0 Föredragningslista KoF 2019-03-19-2019-116 Föredragningslista KoF 2019-03-19 : Föredragningslista KoF 2019-03-19 Kallelse Sammanträdesdatum 2019-03-19 Plats Stadshuset, sammanträdesrum Verkstaden, plan 5 Tid Tisdagen den 19 mars 2019 klockan 15:00-18:00 Ledamöter Ingela Rossi (S) Ordförande Jan Tollesson (L) Vice ordförande Roberth Österman (M) Parker Ayewubo (S) Matilda Dreijer (MP) Rolf Carlsson (SD) Hans Torwald (C) Camilla Haag (S) Fredrik Thomasson (KD) Ingela Rossi (S) Ordförande Martina Hammarström Sekreterare KULTUR- OCH FRITIDSBEREDNINGEN ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-132 17 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se
0 Föredragningslista KoF 2019-03-19-2019-116 Föredragningslista KoF 2019-03-19 : Föredragningslista KoF 2019-03-19 Kallelse Sammanträdesdatum 2019-03-19 Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop 2 Val av justerare Utses 3 Tillkommande och utgående ärenden Fastställs Ärenden som stannar i beredningen 4 2019-50 Utbildningar Antecknas 5 KS2018/1043-8 Beredningsskrivelse Revidering av idrottspolitiskt program (IPP) Antecknas Övrigt 6 2019-115 Övriga frågor Antecknas KULTUR- OCH FRITIDSBEREDNINGEN
5 Beredningsskrivelse Revidering av idrottspolitiskt program (IPP) - KS2018/1043-8 Beredningsskrivelse Revidering av idrottspolitiskt program (IPP) : Protokollsutdrag - Kultur- och fritidsberedningen - 18 februari 2019 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2019-02-18 Sida 1 (1) 15/2019 Beredningsskrivelse Revidering av idrottspolitiskt program (IPP) (Dnr KS2018/1043) Ledamöterna för dialog kring det idrottspolitiska programmet (IPP). Kommande sammanträde (2019-03-19) förlängs till en heldag (8:00-17:00) för att föra vidare gruppdiskussioner. Svar på återremiss Formerna för IPP policy eller program? Beslut Informationen antecknas till protokollet. Expedieras till För kännedom till KULTUR- OCH FRITIDSBEREDNINGEN Justeras sign
I Sverige har idrottsrörelsen en mycket stor betydelse som landets i särklass största folkrörelse. Nästan hälften av landets invånare är medlemmar i en idrottsförening och cirka 2 miljoner är aktiva utövare. Dessa är verksamma i cirka 22 000 föreningar och stöttas av idrottens ryggrad: över 600 000 ideella ledare! Motsvarande siffror för Kungälvs kommun är uppskattningsvis 90 föreningar, 2 400 ideella ledare och 8 000 aktiva utövare. Detta motsvarar 1 200 barn och ungdomar i rörelse varje dag. Skälen till att delta i idrottsaktivitet är många. Det kan vara för att det är roligt, att det höjer livskvalitén eller att det ger en social gemenskap, kamratskap etc. Andra idrottar för att må bra, för att få en god fysisk kondition. Oavsett skäl är idrottsrörelsen ett helt avgörande inslag i det förebyggande folkhälsoarbetet. För det lokala näringslivet är det viktigt med en väl utvecklad idrottsrörelse som kan erbjuda företagens anställda och deras familjer ett rikt och varierat utbud av meningsfull fritidssysselsättning och motion. I många fall kan just denna möjlighet till aktiv fritid vara avgörande när företag står inför att välja etableringsort. Idrottsrörelsen präglas av framtidstro. I idrotten finns en inbyggd ambition till utveckling och ständig förbättring. Genom sin verksamhet är idrotten en resurs när det gäller att skapa ett samhälle där barn och ungdomar utvecklas till ansvarsfulla, demokratiska människor och medverkar härigenom till att skapa ett bra samhälle. Att stödja kommunens idrottsföreningar på rätt sätt blir därmed en viktig framgångsfaktor för Kungälvs kommun. Framtidens idrott Idrottsrörelsen håller på att förändras. Förbunden har enats om en gemensam vision för framtiden och hela tiden får vi höra om föreningar och förbund som tar nya spännande initiativ. Varje dag tar vi ännu ett steg på resan mot en mer nyfiken och välkomnande idrott där fokus på utveckling gör att fler blir motiverade att hålla igång hela livet. I en sådan idrott får alla chansen att nå sin fulla potential. Framtidens idrott ska vara nyfiken och inspireras av förändringarna som sker i samhället. Det måste gå att idrotta på fler olika sätt. Trenden är nämligen att människor lever mer och mer olika liv. Våra föreningar måste bli bättre på att möta människors olika behov så att fler känner sig välkomna på sina villkor. Våra idrottsföreningar måste utforska nya sätt att fånga människors engagemang. En ny syn på träning och tävling börjar också få fäste på alla nivåer. Allt fler ser idrotten som en utbildning för livet och både förbund och föreningar talar om rätten till rörelseförståelse för alla. I en sådan idrott ger vi alla en bra grund att stå på samtidigt som vi tränar och tävlar lika mycket som någonsin. Men fokus ligger på utveckling istället för på resultat.
Hu r ska framtidens idrott se ut? Inom idrotten tror vi fortfarande att det händer någonting speciellt när vi möts i föreningen. Det är en plats där människor blir friskare, gladare och umgås över gränser. Ett mål med idrottens stora förändringsresa är att ä nnu fler ska känna sig välkomna och få chansen att utvecklas i den nya idrott som växer fram över hela Sverige. Alla ska uppleva framgång och motgång, känna sig motiverade och få möjlighet att lära sig nya saker i våra föreningar. Fokus på personlig utveck ling lägger grunden för ett livslångt idrottande. Det ger också de som drömmer om mästerskap och medaljer bättre förutsättningar. Vi måste fundera över vilka som är självklara inom idrotten idag - och vilka som faktiskt inte är det. Framtidens idrott ska vara nyfiken och inspireras av förändringarna som sker i samhället. Det måste gå att delta på fler olika sätt i en idrott med ett bredare utbud. Moderna föreningar ska bli ännu bättre på att fånga människors engagemang på ett sätt som gör att fler uppt äcker hur givande det är att vara med. De senaste åren har vi sett att idrotter där det går att planera sin egen träning och där deltagarna får utmana sig själva och kan följa den egna utvecklingen växer. Ett idrottande där vi får fokusera på oss själva i stället för att bara jämföra oss med andra. Det borde alla föreningar oavsett idrott inspireras av. En ny syn på träning och tävling börjar också få fäste på alla nivåer. Hur planerar vi till exempel våra tävlingar så att det blir meningsfullt? Allt f ler börjar se idrotten som en utbildning för livet och både förbund och föreningar talar om rätten till rörelseförståelse alla. I en sådan idrott ger vi alla en bra grund att stå på samtidigt att de som vill tävlar lika mycket som någonsin, men vi gör det till en del av deras resa. Fokus ska ligga på utveckling istället för på resultat. Våra föreningar ska bli ännu mer välkomnande. Vi ska inte bara tillåta alla att delta, utan anpassa oss så att ännu fler vill och kan vara med på sina villkor. Alla föreningar bör göra sitt bästa att sänka både synliga och osynliga trösklar. Vi öppnar dörrar när vi funderar över regler, kostnader och vår kultur.
Framtiden När vi tränar och tävlar ska vi fokusera på att utveckla självförtroende, motivation, fysisk kompetens och kunskap hos alla som är med. Då lägger vi grunden för ett helt liv av idrott och får både starkare föreningar och ett starkare Sverige. Det ska vara helt naturligt att idrotta i en förening oavsett ambition, ålder eller fysiska förutsättningar. Hur höga är trösklarna för en tonårig eller vuxen person som är nyfiken på att börja men som aldrig testat på tidigare? Hur gör vi det enklare att börja? Samtidigt ska våra träningar och tävlingar vara bättre anpassade till de som faktiskt ska vara med. Idrott för barn blir till exempel bara meningsfullt om vi utformar den efter deras behov. Då kan det handla om mindre planer, enklare regler och ett mer lekfullt lärande där vi pratar om prestation och inte resultat. Det handlar om att göra det enkelt, betydelsen av bra ledare, uppmuntra alla att prova många idrotter oavsett deras ambition, komma ihåg att barn inte är små vuxna och sluta gissa om hur vi blir bäst när vi faktiskt vet.
Strategi 2025 Vi bedriver idrott i föreningar för att ha roligt, må bra och utvecklas under hela livet. Sverige har förändrats otroligt mycket på bara några årtionden. Människors liv, behov och förutsättningar likaså. Trots det har mycket inom svensk idrott sett likadant ut år efter år. Nya idéer har inte fått tillräckligt med plats och idrotten riskerade att tappa kontakten med de som är allra viktigast - medlemmarna. De senaste åren har vi sett hur fler slutar allt tidigare. Sedan hände något. Idrotten bestämde sig att det var dags för en förändring. De olika idrotterna gick ihop för att utmana bilden av hur det ska vara att idrotta i en förening och i samma veva staka ut vägen för framtiden. De enades om en gemensam vision, Strategi 2025, och hur vägen dit ser ut. Sedan dess har mycket hänt inom de flesta idrotter, där många ser över kultur, träning- och tävlingsformer och trösklar. Men det är bara början på en lång resa. En resa mot en mer nyfiken, välkomnande och utvecklande idrott där fler blir motiverade att hålla igång hela livet. Det finns utmaningar för idrottsrörelsen för att möta framtiden. Riksidrottsförbundet (RF) drev utifrån dessa mellan 2013 och 2015 ett brett strategiarbete för idrottsrörelsens framtid. Arbetet tog sikte på 2025 och skedde i nära samverkan med SISU Idrottsutbildarna och samtliga specialidrottsförbund (SF). Det utgick från en analys av trender och förändringar i samhället i stort, en idrottspolitisk analys samt ett omfattande underlag om var idrottsrörelsen befinner sig idag. Mycket har visserligen hänt: många nya idrotter har tillkommit, kvinnorna utgör idag en självklar del av verksamheten, barn- och ungdomsidrotten har haft en explosionsartad utveckling. Men grunden i både verksamheten och organisatorisk struktur, är i mångt och mycket densamma. Strategiarbetet ledde fram till en prioritering av fyra strategiska områden och fem övergripande mål för svensk idrotts framtid som RF-stämman beslutade 2015. En resa är påbörjad för att förändra idrottsrörelsens inriktning. En resa där målet är att det ska vara enkelt och attraktivt att idrotta i förening för unga, vuxna och äldre med olika bakgrund och livssituation. Detta ska bidra till att föreningarna, idrottsrörelsen och samhället blir starkare. De övergripande målen är idrottsrörelsens gemensamma mål och därför har också SF ett indirekt ansvar att leda sina föreningar mot dem.
Fyra strategiska områden Livslångt idrottande Svensk idrott ska vidareutveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening under hela livet. Svensk idrott ska nå fler idrottsliga framgångar internationellt. Idrottens värdegrund är vår styrka Alla lever och leder enligt Svensk idrotts värdegrund. Idrott i förening Svensk idrott ska vidareutvecklas, samverka med andra aktörer och ge goda möjligheter att idrotta i förening. Idrotten gör Sverige starkare Idrottsrörelsen är en ännu starkare samhällsaktör. Fem övergripande mål På Riksidrottsmötet i Karlstad 2017 tog svensk idrott också beslut om fem stycken prioriterade utvecklingsresor för att nå sina mål. I dessa beskrivs vad idrotten på olika nivåer ska fokusera på och varje resa är en långsiktig strävan mot målen 2025. Utvecklingsresorna är: Den moderna föreningen engagerar Inkluderande idrott för alla En ny syn på träning och tävling Jämställdhet för en framgångsrik idrott Ett stärkt ledarskap Arbetet mot målen 2025 pågår nu inom RF, SF, och i många föreningar. Problemet Idrotten ska hålla oss i rörelse hela livet men de senaste åren har vi sett att barn och ungdomar slutar allt tidigare och att de flesta inte hittar tillbaka till idrotten. Samtidigt upplever många vuxna att trösklarna in i föreningslivet är höga. En del av förklaringen ligger i stora globala trender som urbanisering, digitalisering och en ökad individualisering som har påverkat även Sverige och till och med deltagandet i idrott. Där kan vi konstatera att idrotten på en del områden helt enkelt måste förnya sig för att förbli attraktiv. Mycket handlar också om det som ibland kallas idrottens kärnlogik, ofta illustrerad som en triangel, och den gamla syn på träning och tävling i förening som många har insett måste förändras. Det har funnits en uppfattning av att idrottandet med stigande ålder mer och mer ska kännetecknas av ett ökat fokus på resultat, mer intensiv träning, fler träningstimmar, inslag av
selektering och rangordning samt att det har funnits ett ointresse för att individer själva ska få styra över sin ambitionsnivå. Dessa strukturer har visat sig leda till en talangjakt som inte tar hänsyn till att vi utvecklas olika och alldeles för tidiga uttagningsprocesser till exempelvis elit- och distriktslag, särskilda utbildningar och landslag. Det har i sin tur gjort att många barn börjat idrotta i allt yngre ålder, specialiserat sig tidigt och ägnat sig åt en ensidig träning som varken gynnat deras utveckling eller gjort dem motiverade. Den här logiken har tillsammans med övriga faktorer bidragit till en utslagning av många barn, unga och vuxna som helt enkelt inte känt att de varit välkomna och har i sin tur drabbat både idrottens bredd och elit. Vi behöver en ny syn på träning och tävling. I dagsläget vänder medlemskurvan nedåt med 11-åringarna en trist verklighet som många idrottsföreningar känner igen från sin egen vardag. Sedan det sker ett successivt tapp av medlemmar till någonstans mellan 35-50 årsåldern då det blir en svag ökning i form av de föräldrar som kommer tillbaka antingen som aktiva eller som barn- och ungdomsledare. Efter 50- årsåldern sluttar kurvan nedåt igen. Samtidigt beskriver Centrum för idrottsforskning hur bara 44 procent av pojkarna och endast 22 procent av flickorna når de rekommenderade nivåerna av daglig fysisk aktivitet. Vi vet vilka oerhörda positiva effekter idrott och fysisk aktivitet har på människors livskvalitet och på vårt samhälle i stort. Det här är en av vår tids stora utmaningar och svensk idrott är en stor del av lösningen. Det är dags att bryta trenden och räta ut kurvan! Både stora och små idrotter har de senaste åren vänt på alla stenar för att se var nya idéer behöver få utrymme för att attrahera fler. Det är en nödvändig utveckling om idrotten vill fortsätta att engagera och vara en stor del av människors liv. Ramarna hade helt enkelt blivit för snäva och rörelsen behövde bli mer öppen för olika behov. En mer flexibel idrott passar bättre med hur vi lever idag. Vi ska inte sluta idrotta i förening bara för att vi blir äldre och inte vill elitsatsa, det måste finnas andra alternativ. Samtidigt ska långsiktighet även i talangutvecklingen göra att vi inte bränner ut våra duktigaste idrottare. Genvägar gynnar inte någon! Genvägar gynnar inte någon!" Svensk idrott har i sina demokratiska beslut visat att många tror på en annan syn på träning och tävling som bättre speglar forskningen. En idrott där barn och ungdomar tränar och tävlar till orken sätter stopp, men uppmuntras att fokusera mer på den egna utvecklingen än på att jämföra sig med andra. Allt tyder på att vi borde hålla på med olika idrotter långt upp i åldrarna, det är allra viktigast när vi är barn, för att bygga upp en rörelseförståelse som vi har nytta av hela livet. Trots det ser vi att många uppmuntras att specialisera sig tidigt. Mångsidig träning hjälper oss oavsett om vi vill bli bäst i världen eller kanske bara den bästa versionen av oss själva. Idrotten når otroligt många personer i Sverige och det är en spännande möjlighet. Samtidigt vet vi också vilka vi inte når, och var vi har potential att engagera fler. Vi måste fundera på varför vissa inte känner sig välkomna eller slutar alldeles för tidigt och lära av andra som lyckats.
Trots all forskning och många kloka förbundsbeslut så sker den här förändringen till sist i våra 20.000 idrottsföreningar. Det är ideella ledare, föräldrar, barn och ungdomar som formar framtidens idrott. Fem nyckelfrågor Gör det enkelt Den svenska idrottsmodellen, med föreningen i främsta rummet, skapades en gång i tiden för att göra det så enkelt som möjligt för oss att idrotta tillsammans. Vi tror fortfarande på den idén. Däremot måste den hela tiden utvecklas och förändras i takt med världen omkring för att vara relevant och attraktiv. Svensk idrott måste hitta sätt att sänka trösklarna, både i våra föreningar och genom att skriva om vissa av våra regelverk. Det ska vara enkelt att starta nya föreningar och lika smidigt att hänga med ett redan existerande gäng. Hur gör vi verklighet av det? Det måste vara enklare att börja med en ny idrott och precis som många redan förstått är det viktigt med instegsnivåer anpassade efter utövarens erfarenhet. För att nå fler måste vi experimentera med färre regler, frivillig anmälan, nybörjargrupper i alla åldrar och göra det möjligt att låna utrustning för att testa på. Koncept som familjeträning, spontanidrott, fleridrottsanläggningar, prova på-dagar och olika former av skolsamverkan har visat sig kunna vara väldigt framgångsrikt. Svensk idrott har tillsammans ett enormt utbud av aktiviteter, träning- och tävlingsfällen. Hur gör vi dessa mer tillgängliga så att fler känner sig välkomna? Bra ledare betyder allt Ideella tränare och ledare är viktiga kugghjul inom svensk idrott. Utan deras engagemang skulle det inte gå att klara vardagen i våra 20 000 föreningar. Många barn, ungdomar och vuxna har dessutom en nära relation till sin tränare. Förutom att de ofta styr över hur träningar och tävlingar arrangeras så kunde vi i Ungdomsbarometern läsa att tränaren för många barn är den vuxen som står dem närmast näst efter föräldrarna. Det är otroligt viktigt att tränare och ledare har tillgång till bra utbildning och stöd. Majoriteten av tränarna är ideella, men med ett tränarskap kommer inte bara glädje och delaktighet, utan även ett ansvar för andra individers utveckling. Vi måste sträva mot att ha fler utbildade tränare som är uppdaterade och följer de anvisningar och rekommendationer som förbunden har. På så sätt kan vi säkerställa att fler får en bättre upplevelse. Som idrottsförening är det viktigt att säkerställa att ledarna har den kunskap de behöver. Det kan vara klokt att ha en nedskriven plan för hur det ska gå till. Vad är en lämplig nivå i er förening? Prova många idrotter Allt fler länder anammar en modell som betonar vikten av rörelseförståelse, "Physical Literacy" och idag finns det mycket forskning på ämnet. För oss inom idrotten handlar det om att vi kan hjälpa
alla människor att utveckla ett brett register av rörelser som ger dem kunskaper, självförtroende och bättre förutsättningar att leva ett aktivt, hälsosamt och lyckligt liv. Störst effekt får vi när vi rör på oss tidigt i livet. Redan vid tre års ålder ser man hur skillnaderna ökar mellan aktiva och inaktiva barn, och studier har visat på en stor skillnad mellan flickor och pojkar där det inte bör finnas någon. Forskarna menar att vi helt enkelt inte ger pojkar och flickor samma möjligheter. Även om alla utvecklas i olika takt så kan alla barn med uppmuntran, bra stöd och ett register av många olika rörelser lära sig att kontrollera kroppen, upptäcka nya miljöer, och prova nya rörelser. Ju fler idrotter du prövar desto större är chansen att du fastnar för något som passar dig. Alla idrotter passar inte alla människor, men det finns något för alla. Det är aldrig försent att börja idrotta och chansen ökar att vi i vuxen ålder hittar något nytt om vi tidigt i livet fått möjligheten att arbeta med vår rörelseförståelse. Tidig medverkan i flera idrotter: + bättre övergripande motorisk och atletisk utveckling + längre idrottskarriärer + ökad förmåga att överför idrottskunskaper till andra idrotter + bättre självförtroende + större känsla av autonomi (inre drivkraft) + högre fysisk aktivitet som vuxen Tidig specialisering på en idrott: slutar idrotta tidigare 80 procents större risk att skadas än barn som håller på med flera idrotter Även om alla utvecklas i olika takt så kan alla barn med uppmuntran, bra stöd och ett register av många olika rörelser lära sig att kontrollera kroppen, upptäcka nya miljöer, och prova nya rörelser. Ju fler idrotter du prövar desto större är chansen att du fastnar för något som passar dig. Alla idrotter passar inte alla människor, men det finns något för alla. Det är aldrig försent att börja idrotta och chansen ökar att vi i vuxen ålder hittar något nytt om vi tidigt i livet fått möjligheten att arbeta med vår rörelseförståelse. Barn är inte små vuxna En gång i tiden utvecklades idrottsrörelsen av vuxna män för vuxna män. Det har hänt mycket sedan dess men mycket av det vi gör idag kan fortfarande spåras till den tiden. Det är otroligt viktigt att vi anpassar idrotten till den som ska utöva den, i synnerhet när det gäller barn. Träning och tävling på barns villkor gynnar idrottsutvecklingen, leder till bra upplevelser och ser till att fokus hamnar på rätt sak glädje. Några exempel på anpassningar är nedminskade planer, mindre mål och kortare sträckor eller lekar och teknikmoment i samband med tävling. Det handlar lika mycket om attityd. Tränare och ledare ska låta alla vara med, uppmuntra till att barnen håller på med flera olika idrotter, förespråka fair play och en positiv attityd både på och vid sidan av planen.
Anpassade tävlingar gynnar även de som utvecklas tidigt och som kanske sprungit om sina kamrater i sin fysiska mognad. Genom att jämna ut förutsättningarna ser man till att även de som är "bäst tidigt" får en möjlighet att utmana sig själva och utvecklas. Alla vuxna som leder barnidrott måste komma ihåg att tävling inte är målet utan en del av utvecklingen. Utveckling tar tid och alla har sin unika resa. Genom att göra resan till målet, istället för tvärtom, så ökar vi chanserna att får fler att fortsätta vara aktiva samtidigt som chanserna till framtida framgångar ökar avsevärt. Barn ska också vara med och forma sitt eget idrottande. Det är viktigt att fråga barn och unga vad de tycker och lyssna på svaren. Idag är det många vuxna som beklagar sig över att digitaliseringen och dess spridning gjort ungdomarna mer stillasittande. Även om det till viss del stämmer borde vi också titta på varför till exempel E-sport lockar så många unga. Kan populariteten bero på att både hjärta och hjärna stimuleras, att spelaren får möjlighet att experimentera, utmana, skapa egna världar och designa sina egna spel? Eller beror populariteten på att det skapat ett nytt socialt forum där du stöter på gamla och nya vänner som lagkamrater eller motståndare? Att utövandet kan ske när och var man vill, utan att föräldrar eller andra kommenterar och bedömer? Vill vi bli bäst sluta gissa Det är viktigt att inte gissa sig till vad som är bäst i utvecklingen av barn och ungdomar när det finns forskning och utbildning att luta sig mot. Det är svårt att nå världseliten inom sin idrott. Att nå sin fulla potential kräver tid, engagemang och hård träning. Ibland glömmer vi bort det första ordet, tid, och ibland förlorar vi oss i nuet när fokus istället bör ligga på en framtid många år bort. Det tycks pågå en internationell kapprustning med målet att, genom intensiv och hård träning, driva fram unga idrottare att göra bra resultat i EM- och VM-tävlingar i unga år. Sanningen är att det inte finns några samband mellan att vara bäst i 14- eller 15-årsåldern och att bli bra som vuxen. Det finns också en risk att det leder till specialisering, ensidig träning som leder till skador och att motivationen tryter. De som tror sig kunna identifiera framtida stjärnor löper stor risk att både göra sig själva och "talangen" en otjänst. Det finns också en risk i att ju tidigare vi väljer ut dessa talanger desto större chans är det att vi endast väljer ut dem som är tidigt utvecklade, det finns mycket forskning som tyder på just det. Talang blandas ihop med fysisk mognad. Den svenska idrottsrörelsen har länge jobbat efter parollen - Världens bästa idrott - och det innefattar så klart mycket mer än att räkna medaljer. Vi vill ha duktiga elitidrottare, flest aktiva oavsett ambition, de bästa funktionärerna och domarna samt väl fungerande föreningar och förbund. Då är vi bäst på riktigt! Så många som möjligt ska vara aktiva så länge som möjligt. Idrottsrörelsen har i dagsläget ca 3.3 miljoner medlemmar, varav en miljon är barn. Vi har stora möjligheter att bli bättre och då kommer ännu fler att vilja idrotta, hålla på längre och då får vi även fram fler elitidrottare.
Idrottspolitiskt program för Kungälvs kommun Kungälvs kommun har många idrottsföreningar, närmare 90 stycken med relativt goda förutsättningar för att bedriva sin idrott. Nationellt ligger Kungälv högt upp i statistiken när det gäller antalet barn- och ungdomsaktiviteter som våra föreningar genomför i relation till antalet barn och unga i kommunen. Vi är stolta över vår bredd, att vi har så många olika idrotter representerade hos, samtidigt som många utövare och lag håller hög nationell eller internationell nivå. Genom det idrottspolitiska programmet vill vi utveckla idrotten genom samverkan mellan idrotten, kommunen och näringslivet. Vi vill att alla i Kungälvs kommun: har god hälsa. har kunskap och möjlighet att utöva idrott med hänsyn av de sju diskrimineringsgrunderna. upplever att de har livskvalitet och minska den psykosociala ohälsan. Hur kan vi nå dit? Detta uppnår vi genom samverkan, delaktighet, dialog och öppenhet både från kommunen och föreningarna. Identifierade områden att samverka kring: Idrott skola Idrott näringsliv Idrott social hållbarhet Idrott idrott Anläggningar drift & skötsel Stöd till idrotten Vad är avgörande för att det skall lyckas? Idrottens aktiva medverkan. Avsätt resurser för att bygga nätverk. Satsa på marknadsföring/information. Visa i konkret handling. Skapa förståelse för varandras verksamhet, spelregler, möjligheter och begränsningar. Stärk idrottens roll i samhället och se den som en resurs och möjlighet - se idrotten som en investering med återbäring. Det handlar om att våga satsa och ha viljan och modet att förändra och välja bort för att skapa nytt.
Kungälvs kommun vill: Att det finns mötesplatser för idrotten och skolan. Att skolornas utemiljö inspirerar till lek och rörelse. Att förutsättningar skapas för gemensamma aktiviteter. Att idrotten engageras som kraft och resurs för en positiv samhällsutveckling, till exempel genom att skola och idrott samarbetar i syfte att uppmuntra ungdomar till aktivitet. Att föreningarna inbördes och i samverkan med kommunen verkar för att främja samarbete före konkurrens. Att idrottens roll i Kungälvs kommun stärks. Styrkan uppnås genom idrottens egna mål att rekrytera och engagera medlemmar. Nätverk där kunskap och olika förutsättningar förmedlas är också en viktig beståndsdel. Att en gemensam policy gällande grundläggande värderingar framarbetas. Att samarbetet mellan föreningarna, kommunen och näringslivet utvecklas. Att föreningarna arbetar mot Riksidrottsförbundets Strategi 2025 med uttalade mål om framtidens idrott. Det handlar om att göra det enkelt, betydelsen av bra ledare, uppmuntra alla att prova många idrotter oavsett deras ambition, komma ihåg att barn inte är små vuxna och sluta gissa om hur vi blir bäst när vi faktiskt vet. Finna nya samarbetsformer mellan idrottsföreningarna och övriga intressegrupper i samhället. Erbjuda lättillgänglig information som underlättar delaktighet i föreningslivet. Förmedla idrotten som resurs för en positiv samhällsutveckling, till exempel genom att skola och idrott samarbetar i syfte att uppmuntra ungdomar till aktivitet. Öka kunskapen om integrations- och mångfaldsfrågor. Att samarbetet mellan idrotten i Kungälv, Kungälvs kommun och näringslivet utvecklas. Syftet är att skapa vinna vinna situationer, t.ex. genom att fler arrangemang genomförs i Kungälv. Att det tydliggörs hur idrotten gagnar turist och besöksnäringen. Att det skapas bra förutsättningar för drift och skötsel av alla idrottsanläggningar i Kungälvs kommun, utifrån rådande verksamhet och budget. Att Kungälvs kommun tillsammans med föreningslivet utarbetar en strategi för Kungälvs idrottsanläggningars tillgänglighet och positiva utveckling med utgångspunkt från ungdoms- och folkhälsoperspektivet. Att de idrottsliga aspekterna tas med som en prioriterad punkt i arbete med planering av infrastruktur och nya bostadsområden. Att idrottsanläggningar byggs ut i samma takt som kommunen växer. Bidra till en god folkhälsa. Fostra ansvarstagande individer. Stimulera integration. Säkra Kungälv som en attraktiv kommun.
Idrott Skola Vi vill Att det finns mötesplatser för idrotten och skolan. Att skolornas utemiljö inspirerar till lek och rörelse. Att förutsättningar skapas för gemensamma aktiviteter. Att idrotten engageras som kraft och resurs för en positiv samhällsutveckling, till exempel genom att skola och idrott samarbetar i syfte att uppmuntra ungdomar till aktivitet. Hur kan vi nå dit? Genom samverkan mellan idrott, skola och kommunen gällande skolornas utemiljö. Genom aktiviteter där skola och föreningar samverkar. Vad är avgörande för att vi skall lyckas? Att kommunen bjuder in föreningarna och att vi tillsammans hittar former för samverkan. Att kommunen arbetar med utemiljön i skolplanen och att det skapas incitament för föreningar att delta. Information och marknadsföring. Idrottens aktiva medverkan.
Idrott Idrott Vi vill Att föreningarna inbördes och i samverkan med kommunen verkar för att främja samarbete före konkurrens. Att idrottens roll i Kungälvs kommun stärks. Styrkan uppnås genom idrottens egna mål att rekrytera och engagera medlemmar. Nätverk där kunskap och olika förutsättningar förmedlas är också en viktig beståndsdel. Att en gemensam policy gällande grundläggande värderingar framarbetas. Att samarbetet mellan klubbarna, kommunen och näringslivet utvecklas. Att föreningarna arbetar mot Riksidrottsförbundets Strategi 2025 med uttalade mål om framtidens idrott. Det handlar om att göra det enkelt, betydelsen av bra ledare, uppmuntra alla att prova många idrotter oavsett deras ambition, komma ihåg att barn inte är små vuxna och sluta gissa om hur vi blir bäst när vi faktiskt vet. Hur kan vi nå dit? Genom ledarskapsutveckling i olika former: nätverk, utbildning, seminarier, workshops och/eller barn och ungdomsledarutbildning. Genom förbättrad kommunikation mellan idrottsföreningarna i kommunen. Genom att utveckla Idrottsrådet utvidgas samarbetet mellan föreningarna och kommunen. Genom att föreningarna erbjuder Idrott för alla. Vad är avgörande för att vi skall lyckas? Viljan att samarbeta. Tydliga mål. Strategi för samverkan med idrottsrådet som bas. Information och marknadsföring. I framtiden: Är tävling en viktig del. Men det är helt normalt att inte tävla. Har vi fler världsstjärnor eftersom fler är motiverade att hålla på längre. Fokuserar barn mer på sin egen utveckling än på att jämföra sig med andra Kan man enkelt byta mellan olika idrotter. Det är lätt att prova något nytt. Kan man börja idrotta i vilken ålder som helst. Finns det ingen övre åldersgräns att börja idrotta.
Idrott Social hållbarhet Vi vill Finna nya samarbetsformer mellan idrottsföreningarna och övriga intressegrupper i samhället. Förmedla idrotten som resurs för en positiv samhällsutveckling, till exempel genom att skola och idrott samarbetar i syfte att uppmuntra ungdomar till aktivitet. Öka kunskapen och prova nya sätt att arbete med integrations- och mångfaldsfrågor. Förenkla möjligheten att bedriva och medverka i en förening. Minska trösklar och göra det möjligt för alla barn och ungdomar att delta i föreningslivet. Hur kan vi nå dit? Genom att utveckla Idrottsrådet och utvidga samarbetet mellan kommunens idrottsföreningar. Erbjuda lättillgänglig information som underlättar delaktighet i föreningslivet. Genom fortsatt ömsesidigt kompetensutbyte mellan idrotten och kommunens förvaltningar. Tillsammans med SISU, föreningslivet, skolan, trygga ungdomsmiljöer och övriga kommunala förvaltningar samverka kring olika upplägg för att öka intresse och tillgänglighet till föreningslivet. Kompetenshöja föreningslivet kring olika mångfaldsfrågor och möjliggöra nya arbetssätt. Kartlägga behoven som finns och ha mod och resurser att prioritera. Vad är avgörande för att vi skall lyckas? Utvecklandet av Idrottsrådet. Rådets syfte och primära uppdrag är att i övergripande strategiska frågor vara idrottsrörelsens språkrör i dialogen med politiker och tjänstemän, i ärenden och frågor som berör idrotten. Långsiktiga och hållbara nätverk. Tydliga, mätbara mål. Till exempel antal aktiva inom idrotten eller antal utförda utbildningar. Samordna befintliga resurser inom kommunen och andra instanser.
Idrott Näringsliv Vi vill Att samarbetet mellan idrotten i Kungälv, Kungälvs kommun och näringslivet utvecklas. Syftet är att skapa vinna vinna situationer, till exempel genom att fler arrangemang genomförs i Kungälv. Att det tydliggörs hur idrotten gagnar turist och besöksnäringen. Hur kan vi nå dit? Genom att skapa goda mötesplatser för föreningarna och näringsliv. Genom god kommunikation mellan förenings- och näringslivet. Genom att fokusera på de starka varumärken (idrottsprofiler) som kungälvsidrotten fostrat. Genom kommunens och idrottens aktiva medverkan i näringslivets samverkansaktiviteter. Vad är avgörande för att det skall lyckas? Tydliggöra idrottens bidrag till turist- och besöksnäringen. Strategi för samverkan med Idrottsrådet som kontaktyta.
Anläggning drift & skötsel Vi vill Att det skapas bra förutsättningar för drift och skötsel av alla idrottsanläggningar i Kungälvs kommun, utifrån rådande verksamhet och budget. Att Kungälvs kommun tillsammans med föreningslivet utarbetar en strategi för Kungälvs idrottsanläggningars tillgänglighet och positiva utveckling med utgångspunkt från ungdoms- och folkhälsoperspektivet. Att de idrottsliga aspekterna tas med som en prioriterad punkt i arbete med planering av infrastruktur och nya bostadsområden. Att idrottsanläggningar byggs ut i samma takt som kommunen växer. Hur kan vi nå dit? Genom en långsiktig strategi för nybyggnation av idrottsanläggningar med realistiska mål och förväntningar. Genom samverkan mellan idrotten och samhällsbyggnadskontoret gällande planering av infrastruktur och nya bostadsområden. Genom att vid varje ny byggnation av skola bygga även en fullstor idrottshall. Vad är avgörande för att vi skall lyckas? Att eftersträva jämlikhet för alla föreningar oavsett driftsform av anläggningar. Viljan och modet att förändra och välja bort för att skapa nytt. Långsiktig strategi i takt med samhällsplaneringen. I arbete med planering av infrastruktur och nya bostadsområden tas de idrottsliga aspekterna med. Nya finansierings- och ägarformer som inte enbart kräver kommunal finansiering och huvudmannaskap. Idrottens roll i samhället: Se den som en resurs och möjlighet - se idrotten som en investering med återbäring.
Idrotten - Bidrag Vi vill Att syftet med bidragen skall vara: Bidra till en god folkhälsa. Fostra ansvarstagande individer. Stimulera integration. Säkra Kungälv som en attraktiv kommun. Skapa en rolig, stimulerande och omväxlande fritid. Generera ideellt arbete. Hur kan vi nå dit? Genom ett rättvist bidragssystem. Fördela det ekonomiska stödet utifrån tydliga regler och riktlinjer, både vad gäller indirekta och direkta bidrag. Prioritera föreningsdriven idrott framför kommersiell idrott. Använda det ekonomiska stödet och kompetensstödet så att de stödjer och stimulerar till livslångt idrottande. Utveckla samarbete inom kommunen samt med idrottsrörelsen och andra idrottsaktörer. Vad är avgörande för att vi skall lyckas? Ett synsätt, där kommunen betraktar stödet till idrotten som en investering med återbäring. Mod att pröva något nytt och vara långsiktig. Öppenhet både från kommunen och föreningarna.