UMEÅ KOMMUN Granskning av kommunen som förvaltningsområde för minoritetsspråk

Transkript

1 Kommunrevisorerna granskar UMEÅ KOMMUN Granskning av kommunen som förvaltningsområde för minoritetsspråk

2 Innehåll 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte Revisionsfrågor Avgränsning Revisionskriterier Metod Styrning Statsbidrag för minoritetsarbete Central organisation för samråd med minoriteter Internationella enheten Delegationer Referensgrupper Ämnesövergripande arbetsgrupp Uppföljning av nämndernas och kommunstyrelsens arbete Hur informerar kommunstyrelsen och nämnderna om lagen? Finns någon tjänsteman med uttalat ansvar för minoritetsspråken samiska och finska inom nämndens/styrelsens ansvarsområde? Hur ges inflytande till och samråd med företrädare för minoriteterna för att skydda/främja alla minoriteters språk och kultur? Hur ges service och myndighetskontakt helt eller delvis på samiska och finska? Hur erbjuder kommunen äldreomsorg helt eller delvis på samiska och finska vid efterfrågan? Synpunkter från organisationer Särskilt om minoritetsspråk inom förskolan och grundskolan Styrning Organisation Förskola Grundskola Särskilt främjande Bedömning Svar på revisionsfrågorna Sammanfattande bedömning Källförteckning 1

3 1 Sammanfattning EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Umeå kommun genomfört en granskning för att bedöma om kommunstyrelsen och nämnderna säkerställer medborgarnas rättigheter avseende minoritetsreformen. Granskningen har genomförts genom enkätundersökning, dokumentgranskning och intervjuer. Lagen om minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) ska skydda Sveriges nationella minoriteter, stärka deras möjligheter och rättigheter till inflytande och främja minoritetsspråken. Umeå kommun ingår i förvaltningsområdet för samiska och finska. Kommunen ska informera minoriteterna om lagen, ge inflytande till och samråda med företrädare för minoriteterna, skydda/främja alla minoriteters språk och kultur med särskilt med fokus på barn, ge service och erbjuda myndighetskontakt helt/delvis på samiska och finska vid efterfrågan, och på övriga minoritetsspråk om det finns språkkunnig personal samt erbjuda barn- och äldreomsorg helt/delvis på samiska och finska vid efterfrågan. Vår sammanfattande bedömning är att kommunen som helhet säkerställer medborgarnas rättigheter enligt lag om minoriteter och minoritetsspråk. Det sker genom ett omfattande samrådsförfarande och genom information om lagen och minoriteternas rättigheter. I kommunstyrelsens årliga beslut om fördelning av statsbidrag framgår vilka nämnder som har ett utökat ansvar gentemot minoritetsspråken samiska och finska och hur de förväntas använda fördelade medel. Vi bedömer att befintliga rutiner och riktlinjer skapar en kommunal organisation som bidrar till att skydda och stärka minoritetsspråken samiska och finska. I granskningen har det framkommit några områden där nämndernas arbete för stärkande och skyddande av minoritetsspråken kan tydliggöras. Vi rekommenderar därför: Att socialnämnden och kommundelsnämnderna säkerställer att behovet av information och service till den äldre finsktalande befolkningen är tillfredsställt. Att byggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden utser en tjänstemannarepresentant till kommunens centrala arbetsgrupp för minoritetsreformen samt ser över om nämnden bör representeras i en referensgrupp. Att för- och grundskolenämnden regelbundet kartlägger behovet av förskoleverksamhet helt eller delvis på samiska samt säkerställer att informera om den stärkta rätten till modersmålsundervisning. Att samtliga nämnder och kommunstyrelsen beaktar önskemålen från den samiska och den finska delegationen om ökad närvaro av politiker på samrådsmöten med delegationen. 2

4 2 Inledning 2.1 Bakgrund Lagen om minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) ska skydda Sveriges nationella minoriteter, stärka deras möjligheter och rättigheter till inflytande och främja minoritetsspråken. Umeå kommun ingår i förvaltningsområdet för samiska och finska. Enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk är Umeå kommun förvaltningsområde för samiska och utifrån beslut i kommunfullmäktige har kommunen ansökt och fått beviljat att från och med den 1 januari 2011 även ingå i förvaltningsområde för finska. Kommunen ska informera minoriteterna om lagen, ge inflytande till och samråda med företrädare för minoriteterna, skydda/främja alla minoriteters språk och kultur med särskilt med fokus på barn, ge service och erbjuda myndighetskontakt helt/delvis på samiska och finska vid efterfrågan, och på övriga minoritetsspråk om det finns språkkunnig personal samt erbjuda barn- och äldreomsorg helt/delvis på samiska och finska vid efterfrågan. Mot bakgrund av lagens ikraftträdande 2010 och dess efterföljande reform, kallad minoritetsreformen, har kommunrevisorerna identifierat en risk att kommunen inte uppfyller sitt ansvar som förvaltningsområde för minoritetsspråk. 2.2 Syfte Granskningens syfte är att bedöma om kommunstyrelsen och nämnderna säkerställer medborgarnas rättigheter avseende minoritetsspråk. 2.3 Revisionsfrågor I granskningen besvaras följande revisionsfrågor: Finns det ändamålsenliga rutiner och riktlinjer som skyddar och stärker minoritetsspråken samiska och finska? Hur samråder kommunen med berörda minoriteter? Hur säkerställs möjligheter och rättigheter till inflytandet och främjandet av minoritetsspråken samiska och finska inom förskola och grundskola? 2.4 Avgränsning Granskningen omfattar samtliga nämnder och kommunstyrelsen. Granskningen avgränsas till en enkätundersökning och dokumentstuide av nämndernas och styrelsens arbete med undantag av För- och grundskolenämnden, där det sker en fördjupad granskning. 2.5 Revisionskriterier Med revisionskriterier avses bedömningsgrunder som används i granskningen för analyser, slutsatser och bedömningar. I denna granskning utgörs revisionskriterierna av: Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) Skollagen (2010:800) Budget 2014 med uppdragsplan

5 2.6 Metod Granskningen har genomförts genom enkätundersökning, dokumentgranskning och intervjuer. Enkätundersökning Vi har sänt sex frågor riktade till samtliga nämnder per e-post. Frågorna har besvarats skriftligen av ansvariga tjänstemän. I och med att Umeå kommun är organiserad i en gemensam förvaltning har respektive verksamhetsansvarig fått svara på enkätfrågorna utifrån deras ansvarsområde mot respektive nämnd, såväl driftsnämnd som kommundelsnämnd. E-postenkäten omfattade följande frågor: 1. Hur arbetar styrelsen/nämnden med att informera minoriteter om lagen? 2. Finns någon tjänsteman med uttalat ansvar för minoritetsspråken samiska och finska inom nämndens/styrelsens ansvarsområde? Beskriv innehållet i tjänsten. 3. Hur ges inflytande till och samråd med företrädare för minoriteterna för att skydda och främja alla minoriteters språk och kultur? 4. Hur ger nämnden service helt eller delvis på samiska och finska vid efterfrågan? 5. Hur erbjuds myndighetskontakt helt eller delvis på samiska och finska vid efterfrågan? 6. Hur erbjuder kommunen äldreomsorg helt eller delvis på samiska och finska vid efterfrågan? (endast till berörda nämnder) Dokumentgranskning och intervjuer Vi har studerat kommunens styrdokument och andra dokument som är relevanta för granskningsområdet. Samtliga framgår i källförteckningen sist i rapporten. Intervjuer har genomförts med: Skoldirektör för skolområde unga Biträdande verksamhetschef vid för- och grundskolan. Chef för internationella enheten Inom ramen för granskningen är det viktigt att fånga upp synpunkter från berörda minoriteter. Vi har därför genomfört telefonintervjuer med representanter för Finska delegationen och Samiska delegationen. Samtliga intervjuade har beretts möjlighet att faktagranska ett utkast av rapporten. 3 Styrning 3.1 Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724) En kommun kan efter anmälan till och beslut av regeringen ingå i förvaltningsområde för ett minoritetsspråk. 1 Kommunen blir då förvaltningsmyndighet och ska: Vid behov och på lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om lagen och om deras rättigheter. Främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur. Barns användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. Ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande/samråd i frågor som de berörs av. 1 Språken är finska, samiska, meänkäli, romani och chiddish. 4

6 Enligt lagen har enskilda rätt att använda minoritetsspråket vid muntliga och skriftliga kontakter med kommunen. Kommunen är skyldig att ge muntligt eller skriftligt svar på samma språk. Den enskilde har rätt att på begäran få en skriftlig översättning av beslut och beslutsmotivering i ärenden. Kommunen ska även på begäran av vårdnadshavare erbjuda förskoleverksamhet helt eller delvis bedriven på minoritetsspråk. Detsamma gäller för äldreomsorg, där kommunen ska erbjuda service och omsorg helt eller delvis på dessa språk. Som förvaltningsområde har en kommun rätt till statsbidrag från regeringen. Statsbidraget är avsett att användas till de merkostnader som uppkommer med anledning av de rättigheter som enskilda har enligt lagen och till åtgärder för att stödja användningen av minoritetsspråken. Varje kommun ska tillsammans med de nationella minoriteterna kartlägga behov av åtgärder till stöd för användningen språken som finns i kommunen. 3.2 Skollagen Enligt skollagen ska förskolan medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både svenska språket och sitt modersmål. Detta sker genom modersmålsstöd. Elever i grundskolan med vårdnadshavare som har annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning. Det krävs att eleverna har grundläggande kunskaper i språket. Modersmålsundervisning inom minoritetsspråk ska dock erbjudas även om språket inte är elevens dagliga språk i hemmet. En elev i grundskolan ska också få studiehandledning på sitt modersmål om det behövs. I regeringens budgetproposition för 2014 beslutades att elever som tillhör en nationell minoritet bör få stärkt rätt till modersmålsundervisning. Förslaget innebär att elever tillhörande en nationell minoritet inte längre behöver ha grundläggande kunskaper eller vårdnadshavare med språket som modersmål för att ha rätt till modersmålsundervisning. I praktiken innebär det att elever kan läsa språken som nybörjarspråk. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2015 och regeringen avser att ge Skolverket i uppgift att ta fram förslag till kursplaner för språken som nybörjarspråk. 3.3 Budget 2014 och uppdragsplan samt genomförandeplan Enligt budget och uppdragsplan ska kommunen under 2014 stärka och revitalisera kultur och språk för Sveriges fem minoriteter, med fokus på den samiska och sverigefinska kulturen. Teknisk och fysisk (Tekniska nämnden) planering har som målsättning att översätta kvalitetsdeklaration och information om lokaliseringsprövning till minoritetsspråk samt arbeta för att information på webbplatserna utvecklas inom fler språk. Vård och omsorg (Socialnämnden) planerar att ett nytt äldreboende ska stå klart Boendet ska kunna erbjuda tvåspråkig (finska/svenska) personal och boendet utvecklas utifrån en kartläggning av äldre finländares behov och önskemål. Gator och parker (Tekniska nämnden) driver ett arbete för att i det offentliga rummet uppmärksamma minoriteter och synliggöra minoritetsspråk, blanda annat genom hänvisningsskyltning. 5

7 Fritidsnämnden uppger ett behov av fortsatt samråd inom uppdraget att stärka minoriteters rättigheter. Nämnden vill öka tillgänglighet till och delaktighet på mötesplatser. Nämnden ska därför fortsätta att utveckla samråd med minoriteter. Förskola och pedagogisk omsorg, grundskola, skolbarnomsorg och grundsärskola (För- och grundskolenämnderna) ska erbjuda all personal kompetensutveckling om minoriteters rättigheter. 3.4 Arbetsordning Kommunens arbetsordning för minoritetsarbetet antogs av kommunstyrelsen i maj Den är även antagen av delegationen för samiska frågor samt delegationen för finska språket. I arbetsordningen framgår hur kommunen ska samråda med minoriteterna inom den finska och samiska gruppen. Organisationen för samråd beskrivs närmare i avsnitt 5. I arbetsordningen bestäms att budgetprocessen/samrådsprocessen ska äga rum året innan aktiviteter ska genomföras. De insatser som ingår i grundskyddet för de nationella minoriteterna handhas i kommunens ordinarie verksamhet under kommunstyrelsen och planeras i den ordinarie budgetprocessen. Fördelningen av statsbidraget bestäms i samråd med minoritetsrepresentanterna. 4 Statsbidrag för minoritetsarbete Umeå kommun tar del av kr årligen. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar varje år om fördelning av statsbidraget. Det fördelas lika mellan insatser för den finska och samiska minoriteten. Hur medlen ska fördelas till olika verksamhetsområden bereds i samråd med respektive minoritet. För år 2014 har Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutat om följande fördelning: Nämnd Finska insatser Samiska insatser För- och kr kr grundskolenämnden Kommunstyrelsen kr kr Socialnämnden kr kr Kulturnämnden kr kr Fritidsnämnden kr kr 5 Central organisation för samråd med minoriteter 5.1 Internationella enheten Under kommunstyrelsen finns den Internationella enheten som har det centrala ansvaret för implementerandet av minoritetsreformen. Enheten är placerad under stadsdirektören. Chefen för den internationella enheten ingår i kommunledningen och är processledare för minoritetsarbetet i Umeå kommun, vilket omfattar budgetansvar för statsbidraget och uppföljning för detsamma. På internationella enheten finns en finsk informatör/samordnare samt en minoritetssamordnare som talar samiska. De arbetar såväl internt som externt. I det interna arbetet ingår internkommunikation och att stödja utvecklingsarbete i kommunens olika verksamheter. Samordnarna bidrar även med att översätta, bearbeta och tolka i vissa fall samt att delta i arbetsgrupps- och referensgruppsmöten (se nedan). Externt arbetar de med 6

8 att informera om minoritetsreformen, anordna aktiviteter och delta på öppna samråd samt fungera som kontaktperson i finska respektive samiska frågor. 5.2 Delegationer Det finns en delegation för samiska frågor och en delegation för finska språket. I sammanträden med dessa företräds kommunen av representanter från olika verksamheter, som även ingår i arbetsgruppen (se nedan). De samiska och finska organisationerna i Umeå utser representanter till delegationerna. Hela kommunens arbetsgrupp deltar vid träffar med respektive delegation. Delegationerna deltar med varierande antal deltagare vid mötena. Syftet med samråden med delegationerna är att ge inflytande till minoriteterna i de frågor som berör dem. Samerna och de finsktalande i Umeå kommun ska ges möjlighet att formulera sina behov och framföra dessa till kommunen. 5.3 Referensgrupper Den samiska och finska delegationen utser representanter till vardera fyra olika referensgrupper. På referensgruppsmöten ingår, förutom ansvarig tjänsteman, max fyra representanter från respektive delegation. Det är respektive verksamhetsområdeschef som utser ansvarig tjänsteman. Förskola och skola (1 tjänstemän, max fyra minoritetsrepresentanter) Socialtjänst/äldreomsorg (1 tjänstemän, max fyra minoritetsrepresentanter) Information (1 tjänstemän, max fyra minoritetsrepresentanter) Kultur och fritid (2 tjänstemän, max fyra minoritetsrepresentanter) Den samiska delegationen utser representanter även till en referensgrupp för samiskt näringsliv. (1 tjänstemän, max fyra minoritetsrepresentanter) I referensgrupperna fångas förslag och synpunkter in. Förslagen beaktas av kommunen och genomförs så långt det är möjligt. Referensgrupperna träffas under våren och hösten (max fyra träffar). 5.4 Ämnesövergripande arbetsgrupp En arbetsgrupp med tjänstemannarepresentanter från kommunens olika verksamheter samordnar kommunens arbete med minoritetsreformen. Gruppen driver och planerar samråd med minoriteter liksom insatser för ökad kunskap om minoriteter och minoritetsspråk. Arbetsgruppen tar fram rutinerför arbetet med minoriteter och minoritetsspråk. Arbetsgruppen tar fram underlag för annonser i lokaltidningar, tidsskrifter, på kommunens hemsida och tillser att medborgare även utanför Umeås centrum får tillgång till aktuell information. Arbetsgruppen möts 9 ggr per år. Arbetsgruppen sammanställer årligen inkomna synpunkter från referensgrupperna och efter genomförda referensgruppsmöten sammanträder delegationen och arbetsgruppen för att diskutera förslag och budget för kommande år. Till detta sammanträde bjuder delegationerna även in ansvariga politiker. Därefter tar arbetsgruppen fram ett förslag till aktivitetsplan och förslag på budget till kommunstyrelsen, som i sin tur fördelar både uppdraget och eventuellt statsbidrag till berörd nämnd. Samrådsprocessen beskrivs i bilden på nästa sida: 7

9 Källa: 6 Uppföljning av nämndernas och kommunstyrelsens arbete 6.1 Hur informerar kommunstyrelsen och nämnderna om lagen? Kommunstyrelsen informerar om lagen via minoritetssamordnare på internationella enheten. Informationen finns i form av annonser, på hemsidan och muntlig vid samrådsmöten och informationsträffar. De övriga nämnderna anser generellt att ansvaret att informera om lagen främst finns hos kommunstyrelsen. Byggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden har lägre kännedom om kommunstyrelsens arbete och uppger att de efterfrågat en gemensam hantering av information. Dessa två nämnder har inga representanter i den verksamhetsövergripande arbetsgruppen. För- och grundskolan informerar årligen familjer med 6-åringar och barn som ska börja i årskurs 7 om lagen genom brevutskick. Inom socialtjänsten förmedlas kontaktuppgifter till tjänstemän och information om aktiviteter riktade mot minoriteter bland annat i lokaltidningar, tidsskrifter samt förmedlas till de finska och samiska organisationerna. Under hösten 2014 planeras informationsträffar som riktar sig till den finska äldregruppen i hela Umeå kommun, kopplat till att ett finsktalande äldreboende ska tas i drift under Finns någon tjänsteman med uttalat ansvar för minoritetsspråken samiska och finska inom nämndens/styrelsens ansvarsområde? Kommunstyrelsen, socialtjänsten, tekniska nämnden, för- och grundskolan, Fritidsnämnden, Kulturnämnden samt Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har vardera en till två tjänstemän vars arbetsuppgifter omfattar att delta i arbetsgruppen för minoritetsreformen och/eller i någon referensgrupp. Miljö- och hälsoskyddsnämnden och Byggnadsnämnden har inga tjänstemän med uttalat ansvar för minoritetsfrågor. 8

10 Inom för- och grundskolan (samt gymnasieskolan) finns modersmålsenheten som arbetar med modersmålsundervisning och handledning/stöd på modersmål, även minoritetsspråk. Socialtjänsten har en tjänsteman som i en del av sin tjänst (20 %) är kontaktperson gällande minoritetsfrågor. Denne har som uppgift att samråda med den finska och samiska delegationen och delta i arbetsgruppen för minoritetsfrågor. I övrigt har socialtjänsten två medarbetare som finansieras av statsbidraget; 50 % av en tjänst gentemot den samiska minoriteten och 10 % av en tjänst gentemot den finska äldregruppen. 6.3 Hur ges inflytande till och samråd med företrädare för minoriteterna för att skydda/främja alla minoriteters språk och kultur? Samråd med den samiska respektive finska gruppen sker i delegationerna och i referensgrupperna. Delegationerna har inflytande över hur statsbidraget ska användas och fördelas mellan verksamhetsområden. Utöver detta anordnar kommunstyrelsen öppna samråd som samtliga minoriteter (även judar och romer) bjuds in till. Kommunen informerar om aktuell lagstiftning samt aktuella insatser för att stärka språk och kultur. Minoritetsgrupperna ges då även möjlighet att beskriva sitt behov av service och stöd. I referensgrupperna diskuteras och bestäms de aktiviteter som ska genomföras under året. Samtliga nämnder utom Miljö- och hälsoskyddsnämnden och Byggnadsnämnden har tjänstemannarepresentanter i någon referensgrupp. Tjänstemännen medverkar ofta även i kommunstyrelsen öppna samråd. När Fastighet (tekniska nämnden) utför uppdrag för kommunala verksamheter med kontakt med minoriteters föreslås en checklista för behovsbeskrivning, där ett avsnitt om hänsyn till minoritetsspråk finns. Vid exempelvis anskaffning av en fastighet kan beställaren ange särskilda behov så som äldreboende med bastuanläggningar, anpassning av föreningslokaler efter minoritetsföreningars behov eller skollokaler med tillgänglighet för erbjudande av modersmålsundervisning i samiska eller finska. Fritidsnämndens föreningsbyrå ger stöd och bidrag med fokus på barn och ungdomar. Aktivitetsbidrag och projektstöd kan ges till minoriteter med registrerade föreningar. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har inte behandlat frågan om inflytande och samråd till minoriteter, men avser att undersöka hur nämnden framöver kan möta eventuella behov. 6.4 Hur ges service och myndighetskontakt helt eller delvis på samiska och finska? Kommunstyrelsens internationella enhet ger intern service och finns för att informera allmänheten. Socialtjänsten har utifrån avsatta medel från statsbidraget två tjänstemän som i en del av sin tjänst arbetar mot den finska respektive samiska minoriteten. De finns tillgängliga på telefon, gör hembesök och hjälper till med enskilda översättningar. Vid socialtjänsten finns dessutom finskspråkig kompetens inom mottagningsenhet och vid biståndshandläggargruppen. Enligt företrädare för socialtjänsten anser den samiska delegationen inte att det finns ett behov av detta för den samiska minoriteten. Socialtjänsten har översatt ett antal broschyrer till finska. Information om förskoleklass och val till skola finns översatt på finska. Ansökningsblanketten till barnomsorgsplats omfattar information om rätten till barnomsorg helt eller delvis på samiska och finska. För- och grundskolan har beställt översättning av information om barnomsorg och grundskola på kommunens hemsida till ett flertal språk. Övriga nämnder hänvisar till kommunens minoritetssamordnare och/eller bokning av tolk från Språkservice Sverige AB. Tekniska nämnden och Byggnadsnämnden har 9

11 ansökningsblanketter där det framgår att den som efterfrågar tolk har möjlighet att erhålla detta. Fritidsnämnden har en finsktalande tjänsteman som ska ge service på finska vid Föreningsbyrån och Kulturnämndens bibliotek har låneregler och övergripande information tillgänglig på finska och samiska. 6.5 Hur erbjuder kommunen äldreomsorg helt eller delvis på samiska och finska vid efterfrågan? Socialtjänsten har genom en enkätundersökning till företrädare för samiska och finska minoriteterna kartlagt behovet av äldreomsorg på finska och samiska. Utifrån inkomna svar finns sedan 2012 en finskspråkig hemtjänst. I början på 2015 kommer äldreboendet Ersboda torg tas i bruk och då erbjuda en finskspråkig enhet. Företrädare för den samiska minoriteten efterfrågade en social träffpunkt för äldre med samiskt ursprung samt att personal vid kommunens äldreboenden har kunskap om den samiska kulturen. Umeå sameförening har sedan 2013 en föreningslokal på Gammlia, Tráhppie. I och med detta möjliggjordes även att en socialträffpunkt för den äldre gruppen kunde bildas. 7 Synpunkter från organisationer Vi har kontaktat representanter för den finska respektive samiska delegationen. Syftet är att ta reda på hur de bedömer att kommunen lever upp till sitt ansvar som förvaltningsområde för finska respektive samiska. Företrädare för den finska delegationen anser att kommunens information om; lagstiftning, inbjudan till samrådsmöten samt budgetarbetet, fungerar väl. I vissa delar är de mindre nöjda med hur kommunen fördelar medlen. Den intervjuade medlemmen i den finska delegationen uppger att delegationen önskar att en större del av statsbidraget skulle gå till socialtjänsten, eftersom behovet av information om stöd och service på finska är stort. I intervju framkommer även att finska delegationen ibland har upplevt att politikerna inte är lika tillgängliga som tjänstemännen och att politikerna inte är så engagerade i minoritetsfrågor eller medvetna om sitt ansvar. Politiker deltar i liten utsträckning på samrådsmöten med delegationen. Ibland har det också varit svårt för delegationen att få detaljerad information om hur en del av statsbidraget har använts, exempelvis inom skolan, men de uppger att oftast fungerar informationen och relationen med kommunen väl. Företrädare för den samiska delegationen upplever att Umeå kommun har en väl fungerande organisation för samråd. Kommunen tar initiativ och bereder ärenden. Några gånger har delegationen upplevt att ärendena varit för färdiga, och att samrådet på så vis uteblivit. Det har förbättrats efter att samiska företrädare påpekat problemet för den politiska ledningen. Delegationen upplever att de har bra kontakt med ansvariga politiker i för- och grundskolenämnden och att de har stor förståelse för minoritetens åsikter. De önskar emellertid, liksom den finska delegationen, att politikerna var mer synliga på samrådsmöten. 10

12 8 Särskilt om minoritetsspråk inom förskolan och grundskolan 8.1 Styrning I kommunens uppdragsplan framgår, i avsnittet som behandlar kommunstyrelsens ansvarsområde, att kommunen ska revitalisera språken för de fem nationella minoriteterna. För- och grundskolenämnden har ett särskilt ansvar eftersom lagen om nationella minoriteter anger att barns användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt av de kommuner som är förvaltningsområde. Lagen anger också att förskoleverksamhet på minoritetsspråket ska erbjudas. I uppdragsplanen framgår att förskola och pedagogisk omsorg, grundskola, skolbarnomsorg och grundsärskola ska erbjuda all personal kompetensutveckling om minoriteters rättigheter. Nämnden har utöver det inga uttalade mål för arbetet. 8.2 Organisation Inom för- och grundskolan finns två utvecklingsledare som i en del av sina tjänster (5 %) ansvarar för samiska respektive finska minoritetsfrågor. I uppdraget ingår att delta i den centrala arbetsgruppen för minoritetsfrågor samt i referensgrupper för samiska respektive finska. Tjänstemännen koordinerar referensgruppsmöten med respektive minoritet och bevakar verkställandet av handlingsplaner som tas fram i referensgrupperna. De ser även att de har ett ansvar att bevaka att samråd genomförs inför politiska beslut som påverkar minoriteterna. Referensgruppernas största påverkansområde är hur stadsbidragen som går till för- och grundskolenämnden ska fördelas inom ansvarsområdet och vad medlen ska användas till. Enligt för- och grundskolans ledning har de samiska och finska representanterna stort inflytande över hur medlen används. Biträdande verksamhetschef för för- och grundskolan uppger att samarbetet med minoriteterna är gott. I för- och grundskolan finns en central enhet för modersmålsundervisning. Den leds av en enhetchef och på enheten arbetar 6 lärare med finska och 4 med samiska. Enheten står för all modersmålsundervisning och modersmålsstöd på finska och samiska inom förskolan och grundskolan. 8.3 Förskola Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Enligt verksamhetschef inom för- och grundskolan är det viktigt att modersmålsstödet i förskolan är en integrerad del av verksamheten. Förskolans pedagoger ska ge barnen modersmålsstöd genom att uppmuntra, stödja och skapa möjlighet för flerspråkiga barn att prata både svenska och sitt modersmål i vardagen. Om förskolan tar hjälp av modersmålslärare i stöd, ska de därför vara delaktiga i den ordinarie verksamheten. Under vårterminen 2014 får 407 förskolebarn modersmålsstöd i 39 olika språk i Umeå kommun. 42 av barnen får stöd i finska och 6 i samiska (Lulesamiska 1, Sydsamiska 5). På Umeå kommuns hemsida om barnomsorg framgår under rubriken Rätt att lära sig språk att: Om du tillhör någon av de fem nationella minoriteterna samer, sverigefinnar, romer, tornedalingar eller judar så har ditt barn rätt att få lära sig ert språk, även om ni inte talar språket hemma. Barnet behöver inte heller ha några kunskaper i språket. Det finns en helt finskspråkig förskoleavdelning, avdelningen Hissen inom förskolan Hoppet. Avdelningen har funnits sedan lång tid och är etablerad och välkänd bland 11

13 finsktalande föräldrar i kommunen. Där finns finsktalande personal som har lång erfarenhet av att arbeta med barn som har finska som modersmål. I kommunen finns ingen förskoleverksamhet som bedrivs helt på samiska. Enligt biträdande verksamhetschef inom för- och grundskolan är det en ständig fråga från kommunen till de samiska organisationerna. Det har inte kommit in mer än någon enstaka intresseanmälan. Det gör att för- och grundskolan har svårt att uppskatta behovet/efterfrågan. De uppger att för- och grundskolenämnden är öppen för att arbeta för att färdigställa en verksamhet på samiska om efterfrågan finns. Samtidigt finns svårigheter i att skapa en sådan verksamhet eftersom antalet samisktalande utbildade förskolelärare och barnskötare inte är stort. 8.4 Grundskola Modersmålsundervisningen för elever i grundskolan ska enligt skollagen bedrivas i grupp när det är praktiskt möjligt. Undervisningen bedrivs i dagsläget utanför timplanebunden tid. Elever i årskurs 1-5 erbjuds undervisning på den egna skolan eller på närliggande skola. Elever i årskurs 6-9 får gruppundervisning i modersmål på den egna skolan, på enhet i skolområdet eller på central enhet. Enheten för modersmål har även i år uppdraget att utveckla fjärrundervisning som ett alternativ i ämnet modersmål för att ytterligare öka tillgängligheten. Under våren 2014 får 96 elever i årskurs F-9 modersmålsundervisning på finska och 17 elever undervisning i samiska (Lulesamiska 1, Nordsamiska 11, Sydsamiska 5). För de nationella minoritetsspråken gäller särskilda bestämmelser och modersmålsundervisning ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. För elever som läser samiska gäller sameskolans kursplan. Föroch grundskolenämnden har beslutat om denna generösare tillgång till undervisningen trots att lagändringen i skollagen inte än trätt i kraft. Faktum är att för- och grundskolenämnden i mars 2013 skrev ett brev till regeringen och uppmärksammade dem på problemet som skapades i och med att skollagen endast tillåtit modersmålsundervisning för dem som har grundläggande kunskaper i språket. Eftersom många minoritetsgrupper tidigare förhindrats från att tala sitt språk öppet så kan det hindra deras barns rätt till undervisning, något som går emot både nationella och internationella bestämmelser om minoriteters rättigheter. I brevet uppmanade för- och grundskolenämnden regeringen att ge Skolverket i uppdrag att upprätta en nationell kursplan för nationella minoritetsspråk på nybörjarnivå, samt att ta initiativ till kraftfulla insatser som ska syfta till att snabbt få fram fler modersmålslärare i nationella minoritetsspråk samt bättre läromedel i samiska. Denna skrivelse från för- och grundskolenämnden har enligt uppgift från verksamhetchef inom för- och grundskolan bidragit till regeringens beslut att ändra skollagen och att ge Skolverket i uppdrag att ta fram nya kursplaner på nybörjarnivå. 8.5 Särskilt främjande För- och grundskolenämnden har ett ansvar att särskilt främja barns användning av det egna minoritetsspråket. Enligt beslut i För- och grundskolenämnden 2012 har en utredning om revitaliserande och språkstärkande aktiviteter för minoriteter i Umeå kommun genomförts. Den utmynnar i en rad förslag för att stärka minoritetsspråken, bland annat öppen förskola på minoritetsspråk. Utredningens resultat behandlas i för- och grundskolenämnden i juni Vidare används statsbidraget till att finansiera en tjänst inom för- och grundskolan om 25 procent för samordning av aktiviteter för samiska barn, inköp av läromedel på samiska och utveckling av modersmålskurser i samiska via modersmålsenheten. 12

14 9 Bedömning 9.1 Svar på revisionsfrågorna Finns det ändamålsenliga rutiner och riktlinjer, som skyddar och stärker minoritetsspråken samiska och finska? Umeå kommun har en arbetsordning som beskriver hur samråd med minoriteter ska bedrivas, hur kommunen ska informera om lagen och hur processen kring fördelning av statsbidraget ska gå till. Vår bedömning är att arbetsordningen och processen som beskrivs däri är ändamålsenlig. I kommunstyrelsens årliga beslut om fördelning av statsbidrag framgår vilka nämnder som har ett utökat ansvar gentemot minoritetsspråken samiska och finska och hur de förväntas använda fördelade medel. Vi bedömer att befintliga rutiner och riktlinjer skapar en kommunal organisation som bidrar till att skydda och stärka minoritetsspråken samiska och finska. Hur samråder kommunen med berörda minoriteter? I Umeå kommun sker samråd genom en finsk och en samisk delegation samt fyra referensgrupper som inriktas mot skola (för-, grund- och gymnasieskola), socialtjänst/äldreomsorg, information och samhällsservice och kultur och fritid. Den samiska delegationen utser representanter även till en referensgrupp för samiskt näringsliv. Utöver detta bjuder kommunstyrelsen in till öppna samråd där politiker och samtliga minoriteter bjuds in. Utifrån samtal med representanter för den finska respektive samiska delegationen noterar vi att det finns önskemål om ett ökat deltagande från kommunens politiker vid samrådsmötena, som oftast besöks mest av tjänstemän. Byggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden är inte representerade i den centrala arbetsgruppen eller samrådsgrupperna. Nämnderna bör utse egna representanter till såväl arbetsgruppen och lämplig referensgrupp för att säkerställa att nämnden inom sina ansvarsomården lever upp till krav om samråd utifrån lagen om nationella minoriteter. Hur säkerställs möjligheter och rättigheter till inflytandet och främjandet av minoritetsspråken samiska och finska inom förskola och grundskola? För- och grundskolenämnden har ett regelbundet och omfattande samrådsförfarande med både den finska och den samiska gruppen, som följer strukturen i kommunens centrala samrådsprocess. Nämnden har tagit ett särskilt ansvar och uppmärksammat regeringen på brister i lagstiftningen som gjort att tillgången till modersmålsundervisning i minoritetsspråk varit begränsad. Lagstiftningen kommer nu att ändras. För- och grundskolenämnden erbjuder förskoleverksamhet på finska sedan länge. Det finns ingen förskola med verksamhet på samiska. Nämnden har försökt kartlägga behovet, men inte hittat mer än enstaka intresserade. Det råder också stor brist på förskolelärare med tillräckliga kunskaper i samiska. Det är av vikt att nämnden regelbundet informerar medborgarna om rättigheten till förskola på samiska så att en eventuell ökad efterfrågan kommer nämnden till känna. 13

15 9.2 Sammanfattande bedömning Vår sammanfattande bedömning är att kommunen som helhet säkerställer medborgarnas rättigheter avseende minoritetsspråk. Det sker genom ett omfattande samrådsförfarande och genom information om lagen och minoriteternas rättigheter. I granskningen har framkommit några områden där nämndernas arbete för stärkande och skyddande av minoritetsspråken kan tydliggöras. Vi rekommenderar därför: Att socialnämnden och kommundelsnämnderna säkerställer att behovet av information och service till den äldre finsktalande befolkningen är tillfredsställt. Att byggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden utser en tjänstemannarepresentant till kommunens centrala arbetsgrupp för minoritetsreformen samt ser över om nämnden bör representeras i en referensgrupp. Att för- och grundskolenämnden regelbundet kartlägger behovet av förskoleverksamhet helt eller delvis på samiska samt säkerställer att informera om den stärkta rätten till modersmålsundervisning. Att samtliga nämnder och kommunstyrelsen beaktar önskemålen från den samiska och den finska delegationen om ökad närvaro av politiker på samrådsmöten med delegationen. Umeå 17 juni 2014 Johan Lundmark Anna Eklöf 14

16 10 Källförteckning Arbetsbeskrivning Internationell chef Arbetsbeskrivning Minoritetssamordnare finska Arbetsbeskrivning Minoritetssamordnare samiska Arbetsordningar för kommunstyrelsens utskott Arbetsordning för minoritetsarbete i Umeå kommun Anteckningar, referensgruppsmöten för sverigefinnar, , , , Faktablad Minoritetsreformen i Umeå kommun Fler ska få läsa nationella minoritetsspråk, pressmeddelande Regeringskansliet 2013 Förslag inför utarbetande av handlingsplan för det finska 2013, Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk Nationella minoriteter i förskola och skola, Skolverket 2011 Proposition 2013/2014:1 Förslag till statens budget 2014 Proposition 2013/2014:148 Vissa skollagsfrågor Protokollsutdrag Kommunstyrelsens arbetsutskott Fördelning av statsbidrag Reglemente för Umeå kommuns styrelser och nämnder Revitaliserande och språkstärkande åtgärder för de nationella minoriteterna i Umeå kommun med utgångspunkt i samiska och sverigefinska förjållanden. Barruk konsult, 2013 Skrivelse till regeringen angående nationella minoriteter och modresmål, för- och grundskolenämnden,