Eva-Lena Carlsson, Flerspråkighetssamordnare, Ludvika kommun Suvi Hänninen, projektledare för finskt förvaltningsområde, Ludvika kommun



Relevanta dokument
Anteckningar från samrådsmötet för finskt förvaltningsområde

Samrådet för förvaltningsområdet för finska språket

RESULTAT BEHOVSKARTLÄGGNING. Hallstahammars kommun

Stadshuset, Säfsen, Ludvika, kl

Samråd för förvaltningsområdet för finska språket

Handlingsplan. Förvaltningsområde för det finska språket Ludvika kommun Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Plats och tid: Trosa kommunhus, kl. 15:30 16:40. Seija Gustafsson Jouko Koivisto Ari Heikkilä

Enkätanalys, äldreomsorg

Samråd för förvaltningsområdet för finska språket

Enkätanalys, allmän kartläggning

Minnesanteckningar samrådsgruppen för finskt förvaltningsområde 22 maj 2014

Verksamhetsplan Finskt förvaltningsområde. Antaget av. Mariestad

ÅTGÄRDS- OCH AKTIVITETSPLAN OCH FÖRDELNING AV MEDEL INOM FINSKT FÖRVALTNINGSOMRÅDE 2019

Protokollet förvaras på kanslienheten

POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO

INFORMATION OM FÖRSKOLEPROJEKTET SIKSI/DÄRFÖR

Verksamhetsplan Finskt förvaltningsområde. Antaget av kommunstyrelsen. Mariestad

Nyhetsbrev april 2016 arbetet med de nationella minoriteterna

Finskt förvaltningsområde 2017

Rapport om förskoleförvaltningens arbete med finskt förvaltningsområde

Protokollet förvaras på kanslienheten, stadshuset

Redovisning av enkäten: Äldreomsorg för finsktalande brukare i Karlskoga kommun

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Råd för finskt förvaltningsområde. Yvonne Persson (S) Susanne Andersson (S) Jessica Hedlund Eva-Lena Carlsson Peter Hoxell

RIKTLINJER. Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter nationella minoriteters

Finskt förvaltningsområde

Verksamhetsberättelse 2012 Finskt förvaltningsområde

Nyhetsbrev november 2016 arbetet med de nationella minoriteterna

Uppföljning: handlingsplan minoritetsspråk 8 KS

Plats och tid Stadshuset Kronan, Örnsköldsvik, kl. 18:00-20:00

Handlingsplan. Finskt förvaltningsområde

Tid och plats, Anderssonrummet Trollhättans Stadshus kl

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

- SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun

Slutrapport Önskemål och behov av finskspråkig service i Karlskoga

Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr Gäller fr.o.m

Förvaltningsområde för finska språket

Beslut för förskola. efter tillsyn i Haninge kommun. NN, Skolinspektionen. Beslut Dnr : Haninge kommun

Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014

Anna-Maria Varpenius valdes till sekreterare. 3. Kommentarer till minnesanteckningar från förra samrådet

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad

Rapport: Kartläggning Finskspråkig service i Karlskoga kommun

Södertälje som Finskt förvaltningsområde - Vad innebär det i praktiken?

Finskt förvaltningsområde och nationella minoriteter

Folkpartiet en röst för sverigefinnar

Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket

Handlingsplan för finskt förvaltningsområde Reviderad upplaga oktober 2017

Handlingsplan för samiskt språk och samisk kultur Uppdatering 2013

Nationella minoriteter och minoritetsspråk. Förslag till åtgärdsplan för Stockholms stad

Minoritetsarbetet i Umeå kommun

Handlingsplan för NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK

Åsa Karlsson Perez, Marie Karling, Karin Ledin, Erika Eriksson och Aino Dahl Umeå kommun. Ärende: Omfattning/notering: Ansvarig:

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter

Nationella minoriteter i förskola och skola

UMEÅ KOMMUN Granskning av kommunen som förvaltningsområde för minoritetsspråk

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

Beslut för förskola. efter tillsyn i Österåkers kommun. Beslut Dnr :6001. Österåkers kommun

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

Plats och tid: Trosa kommunhus, kl. 14:00 15:00. Seija Gustafsson Jouko Koivisto Tiina Alpua

Handlingsplan

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan

Svar till Minoritetsrådet gällande "Rätten till service på finska"

Aktiviteter och fördelning av medel inom finskt förvaltningsområde 2018

Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige (6)

Förslag på ny organisation för att främja barns utveckling av sitt modersmål och kulturella identitet i förskolan

Sektor utbildning. Utreda förutsättningarna för tvåspråkig undervisning på svenska och finska i Göteborgs Stad

Handlingsplaner: Implementering av finskt förvaltningsområde

Medborgarförslag om att Luleå kommun ansöker om att få ingå i förvaltningsområde för finska

Riktlinjer för och information om modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning i Lerums kommun

Grundskolan och fritidshem

Riktlinjer för modersmålsundervisning i för-, grund- och gymnasieskola i Strängnäs kommun

Verksamhetsberättelse 2013/2014 finskt förvaltningsområde

Samrådsgruppen Finska förvaltningsområdet

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad

Förvaltningens förslag till beslut. Remissen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande.

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun

Uppföljning av förvaltningarnas arbete utifrån minoritetslagstiftningen 7 KS

Aktiviteter och fördelning av medel inom finskt förvaltningsområde 2019 KSN

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola

Dokumentation av samra d med den sverigefinska gruppen i Malmo stad den 11 mars 2015

ÖVERGRIPANDE SYFTE OCH MÅL

Samråd finskt förvaltningsområde

Medborgardialog Sjöbo bibliotek

Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor.

Rudy Mengesha, kulturförvaltningen. Hillevi Veibäck. 1 Julia Grönholm och Susanne Abramsson öppnar mötet.

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform

PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015

Biblioteksplan. Köpings kommun

SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLA OCH FRITID. Språkkartläggning av barn och personal i Skärholmens kommunala förskolor 2012

Kommunala anvisningar för modersmålsundervisning inom grundskolans åk 1 9 i Sigtuna kommun

Utreda förutsättningarna för tvåspråkig undervisning på svenska och finska i Göteborgs Stad

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola

Underskrifter Sekreterare Paragrafer 1-9 Sanna Seppänen. Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

Varför flerspråkighet? Erfarenheter från Sverige. Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Nationella minoriteter och minoritetsspråk - åtgärdsplan för Stockholms stad

Ärende 20. Kommunövergripande internkontroll år 2018 Finskt förvaltningsområde

HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET MED NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK

Transkript:

Anteckningar från samrådsmötet för förvaltningsområdet för det finska språket Datum: 16/6 Tid: 16:00 Plats: Ludvika stadshus Närvarande: Samrådsdeltagarna: Kyllikki Hallberg, Irmeli Rajaniemi, Anneli Haapasalo, Kaarina Pakola, Reijo Pakola, Eero Mäkivierikko, Olavi Rytkönen, Elma Rytkönen, Martti Jämsä-Rautio, Silja Salimäki, Juhani Rajaniemi, Henrik Rajaniemi, Minna Roselli, Liisa Hägerlund, Seppo Timonen, Jorma Langén, Helinä Arola Eva-Lena Carlsson, Flerspråkighetssamordnare, Ludvika kommun Suvi Hänninen, projektledare för finskt förvaltningsområde, Ludvika kommun Mötet öppnades 16:00. Suvi började med att informera om att kartläggningsenkäter nu finns tillgängliga både i pappersversion och på kommunens hemsida. Det finns en allmän enkät, en äldreomsorgsenkät samt en barnomsorgsenkät, och alla tre enkäter finns både på finska och på svenska. Det går bra att svara på enkäterna under sommarmånaderna, efter vilket Suvi analyserar resultatet av dessa och tar det vidare till de som har nytta av resultaten. Kommunens finskspråkiga hemsida är lanserad, men innehållet är mycket begränsat. Sidan fylls på med nytt material under sommaren. Styrgruppen har godkänt handlingsplanen och vilket innebär att förvaltningsområdesarbetet har fått tydliga ramar för vidare utveckling. Den kommer översättas och läggas ut på vår kommunhemsida, tillsammans med anteckningar från styrgruppsmötet. Efter informationsdelen bildade samrådsdeltagarna smågrupper inom följande teman; äldreomsorg, barnomsorg och utbildning, samt kultur. I smågrupperna kunde samrådsdeltagarna diskutera fritt, men också kring färdiga frågor. Suvis uppgift var att cirkulera mellan grupperna för att se hur diskussionerna pågick, men även för att besvara eventuella frågor och bidra med hjälp. Smågrupperna fick 50 minuter på sig att diskutera kring de olika teman, efter vilket man tillsammans gick igenom det som togs upp i smågrupperna.

Kulturgruppen Deltagarna: Silja Salimäki, Kyllikki Hallberg, Anneli Haapasalo, Helinä Arola, Jorma Langén, Kaarina Pakola och Reijo Pakola. Kulturgruppen pratade om innehållet för stormötet på Folkets Hus den 11e september. Bland annat framförde de en önskan om en utställning för lokala finska artesaner i samband med kvällen, t.ex. hantverk och/eller tavlor. Kyllikki och Silja har lovat att dra i detta. Även önskemål om barnteater nämndes. Stormötet bör annonseras i Väsman Runt men även i lokaltidningarna. Suvi uttryckte önskemål om ett finskinspirerat kafé med hembakade karelska piroger. Suvi är ansvarig för mötets program. Kulturgruppen framförde önskemål om att nya finska författares verk skulle införskaffas till biblioteket. Författarönskemål: Antti Tuuri, Anja Snellman, Anna-Leena Härkönen, Susanna Alakoski och Arto Paasilinna. Även nya barnböcker hade varit mycket uppskattade. Suvi lovade att göra precis detta och nämnde bland annat att söndagstidningen av Helsingin Sanomat samt en mängd nya barnböcker ligger redan i beställning. Reijo uttryckte önskemålet om karaokekvällar i kommunens regi. Han äger all nödvändig utrustning och mot en mindre summa pengar skulle han kunna låna ut dessa. Detta vill han anordna på lördagar kl. 16:00-20:00, exempelvis i Folkets Hus Gillesalen. Suvi lovade att kolla upp hur kommunen förhåller sig till den här typen av verksamheten. Folkets hus lokaler tillhör kultur- och fritidsförvaltningen. Tove Janssons pjäs Två kvinnor och havet kommer med all sannolikhet till Ludvika den 19e april 2016, i samarbete med Riksteatern och Smedjebackens kommun. Ludvika Finska förening kan eventuellt söka arrangörsbidrag från Kulturrådet alternativt från Sverige- Finland kulturfonden. Suvi undersöker hur man går tillväga. Pjäsen En kväll med Emmi går på Dalateatern den 19:e oktober. Förvaltningsområdet kan stå för bussen dit, men resenärer får gärna göra en bindande anmälan ett par veckor innan speldatumet. Reklam för pjäsen ska lämnas till föreningarna i god tid, men även se till att använda offentliga kanaler för marknadsföring. Det kom även in önskemål om olika musikevenemang. Exempelvis en konsert i samarbete med Borlänges och Smedjebackens förvaltningsområden. Förslag på möjliga artister; Markoolio, Vesa-Matti Loiri, Esa Niemitalo, M. A. Numminen & Pedro Hietanen och Love Antell. Kulturgruppen önskade även författarbesök till Ludvika, Kaari Utrio nämndes som en intressant gäst.

Barnomsorg- och utbildningsgruppen Deltagarna: Minna Roselli, Irmeli Rajaniemi, Henrik Rajaniemi, Juhani Rajaniemi och Eva- Lena Carlsson Barnomsorg- och utbildningsgruppen diskuterade bland annat om lagändringen i Skollagen som gör att barnen inte längre behöver ha grundläggande kunskaper i finska för att kunna läsa det i grundskolan. Även de gällande förutsättningarna för modersmålsstöd i förskolan/ förskoleklassen och modersmålsundervisning i grundskolan togs upp. Modersmålsläraren Minna Roselli redogjorde för hur hon arbetar med sina elever. Det uttrycktes ett önskemål i gruppen om längre tid per vecka för modersmålsundervisning. Gruppen pratade även om ansökningsförandet gällande modersmålsundervisning i skolan. Ansökningsblanketten för modersmålsundervisningen fylls i och skickas till kommunens flerspråkighetssamordnare, Eva-Lena Carlsson. Eva-Lena kommer även att se över de befintliga blanketterna över sommaren så att de är uppdaterade. Ansökningsblankett ligger på kommunens hemsida, under Blanketter och e-tjänster (till höger på sidan) Utbildning och barnomsorg. Om eleven inte längre önskar undervisning i modersmål ska en avregistrering fyllas i och skickas till flerspråkighetssamordnaren. Det är viktigt att så sker eftersom eleven får betyg i modersmål. En blankett för avregistrering kommer att läggas ut på samma plats på hemsidan. För den som så önskar tillhandahålls blanketten i pappersform på kommunens skolor och av flerspråkighetssamordnaren. I gruppen framfördes även åsikten att det är önskvärt att vårdnadshavare får information om på vilka förskolor i kommunen som det finns finskspråkig personal. Gruppen diskuterade även allmänt om alternativen för en finskspråkig förskoleavdelning i kommunen och finskspråkig personal på flera förskolor. Suvi planerar att kartlägga förskolepersonalens språkkunskaper till hösten och erbjuda den finsktalande personalen möjlighet till en språkkurs med syfte att revitalisera språket. Till frågan om hur småbarnsföräldrarna och blivande föräldrar bäst kan få information om rätten till finskspråkig barnomsorg så tyckte gruppen att information kan spridas via BVC, MVC och biblioteken. Tips på bra finskspråkiga barnböcker till förskolorna är värdefulla och kan lämnas till Suvi. Till frågan om hur man bäst kan informera kommunens lärare om forskning kring flerspråkighet så konstaterade gruppen att tiderna har ändrats och att det finns ett stort antal nyanlända i kommunen som gör att kommunen och skolan lägger stort fokus redan idag på forskning och kunskap kring flerspråkighet. Flerspråkighetssamordnaren har en viktig roll här för att utveckla detta arbete.

Äldreomsorgsgruppen Deltagarna: Eero Mäkivierikko, Seppo Timonen, Olavi Rytkönen, Martti Jämsä-Rautio, Elma Rytkönen och Liisa Hägerlund Äldreomsorgsgruppen diskuterade brett om vad bra finskspråkig äldrevård innebär i praktiken och vilka aktiviteter man skulle kunna anordna för de äldre sverigefinländarna. Även finskspråkig väntjänst diskuterades och hur man bäst kunde rekrytera finsktalande vänner till den. I den gemensamma diskussionen tog bland annat Silja upp hur viktigt det är att bry oss om varandra, och att inte bara förlita oss på att kommunen tar hand om det. Alla kan göra någonting för att en ensam, äldre person kan få en mer skälig vardag. Suvi tillade att det trots detta är bra att kommunen som central samhällsaktör nu kan gå in och vara ett gott exempel i det sociala ansvarstagandet. Äldreomsorgsgruppen diskuterade även om hur det vore bra för de äldre att ha en finsktalande kontakt på kommunen, någon som kunde hjälpa och ge stöd till de finsktalande äldre i diverse olika frågor. Det pratades även om olika kulturaktiviteter på finska. Gruppen tyckte att sång och högläsning är bra exempel på vad man kan erbjuda till de finsktalande äldre, för det mår man bra av. Det vore extra viktigt att anordna sådana aktiviteter för de finsktalande äldre på demensboendet Skogen. Det är dock viktigt att alla finsktalande äldre i kommunen har möjlighet att delta på sådana aktiviteter vid intresse och ork. Färdtjänst till större aktiviteter för finsktalande, t.ex. gemensamma firandet av självständighetsdagen för de finsktalande äldre kan bli aktuellt i framtiden. Till frågan om vilken typ av böcker skulle vara uppskattade på äldreboenden så nämnde bland annat Liisa att det är lättlästa böcker som gäller, men att även finska filmer skulle vara mycket uppskattade. Till frågan om hur man på bästa sätt kunde sprida enkäten om finskspråkig äldreomsorg så föreslogs kyrkan som ett bra komplement till de finskspråkiga föreningarna. Det framfördes åsikter om att det vore bra att kunna erbjuda möjligheten för kommunens finsktalande äldre att samlas under ett och samma tak, dels eftersom det skulle förstärka gemenskapen för de som vill prata finska, och dels för att underlätta för kommunen att planera och erbjuda finsktalande aktiviteter och finsktalande personal. Liisa gav exempel på hur besök till finsktalande äldrecentrum, Suomikoti, hade gett ny energi till äldre personer som på sina dagliga boenden inte hade möjlighet att tala eller höra finska.

Det är en mycket beklaglig situation då en finsktalande inte blir förstådd eller förstår vad vårdpersonalen säger. Ingen ska tvingas att flytta till en finsktalande avdelning, det viktiga är att kunna erbjuda vård på finska där det behövs, och där måste kommunen se hur de bäst kan organisera den här typen av service för att motsvara efterfrågan. Avrundning: Suvi hade en liten röstning kring vilken flagga kommunen skulle använda vid finska högtider. Majoriteten röstade för den finländska flaggan, men även den sverigefinska flaggan fick sitt stöd. Suvi bestämde sig för att köpa båda flaggor. Nästa möte anordnas den 16e september, kl. 16:00 på Ludvika stadshus. Alla intresserade är välkomna att delta på mötet. Mötet kommer att hållas så att smågrupperna diskuterar om de olika frågorna först för att sedan tillsammans göra en sammanfattning av dagens resultat. Stor tack för engagemanget och anteckningarna! Vid pennan, Suvi Hänninen