fick hon den ärofulla Elsa Beskow-plaketten för just illustrationerna i Jaguaren. Anna Höglunds illustrationer är till synes enkla men ändå mycket uttrycksfulla, man kan titta på dem länge och hela tiden hitta nya detaljer och uttryck. Numera bor hon i USA med sin familj. Mattias Gordon har gjort filmen Jaguaren. Han är född 1964 i Grebo utanför Linköping men är numera bosatt i Älvkarleby. Sedan 1982 har han varit verksam som illustratör, serietecknare, animatör och författare. Som författare har han skrivit och illustrerat några barnböcker. Som animatör har han bland annat arbetat med långfilmen Resan till Melonia, olika kortfilmer och teveserier. 1993 var han med och startade Sveriges första heltidsutbildning för serieteckning i Hofors. I början av 2000-talet gjorde han utställningen Tankedalen ( om kreativitet ) till Bibliotek Gävleborg. Han har också varit ute på många författarbesök i skolor. År 2007 arbetade han med regin och animationerna till Jaguaren. För mer information besök www.gordon.se Fler filmtips Några förslag på andra filmer för yngre barn Snuttefilmerna: Ett filmpaket för de riktigt små barnen bestående av Alla får åka med, Hela natten, Apan fin, Simons anka och Nelly packar. Särskilda Snuttefilmsryggsäckar har också tagits fram inom projektet Läs en film!. Ryggsäckarna innehåller en DVD med Snuttefilm - för de små, två exemplar av böckerna samt ett exemplar av handledningen. Ryggsäckarna kan lånas från Mediecentrum i Bollnäs, Astrakan i Sandviken och Stadsbiblioteket i Gävle. Bästa Knattefilmerna 1: Ett filmpaket med filmerna Binke kan inte flyga, Kalle Stropp och Grodan Boll, Lilla Syster Kanin och Flugsoppan. De finns tillgänglig genom Filminstitutet. Se www.sfi.se 13
Bästa Knattefilmerna 2: Ett filmpaket bestående av Mamman och den vilda bebin, Vem ska trösta Knyttet?, Ur en kos dagbok och Sjörövarfilmen. De finns tillgänglig genom Filminstitutet. Se www.sfi.se Bästa Knattefilmerna 3: Filmpaket som består av filmerna Bella och Gustav om en liten vecka, Bill och hemliga Bolla, Hur gick det sen? och Kattresan. De finns tillgänglig genom Filminstitutet. Se www.sfi.se Bästa Knattefilmerna 4: Filmpaket med ett flertal korta filmer om bla hunden Bulten av Lennart och Ylva-Li Gustafsson. Lämpar sig möjligen för lite äldre barn? De finns tillgänglig genom Filminstitutet. Se www.sfi.se Små Pärlor: Filmpaket med 6 tecknade filmer av bl a Anna-Clara Tidholm och Gun Jacobson, som skapat filmerna i Snuttefilm för de små. De filmer som ingår är Örjan den höjdrädda örnen, Limpan är sugen, Nallars väntan, Först var det mörkt, Jims vinter och Ballongexpeditionen. De finns tillgänglig genom Lisbet Gabrielsson Film AB. Se www.lisbetgabrielssonfilm.se Se även Folkets Bios hemsida på www.folketsbio.se. De har lång erfarenhet av kvalitetsfilm för barn i olika åldrar. Ni kan kontakta Rose-Marie Strand på tel 08-545 275 30 eller rosemarie.strand@folketsbio.se för information och repertoartips. Lästips Det finns fortfarande inte så mycket forskning eller annan litteratur som handlar om film för små barn. Men här nedan listar vi det som vi tycker är intressant läsning Rönnberg, Margareta (red) (2008): Blöjbarnsteve. Om hur barn under 3 år upplever TV och leker med fjärrtroll. Uppsala: Filmförlaget. Buckingham, David (red) (2002): Small Screens: Television for Children. London &New York: Leicester University Press. Huss, Pia (2007): Grubblande grisar och Teletubbies, i Opsis Kalopsis nr 1/2007, s21-25. 14
Rönnberg, Margareta (2006): Nya medier - men samma gamla barnkultur? Om det Tredje könets lek, lärande och motstånd via TV, video och datorspel. Uppsala: Filmförlaget. Rönnberg, Margareta (1997): TV är bra för barn! Stockholm: Ekerlids förlag. Vill du ha idéer till hur du kan samtala med barnen om böcker kan du läsa: Aidan Chambers Böcker inom oss. Om boksamtal, Rabén och Sjögrens förlag. På tal om böcker om bokprat och boksamtal i skola och bibliotek Btj:s förlag. 15