Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI



Relevanta dokument
Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn

PM Södra staden, Uppsala kommun, Beräkning av NO 2 och PM 10

Varför modellering av luftkvalitet?

Helene Alpfjord, 22 oktober Hur kan modeller användas för effekter av åtgärder och prognoser?

Fördjupad utvärdering Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY

GATURUMSBERÄKNING FREDRIKSDALSGATAN

Miljökvalitetsnormernas återverkningar på Vägverket

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson

Djurgårdsstaden. 1 Sammanfattning Jörgen Jones

Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå

Vintervägar med eller utan dubbdäck. Beräkningar av emissioner och halter av partiklar för olika dubbdäcksscenarier. Meteorologi

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

SIMAIR och VEDAIR. Enkla verktyg för att presentera luftkvalitet och olika framtida scenarier för politiker och allmänhet.

Hans Backström. RAPPORT NR Luftkvalitet i kvarteret Pottholmen, Karlskrona

MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR LUFT

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala

Kartläggning av luftkvalitet med hjälp av SIMAIR Gunnar Omstedt, SMHI

Kompletterande Luftkvalitetsutredning Packhusgatan

Miljöförvaltningen i Göteborg sammanställer

Preliminär bedömning av PM 10 och NO 2 för detaljplaner

Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen

Undersökning av nomogrammetoden för uppskattning av halter av PM-10 och NO2

Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten Rickomberga 29:1

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

Nationell presentation av emissioner och halter

Luftkvaliteten i Sverige år 2020

PM BERÄKNINGAR AV NO₂ för åren 2020 OCH 2025 FÖR PENNYGÅNGEN

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Instruktion till verktyget

Cykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007

Luftkvalitetsberäkning för Luthagens Strand i Uppsala

Kvalitetssäkring av modellberäkningar

RAPPORT. Spridningsberäkningar med avseende på Partiklar som PM 10 vid Barnarpsgatan TOSITO INVEST AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS

Luftutredning Litteraturgatan. bild

Uppskattning av emissionsfaktor för bensen

Spridningsberäkningar för ny bro över Fyrisån i Uppsala

Utsläpp och halter av kväveoxider och partiklar på Hornsgatan

Luftutredning Litteraturgatan

PM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad

Vilka halter och nedfall av luftföroreningar kan vi förvänta oss i framtiden?

Objektiv skattning av luftkvalitet Dorotea kommun

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Trafikomläggning och ny hårdare asfalt på Folkungagatan, Stockholm

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Beräkning av luftkvalitet Haga entré Sammanställd av SBF

Dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering

RAPPORT. Luftutredning, Gårda/Ullevimotet STADSBYGGNADSKONTORET GÖTEBORGS STAD UPPDRAGSNUMMER [PRELIMINÄRT KONCEPT]

RAPPORT. Spridningsberäkningar, Kållered köpstad MÖLNDALS STAD GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS LUFTUTREDNING UPPDRAGSNUMMER

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Kv. Stora Frösunda, Solna

Regeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft om högsta halt av olika ämnen, se tabell 3.

Bilaga 4 Nationell presentation av emissioner och halter. Lars Gidhagen m.fl. SMHI

Luftkvalitetsutredning. Krokslätt 182:2. bild. Karta: Göteborgs Stad

PM - LUFTUTREDNING VAKSALA KYRKSKOLA

PM LUFTBERÄKNINGAR FÖR DETALJPLANER VID UBBARP

UPPDRAGSLEDARE. Emma Hedberg UPPRÄTTAD AV. Emma Hedberg

Sammanfattande rapport. Bohusgatan. bild. Foto: Emma Björkman

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

METEOROLOGI Nr 155, 2013 Luftkvaliteten i Sverige år 2030

Luftutredning Distansgatan

Kartläggning av PM10 och NO 2 i ABC län samt Gävle och Sandviken

Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun

Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar

Utredningsrapport 2015:11. Luftutredning. Fyrklöversgatan. bild. Foto: Klas Eriksson

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

RAPPORT. Luftkvalitet Konstruktören 2 BODIL HANSSON & PER JOHANSSON

Godkänt dokument - Monika Rudenska, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Ren regionluft. Beräkningar av kvävedioxid i Kungsbacka kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Miljözoner för personbilar i Stockholm

Gaturumsberäkningar av PM10 på östra Artillerigatan år 2020

Dagens och framtidens partikelhalter. Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt luftdirektiv. Meteorologi

Lilla Essingen, kv Primus

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Tjörns kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Luftföroreningar och befolkningsexponering i ABCDX län Kartläggning av PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys

Guide för modellanvändning i samband med åtgärdsprogram inom luftkvalitet

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Partille kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Utredning Luftkvalité Liljedalsområdet

Figur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6

Kv Brädstapeln 15, Stockholm

Tjänster och tillämpad forskning. Luftmiljö på SMHI. Mallversion

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Alingsås kommun 2009

Beräknade partikelhalter i luften vid området Villa Fehr i Karlskrona

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Försök med dammbindning med CMA mot höga partikelhalter i Stockholms innerstad 2007 och 2008

Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2009

Väg 222, tpl Kvarnholmen

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Övervakning av luftföroreningar i Sverige

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011

Transkript:

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI inledning dagens luftkvalitet och trender framtidens luftkvalitet, scenario beräkningar slutsatser Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige. SMHI Meteorologi Nr 140,2010 http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.9976!met140_rapporten.pdf Kartläggning av partiklar i Sverige. SMHI Meteorologi Nr 144,2010 http://www.smhi.se/publikationer/kartlaggning-av-partiklar-i-sverige-halter-kallbidrag-och-kunskapsluckor-1.13482 Halter och deposition av luftföroreningar Förändring över Sverige från 2010 till 2020. SMHI Meteorologi Nr 147, 2011 http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.17092!meteorologi_147.pdf 1

Inledning Emission av NOx i Europa Cofala et al., 2007 2

Halter, trender Luften i Sverige 2009, NV 3

Emissioner- är trenderna det så här gynnsamma? Emission av NOx i Europa Cofala et al., 2007 Emission av NOx från vägtrafiken i Sverige Trafikverket Tusen ton per år 250 200 150 100 50 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Personbil bensin Personbil diesel Lätt lastbil bensin Lätt lastbil diesel Buss Tung lastbil Motorcykel och moped 4

RSD= remote sensing detector i studien har avgaserna från 72000 fordon mätts med denna tekning 5

Uppskattad emissionstrend för NO2 Baserat på beräkningar med HBEFA för hela Svenska fordonsflottan (Håkan Johansson, Trafikverket) HBEFA= Handbook emission factors for road transport 6

Trender i NOx emissioner Emissionerna av NOx i verkliga trafikmiljöer är högre än vad dagens använda emissionsfaktorer anger Den minskande trenden i NOx halter är inte lika kraftig som den som kan förväntas av dagens använda emissionsfaktorer För t.ex Hornsgatan har halterna av NOx mellan åren 2000 till 2009 minskat med 37%, som kan jämföras med minskningen i emissionfaktorer med 56%. (Trafiken har också minskat!) 7

NO2 Vägtrafikens källor till NO2 Avgaser; NOx=NO+NO2 NO + O3 NO2 + O2 NO2 + hν (+O2) NO + O3 250 diesel (%) 50 40 30 20 Nyregistrerade fordon personbilar 87 505 NO 2, O 3 och NO µg/m 3 200 150 100 Hornsgatan år 2000 NO 2 mätdata O 3 modell NO mätdata årsmedel 98-p (timme) 10 50 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 år 0 0 100 200 300 400 500 600 700 800 NO X (µg/m 3 ) Andel direktemitterat NO 2 (%) bensinbilar 5 dieselbilar utan modern avgasrening 10-12 dieselbilar med partikelfilter och oxidationskatalysator upp till 70 8

Undersökningen Två olika modellsystem: MATCH för långdistanstransport, SIMAIR för lokala beräkningar Emissionsdata ÅR 2004 ÅR 2020 Europa EMEP, SMED EUs CAFE-program (CLECLIM, CAFE-A) Sverige SMED Vägverkets SIMAIR prognos för 2020 CLECLIM: Current Legislation med antagande om att en klimatpolicy läggs till efter 2010 (Amann et al., 2004) CAFE-A: En nivå på utsläppsreduktioner som antagits vara rimliga att EU uppnår genom tekniska åtgärder till 2020 (Amann et al., 205) Några andra viktiga förutsättningar: ingen förändring av dubbdäcksanvändningen till 2020 vägtrafiken i Sverige ökar med 13 % till år 2020 förändringen av primäremissionen av NO2 ökar pga. ökad andel dieselbilar från 10% (2004) till 18% (2020). Osäkert specialstuderas via känslighetsanalys Meteorologiska data för år 2004 används Referens: Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige. SMHI Meteorologi Nr 140,2010 9

Undersökningen NO2, PM10 och PM2.5 MATCH SIMAIR Tätort Gata Hushöjd [m] sida1/sida2 Gaturumsbredd [m] Vägbredd [m] Antal körfält Orientering i förhållande till norr [grader] Malmö Amiralsg. 25/25 21 15 2+2 150 Helsingborg Drottningg. 15/25 44 19 2+2 155 Helsingborg Malmöleden Öppen Öppen 22 2+2 150 Jönköping Barnarpsg. 10/0 18 9 1+1 20 Norrköping Kungsg. 16/17 31 9 2+1 165 Norrköping Ö. Promenad. 17/8 29 11 2+2 75 Göteborg Gårda, E6 10/7 64 28 4+3 175 Göteborg Haga 10/5 19 12 2+1 5 Karlstad Hamng. 20/8 20 14 2+2 95 Uppsala Kungsg. 20/0 20 14 2+2 140 Stockholm Sveav. 25/25 33 14 2+2 170 Stockholm Hornsg. 24/24 24 12 2+2 80 Gävle Staketg. 10/18 33 28 2+2 65 Sundsvall Skolhusallén 10/1 20 14 2+2 25 Umeå V. Esplanaden 15/15 28 22 2+2 30 10

Regionala ozonhalter 2010 och 2020 Beräknat marknära ozon i nutid (vänstra figuren)och förändring till framtid (högra figuren). Medelvärde av dygnsmax av ozon. Medelhalt över tre meteorologiska år (2003, 2007-2008)med utsläppsscenarier för nutid (2010) och framtid (2020). Enhet: µg m -3. Prognos till 2020: regionala ozonhalterna minskar något. (det finns dock en global ökning av ozon) Halter och deposition av luftföroreningar Förändring över Sverige från 2010 till 2020. SMHI Meteorologi Nr 147, 2011 11

Urbana ozonhalter Urbana ozonhalter ökar något pga minskande urbana NOx-emissioner 12

Framtidens NO2-halter? NOx emissionerna minskar andelen NO2/NOx ökar, primärproduktionen av NO2 ökar urbana bakgrundshalter av ozon ökar regional bakgrundshalter av ozon minskar global ökning av ozon Beräkningsfall Beskrivning 1 nuläge, f NO2 =0.05* 2 50 % lägre bakgrundshalter av NO X och NO 2 3 20 % högre bakgrundshalter av O 3 4 emissionsfaktorn för NO X minskat med 50 % 5 emissionsfaktorn för NO X minskat med 75 % 6 f NO2 = 0.30* 7 kombinationseffekt av 2, 3, 5, 6. 8 Motsvarande år 2010: ökad trafik med 6 % från år 2000, f NO2 =0.20, 20 % lägre bakgrundshalter av NO X och NO 2, 10 % högre halter av O 3, emissionsfaktorn för NO X minskad med 50 % 9 Motsvarande år 2020: ökad trafik med 13 % från år 2000, f NO2 =0.23, 45 % lägre bakgrundshalter av NO X och NO 2, 20 % högre halter av O 3, emissionsfaktorn för NO X minskad med 75 % NO 2 (µg/m 3 ) 300 250 200 150 100 50 0 Känslighetsanalys Fall 1 nuläge Fall 2 Fall 3 Fall 4 Fall 5 Fall 6 Fall 7 0 100 200 300 400 500 600 700 800 NOx (µg/m 3 ) 13

Framtidens NO2-halter? Slutsatser: Med en trolig ökande användning av dieselfordon i Sverige, och därigenom ökande andelar NO 2 som primäremitteras, finns det risk för fortsatt höga halter av NO 2 i olika trafikmiljöer. MKN och miljömålet Frisk luft kommer därför troligen att överskridas flera år framåt i tiden. För att uppnå MKN och miljömålet Frisk luft de närmsta åren behövs därför ytterliga åtgärder för minskning av både NO X och NO 2 -emissionerna. För den fortsatta miljöövervakningen blir det därför viktigt att följa upp hur primäremissionen av NO 2 förändras framförallt i gaturumsmiljö. Med den kraftiga minskningen av NO X -emissionerna som Vägverket prognoserat är det dock troligt att MKN för NO 2 kommer klaras till år 2020 för de flesta trafikmiljöer. Miljömålet Frisk luft blir dock svårt att uppnå. Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige. SMHI Meteorologi Nr 140,2010 14

PM10 Vägtrafikens källor till PM10 avgaser icke-avgaser(beläggningsslitage, fordonslitage, vägdamm, sandning/saltning) 70-90% av totala emissionsfaktorn Omstedt, G. och Andersson, S., 2008: Vintervägar med eller utan dubbdäck. SMHI Meteorologi, Nr. 134 http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.1744!meteorologi_134%5b1%5d.pdf 15

Resultat PM10 Beräknad regional förändring av PM10 till år 2020 Scenarioberäkningarna indikerar en minskning av PM10 halterna med 1.0-3.5 µg/m 3 i södra Sverige och 0.5-1.0 µg/m 3 i norra Sverige 16

Resultat PM10 Beräknad totalhalter av PM10 i gaturum till år 2020 liten förändring till år 2020, både regionalt och lokalt (0-0.9 µg/m 3 ). utsikterna att uppnå MKN och miljömålet Frisk luft, enbart till följd av minskade framtida avgasemissioner verkar små. Behov av andra åtgärder! 17

Åtgärd: minskad andel dubbdäck Däckbranschens Informationsråd: http://www.dackinfo.nu/dack/infobasedl.asp? filerefid=412&meid=83 Uppskattning av andelar dubbdäck i Sverige jan/feb en svag minskning av andel dubbdäck regionala skillnader försäljningsstatistik 2009-2010 tyder på en kraftigare minskning av andel dubbdäck Förändringar utifrån 2005 års mätningar 18

Hur stor minskning behövs? Årlig variation beroende på bl.a. vädret. Dubbdäcksandelen behöver sänkas till 10-20 % för att MKN skall klaras för åren 2008-2009. PM10-halter under 2009 som 90-percentil dygnsvärde för olika beräkningsfall för Hornsgatan, Stockolm Referens: Vad dubbdäcksförbudet på Hornsgatan har betytt för luftkvaliten. SLB 2:2011 19

Slutsatser Det är den svenska vägtrafiken som är den dominerande källan till förhöjda halter av NO2 och PM10 i svenska trafikmiljöer. Framtida minskad intransport till följd av reducerade emissioner i Europa kommer att påverka dessa halter i begränsad omfattning och det är istället den svenska emissionsutvecklingen och lokala åtgärder som blir betydelsefulla. NO2 Med en ökande andel dieselbilar och därigenom ökande andel NO2 som primäremitters finns det risk för fortsatta höga halter av NO2 i olika trafikmiljöer. MKN och miljömålet Frisk luft kommer troligtvis överskridas flera år framåt i tiden För den fortsatta miljöövervakningen blir det därför viktigt att följa upp hur primäremissionen av NO2 förändras, framförallt i gaturum Betydande förbättringar av NO2-halterna beräknat för år 2020 orsakad av förväntade NOx minskningar inom Sverige. Utsikterna är goda att klara MKN för många svenska gaturum. Miljömålet Frisk luft överskrids fortfarande i de mest belastade gaturummen. 20

Slutsatser PM10 Utsikterna att uppnå MKN och miljömålet Frisk luft enbart till följd av avgasminskningar är mycket små. För det behövs andra åtgärder. Minskad dubbdäcksanvändning är en effektiv åtgärd men behöver vara relativt omfattande varför andra åtgärder också behövs. PM2.5 Utsikterna att uppnå MKN och miljömålet Frisk luft till år 2020 är goda. Möjligen riskeras miljömålet att överskridas för de värst belastade gatorna. 21