Årligt statistikunderlag energi och klimat

Årligt statistikunderlag energi och klimat 214 Den stora omställningen Energikontoret Östra Götaland Gjuterigatan 1 582 73 Linköping info@energiost.se www.energiost.se

Innehåll Inledning... 3 Kort om olika enheter för energianvändning och klimatpåverkande utsläpp... 4 Växthusgasutsläpp... 5 Total energianvändning... 8 Elanvändning... 12 Oljeanvändning... 14 Bilanvändning... 17 Bilägande... 19 Kollektivtrafik... 21 Förnyelsebar energiproduktion... 22 Fjärrvärme... 23 Källförteckning... 25 2 2

Inledning Den här rapporten utgör ett årligt statistiskt underlag för arbetet med energi- och klimatfrågor i Östergötlands län och dess tretton kommuner. Rapportens innehåll 214 har tagits fram av Energikontoret Östra Götaland med stöd av Region Östergötland. Underlag och arbetsmetodik har arbetats fram inom projektet Regional samordning av energiindikatorer (RESAME) som avslutades 212. Resame ingick som en del i Regionförbundet Östsams arbete med att etablera en regional servicefunktion för analys och statistik och genomfördes i samverkan med Energikontoret Östra Götaland. Syftet med rapporten är att öka och sprida kunskapen om utveckling och nuläge avseende energianvändning och energieffektivisering inom olika sektorer, klimatpåverkande utsläpp och omställningen till förnyelsebara energikällor. Tanken är också att materialet ska underlätta kommunernas arbete med att revidera sina kommunala energiplaner. Rapporten vill visa på trender och storleksordningar, inte exakta siffror. Materialet uppdateras en gång per år av Energikontoret Östra Götaland, som äger materialet. Ett viktigt kriterium vid valet av indikatorer är att de ska vara jämförbara mellan kommuner, vilket förutsätter att statistiken bygger på en gemensam metodik. Statistik om kommunala förvaltningars energianvändning, som tas fram inom ramen för det kommunala energieffektiviseringsstödet, saknar i dagsläget en sådan jämförelsebarhet. Redovisade diagram och tabeller avser därför endast den geografiska kommunens energianvändning och klimatpåverkan. Den statistik som används kommer från Statistiska Centralbyrån (SCB), Länsstyrelsernas Regionala uppföljningssystem för miljömål (RUS), Energimyndigheten, Svensk Fjärrvärme och Östgötatrafiken. Uppgifter om leveranser av eldningsoljor och statistik över körsträckor för lastbilar har beställts från SCB. För transportsektorn har en ny metod utvecklats med utgångspunkt i SCB:s körsträckestatistik. Denna statistik beskriver bränsleförbrukning och utsläpp utifrån i vilken kommun fordonen hör hemma i, oavsett i vilken kommun fordonet har kört. Nationell statistik för transportsektorn bygger på mängden sålt fordonsbränsle vid bensinstationer (för energianvändning) och flödesmätningar på olika vägstråk (för utsläpp). Konsekvensen blir att trendutvecklingen till stor del speglar mängden genomfartstrafik som går genom kommunerna. I kommunalt och regionalt energi- och klimatstrategiskt arbete är möjligheten att påverka genomfartstrafiken liten. Att sätta upp mål och följa upp åtgärder med den officiella statistiken beskriver därmed inte hur transportbeteendet bland kommunens invånare och verksamheter förändras, vilket är problematiskt. Att räkna energianvändning och utsläpp för transporter utifrån körsträckor skalar bort genomfartstrafiken och ger därmed en mer relevant och tillförlitlig bild. Den körsträckebaserade metoden rekommenderas för alla typer av kommunalt energi- och klimatstrategiskt arbete. När den körsträckebaserade metoden används i rapporten benämns den som transporter utifrån körsträckor. Den nationella statistiken för transporter redovisas endast i ett fåtal diagram, med syftet att: a) visa på skillnaden mellan de två metoderna och b) för att redovisa växthusgasutsläpp för alla typer av gaser, då en sådan beräkning ännu inte är möjlig med den körsträckebaserade metoden. All bakomliggande statistik som presenteras finns framöver tillgänglig hos Energikontoret Östra Götaland och överlämnas på förfrågan. Det är även möjligt att få diagrammen i digital form. För mer information Jenny Lundgren, Energikontoret Östra Götaland, 13-29 9 94 3 3

Kort om olika enheter för energianvändning och klimatpåverkande utsläpp De enheter som används för att beskriva mängden använd energi och utsläpp av klimatpåverkande gaser kan emellanåt upplevas som abstrakta och svåra att ta till sig. För att underlätta tolkningen av de siffror som diskuteras i rapporten ges nedan exempel på hur mycket energianvändning och utsläpp några vardagliga aktiviteter i våra liv motsvarar. Energi Energi som begrepp används för att beskriva mängden arbete som behövs för att åstadkomma en rörelse eller en förändring. Energi kan inte skapas eller förstöras utan enbart omvandlas mellan olika former, som exempelvis solstrålning, massa, el och värme. Att tala om produktion och konsumtion är därför inte helt korrekt, men används ändå ofta för att förenkla beskrivningen av energifrågor. För att ange mängden energi som använts mäter man i vardagliga sammanhang i enheten wattimmar. En wattimme är lika med 1/1 kilowattimmar (kwh), som i sin tur är lika med en 1/1 megawattimmar (MWh). Exempel 1 kwh Belysning med tio 4 watts glödlampor under 2 ½ timme 1 MWh Mängden energi som finns i 113 l bensin 2 kwh = 2 MWh Genomsnittlig uppvärmning av ett medelstort småhus i Sverige under ett år Klimatpåverkande utsläpp Koldioxidekvivalenter En enhet som räknar samman alla typer av klimatpåverkande utsläpp till en motsvarande mängd koldioxid. Olika typer av klimatpåverkande utsläpp, exempelvis metan, har olika stor effekt på den globala temperaturförändringen och motsvarar därför varierande mängder koldioxid. I fallet med metan är uppvärmningseffekten ungefär 21 gånger så kraftig som för motsvarande mängd koldioxid. Exempel 1 2 ton koldioxidekvivalenter/ år Nivå för växthusgasutsläpp/capita som globalt måste nås för att undvika farliga klimatförändringar, naturvardsverket.se 2,6 ton/år Koldioxidutsläpp från en genomsnittlig bensinbil i Östergötland under ett år 4 4

Växthusgasutsläpp 35 Växthusgasutsläpp i olika sektorer, Östergötlands län 3 25 2 15 1 5 199 2 25 26 27 28 29 21 211 212 Avfall och avlopp Industriprocesser Lösningsmedelsanvändning Arbetsmaskiner Tot Jordbruk Transporter Energiförsörjning Figur. 1. Växthusgasutsläpp i Östergötlands län uttryckt i koldioxidekvivalenter enligt officiell, nationell statistik. Fördelning efter sektorer. Källa: RUS Figur 1 visar utvecklingen 199-212 av de totala växthusgasutsläppen från olika sektorer i Östergötlands län. I sektorn energiförsörjning ingår levererad energi från el- och värmeverk, panncentraler, bränslehantering och energianvändning från egna uppvärmningskällor (ex. pelletspannor). Sektorn industriprocesser omfattar endast utsläpp som uppstår i själva processen, exempelvis vid en kemisk reaktion mellan olika ämnen. De totala utsläppen var lägre år 212 än 199. Efter flera års gradvisa utsläppsminskningar vände utsläppen år 21 tydligt uppåt igen för att återigen sjunka något 212. Ökningen 21 skedde nästan uteslutande inom energiförsörjningssektorn (+224 ton). En förbättrad ekonomisk konjunktur som genererar större produktionsvolymer inom industrin är troligen en del av förklaringen till sektorns utsläppsökning under 21. Vid en jämförelse med börsutveckling i Sverige under samma tidsperiod kan man se att kurvan för den följer samma mönster som växthusgasutsläppen. 5 5

Koldioxidutsläpp, na;onell sta;s;k ton/år 1 4 1 2 1 8 6 4 2 199 25 21 211 212 Kommun Figur 2. Totala koldioxidutsläpp enligt officiell, nationell statistik. Utveckling 199-212. Källa: RUS Figur 2 illustrerar utvecklingen av koldioxidutsläpp sedan 199 i länets kommuner enligt den nationella statistiken, där genomfartstrafikens utsläpp ingår. Växthusgasutsläppen har sedan 199 minskat i de flesta av länets kommuner. I Norrköping ingick inte energiförsörjningssektorn år 199, vilket gör att utsläppen ser lägre ut än de egentligen var. Totalt sett är utsläppen naturligt nog högst i kommuner med det största invånarantalet och lägst i de minsta kommunerna. Ödeshög och Mjölby har enligt den nationella statistiken höga utsläpp i relation till sin befolkningsstorlek, vilket beror på att den nationella metoden inkluderar genomfartstrafik. Eftersom E4:an går genom dessa kommuner får det stora utslag i statistiken. Trafiken på E4:an får inte lika stort genomslag i Linköping och Norrköping eftersom dessa kommuner har betydligt fler invånare. Den nationella utsläppsstatistiken bör endast användas för jämförelser med riket och kommuner utanför Östergötlands län. I övrigt ger statistiken i figur 3 en mer relevant och tillförlitlig bild av utsläppens utveckling i kommunerna. 7 6 5 Koldioxidutsläpp. Beräknade värden ton/år 4 3 2 1 25 27 21 211 212 Kommun Figur 3. Totala koldioxidutsläpp då utsläpp för transportsektorn beräknas utifrån körsträckor. Utveckling 25-212. Källa: Beräknat utifrån statistik från SCB och RUS. 6 6

Figur 3 visar storleken på de totala koldioxidutsläppen när transportsektorns utsläpp räknas efter storleken på fordonens körsträckor. Utsläppen tillfaller med metoden den kommun där fordonen är registrerade, oavsett i vilken kommun de har körts. Statistiken ger en mer relevant bild över kommunens negativa klimatpåverkan än den officiella statistiken i figur 2, eftersom den beskriver trendutveckling för utsläpp som kommunen har en möjlighet att påverka. Utsläppen för Ödeshög och Mjölby blir lägre jämfört med den nationella statistiken. Koldioxidutsläppen totalt ligger i de flesta kommuner på en lägre nivå 212 än 21 vilket kan hänvisas till konjunkturen som följer samma linje. För Linköping och Norrköping skedde år 211 en rejäl utsläppsminskning jämfört med året innan. Norrköping och Linköping har de största utsläppsmängderna och Ydre och Ödeshög har de minsta koldioxidutsläppen. Koldioxidutsläpp/invånare, beräknade värden ton/invånare och år 1, 8, 6, 4, 2,, 25 21 211 212 Kommun Figur 4. Koldioxidutsläpp/invånare när transportsektorn räknas utifrån fordonens körsträckor. Utveckling 25-212. Källa: Beräknat utifrån statistik från SCB och RUS. Figur 4 visar storleken på koldioxidutsläppen/invånare som kommunens invånare och verksamheter har gett upphov till. Statistiken är densamma som i fig. 3 dividerat med kommunernas invånarantal. I de flesta kommuner minskade utsläppen per invånare under 212. I en kommun, Mjölby, ökade utsläppen. Boxholm har de högsta per capita-utsläppen av koldioxid i länet, vilket beror på energiintensiva industriella verksamheter. Även Norrköping och Kinda sticker ut med högre koldioxidutsläpp per invånare än övriga kommuner. Motala har lägst koldioxidutsläpp i länet år 212 med 2,1 ton/invånare och år. För hela Östergötlands län var per capita-utsläppen år 212, 3,5 ton/invånare och år, vilket är lägre än året innan. Enligt ny klimatforskning krävs att utsläppsnivån per capita globalt sjunker till 1 ton koldioxidekvivalenter 1 /capita och år. Ingen kommun i Östergötland kan därför ännu betraktas som hållbar ur klimatsynpunkt. 1 I koldioxidekvivalenter ingår även andra växthusgaser än koldioxid, exempelvis metan och lustgas. Eftersom dessa inte ingår kommer koldioxidutsläppen förmodligen att behöva vara lägre än 1 ton/capita. 7 7

Total energianvändning Tabell 1. Energianvändning i olika sektorer i Östergötlands län 199, 25 och 212. Energianvändning för transporter räknat utifrån körsträcka. Källa: SCB samt beräkningar utifrån SCB:s körsträckestatistik. Östergötlands län Energianv. 199 Energianv. 25 Energianv. 212 Förändring 199-212 Förändring 25-212 Jordbruk,skogsbruk,fiske 489759 4356 417164-73 -18 Industri, byggverks. 6392857 sekretess sekretess sekretess Offentlig verksamhet 951116 918299 9691-5 -18 Transporter (utifrån körsträckor) saknas 278228 27131 saknas -7 Övriga tjänster 143971 146312 1723447 679 26 Hushåll 3966396 371284 369921-267 -13819 Totalt saknas sekretess sekretess sekretess sekretess Tabell 1 ger en överblick av energianvändningen och dess utveckling inom olika sektorer i Östergötlands län. Transportsektorn är räknad utifrån de östgötska fordonens körsträckor. Den största energianvändningen sker inom industrin, följt av hushållssektorn och transportsektorn. Energianvändningen inom sektorer hushåll, jordbruk, skogsbruk och fiske och offentlig verksamhet är lägre idag än år 199. Övriga tjänster innefattar bland annat handels- och kontorsverksamheter. Data för transportsektorn enligt vald beräkningsmetod saknas år 199. Troligtvis har transporternas energianvändning ökat. Räknat från 25 har energianvändningen endast ökat i sektorn övriga tjänster. Inom övriga sektorer har energianvändningen minskat. 25 2 Ödeshög Tusentals MWh/år 15 1 5 Ydre Boxholm Valdemarsvik Vadstena 25 26 27 28 29 21 211 212 Figur 5. Energianvändning exklusive industri och byggverksamhet i Östergötlands mindre kommuner. Utveckling 25-212. Källa: SCB samt beräkningar utifrån SCB:s körsträckestatistik. Figur 6. Energianvändning exklusive industri- och byggverksamhet i Östergötlands mindre kommuner. Utveckling 25-212. Källa: SCB samt beräkningar utifrån SCB:s körsträckestatistik. 8 8

Tusental MWh/år 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Åtvidaberg Finspång Söderköping Motala Mjölby Kinda 25 26 27 28 29 21 211 212 Tusentals MWh/år 35 33 31 29 27 25 23 21 19 17 15 25 26 27 28 29 21 211 212 Linköping Norrköping Figur 7. Energianvändning exklusive industri- och byggverksamhet i Linköpings och Norrköpings kommun. Utveckling 25-212. Källa: SCB samt beräkningar utifrån SCB:s körsträckestatistik Figur 5-7 visar utvecklingen av den totala energianvändningen i länets kommuner 25-212. Värden saknas för Finspångs och Norrköpings kommuner på grund av sekretesskyddade uppgifter. I statistiken ingår sektorerna Transporter, Hushåll, Övriga tjänster (eg. servicesektorn), Jordbruk, skogsbruk och fiske samt offentlig verksamhet. Transportsektorn är beräknad utifrån fordonens körsträckor. Sektorn industri- och byggverksamhet har exkluderats eftersom statistiken är sekretesskyddad för många av kommunerna. Att vissa år saknas för vissa kommuner beror även det på att uppgiften är sekretesskyddad. Energianvändningen utanför industrisektorn har efter några år med en uppåtgående trend minskat. Nivån är år 212 ungefär samma som år 25. Andel av energianvändning inom olika sektorer, exkl. industrin 9 9

Mjölby 35% 36% 8% 9% 12% Vadstena 29% 37% 16% 1% 9% Motala 32% 41% 5% 9% 13% Söderköping Norrköping 33% 27% 36% 44% 3% 1% 8% 6% 25% 9% Slutanv. Transporter (uzfrån körsträckor) Linköping Valdemarsvik Finspång 27% 29% 29% 4% 46% 43% 2% 12% 11% 5% 6% 19% 7% 8% 16% Hushåll Slutanv. jordbruk,skogsbruk,fiske Åtvidaberg Boxholm 33% 33% 42% 48% 5% 7% 13% 6% 3% 1% Slutanv. offentlig verksamhet Kinda 36% 4% 12% 5% 7% Slutanv. övriga tjänster Ydre 35% 45% 11% 5% 4% Ödeshög 29% 37% 17% 4% 13% Östergötlands 29% 39% 4% 1% 18% % 2% 4% 6% 8% 1% Figur 8. Andel av total energianvändning exklusive industri- och byggverksamhet inom olika samhällssektorer år 212. Transportsektorn räknat utifrån fordons körsträckor. Källa: SCB samt beräkningar utifrån SCB:s körsträckestatistik. Figur 8 ger en ögonblicksbild av vilka sektorer som, bortsett från sektorn industri- och byggverksamhet, står för den största delen av energianvändningen i de olika kommunerna. Hushållssektorn är den sektor med den största energianvändaren i samtliga kommuner. I Vadstena och Ödeshög sker en ovanligt stor andel av energianvändningen inom sektorn jordbruk, skogsbruk och fiske (16-17 procent). I Norrköping och Linköping sker en jämförelsevis stor andel av energianvändningen i sektorn Övriga tjänster, där olika handels- och serviceföretag ingår. Skillnaderna mellan kommunerna kan till stor del förklaras av hur kommunernas näringslivsstruktur ser ut, samt deras geografiska läge i regionen avseende tillgänglighet till service och kommunikationer. 1 1

Slutanvändning av energi och regional ekonomisk ;llväxt, Östergötland 15 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Index slutanvändning av energi. Index BRP, 21 års priser Figur 9. Utveckling i Östergötlands län 2-212 av total energianvändning enligt SCB:s statistik och bruttoregionalprodukt (BRP) i indexerade tal. Avser Östergötlands län. Källa: SCB Figur 9 jämför trendutvecklingen mellan den totala energianvändningen och den ekonomiska tillväxten, mätt som utveckling av bruttoregionalprodukten (BRP). Bruttoregionalprodukten har justerats för inflation och anges i 213 års priser. Som basår används år 2, där både energianvändningen och BRP sätts till utgångsvärdet 1. Den förändring som beskrivs är procentuell. Ett indexvärde på 11 innebär exempelvis en ökning med 1 procent jämfört med basåret. Energianvändningen ligger år 211 på ungefär samma nivå som år 2, medan storleken på den regionala ekonomin har vuxit med 2 procent. Eftersom figur 5-7 visar att energianvändningen exklusive industrin ökat i de flesta kommuner är det inom sektorn industri- och byggverksamhet som energianvändningen minskade 2-29. Troliga förklaringar är konjunktursvängningar i ekonomin, att energianvändningen generellt har blivit effektivare än tidigare, samt att tillverkningsindustrin i allt större grad har flyttat sin produktion utomlands. Utflyttning av verksamheter leder ur ett globalt perspektiv inte till minskad energianvändning och utsläppsminskningar. Det är också framförallt inom industrin som energianvändningen har ökat under 21 för att sedan följa konjunkturen och minska under 211. Studier utförda av Naturvårdsverket och Uppsala Universitet tyder på att utsläpp av koldioxid ur ett konsumtionsperspektiv (inräknat vår import men med avdrag för vår export) på nationell nivå är högre än ur ett produktionsperspektiv och har en negativ utvecklingstrend. 11 11

Elanvändning Elanvändning/invånare 212 3, 25, Elanvändning/invånare 2, 15, 1, Elanvändning exkl. industrin/invånare 5,, Figur 1. Elanvändning per invånare i Östergötlands kommuner 212, totalt och exklusive industrin. Jämförelse med genomsnitt i Östergötlands län och riket. Källa: SCB Figur 1 ger en ögonblicksbild av elanvändningens storlek per invånare, inklusive och exklusive industri- och byggverksamhet. Östergötland har år 212 en något högre genomsnittlig elanvändning än riket. Lägg märke till den stora skillnaden i jämförelse mellan kommunerna beroende på om industrin är inräknad eller inte. Norrköping hade den högsta elanvändningen per invånare totalt sett, men en medelhög elanvändning om industrisektorn exkluderas. Även Finspång har en hög elanvändning per invånare inräknat industrisektorn men en relativt sett låg elanvändning bortsett från industrin. Lägst elanvändning per invånare 212 hade Linköping, både med och utan industrisektorn inräknat. Att minska elanvändningen är angeläget eftersom elproduktion både sker med förnyelsebara bränslen och med icke förnyelsebara bränslen. 12 12

Elanvändning exkl. industrin, mindre kommuner Tusentals MWh/år 14 12 1 8 6 4 2 Söderköping Kinda Boxholm Ödeshög Valdemarsvik Åtvidaberg Ydre 199 1995 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Figur 11. Utveckling 199-212 av elanvändning exklusive industrin i Östergötlands mindre kommuner. Värden för Åtvidaberg, Kinda och Valdemarsvik redovisas ej på grund av felaktigheter i statistiken. Värden som inte redovisas för Boxholm är sekretesskyddade. Källa: SCB 4 35 Elanvändning exkl. industrin, medelstora kommuner Tusental MWh/år 3 25 2 15 1 5 199 1995 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Finspång Mjölby Motala Figur 12. Utveckling 199-212 av elanvändning exklusive industrin i Östergötlands medelstora kommuner. Källa: SCB 13 13

Tusental MWh/år 14 12 1 8 6 4 2 Elanvändning exkl. industrin. Stora kommuner 199 1995 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Linköping Norrköping Figur 13. Utveckling 199-212 av elanvändning exklusive industrin i Linköpings och Norrköpings kommuner. Källa: SCB Figur 11-13 visar trendutvecklingen för elanvändningen exklusive industrin uppdelat på mindre, medelstora och stora kommuner. Fel i statistiken under 23-26 förekommer förmodligen för Valdemarsvik, Kinda och Åtvidaberg och redovisas därför inte. Även för Boxholm är tillförlitligheten i trendutvecklingen osäker. Felen i statistiken kan bero på att vissa objekt vissa år ingår och vissa år inte rapporteras in, samt att objekt vissa år rapporterats tillhöra en annan kommun än tidigare år. Elanvändningen ligger generellt på ungefär samma nivå idag som år 199 även om kurvorna vänt neråt igen efter 21. En ökning av elanvändningen sedan år 199 kan ses i Linköping, Norrköping och Mjölby. Dessa tre kommuner har samtliga haft ett ökande invånarantal de senaste åren. Oljeanvändning MWh/år 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Ödeshö g Ydre Eldningsolja 213 per kommun Kinda Boxhol m Åtvidab erg Finspån g Figur 14. Levererad mängd eldningsolja till Östergötlands kommuner år 213. Källa: SCB (KOMOLJ) Figur 14 visar den levererade mängden av eldningsolja 1 (villaolja) och eldningsolja 2-6 (tunga oljor) i Östergötlands olika kommuner år 213. Statistiken i diagrammet inkluderar samtliga sektorer. Användning av villaolja förekommer i samtliga kommuner. Sju av tretton kommuner har emellertid en mycket liten oljeanvändning. Finspång har en stor användning av villaolja jämfört med övriga kommuner med jämförbar befolkningsstorlek. Tung eldningsolja användes år 213 i Linköping, Norrköping, Boxholm, Mjölby och Motala. Valdem arsvik Linköpi ng Norrkö ping Söderk öping Motala Vadste na Mjölby Eldningsolja 1 2 896 3 735 5 236 57 2 159 45 116 1 999 38 481 166 71 6 82 22 6 9 814 16 641 Eldningsolja 2-6 95 424 188 594 236 349 2 187 2 641 14 14

Mjölby Vadstena Motala Söderköping Norrköping Linköping Valdemarsvik Finspång Åtvidaberg Boxholm Kinda Ydre Ödeshög Östergötlands län 1% 1% 4% 9% 5% 14% 8% 19% 16% 16% 17% 15% % 4% 5% 4% 29% 3% 41% 7% % 4% 5% 11% 14% % 3% 6% 14% % 1% 18% 12% % 9% 51% 3% 34% % 8% 74% 13% % 14% 5% 4% % 3% 2% 12% % 4% 5% 15% % 1% 4% % 2% 4% 6% 8% 1% Figur 15. Andel av eldningsolja 1 som används inom olika sektorer år 213. Källa: SCB (KOMOLJ) 12% Figur 15 ger en bild av vilka sektorer som står för den största delen av användningen av eldningsolja 1 (= villaolja). Statistiken är inköpt från SCB och finns inte i de öppna databaserna. Vid tolkning bör man tänka på att den största mängden av oljeanvändningen i Östergötlands län består av eldningsolja 2-6 (se fig. 14). På grund av sekretessbestämmelser går denna statistik inte att få uppdelad på sektorer, men tidigare statistik visar att industrier, el- och värmeverk är helt dominerande i användningen av dessa oljor. Den sektorsvisa fördelningen av oljeanvändningen ser mycket olika ut i kommunerna. Finspång, Norrköping och Söderköping hade år 213 en förhållandevis hög andel av användningen inom servicesektorn (= övriga fastigheter). Linköping, Mjölby och Boxholm hade den minsta andelen olja inom service. Inom Jordbruk, skogsbruk och fiske hade Ödeshög och Boxholm en förhållandevis hög oljeanvändning. I de flesta kommuner står hushållen för en mycket liten andel av användningen och högst andel finns i Åtvidaberg med 22 %. 54% % 15% 22% 15% 6% 15% 58% 8% 25% 21% 28% 62% 13% 64% 8% 4% 14% 15% 5% 2% 1% % 1% 16% % 8% 47% 34% 24% 24% 22% 23% 21% 28% 13% 15% Jordbruk, skogsbruk, fiske Industri El- och värmeverk Offentlig förvaltning Bostadshus Övriga faszgheter Övrigt ( bl.a. inrikes sjöfart, byggverksamhet, lagerverksamhet) 1 6 1 4 C Tusental MWh/år 1 2 1 8 6 4 2 Eldningsolja 1 MWh Eldningsolja 2-6 MWh 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Figur 16. Levererad mängd eldningsoljor till Östergötlands län. Utveckling 25-213. Källa: SCB (KOMOLJ); SMHI 15 15

Figur 16 visar utvecklingen av mängden levererad eldningsolja 1 (villaolja) och eldningsolja 2-6 (tung olja) i Östergötlands län. Tunga oljor används i större utsträckning än villaolja i länet. Tre kommuner Linköping, Norrköping och Boxholm - står för ca 99 procent av länets totala användning av tung olja. Användningen sker till allra största delen inom industrier och el- och värmeverk och har minskat under det senaste året. Även mängden levererad villaolja har minskat 213 och är fortfarande lägre än år 25. 3 25 Eldningsolja 1 i hushåll 2 15 1 5 25 28 212 213 Figur 17. Användning av eldningsolja 1 per hushåll. Källa: SCB (KOMOLJ) Figur 17 visar hur mängden levererad eldningsolja 1 (=villaolja) till hushåll har utvecklats sedan 25. Statistiken sätts i förhållande till hur många hushåll som finns i de olika kommunerna. Ett hushåll definieras som ett boende med egen ingång till det fria (trapphus eller egen dörr) och som är avsedd att användas som bostad. Mängden levererad eldningsolja till hushållsektorn har minskat kraftigt i samtliga kommuner. Stigande världsmarknadspriser har gjort att allt fler hushåll konverterar bort sina oljepannor till andra uppvärmningssystem, som exempelvis värmepumpar, fjärrvärme eller pelletspannor. Norrköping har 213 den största levererade mängden villaolja per hushåll medan Ödeshög och Boxholm har den lägsta. Samtliga kommuner har haft en stor minskning av eldningsolja per hushåll sedan 25. 16 16

Bilanvändning Samband mellan bilanvändning och befolkningstäthet Körsträcka/invånare 9 85 8 75 7 65 6 55 5 Ydre Ödeshög Kinda Valdemarsvik Boxholm Åtvidaberg Söderköping Finspång Mjölby Vadstena Motala Förklarad variazon = 82 % Norrköping Linköping 2 4 6 8 1 12 Befolkningstäthet Kommuner Figur 18. Linjärt regressionsdiagram över sambandet mellan körsträcka/invånare med personbil och kommunernas befolkningstäthet. Statistiken avser år 213. Källa: SCB Figur 18 undersöker sambandet mellan en kommuns befolkningstäthet och körsträcka/invånare med personbil. Om den raka linjen (Linjär) förklarar en stor andel av variationen i körsträcka/invånare mellan kommunerna så är sambandet mellan befolkningstäthet och körsträcka/invånare starkt. Variationen i befolkningstäthet mellan kommunerna förklarar 82 procent av variationen i körsträcka/invånare mellan kommunerna, vilket indikerar ett starkt samband. En förklaring är att invånare i mer glesbefolkade kommuner har längre till olika servicefunktioner som arbete, skola, affärer, fritidssysselsättningar och liknande. Dessutom är tillgängligheten och turtätheten i kollektivtrafiken oftast sämre i glesa kommuner än i mer tätbefolkade kommuner. Befolkningstäthet per kommun är inte ett perfekt mått i sammanhanget eftersom kommuner kan ha en (eller flera) tätbefolkade orter och en stor yta glesbefolkade bygder. Trots denna brist ger det ändå en fingervisning om betydelsen av kommuners geografiska förutsättningar för skillnader i individers bilanvändning. Den totala mängden bilanvändning är emellertid betydligt större i stora kommuner än i små kommuner (se fig. 19). 17 17

Körsträcka per invånare med personbil, små och mindre kommuner mil/invånare 9 85 8 75 7 65 6 55 5 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 År Ödeshög Ydre Kinda Boxholm Åtvidaberg Valdemarsvik Söderköping Vadstena Riket Figur 19. Körsträcka/invånare med personbil i Östergötlands mindre kommuner. Utveckling 1999-213. Källa: SCB. Körsträcka per invånare med personbil, medelstora och stora kommuner mil/invånare 8 75 7 65 6 Finspång Linköping Norrköping Motala Mjölby 55 5 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Östergötlands län Riket Figur 2. Körsträcka/invånare med personbil i Östergötlands medelstora och stora kommuner samt genomsnittet i Östergötlands län. Utveckling 1999-213. Källa: SCB Figur 19 och figur 2 illustrerar trendutvecklingen för användning av personbil 1999-213, mätt som körsträcka per invånare. Statistik från SCB saknas för åren 21-24 samt 26-27. Generellt har samtliga kommuner i länet haft en liknande trendutveckling. Utvecklingen följer genomsnittet i riket. Linköping och Norrköping har en lägre körsträcka med personbil/invånare än snittet i riket, medan övriga kommuner ligger över rikets genomsnitt. Mellan 1999-27/28 ökade körsträckan/invånare för att sedan år 28 ha börjat avta eller minska. En delförklaring kan vara den svaga ekonomiska konjunkturen, vilket leder till högre arbetslöshet och färre pendlings- och arbetsresor. Andra möjliga förklaringar skulle kunna vara ett högre bränslepris och en generationsväxling med andra attityder till bilåkande bland yngre än bland äldre individer. 18 18

Andel förnyelsebar energi i transportsektorn, Östergötland 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Förnyelsebar energi Fossil energi Figur 21. Andel förnyelsebar energi i transportsektorn,östergötland. Utveckling 25-213. Källa: SCB. Marknadsandelarna för förnyelsebara energikällor i vägtransporternas drivmedel ökar sakta. År 213 bestod 11 procent av det använda fordonsbränslet av förnyelsebara energikällor. Ökningen har flera orsaker. En viktig del är låginblandningen av biodiesel i diesel ökat. Även flera personbilar som går på E85 och biogas samt att fler av Östgötatrafikens bussar går på biogas än tidigare har bidragit till utveckölingen. Bilägande Antal personbilar Personbilar/1 inv. 7 6 5 4 3 2 1 1974 199 211 212 213 Kommun Figur 22. Utveckling 1974-213 av antalet registrerade personbilar per 1 invånare i Östergötlands kommuner. Jämförelse med länets och rikets genomsnitt. Källa: Trafikanalys Figur 22 beskriver hur bilägandet per 1 invånare har förändrats i Östergötlands kommuner. Bilägandet i hela Östergötlands län ökat med ca 4 procent sedan 1974. I elva av tretton kommuner finns ungefär femhundra bilar registrerade per 1 invånare, eller en halv bil per person. I Linköping och Norrköping finns ungefär,4 bilar per person. Bilägandet var år 1974 högre i Linköping och Norrköping än i flera av de mindre kommunerna. Det är framförallt efter år 199 som skillnaden mellan dessa större kommuner och övriga kommuner har uppstått. Sett till antalet bilar totalt finns emellertid det största antalet i Linköping och Norrköping. 19 19

1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Laddhybrider och rena elbilar Elhybrider Gasbilar E85/hybridbilar Dieselbilar Bensinbilar Figur 23. Utveckling 2-213 av andelen fordon med olika bränsleslag. Källa: Trafikanalys. Figur 23 visar hur andelen personbilar med olika bränsletyper registrerade i Östergötlands län har utvecklats 2-213. Diagrammet visar en tydlig trend i en minskande andel bensindrivna personbilar och en ökad marknadsandel för framförallt dieseldrivna bilar, men även E85/E85-hybrider. Antalet gasdrivna bilar har också tagit marknadsandelar, men i en betydligt mindre utsträckning än dieselbilar och E85/E85- hybrider. Andelen el- och el/laddhybridfordon är fortfarande mycket liten. Det totala antalet bensinbilar i Östergötland ökade fram till 25, för att därefter minska årligen. Totala antalet dieselbilar har ökat sedan 21. Antalet etanol- och biogasbilar började öka på allvar under 22. Bilinnehav eper bränsletyp 213 Östergötlands län Mjölby Vadstena Motala Söderköping Norrköping Linköping Valdemarsvik Finspång Åtvidaberg Boxholm Kinda Ydre Ödeshög 71,% 72,2% 67,3% 73,3% 71,% 72,% 68,7% 7,9% 74,1% 72,3% 73,1% 71,8% 63,8% 7,4% 22,% 22,1% 27,% 2,7% 22,6% 2,7% 23,% 23,% 19,5% 22,3% 22,2% 23,4% 3,8% 25,9% 5,4% 4,1% 4,8% 4,6% 5,3% 5,9% 5,7% 5,6% 5,8% 4,6% 3,8% 4,2% 5,3% 3,1% Bensin Diesel Etanol/ etanolhybrid Gas Elhybrider Laddhybrider och rena elbilar % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 1% Figur 24. Andel bilar med olika bränsleslag i Östergötlands kommuner år 213. Källa: Trafikanalys. Figur 24 visar hur bilägandet av personbilar med olika drivmedel ser ut i de olika kommunerna år 213. Variationen mellan kommunerna är liten. Ydre kommun har en något högre andel dieseldrivna fordon än övriga kommuner. I Linköping och Norrköping finns en större andel gasdrivna fordon än i övriga kommuner. Andelen gasbilar av den totala fordonsparken är emellertid fortfarande litet bland samtliga kommuner. 2 2

Kollektivtrafik Kollek;vtrafikresenärer/invånare i tätortstrafik Antal resenärer per nivånare 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Linköping Norrköping Motala Finspång Tätort Mjölby Åtvidaberg Genomsniht, kommuner med tätortstrafik 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Figur 25. Antal påstigande kollektivtrafikresenärer i tätortstrafik/invånare i kommun. Utveckling 25-213. Källa: Östgötatrafiken. Figur 25 beskriver utvecklingen av antalet påstigande resenärer i tätortstrafiken per invånare i tätorten i de kommuner där tätortstrafik finns. Att dividera antalet resenärer med tätortens invånarantal ger en bild av resandets utveckling i relation till om befolkningen i orten ökar eller minskar. Antalet påstigande resenärer har sedan 25 ökat i Norrköping, Linköping och Mjölby. I Motala, Åtvidaberg och Finspång har resandet minskat. Den största minskningen av dessa tre kommuner har skett i Åtvidaberg. Tabell 2. Antal påstigande kollektivtrafikresenärer (1-tal) på regionala linjer. Källa: Östgötatrafiken. 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Finspång-Linköping 19 2 188 27 16 11 114 117 13 Finspång-Norrköping 536 564 595 644 66 581 585 613 613 Kisa-Rimforsa-Linköping 353 36 364 381 376 364 383 411 412 Kustpilen 83 71 68 72 62 65 97 83 7 Linköping-Norrköping buss 212 227 235 253 249 35 351 59 68 Mjölby-Vadstena 92 95 95 11 9 83 88 81 83 Motala-Linköping 658 685 76 742 711 694 728 733 619 Vadstena-Linköping 51 53 51 58 56 52 53 56 24 Vadstena-Motala 163 17 179 178 156 137 139 141 134 Valdemarsvik-Söderköping- Norrköping 721 71 746 786 715 678 67 66 655 Åtvidaberg-Linköping 382 389 377 388 371 345 356 383 389 Ödeshög-Mjölby-Linköping 136 135 133 141 132 119 123 125 126 Österbymo-Tranås 11 12 11 12 94 84 74 76 72 Östgötapendeln 2192 2341 2433 2641 2555 2292 2414 2662 32 Totalt 5879 612 6271 6694 6333 59 6175 665 691 Tabell 2 återger hur resandet med kollektivtrafik på regionala stråk har utvecklats 25-213. Generellt går resandet upp och ner i vågor. En ökning har skett på expressbusslinjen mellan Linköping-Norrköping liksom på Östgötapendeln. Resandet minskar på linjerna mellan Österbymo- Tranås samt mellan Finspång-Linköping. 21 21

Förnyelsebar energiproduktion 2 18 16 VindkraPsproduk;on under er normalår MWh/år 14 12 1 8 6 4 2 23 27 28 29 21 211 212 213 Mjölby Motala Vadstena Ödeshög Linköping Figur 26. Antal MWh producerad vindkraftsel i Östergötlands kommuner. Utveckling 23-213. Källa: Energimyndigheten. Figur 26 illustrerar utvecklingen av vindkraftsproduktionen i de kommuner i Östergötland där vindkraftverk finns. I statistiken inkluderas endast verk som är inkopplade på elnätet. Gårdsbaserade verk ingår inte i statistiken. Enligt Agro Östs kartläggning av förnyelsebar energiproduktion i Östergötland fanns år 211 tretton småskaliga vindkraftverk med en beräknad årlig produktion på 27 MWh. Enligt samma rapport hade Boxholms kommun år 211 en installerad effekt vindkraft på 1, MW, motsvarande en årlig normalårsproduktion på 2 MWh, som inte ingår i Energimyndighetens statistik. Den årliga produktionen är beräknad utifrån den totala installerade effekten i kommunen multiplicerat med ett schablontal om 2 drifttimmar/år. Schablontalet har använts utifrån Klimatkommunernas rekommendation. Beräkning med hjälp av ett schablontal gör att produktionen inte påverkas av blåstens årliga variationer. Vindkraften har de senaste åren byggts ut kraftigt i Mjölby kommun. År 213 stod vindkraftverk i Mjölby för mer än de övriga kommunernas sammanlagda produktion. Motala kommun har mellan 212 och 213 ökat produktionen av vindkraft kraftigt. 22 22

Fjärrvärme Levererad Tärrvärme per invånare MWh/invånare 12, 1, 8, 6, 4, 2,, 26 28 21 212 213 Kommun Figur 27. Antal MWh levererad fjärrvärme till slutkund i Östergötlands kommuner. Utveckling 26-213. Källa: Svensk Fjärrvärme Figur 27 visar utvecklingen av mängden levererad fjärrvärme per invånare i de olika kommunerna och ger en bild av fjärrvärmens utbyggnad. En ökad mängd levererad fjärrvärme behöver inte nödvändigtvis betyda att fjärrvärmenätet har byggts ut, utan kan även bero på mer energikrävande bostadsformer eller kallare vintrar. Sammantaget ger diagrammet ändå en indikation på hur fjärrvärmens betydelse i energisystemet utvecklas. Som statistikkälla används uppgifter från Svensk Fjärrvärme. Statistik för fjärrvärme finns även hos SCB. Denna statistik har emellertid sekretesskyddade uppgifter och nollvärden på grund av utebliven inrapportering för ett flertal av länets kommuner. Den minskning av levererad fjärrvärme i länet år 212 och 213 jämfört med år 21 förklaras av att 21 hade lägre årsmedeltemperatur än 212 och 213. Fjärrvärmen har sedan 26 ökat i de flesta av länets kommuner. Boxholm hade 212 och 213 enligt statistiken en betydligt större levererad mängd fjärrvärme än under övriga år. Kinda hade 28 en betydligt större mängd levererad fjärrvärme än övriga år. Skillnaderna kan bero på brister i statistikunderlaget. 23 23

Tillförd energi i Tärrvärmen 26 per bränsleslag Andel av ;llförd energi 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 22% 78% 4% 7% 54% 96% 39% 6,3% 17,6% 18% 2,5% 13,2% 41% 8,8% 1% 6% 43% 6,8% 15% 29% 15% 8,8% 82% 32% 59% 58% 57% 5% 19% 19% 1% % 5% 1% 99% 95% 18% 82% Annat bränsle El Övrigt fossilt Stenkol Spillvärme och köpt hetvahen Olja Avfall Biobränslen Nät Figur 28. Fjärrvärmenätens bränslemix 26, räknat utifrån andelen energi i tillfört bränsle. Källa: Svensk fjärrvärme Tillförd energi i Tärrvärmen 213 per bränsleslag 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Rökgaskondensering El Övrigt fossilt Stenkol Spillvärme och köpt hetvahen Olja Avfall Biobränslen Figur 29. Fjärrvärmenätens bränslemix 213, räknat utifrån andelen energi i tillfört bränsle. Källa: Svensk fjärrvärme Figur 28 och figur 29 beskriver bränslemixen i länets olika fjärrvärmenät 26 och 213. Statistiken utgår från andelen energi i tillfört bränsle, eftersom det är denna statistik som Svensk Fjärrvärme redovisar. Bränslemixen kan också beräknas utifrån energiinnehållet den levererade fjärrvärmen. Bilden hade då blivit annorlunda, eftersom olika bränslen har olika energitäthet. I Söderköping är nätet numera ihopkopplat med Händelöverket i Norrköping. Biobränslen är i de flesta kommuner det bränsle som utgör det största delen av tillförda bränslen. Avfall som bränsle har stor betydelse i Finspång, Linköping, Mjölby och Norrköping. I Norrköping, och Linköping användes år 213 fortfarande en del kol som bränsle. 24 24

Källförteckning Statistikmaterialet i den här rapporten har hämtats från följande källor: SCB, kommunala och regionala energibalanser SCB, undersökningen Kommunala oljeleveranser SCB, Körsträckedatabasen SCB. befolkningsstatistik SCB, regionalräkenskaper RUS - Regionalt uppföljningssystem för miljömål Energimyndigheten Svensk Fjärrvärme Trafikanalys Östgötatrafiken 25 25

Energikontoret Östra Götaland Gjuterigatan 1 D 582 73 Linköping info@energiost.se www.energiost.se 26 26