Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige. Fjärrvärme finns på 570 orter och de samlade leveranserna uppgår till cirka 50 TWh. Fjärrvärmen har fortfarande stor potential att växa vidare, till nytta för kunder, samhälle och miljö. Svensk Fjärrvärmes prognos, som bygger på enkäter till medlemsföretagen, pekar på att leveranserna år 2010 kommer att uppgå till cirka 60 TWh. Detta ger en årlig tillväxttakt på 2-3 procent. Utbyggnaden sker framförallt genom att förtäta befintliga fjärrvärmenät och genom att bygga små fjärrvärmenät i mindre samhällen, ofta kallat närvärme. Våra beräkningar visar att fjärrvärmen har potential att nå en marknadsandel om 75 procent av värmemarknaden. Detta motsvarar idag 80 TWh, men kan bli mindre i absoluta tal eftersom den totala värmemarknaden, beroende på växthuseffekten och energieffektiviseringar i fastighetsbeståndet, kan antas krympa. Om fjärrvärmen når denna fulla potential innebär det att cirka 15 TWh olja och 15 TWh elvärme kan ersättas med fjärrvärme. Den minskade oljeuppvärmningen skulle i så fall minska Sveriges koldioxidutsläpp med 6 procent. Eftersom el på den europeiska elmarknaden på marginalen produceras i kolkondensverk med låg effektivitet blir minskningen av de totala koldioxidutsläppen i Europa ännu större genom minskad eluppvärmning. Den prognos vi presenterar bygger på nuvarande energiskatter och andra spelregler på värmemarknaden. Det som kan hämma fjärrvärmens fortsatta utveckling är framförallt om prisreglering införs eller om energiskattesystemet utformas så att det missgynnar resurseffektiva system som fjärrvärme.

Fjärrvärmens idé är enkel och genial Där andra ser problem ser vi lösningar. Fjärrvärmeföretagen tar vara på resurser som andra inte vill ha, t ex grenar och toppar från skogen, avfall och spillvärme från industrier. Vi har möjlighet att använda många olika bränslen, vilket innebär flexibilitet för företaget och en stabil prisbild för kunden. För samhället och miljön är detta en långsiktigt hållbar lösning. Så här fungerar fjärrvärme Fjärrvärmens anläggningar är anpassade för att kunna elda många sorters bränsle. Värmen från pannan eller spillenergin hettar upp vatten, som genom rör i marken leds fram till fastigheten. Via en värmeväxlare kommer värmen in till det vattenburna värmesystemet i huset. Bekvämt för kunden och bra för miljön. Fjärrvärme idag Fjärrvärme finns på omkring 570 tätorter i Sverige och levererar ett klimatmässigt normalt år cirka 50 TWh värme, vilket motsvarar cirka 48 procent av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige. På ytterligare 160 tätorter planeras utbyggnad av fjärrvärme och möjligheterna till ännu större expansion finns eftersom 84 procent av svenskarna bor i tätorter. I Sverige finns det drygt 100 tätorter med fler än 10 000 invånare. Alla dessa har fjärrvärme. Andelen mindre tätorter som idag har ett fjärrvärmenät framgår av tabell 1. Fjärrvärmen växer Fjärrvärmen i Sverige har under lång tid vuxit stadigt. Vår prognos pekar på en fortsatt tillväxt på 2-3 procent årligen. Detta är baserat på att fjärrvärmen växer från cirka 50 TWh idag till cirka 60 TWh år 2010. Detta är möjligt framförallt genom att i högre utsträckning förtäta befintliga fjärrvärmenät samt att bygga små fjärrvärmenät i mindre samhällen, ofta kallat närvärme. Det som riskerar att hindra en utbyggnad av detta slag är om fjärrvärme utsätts för prisreglering eller om skattesystemet utformas så att det missgynnar resurseffektiva system som fjärrvärme. Och möjligheterna är ännu större Utöver prognosen har vi också beräknat den möjliga potentialen för fjärrvärme i Sverige på lite längre sikt. Dessa beräkningar visar att fjärrvärmen skulle kunna nå en marknadsandel om cirka 75 procent av värmemarknaden, vilket idag skulle motsvara leveranser om cirka 80 TWh. Detta är möjligt genom att: befintliga fjärrvärmenät förtätas och byggs ut ytterligare. närvärme byggs ut i alla tätorter. andelen värmeleveranser till industrin ökar. fler fastigheter i värmeglesa områden ansluts. Levererad fjärrvärme samt framtida prognos och potential Tabell 1 Tätortsstorlek Antal Har fjärrvärmenät > 10 000 inv. 107 100 % 3 000-10 000 228 80 % 200-3 000 1600 18% Källa: SCB och Svensk Fjärrvärme Källa: Svensk Fjärrvärme

Förtäta och bygg ut befintliga fjärrvärmenät Genom att förtäta och bygga ut befintliga fjärrvärmenät nås fler fjärrvärmekunder. Idag finns också flera goda exempel på städer som har kopplat samman fjärrvämenäten. Förutsättningarna för detta är bättre än på länge genom bland annat billigare rörläggning. Ett bra exempel är Lindesberg och Vedevåg där spillvärmen från massaoch kartongfabriken Assi Domän Frövi utnyttjas. Förutsättningarna för att utöka värmeunderlaget i områden med tillgång till spillvärme genom sammankopplingar förbättrar resurseffektiviteten också på nationell nivå. Sammankopplingen av fjärrvämenät ger möjlighet till större lönsamhet, lägre priser och utökad elproduktion i form av kraftvärme. Bygg närvärme i alla tätorter Den största expansionen inom fjärrvärme sker för närvarande inom det som ofta kallas närvärme. Närvärme är det samma som fjärrvärme, men skalan är mindre. Det handlar om små fjärrvärmeanläggningar som försörjer mindre samhällen eller bostadsområden. De flesta närvärmeanläggningar eldar biobränsle, men det kan även handla om att nyttja spillvärme från lokal industriverksamhet eller solvärme. Man tar helt enkelt vara på de lokala energiresurserna. Resurser som annars inte hade utnyttjats. Förbränning sker i en anläggning med pannor som har hög verkningsgrad och mycket god reningskapacitet. Genom att verkningsgraden är hög går det åt mindre bränsle. Att lokala bränslen används leder till minskade transporter, men ger också arbetstillfällen för människor på orten. Ett exempel på detta är skärgårdskommunen Vaxholm. Här produceras närvärme av förnybara trädbränslen samt halm och trädgårdsavfall. Öka värmeleveranserna till industrin Andelen värmeleveranser till industrin har goda förutsättningar att öka om fjärrvärmeleverantörerna får jämförbara skattemässiga villkor med industrins egna pannor. Anslut fler fastigheter i värmeglesa områden För att få fler fastigheter i värmeglesare områden att ansluta sig till fjärrvärme, främst småhus, pågår nu ett stort forskningsprojekt som Svensk Fjärrvärme finansierar tillsammans med Statens Energimyndighet. Målet är att sänka kostnaderna för att ansluta fastigheter i glesare bebyggelse. I första hand handlar det om att ansluta fler småhus, men också att etablera fjärrvärme i mindre tätorter. Projektet tar ett helhetsgrepp om fjärrvärmeaffären och ska se över kostnaderna inom teknik, upphandling, förvaltning och beteenden. Ett antal demonstrationsprojekt ska också genomföras. Total energianvändning för uppvärmning i olika typer av fastigheter år 2001 Källa: Statens Energimyndighet och SCB, EN 16 SM 0204 Andelar av värmemarknaden år 2001 samt prognos för fjärrvärmens andel år 2010 Källa: Svensk Fjärrvärmes prognos samt beräkningar på SCBs statistik EN 16 SM 0204.

Mer kraftvärme Sverige har mycket omfattande fjärrvärmenät men liten kraftvärmeproduktion, alltså samtidig produktion av el och fjärrvärme. En av anledningarna till detta är att att skattesystemet har varit ogynnsamt. De existerande fjärrvärmenäten ger redan idag en möjlig elproduktion från kraftvärme på cirka 20 TWh el, jämfört med dagens produktion på cirka 5 TWh. Om naturgas byggs ut och används i kraftvämeverken, eller på längre sikt förgasade biobränslen, så kan mer el produceras från varje fjärrvärmenät. Då är potentialen för elproduktion cirka 28 TWh. Utbyggnaden av fjärrvärmenäten gör att denna potential kan öka ytterligare. Sammanbundna värmenät optimerar systemen Genom att bygga ut fjärrvärmenäten och förtäta dem, så kan man även ställa om fjärrvärmeproduktionen. Framförallt ger det möjlighet till mer kraftvärmeproduktion, men potentialen för att utnyttja spillvärme som inte tas tillvara ökar också. Idag finns det drygt 30 fjärrvärmeföretag med kraftvärmeanläggningar i Sverige. Under vår, sommar och höst är uppvärmningsbehovet mindre eftersom det är varmare. Detta innebär även begränsningar av potentiell elproduktion. Genom att koppla samman fjärrvärmenät i kringliggande tätorter som inte har kraftvärme, skapas ett större värmeunderlag, vilket därmed möjliggör ökad elproduktion. En satsning på mer kraftvärme ger både mer el och fjärrvärme. Dessutom är elproduktionen från kraftvärme som högst när behovet är som störst under kalla vinterdagar. Det finns idag även flera exempel på samkörningsledningar. Detta optimerar systemet. Samkörningsledningar innebär att två närliggande orter, med olika typer av produktionsanläggningar sammanbinds med en ledning och produktionen utnyttjas därmed optimalt över året. Detta har exempelvis skett mellan Linköping och Mjölby som har gjort en sammankoppling på nära tre mil. Båda orterna har dock egna produktionsanläggningar, men framförallt så utnyttjas den avfallsbaserade kraftvärmeproduktionen i Linköping sommartid. Det ger tillgång till värme med lägre produktionskostnad för det anslutna nätet, eftersom bränslekostnaden för avfall är lägre än för de flesta andra bränslen. Mellan Linköping och Mjölby har dessutom flera mindre orter kunnat anslutnas längs fjärrvärmeledningen. En särskild rapport, "Svenska Värmenät" från Svensk Fjärrvärme belyser närmare möjligheterna att bygga samman fjärrvämenät runt om i Sverige. Fördelarna med fjärrvärme är många Det finns flera orsaker till att fjärrvärmen vuxit sig så stor i Sverige och att vi bedömer att den har stora möjligheter att fortsätta att växa. För kunderna är fjärrvärme prisvärt, enkelt och bekvämt. För Sverige innebär satsningar på fjärrvärme att förutsättningarna ökar för att nå klimatmålen och ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart energisystem. Dessutom är produktionen av fjärrvärme flexibel. 1980 var olja det dominerande bränslet i landets fjärrvärmeanläggningar, medan den idag är marginell och endast används när det är mycket kallt ute. Denna omställning har lett till minskningar av koldioxidutsläppen från uppvärmning med cirka 11 miljoner ton, vilket motsvarar 20 procent av de totala nuvarande utsläppen i Sverige. Idag består produktionen av en mix av ett 15-tal olika bränslen, där trädbränslen står för nära 30 procent och samtliga biobränslen inklusive avfall för nära 50 procent. Av den totala fjärrvärmeproduktionen kommer nära 80 procent från energi som inte skulle ha kommit till användning om fjärrvärmen inte funnits. Fjärrvärmeinvesteringar leder till att kraftvärmeunderlaget ökar, vilket kan ge mer el, men också till att avfallsproblemen minskar genom att lämpligt avfall kan förbrännas i anläggningar med mycket bra rening. Med fjärrvärme kan spillvärme från industrier tas tillvara, vilket effektiviserar industrins energianvändning och minskar miljöpåverkan. Fjärrvärmen kan i

framtiden även ge ökade möjligheter att framställa biodrivmedel i energikombinat. Minskande värmemarknad Den totala värmemarknaden omfattade enligt SCB år 2001 106 TWh. Under förutsättning att folkmängden inte ökar markant kan den totala värmemarknaden antas minska, genom att energieffektiviseringar sker i fastighetsbeståndet. Det är också mycket som talar för ett varmare klimat på grund av växthuseffekten. Detta kan innebära några graders temperaturhöjning i Sverige, vilket i sin tur leder till ett minskat uppvärmningsbehov. Elpriset förväntas öka de närmsta åren vilket kan leda till en reduktion av hushållsel och driftsel i landets alla fastigheter. Detta medför ett något ökat värmebehov. Värmebehovet kan även öka på grund av ökande lokalytor. Uppvärmningsbehovet påverkas också av olika beteendemönster i bostäder och på arbetsplatser. Vår prognos Underlaget i denna skrift bygger på en enkät till Svensk Fjärrvärmes alla medlemmar. Där har fjärrvärmeleverantören själv angivit hur mycket fjärrvärme som de uppskattningsvis säljer år 2010, baserat på vad vi vet idag (februari 2003) om marknad, skatter, skatteförslag med mera, som påverkar utbyggnad och försäljning. Utöver detta har vi undersökt hur mycket övrig småskalig fjärrvärme det finns i landets samtliga tätorter och hur mycket den troligtvis byggs ut, med samma premisser och med samma takt som medlemmarna angivit. Den långsiktiga potentialberäkningen bygger på att dagens fjärrvärmenät byggs ut till 100 procent av vad medlemmarna angivit som potentialen på orten samt att fjärrvärme byggs ut till cirka 80 procent i resterande tätorter. Beroende på omfattningen av den totala värmemarknaden kan potentialen variera i absoluta tal, medan den möjliga marknadsandelen bör förbli ungefär densamma.

Svensk Fjärrvärme 101 53 Stockholm Besöksadress: Olof Palmesgata 31, 6 tr Tel vxl. 08-677 25 50 www.fjarrvarme.org