Störningsupplevelse av buller i klassrum

1997:21 Störningsupplevelse av buller i klassrum Pär Lundquist Kjell Holmberg arbetslivsrapport ISSN 1401-2928 Enheten för fysiologi och teknik Bitr enhetschef: Ulf Landström a

Fšrord 1991 utvidgades Arbetsmiljšlagen till att gšlla Šven alla grundskoleelever frœn Œrskurs 1. DŠrmed blev skolan Sveriges stšrsta arbetsplats med ca 1,5 miljoner aktšrer. TyvŠrr ligger skolan efter i arbetsmiljšarbetet och dœ fršmst med avseende pœ eleverna. I ett klassrum arbetar upp till trettio personer tillsammans med olika uppgifter och att i en sœdan miljš koncentrera sig pœ sitt eget arbete och att uppnœ ett fullgott resultat Šr inte alltid det lšttaste. Speciellt inte i en Œlder dšr de ÓviktigaÓ frœgorna i livet ršr helt andra saker Šn skolarbetet. Det Šr dšrfšr viktigt att de finns gynnsamma fšrutsšttningar fšr eleven att utfšra ett tillfredsstšllande arbete, dels genom att utforma skolarbetet pœ ett sštt som Šr relevant men Šven genom att skolan kan erbjuda en stressfri, trivsam och stimulerande arbetsmiljš. En del av denna mœlsšttning ršr ljudmiljšn vilket den hšr rapporten handlar om. Ett tack till elever och personal pœ Ršbroskolan i Storuman som medverkat i undersškningen som finansierats via anslag frœn rœdet fšr arbetslivsforskning, Dnr 96-1020.

InnehŒll 1. Inledning 4 1.1. Bakgrund 4 1.2. FrŒgestŠllningar 4 2. Material och metoder 6 2.1. Studerade miljšer 6 2.2. Deltagare 6 2.3. MŠtningar av buller 6 2.3.1. Utrustning 6 2.3.2. Sal B5 6 2.3.3. Datasal 6 2.4. Studie av besvšrsupplevelse 7 2.5. Statistiska analyser 7 3. Resultat 8 3.1. LjudnivŒer i datasalen 8 3.3. BesvŠrsupplevelser av ventilationsbuller 8 3.3.1. UppmŠrksamhet 8 3.3.2. Stšrningsskattning 8 3.3.3. Inverkan pœ arbetsprestation 9 3.3.4. symptom 9 3.3.5. Rangordning av bullerkšllor 9 3.4. BesvŠrsupplevelse av OH-projektorn 9 3.4.1. UppmŠrksamhet 9 3.4.2. Stšrningsskattning 10 3.4.3. Inverkan pœ arbetsprestation 10 3.4.4. Symptom 10 3.5. BesvŠrsupplevelse av datorns flšktljud 10 3.5.1. UppmŠrksamhet 10 3.5.2. Stšrningsskattning 10 3.5.3. Inverkan pœ arbetsprestation 11 3.5.4. Symptom 11 4. Diskussion 12 5. Sammanfattning 13 6. Summary 14 7. Referenser 15

1. Inledning Ljudmiljšn i skolan bestœr i fšrsta hand av svaga ljud med liten risk fšr hšrselskador men som kan upplevas som mycket besvšrande. I en rapport sammanstšlld under ledning av Sven-Gšran Servais, ÓArbetsmiljškvalitet i skolanó (Servais 1994), diskuteras skolans arbetsmiljš utifrœn tre viktiga faktorer, ljud, ljus och ergonomi. HŠr pošngteras att ljudmiljšn i skolan Šr av stor vikt eftersom undervisningen i stor utstršckning handlar om Ótalad kommunikation och koncentrationó. Vidare redogšrs fšr hur bullret kan pœverka oss negativt pœ en rad olika sštt. LjudnivŒer lœngt under de hšrselskadliga verkar stressande och blodtryckshšjande. Hšga varierande ljudnivœer frœn en stimmig klass verkar i vissa avseenden distraherande och stressande medan monotona, lœgfrekventa ljud som t.ex. ventilationen verkar tršttande. Framfšrallt framhœlls bullrets fšrmœga att maskera tal sœ att det blir svœrt att hšra och i lšngden tršttsamt fšr den som lyssnar. Detta Šr hšgst olyckligt eftersom barns hšrsel Šr kšnslig och kršver stšrre skillnader i ljudstyrka mellan šnskvšrt och stšrande ljud fšr att de skall fšrstœ vad som sšgs. (Servais 1994) 1.1. Bakgrund Undersškningar och eventuella ŒtgŠrder i arbetsmiljšn sker utifrœn rekommendationer frœn Arbetarskyddsstyrelsens bullerfšreskrifter (Arbetarskyddsstyrelsen 1992). Dessa grundar sig pœ bedšmningen att t.ex. ventilationsbuller eller andra bullerkšllor kan verka stšrande och dšrmed fšrsšmrar bœde komfort och arbetssituation. Man har enats om en rekommenderad hšgsta acceptabel nivœ pœ 40 db(a) fšr miljšer med sšrskilda krav pœ lœg ljudnivœ. Byggnadsstyrelsen skšrper dessutom detta genom att rekommendera en sšnkning med ytterligare 5 db(a) i de fall dšr man kan urskilja toner i bullret (Byggnadsstyrelsen 1988, Billgren 1992). Vidare har man diskuterat om db(a)-všgningen ger rštt underlag fšr en effektbeskrivning av bullret med avseende pœ stšrningsupplevelse och prestationspœverkan. Detta i synnerhet i samband med mštningar av ventilationsbuller eller andra bullerkšllor som innehœller lœgfrekventa komponenter (Andersson 1996, Person-Waye 1995). Arbetet mot en fšrbšttrad ljudmiljš mœste grunda sig pœ upplevelserna av bullret hos de individer vi fšrsšker hjšlpa. Ofta handlar arbetsmiljšfšrbšttringar om pengar. Skolan Šr, precis som mœnga andra institutioner i samhšllet, stšlld under allt hœrdare sparkrav. Det Šr en fšrhoppning att den hšr undersškningen kan vara en del i arbetet att finna metoder som inte i fšrsta hand handlar om dyra ombyggnationer utan om ett gynnsammare utnyttjande av de lokaler som redan finns. 1.2. FrŒgestŠllningar Avsikten med den hšr undersškningen har varit att fœ en inblick i ljudmiljšn i skolan. Studien inriktar sig i fšrsta hand pœ att fœ en allmšn uppfattning om elevernas stšrningsupplevelse av bullret i skolan, hur eleverna bedšmer att det pœverkar deras arbete, vilka bullerkšllor som bedšms som mest stšrande samt om det finns nœgra skillnader med avseende pœ kšn och Œlder vad gšller stšrningsupplevelse och dess pœverkan pœ arbetet. Tre vanliga bullerkšllor beršrs. Ventilationen, OH-projektorn och datorn. Ventilationen Šr ett Šr ett flitigt diskuterat arbetsmiljšproblem i vœra skolor. Den mœste vara dimensionerad fšr att bibehœlla en bra luftkvalitet i skolsalarna under en hel arbetsdag samtidigt som den inte fœr vara en alltfšr stor kšlla till stšrande buller. 4

OH-projektorn anvšnds inte speciellt mycket sett i tid men den fšrekommer pœ varje skola i snart sagt varje klassrum. Datorn Šr ett hjšlpmedel omkring vars nytta det inte rœder lika stort tvivel. I ett land dšr i stort sett varje skola satsar pœ IT kšnns det viktigt att undersška stšrningsupplevelsen frœn datorer, hšr med avseende pœ buller. 5

2. Material och metoder 2.1. Studerade miljšer Undersškningen Šr genomfšrd pœ Ršbroskolan i Storuman. Dels i datasalen, dels i ett vanligt klassrum. Som grund fšr valet av klassrum gjordes en šversiktlig mštning i samtliga lokaler. Den visade att ljudnivœn var likvšrdig i alla klassrum pœ skolan. Valet fšll pœ sal B5 eftersom den besšktes av flest elever under en vecka och pœ sœ sštt gav ett brett elevunderlag fšr undersškningen. 2.2. Deltagare Antalet medverkande fšr undersškningen i sal B5 var 112 elever varav 56 st var flickor. I undersškningen i datasalen deltog 54 elever varav 25 st var flickor. ldrarna pœ de deltagande var 13-15 Œr. 2.3. MŠtning av buller 2.3.1. Utrustning Fšr att mšta ljudnivœerna i klassrummet och datasalen anvšndes en ljudnivœmštare, BR EL & KJ R typ 2209. MŠtningarna utfšrdes vid tre olika tillfšllen fšr varje sal fšr att undvika risken att fœ felaktiga všrden. NivŒerna i salarna varierade všldigt lite och medfšrde en lštt avlšsning av ljudnivœmštaren. MŠttiden var 30-40 sekunder fšr varje mštpunkt. 2.3.2. Sal B5 Sal B5 indelades i nio mštzoner. MŠtningar utfšrdes i varje zon pœ en hšjd som motsvarar elevernas šronhšjd. I enkšten fick eleverna sedan ange i vilken mštzon de brukar sitta. Detta gjordes fšr att kunna koppla skattningarna till rštt mštzon och dšrmed till rštt ljudnivœ. NivŒerna i salen varierade všldigt lite och medfšrde en lštt avlšsning av ljudnivœmštaren. MŠttiden var 30-40 sekunder fšr varje mštpunkt. LjudnivŒn i sal B5 mšttes vid tvœ olika tillfšllen. BakgrundsnivŒn uppmšttes under sen kvšllstid nšr ventilationen var frœnslagen och inga personer vistades i byggnaden. Den sena tidpunkten valdes fšr att minimera inslaget frœn andra bullerkšllor som t.ex. trafik. Dessa mštvšrden anges i resultatdelen som ÓkvŠllÓ. LjudivŒn under ett normalt arbetspass som beror av ventilationen och bakgrundsbullret frœn trafik, korridorer och intilliggande klassrum uppmšttes i tomt klassrum under en vanlig arbetsdag med ventilationen pœslagen. Dessa mštvšrden anges i resultatdelen som ÓdagÓ. MŠtningen av OH-projektorns ljud beredde vissa svœrigheter eftersom den gav sœ svagt tillskott i ljudnivœ nšr ventilationen var pœslagen att det inte gick att fœ nœgra tillfšrlitliga mštvšrden. MŠtningar av OH-projektorn utfšrdes under sen kvšllstid med ventilationen frœnslagen. 2.3.3. Datasal Datorerna var placerade i grupper. MŠtningar utfšrdes vid varje grupp. I enkšten fick eleverna ange i vilken grupp de brukar sitta. ven i detta fall fšr att kunna koppla skattningarna till rštt ljudnivœ. 6

NivŒn i datasalen mšttes bœde med datorerna pœslagna och avslagna fšr att se skillnaden i ljudnivœ. Dessa tvœ mštningar genomfšrdes dels pœ sen kvšllstid nšr ventilationen var avslagen, skolan tom pœ personal och elever samt med minimalt inslag av buller utifrœn t.ex. trafiken. Dessa mštvšrden anges i resultatdelen som ÓKvŠll(bakgrund)Ó fšr mštningar av bakgrundsnivœn med datorerna avslagna samt som ÓKvŠllÓ fšr nivœn frœn datorer tillsammans med bakgrundsnivœn. LjudnivŒn under en normal arbetsdag mšttes i tom sal, bœde med datorerna pœslagna och avslagna. Dessa mštvšrden anges i resultatdelen som ÓDag (bakgrund)ó fšr den totala nivœn frœn ventilation, korridorer och intilliggande klassrum. MŠtvŠrdena fšr bakgrundsnivœn tillsammans med nivœn frœn datorerna anges under ÓDagtidÓ i resultatdelen. 2.4. Studie av besvšrsupplevelse Stšrningsupplevelsen och andra upplevda besvšr utvšrderades med hjšlp av en skattningsskala och frœgor i en enkšt. Skalan, figur 1, som anvšnds Šr en fšrenklad version av den som tidigare anvšnts av institutets forskningsgrupp kring bullerstšrning (Landstršm 1990) Skattningens všrde anges i avstœndet i millimeter mellan markeringen Óinte alls stšrandeó och den markering som fšrsškspersonen gšr pœ skalan. Inte alls stšrande NŒgot Ganska stšrande Mycket NŠstan outhšrdligt Figur 1. Skattningsskala fšr upplevd stšrningsgrad. I frœgeformulšret ingick fšrutom skattning av stšrningsupplevelse frœn ventilation, OHprojektor och datorer Šven andra frœgor ršrande elevernas bedšmning av pœverkan frœn ovan nšmnda bullerkšllor sœsom frœgor om trštthet, stress, koncentrationssvœrigheter etc. Det ingick Šven en frœga om rangordning av de vanligaste fšrekommande bullerkšllorna utifrœn stšrningsupplevelse. FrŒgorna framgœr i sin helhet i resultatredovisningen. EnkŠterna delades ut under lektionstid och fšregicks av en kort information om enkštens upplšgg och om den undersškning den ligger till grund fšr. De var sšllan nœgra problem fšr fšrsškspersonerna att identifiera de avsedda bullerkšllorna. De medverkande bšr dšrfšr inte ha pœverkats i stšrre utstršckning av andra eventuella bullerkšllor i lokalen utan kunnat inrikta sig pœ och bedšma de fšr undersškningen relevanta bullerkšllorna. 2.5. Statistiska analyser Skillnader mellan pojkar och flickor ŒldersjŠmfšrelsen utvšrderades med chi-tvœ test. 7

3. Resultat 3.1. LjudnivŒer i sal B5 Tabell 1. UppmŠtta ljudnivœer i sal B5. Tidpunkt db(a) dblin Dagtid 42-45 61-67 KvŠllstid 24-26 40-42 Tabell 1 visar de uppmštta ljudnivœerna i sal B5. De hšgsta nivœerna uppmšttes till hšger i klassrummet, sett framifrœn svarta tavlan, dšr ventilationens tilluftsdon sitter. Bullret innehœller inga urskiljbara toner. Skillnaden mellan de uppmštta nivœerna pœ dagtid och kvšllstid var ca 22 db. MŠtningarna av OH-projektorn visar att den gav en škning av den totala ljudnivœn med ca 2dB fšr de nšrmsta platserna. 3.2. LjudnivŒer i datasalen Tabell 2. UppmŠtta ljudnivœer i datasalen. Tidpunkt db(a) dblin Dagtid(bakgrund) 43-46 61-64 Dagtid 45-49 62-67 KvŠll(bakgrund) 40-44 50-53 KvŠll 45-48 56-58 Tabell 2 visar de uppmštta ljudnivœerna i datasalen. Variationerna beror pœ placeringen i klassrummet. Bullret i datasalen Šr av en lite annorlunda karaktšr Šn i švriga klassrum. Bullret upplevs ligga vid en nœgot hšgre frekvens men Šr Šven hšr utan urskiljbara toner. 3.3. BesvŠrsupplevelser av ventilationsbuller 3.3.1. UppmŠrksamhet PŒ grund av att ljudnivœn inte varierade mer Šn nœgra fœ db beroende pœ placeringen i rummet betraktas hela klassrummet som en mštzon med en bullernivœ pœ 42-45dB(A). PŒ frœgan om eleverna kunde hšra ventilationsljudet svarade 94 st av de 112 tillfrœgade att de kunde det. Ingen signifikant skillnad med avseende pœ kšn. Av de 18 elever som inte kunde hšra ventilationen angav 12 st att de inte hšr ventilationen ÓpŒ grund av annat ljud i rummetó medan 6 st anger att de inte hšr ventilationen Óens nšr det Šr tyst i rummetó. 8

3.3.2. Stšrningsskattning Den genomsnittliga stšrningsgraden med avseende pœ ventilationen visas i Tabell 3. Den genomsnittliga stšrningen i mm svarar mot den verbala definitionen ÓnŒgot stšrande - ganska stšrandeó. Tabell 3. Genomsnittlig skattad stšrningsupplevelse av ventilationsbuller i sal B5. Standardavvikelsen fšr hela gruppen var 24 mm. Sal Stšrningsgrad (tot) Stšrningsgrad Stšrningsgrad Verbal definition mm (Flickor) mm (pojkar) mm B5 30 32 28 NŒgot stšrande - Ganska stšrande 3.3.3. Inverkan pœ arbetsprestation Elevernas svar pœ frœgan Ótycker du att ventilationsljudet pœverkar dina mšjligheter att genomfšra ditt arbeteó visar att 64 st av de 94 tillfrœgade som uppfattar ventilationsljudet anger att de inte alls pœverkar deras arbete. vriga 30 elever anger att ventilationsljudet gšr deras arbete nœgot till mycket svœrare. Den statistiska analysen visar att det inte finns nœgot samband mellan kšn och skattad pœverkan pœ arbetet. Vid en ŒldersjŠmfšrelse visar det sig att 15-Œringarna skiljer sig statistiskt signifikant frœn gruppen 13-14 Œringar nšr det gšller skattning av ventilationsljudets pœverkan pœ arbetet. 78% av femtonœringarna anger att ventilationsljudet fšrsvœrar deras arbete. Motsvarande siffror fšr trettonœringarna Šr 20% och fšr fjortonœringarna 23%. 3.3.4. Symptom En majoritet av eleverna anger att ventilationsbullret i fšrsta hand orsakar koncentrationssvœrigheter och trštthet. 3.3.5. Rangordning av bullerkšllor Eleverna ombads att rangordna de vanligaste bullerkšllorna. 3 av de 112 eleverna valde att inte besvara denna frœga. Resultatet redovisas i tabell 4. Tabell 4. Elevernas rangordning av de vanligaste bullerkšllorna. Siffrorna anger hur mœnga av de 112 tillfrœgade eleverna som anser den avsedda bullerkšllan vara mest stšrande. Pojkar (54 st) Flickor (55 st) Totalt (109 st) 27 Pratet i klassrummet 33 Pratet i klassrummet 60 Pratet i klassrummet 10 Ventilationen 10 Ventilationen 20 Ventilationen 7 OH-projektorn 10 Ljud utifrœn 16 Ljud utifrœn 6 Ljud utifrœn 2 Dator 7 OH-projektorn 4 Dator 0 OH-projektorn 6 Datorn Av tabell 4 framgœr att den bullerkšlla som anses mest stšrande Šr pratet i klassrummet. Fšrdelningen mellan kšnen Šr jšmn. 3.4. BesvŠrsupplevelse av OH-projektorns ljud. 3.4.1. UppmŠrksamhet EnkŠtundersškningen visar att 74 av 112 elever kunde hšra ljudet frœn OH-projektorn. Av de som inte kunde uppfatta OH-projektorns ljud angav 24 st att det berodde pœ att det maskerades av annat ljud i rummet. 14 av eleverna sa sig inte kunna hšra OH-projektorn ens om det var tyst i rummet. 9

3.4.2. Stšrningsskattning Den genomsnittliga stšrningsgraden frœn OH-projektorn visas i tabell 5. Den genomsnittliga stšrningen i mm svarar mot den verbala definintionen Óinte alls - nœgot stšrandeó och Šr dšrmed lšgre Šn fšr ventilationsljudet. Tabell 5. Genomsnittlig stšrningsupplevelse av OH-projektorn. Standardavvikelsen fšr hela gruppen Šr 22 mm. Stšrningsgrad (tot) Stšrningsgrad Stšrningsgrad Verbal definition mm (Flickor) mm (pojkar) mm OH-projektorn 24 22 29 Inte alls - nœgot stšrande 3.4.3. Inverkan pœ arbetsprestation. Av de 74 elever som uppfattar OH-projektorns ljud anger 60 st att det inte pœverkar dem alls i deras arbete. 14 elever anger att OH-projektorns ljud gšr arbetet nœgot till mycket svœrare. 3.4.4. Symptom En majoritet av eleverna anger att bullret frœn OH-projektorn i fšrsta hand medfšr koncentrationssvœrigheter orsakade av att det maskerar lšrarens prat. 3.5. BesvŠrsupplevelse av datorns flšktljud 3.5.1. UppmŠrksamhet PŒ grund av att ljudnivœn inte varierade mer Šn nœgra fœ db under dagtid beroende pœ placeringen i rummet betraktas hela datasalen som en mštzon med en bullernivœ pœ mellan 45-49dB(A) som den nivœ eleverna gjort sin bedšmning pœ. I den hšr studien medverkade 54 elever. 34 elever kunde hšra datorernas flšktljud medan 20 st uppgav att de inte kunde hšra nœgot flšktljud frœn datorn. Skillnaden mellan pojkar och flickor var i det hšr fallet signifikant. Vid en jšmfšrelse mellan kšnen visar det sig att 80% av flickorna kunde uppfatta datorns flšktljud medan motsvarande siffra fšr pojkarna var 48%. Av de 20 elever som angav att de inte kunde hšra datorernas flšktljud sšger 15 st att de inte hšr det pœ grund av Óannat ljud i rummetó medan 5 elever inte kan hšra datorn Óens nšr det Šr tyst i rummetó. 3.5.2. Stšrningsskattning Den genomsnittliga stšrningsgraden med avseende pœ datorns flšktljud visas i Tabell 6. Den genomsnittliga stšrningen i mm svarar mot den verbala definitionen Óinte alls - nœgot stšrandeó och Šr lšgre Šn motsvarande skattning fšr sœvšl OH-projektorn som ventilationen. Tabell 6. Genomsnittlig stšrningsupplevelse (mm) av datorns flšktljud i datasalen. Standardavvikelsen fšr hela gruppen Šr 17 mm. Sal Stšrningsgrad (tot) Stšrningsgrad Stšrningsgrad Verbal definition mm (Flickor) mm (pojkar) mm datasalen 17 18 15 Inte alls - nœgot stšrande 10

3.5.3. Inverkan pœ arbetsprestation PŒ frœgan om eleverna anser att datorns flšktljud pœverkar deras mšjligheter att genomfšra sitt arbete svarar 29 av de 34 elever som kan hšra datorns flšktljud att de inte pœverkar deras arbete. Resterande 5 anser att det gšr arbetet nœgot svœrare. 3.5.4. Symptom Majoriteten av de elever som uppfattade datorns flšktljud anger att ljudet Šr tršttande, sšrskillt under lšngre pass. 11

4. Diskussion MŒlsŠttningen med den hšr undersškningen har varit att fœ en allmšn uppfattning om ljudmiljšn i skolan, elevernas stšrningsupplevelse av bullret, hur eleverna bedšmer att det pœverkar deras arbete samt vilka bullerkšllor som bedšms som mest stšrande. De uppmštta db(a)-nivœerna Šr av sšrskilt intresse med tanke pœ de rekommendationer som Arbetarskyddsstyrelsen (Arbetarskyddsstyrelsen 1992), Boverket (Boverket 1988:18)och Byggnadsstyrelsen (Byggnadsstyrelsen 1988) ger som hšgsta acceptabla nivœ fšr den hšr typen av miljšer och som satts till 40dB(A). LjudnivŒmŠtningarna visar att bœda klassrummen šverskrider det av arbetarskyddsstyrelsen rekommenderade všrdet med 2-5 db fšr sal B5 och med 5-9 db fšr datasalen. Skillnaden mellan dag och kvšllstid pœ 22 db Šr markant och visar att bullret i klassrummet i huvudsak genereras av installationer i byggnaden som t ex ventilationen. Den hšga andelen lœgfrekventa ljud styrker detta antagande. NŠr det gšller stšrningsupplevelsen av ventilationsbullret anger eleverna att det uppfattas som ÓnŒgot stšrande - ganska stšrandeó. Vad betršffar eventuella effekter pœ arbetsprestationen av detta ÓnŒgot stšrande bulleró Šr det anmšrkningsvšrt att var tredje elev anser att ventilationen stšr dem i sœ stor utstršckning att det fšrsvœrar deras arbete. Elevernas skattning av OH-projektorns ljud visar pœ en lšgre stšrningsgrad Šn fšr ventilationen, Óinte alls - nœgot stšrandeó. ven pœverkan pœ deras arbete bedšms som lšgre. Fšr datasalen visar det sig att en stor del av bullret genereras av skrivare och ett ÓnavÓ till nštverket som placerats i datasalen. Vad som Šr intressant Šr att trots att ljudnivœn i datasalen var upp till 7dB hšgre Šn nivœn i klassrummet anger eleverna en lšgre grad av stšrning och mindre pœverkan pœ deras arbete. En jšmfšrelse mellan A-vŠgda- och linjšra všrden visar att Šven i datasalen finns en relativt hšg andel lœgfrekventa ljud men att de inte Šr hšgre Šn i sal B5. Skillnaderna i stšrningsupplevelse och prestationspœverkan med avseende pœ kšn och Œlder Šr i de flesta fall inte signifikanta. I tvœ fall visar dock den statistiska bearbetningen pœ signifikanta skillnader. PŒ frœgan om eleverna kunde uppfatta datorns flšktljud svarade 80% av flickorna att de kunde uppfatta datorns flšktljud medan motsvarande siffra fšr pojkarna var 48%. En tšnkbar orsak kan vara att pojkarna Šr flitigare datoranvšndare Šn flickorna och har vant sig vid ljudet. Vid en ŒldersjŠmfšrelse skiljer sig 15-Œringarna signifikant frœn gruppen 13-14 Œrigar nšr det gšller skattningen av ventilationsljudets pœverkan pœ arbetet. Deras hšgre skattade pœverkan kan ha sin fšrklaring i en stšrre medvetenhet hos de Šldre eleverna. Skillnaderna mellan pojkarnas och flickornas stšrningsskattningar av de olika bullerkšllorna kan inte sškerstšllas med anledning av de hšga spridningarna i enkštunderlaget. I enkšten anger eleverna att den i sšrklass stšrsta stšrningskšllan fšr deras arbete Šr pratet i klassrummet. Alla elever Šr olika och har olika krav pœ sin arbetsmiljš. SjŠlvklart mœste eleverna fœ prata med varandra, Šven om det inte alla gœnger ršr Šmnet. Det viktigaste Šr kanske inte att sšnka nivœn i mesta mšjliga mœn utan att tillsammans hitta všgar till en trivsam ljudmiljš som gynnar alla. MŒnga skolor stœr, i och med en ny lšroplan, infšr omorganiseringar och ombyggnationer. SŒdana gœnger Šr det viktigt att Šven ta hšnsyn till frœgor som ršr arbetsmiljšn. Ingen kedja Šr starkare Šn dess svagaste lšnk. Om arbetsmiljšn Šr dœlig fœr det konsekvenser fšr hela skolarbetet. Det Šr viktigt att tšnka pœ att de erfarenheter som skolan skickar med eleverna i sœvšl socialt- som miljšhšnseende kommer att fšlja dem in i yrkeslivet. 12

5. Sammanfattning Den hšr rapporten handlar om arbetsmiljš i skolan och mœlsšttningen har varit att fœ en inblick i elevernas upplevelse och pœverkan frœn ljudmiljšn i skolan. LjudnivŒmŠtningar har utfšrts i en vanlig undervisningssal samt en datasal. Elevernas stšrningsupplevelser utvšrderades med hjšlp av en enkšt. Resultatet visar att de uppmštta ljudnivœerna šverskred de av Arbetarskyddsstyrelsen rekommenderade všrdet pœ 40 db(a) med 2-9 db. Den relativt stora skillnaden i ljudnivœ mellan dag och kvšll visar att bullret i huvudsak orsakas av installationer i byggnaden som t.ex. ventilationen. Eleverna anger dock sin upplevelse av ventilationsbullret som endast ÓnŒgot stšrandeó. Pratet i klassrummet anges som den mest stšrande ljudkšllan i klassrummet. I datasalen, dšr de hšgsta db(a)-všrdena uppmšttes, anger inte eleverna nœgon hšgre stšrningsgrad Šn i klassrummet vilket tyder pœ att det Šr fler faktorer Šn endast ljudnivœn som avgšr den upplevda stšrningsgraden. I tvœ fall visar undersškningen pœ signifikanta skillnader i stšrningsupplevelse och prestationspœverkan med avseende pœ kšn och Œlder. PŒ frœgan om eleverna kunde uppfatta datorns flšktljud svarade 80% av flickorna att de kunde uppfatta datorns flšktljud medan motsvarande siffra fšr pojkarna var 48%. Vid en ŒldersjŠmfšrelse anger 78% av 15-Œringarna att ventilationsljudets fšrsvœrar deras arbete. Motsvarande siffra fšr 13-Œringarna var 20% och fšr 14-Œringarna 23%. 13

6. Summary This report deals with the working environment in our schools regarding sound and annoyance. Sound-level measurements in a classroom and a computer-classroom showed that the sound-level exceeded the highest recommended level of 40 db(a) with 2-9 db. The difference between the sound-level in daytime and evening shows that the noise is mainly caused by installations in the building, for example ventilation. The pupils claim that the ventilation sound is just Ósomewhat annoyingó and the most annoying sound source is the chit-chat in the classroom. The highest sound-levels where measured in the computer-classroom but the pupils claim a lower degree of annoyance than in the ordinary class- room which indicates that it is not only the sound-level that effects the degree of annoyance. In two cases this study shows on a significant difference in annoyance and influence on performance due to age and sex. 80% of the girls claimed that they could not perceive the sound of the computer fan. The corresponding number for the boys was 48%. On a comparison between different ages 78% of the pupils aged 15 claims that the ventilation sound obstruct their work. The corresponding number for the age 13 was 20% and for the age 14 it was 23%. 14

7. Referenser Andersson, K., Lindvall, T. (1996). Assessing and controlling community noise with low frequency components. Stockholm, Swedish environmental protection agency & Institute of environmentalmedicin. Arbetarskyddsstyrelsen (1992). Buller. Stockholm, Arbetarskyddsstyrelsens fšrfattningssamling. Billgren, G., Lindberg, K., Simmons, C., Svensson, J., Sšderquist, j. (1992). LŒgfrekvent buller frœn ventilationsanlšggningar. Stockholm, ByggforskningsrŒdet, Byggnadsstyrelsen. Boverket (1988:18). Nybyggnadsregler,BFS. Stockholm, Boverket. Byggnadsstyrelsen (1988). Tekniska fšreskrifter, Krav och RŒd. Stockholm. Landstršm, U. L., P.; kerlund, E.; Kjellberg, A.; Widen, P. (1990). ÒNoise and annoyance in environments.ó EI 16: 555-559. Person-Waye, K. (1995). On the effects of environmental low frequency noise. Department of Environmental Medicin. Gšteborg, Gšteborg University. Servais, S.-G. (1995). Arbetsmiljškvalitet i skolan : Diskussion och fakta om skolans miljš och utveckling. Stockholm, Arbetarskyddsstyrelsen. 15

Arbetslivsinstitutet Centrum för arbetslivsforskning Arbetslivsinstitutet är nationellt centrum för forskning och utveckling inom arbetsmiljö, arbetsliv och arbetsmarknad. Kunskapsuppbyggnad och kunskapsanvändning genom utbildning, information och dokumentation samt internationellt samarbete är andra viktiga uppgifter för institutet. Kompetens för forskning, utveckling och utbildning finns inom områden som arbetsmarknad och arbetsrätt, arbetsorganisation, produktionsteknik och psykosocial arbetsmiljö, ergonomi, arbetsmiljöteknik och belastningsskador, arbetsmedicin, allergi, påverkan på nervsystemet, kemiska riskfaktorer och toxikologi. Totalt arbetar omkring 470 personer vid institutet, varav 350 med forskning. Forskning och utbildning sker i samarbete med universitet och högskolor. Arbetslivsrapporterna är utgivna av Arbetslivsinstitutet. Ytterligare exemplar kan beställas från: Förlagstjänst Arbetslivsinstitutet 171 84 Solna Tel: 08-730 98 00, Fax: 08-730 98 88 ISSN 1401-2928