Prefekten Uppsala, 2011-08-31

UPPSALA UNIVERSITET TEOLOGISKA INSTITUTIONEN Prefekten Uppsala, 2011-08-31 Till Teologiska fakultetsnämnden I teologiska fakultetens verksamhetsplan 2011 uppmanas prefekten att den 1 september 2011 redovisa åtgärder som vidtagits med anledning av kvalitetsprogrammet 2009-07-01-2011-06-30. Prefekten lämnar följande redogörelse. Utgångspunkter Utgångspunkten för Teologiska fakultetsnämndens kvalitetsprogram är Uppsala universitets Program för kvalitetsarbete vid Uppsala universitet. Syftet med fakultetsnämndens program TEOLFAK 2009/36 var att förtydliga hur universitetets program för kvalitetsarbete ska implementeras vid Teologiska fakulteten och institutionen. Kvalitetsprogrammet avsåg att tydliggöra hur verksamheten kvalitetssäkras inom områdena utbildning, forskning och administration. Kvalitetsprogrammet omfattade såväl ett expilcitgörande av befintligt kvalitetssäkringsarbete som kartläggning av var det fanns behov av tydligare rutiner. Prefektens avrapportering innehåller en sammanställning av åtgärder som vidtagits med anledning av kvalitetsprogrammet. Kvalitetssäkring av utbildning Grund-och avancerad nivå Teologiska institutionen har under redovisningsperioden minskat antalet huvudområden från åtta till sju. Förändringen genomfördes för att stärka kvaliteten och långsiktig ekonomisk bärkraft. De sju huvudområdena är: Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap (grundnivå och avancerad nivå) Bibelvetenskap (grundnivå och avancerad nivå) Kyrko- och missionsstudier (grundnivå och avancerad nivå) Tros- och livsåskådningsvetenskap (grundnivå och avancerad nivå) 1

Mänskliga rättigheter (avancerad nivå) International Humanitarian Action (avancerad nivå) Euroculture (avancerad nivå) Därutöver bedriver institutionen utbildning inom biområdet Yrkesrelaterad religionsvetenskap. Kvalitetsarbetet inom utbildningen på grund- och avancerad nivå sker huvudsakligen inom teologiska fakultetens fem områden vilka motsvarar huvudområdena Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap, Bibelvetenskap, Kyrko- och missionsstudier och Tros- och livsåskådningsvetenskap samt biområdet Yrkesrelaterad religionsvetenskap. Samtliga lärare är ledamöter det kollegiet som ansvarar för områdets utbildning, och dessutom ingår vissa lärare i det särskilda kollegium som leder arbetet med kursen Religionsvetenskap A. Varje kollegium har en ordförande som leder kollegiets arbete, vanligen en professor eller docentkompetent lektor inom området. De kurser kollegiet ansvarar för ska utvärderas genom olika typer av kursvärderingar. Kursvärderingarna ska sammanställas och underlag och sammanställningar lämnas till studierektor och till ordförande i området. Områdeskollegierna analyserar regelbundet resultaten och genomför förbättringar utifrån resultaten av kursvärderingarna. Studierektor med pedagogisk inriktning går kontinuerlig igenom alla kursvärderingar vid fakulteten och vid behov initierar studierektor utvecklingsarbete grundat på resultatet av värderingarna. Revidering av kursplaner sker årligen inom kollegierna. Kursplaner fastställs av fakultetsnämnden. Lärarmöten på kurs-, områdes- och institutionsnivå genomförs regelbundet. Under 2009 och 2010 har universitetets pedagogiska program implementerats vid institutionen. Följande kvalitetsstärkande åtgärder har vidtagits. Introduktion av nya lärare. Vid varje terminsstart anordnas ett tillfälle för introduktion av nya lärare/doktorander med undervisning av studierektor med pedagogisk inriktning, där studierektor med administrativ inriktning och prefekt också välkomnas. Institutionens pedagogiska mentorer deltar också vid detta tillfälle. I introduktionen ingår bland annat genomgång av många av de punkter som finns i pedagogiska programmet. Pedagogiska mentorer. Under 2010 beslutades också att det inom varje områdeskollegium ska finnas en pedagogisk mentor som utses läsårsvis av prefekten (prefekten ska inhämta kollegiets synpunkter innan pedagogisk mentor utses). Den pedagogiska mentorn har till uppgift att fungera som stöd och hjälp för nya lärare inom området. I arbetet ingår att introducera nya lärare inklusive doktorander i planering, undervisning, examination och utvärdering av kurser. De pedagogiska mentorerna har regelbundna möten med studierektor med pedagogisk inriktning. En instruktion för lärare har utarbetats av studierektor med pedagogisk inriktning. Syftet är att klargöra ansvarsområden, skyldigheter och rättigheter i relation till den pedagogiska verksamheten, för att öka undervisningskvaliteten. Instruktionen uppdateras årligen och finns tillgänglig på institutionens hemsida. Vid läroårets början delas instruktionen ut till alla lärare. En instruktion för kursansvarig lärare har utarbetats av studierektor med pedagogisk inriktning. Syftet är att klargöra ansvarsområden, skyldigheter och rättigheter i relation 2

till den pedagogiska verksamheten, för att öka undervisningskvaliteten. Instruktionen finns tillgänglig på institutionens hemsida. En gemensam mall för kursvärderingar har tagits fram av studierektor med pedagogisk inriktning. Mallen finns tillgänglig på institutionens hemsida. En mall för återkoppling på skrivuppgifter har tagits fram av studierektor med pedagogisk inriktning. Mallen finns tillgänglig på institutionens hemsida. Gemensamma Riktlinjer för uppsatsseminarier och uppsatsskrivande har tagits fram under ledning av studierektor med pedagogisk inriktning och antagits av fakultetsnämnden. Riktlinjerna finns tillgängliga på institutionens hemsida. God undervisning ur ett jämställdhets- och lika villkorsperspektiv. I fakultetens och institutionens jämställdhetskommitté har man tagit fram ett dokument, för enskilda lärares undervisning och institutionens samlade undervisningsutbud, vad gäller god undervisning ur ett jämställdhets- och likavillkorsperspektiv. Det är ett viktigt dokument som bidrar till det pågående pedagogiska kvalitetsarbetet vid institutionen och som ligger i linje med det av rektor fastställda dokumentet Plan för likabehandling av studenter 2011 (26 april 2011 UFV 2010/1652). Dokumentet finns tillgänglig på institutionens hemsida. Grundläggande pedagogisk utbildning. Samtliga doktorander ska ha genomgått universitetens grundkurs i pedagogik vid PU innan de genomför självständig grundutbildningsundervisning inom ramen för doktorandtjänsten. Riktlinjer för doktoranders undervisning publicerades i prefektmeddelande 2010:36. Pedagogiska dagar. Pedagogisk dag genomförs minst en gång per termin. Dessa leds av studierektor med pedagogisk inriktning. På uppmaning av fakultetsnämnden har prefekten utsett en Programansvarig för masterprogrammet i religionsvetenskap. Ämnesdidaktiska fortbildningstillfällen. Fortbildningsarbetet har initierats och letts av studierektor med pedagogisk inriktning och två lektorer med didaktisk specialistkompetens. Syftet med att erbjuda ämnesdidaktisk påbyggnadsutbildning var att stärka lärarkårens kompetens och teologiska institutionens kursutbud. Hösten 2010 genomfördes en ämnesdidaktisk påbyggnadsutbildning (två halvdagar och en egen uppgift i mellantiden) för institutionens lärare och doktorander; Ämnesdidaktisk kurs för universitetslärare och doktorander vid teologiska institutionen. Utbildningen utgjorde institutionens årliga pedagogiska fortbildning och skedde i samarbete med Avdelningen för universitetspedagogisk utveckling. Vårterminen 2011 genomfördes ytterligare en ämnesdidaktisk påbyggnadsutbildning och höstterminen 2011 planeras ytterligare ett tillfälle med ämnesdidaktiskt påbyggnadsfokus. Genomlysning av områdenas behandling av kursvärderingar Under höstterminen 2010 initierades av studierektor med pedagogisk inriktning en inventering av kursvärderingshantering inom de olika kunskapsområdena. Utfallet blev mångfasetterat då det visade sig att rutinerna såg mycket olika ut. Det fanns goda exempel på hur genomförda och sammanställda kursvärderingar diskuterades och analyserades i kollegier och direkt fick återverkningar på kommande kursutveckling och undervisningsplanering. Det fanns också mindre goda exempel där kursvärderingar inte alltid genomfördes och om de genomfördes inte kom kollegiet eller studierektorn till del. Inventeringens syfte var att få en startpunkt för fortsatt förbättringsarbete vad gäller kursvärderingshantering. Sammanställningarna av kursvärderingarna aktualiseras vanligen i samband med kursplanerevisioner och den konkreta kursplaneringen av varje enskild kurs. En ambition 3

hos många lärare är att i samband med kursstart knyta an till kursvärderingen av föregående kurs och de konkreta åtgärdsförslag som den resulterat i. Studierektor med pedagogisk inriktning avser att redovisa sammanställningar av kursvärderingar och planerade åtgärder i kursutvecklingshänseende vid ett fakultetsnämndsmöte under hösten 2011. Studentportalen. Inom A-kursen i religionsvetenskap används studentportalen för kursinformation som uppgifter, examination och kursvärderingar inom samtliga delkurser. För institutionens övriga kursutbud ser användningen lite olika ut, många lärare brukar studentportalen på samma sätt som sker i A-kursen, andra använder den i viss utsträckning, medan några fortfarande inte nyttjar den alls. Betygskriterier. Ett delvis externfinansierat projekt om betygskriterier är också en del av kvalitetsarbetet. Projektets huvudsyfte har varit att formulera gemensamma - och för studenter och lärare begripliga skriftliga, målrelaterade betygskriterier för teologiska institutionens kurser. Projektet har också syftat till att arbeta fram en modell för årlig översyn och utveckling av kursplaners lärandemål och examinationsformer, i relation till kursers betygskriterier. En modell för årlig översyn och utveckling av kurser skapas på detta sätt. Arbetsgruppen har samverkat intimt med de olika ämnesområdena i arbetet med att formulera betygskriterier och arbetet har stått i relation till områdeskollegiernas gängse översyn och utvecklingen av kursplaner. Betygskriterier för kandidatuppsatser, fyra uppsättningar, färdigställdes och fastställdes 2010-09-20. Sedan dess är de i bruk vid institutionens uppsatskurser. Arbetet med att formulera betygskriterier för institutionens B-kurser har kommit långt, men alla ämnesområden är inte riktigt lika färdiga. Fortgående arbete med betygskriterier. Modellen för årlig utvärdering och utveckling av betygskriterierna har påbörjats och utformas parallellt med det konkreta arbetet med att formulera betygskriterier. Utvärderingen och utvecklingen ska bli återkommande moment i översynen av kursplaner. Betygskriterierna behandlas tillsammans med kursplanen, presenteras sedan för studenterna nästa termin och lärarnas erfarenheter från kurserna och studenterna synpunkter på betygskriterierna förs sedan tillbaka till lärarna i områdena i syfte att utvärdera och utveckla kursen. Examination. Studierektor med pedagogisk inriktning planerar att prioritera institutionens arbete med examination och återkoppling under läsåret 2011/2012. Skrivövningar. Vid institutionen pågår ett aktivt arbete med att ta fram pedagogiskt genomtänkta skrivövningar inför vetenskapligt skrivande i allmänhet och uppsatsförfattande i synnerhet. En inventering av de olika ämnesområdenas tidigare erfarenheter och kunskaper aktualiseras i veckan i form av ett diskussionsmöte. Detta ska resultera i en sammanställning av studierektor med pedagogisk inriktning som kan fungera inspirerande i skrivprocesser för såväl studenter som lärare. Forskarnivå Fakultetsnämnden har inte delegerat ansvaret för utbildningen på forskarnivå till institutionen. På fakultetsnämndens uppdrag ansvarar prodekanus för utbildning på forskarnivå, med studierektor för forskarutbildningen och utbildningsledaren som handläggare. Prodekanus samverkar dock nära med prefekten, som enligt vad fakultetsnämnden fastställt, beslutar om ekonomiska och personella ramar för forskarutbildningen. Utbildningen på forskarnivå regleras i de allmänna studieplanerna. Det främsta instrumentet för det kontinuerliga kvalitetsarbetet inom utbildningen på forskarnivå är de individuella 4

studieplanerna. De individuella studieplanerna revideras en gång per år av huvudhandledare och doktorand och lämnas för granskning till utbildningsledaren och studierektor för forskarutbildningen. Efter föredragning av studierektor fastställs studieplanerna av prodekanen. I de fall där så är nödvändigt ska studierektor kontakta doktorand och huvudhandledare för att diskutera de problem som studieplanen ger vid handen innan den fastställs. Den fakultetsgemensamma teori- och metodkursen om 7,5 hp som inleder forskarutbildningen är obligatorisk och ges med undervisning. Den utvärderas och sammanställningen av kursvärderingen ska föreläggas fakultetsnämnden. Ett centralt instrument för kvalitetskontroll i forskarutbildningen är givetvis disputationen. Särskild vikt läggs därför vid betygsnämndens sammansättning. Det centrala instrumentet för kvalitetskontroll inför disputationen är slutseminarierna, som är obligatoriska och utan vilket inte opponent och betygsnämnd utses. Följande kvalitetsstärkande åtgärder har vidtagits Inrättande av forskarskolor tillsammans med Lunds universitet. Teologiska fakulteten har ingått överenskommelser med Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet om nationella forskarskolor för samtliga forskarutbildningsämnen utom för religionspsykologi och religionssociologi som inte finns som forskningsämnen vid Lunds universitet. Samarbetet gäller fr.o.m. 1 april 2010 och tillsvidare. Inom forskarskolorna hålls gemensamma seminarier minst en gång per termin. Doktorander från båda lärosätena lägger fram texter för ventilering. Lärare vid båda lärosätena kan fungera som handledare för doktorander och som opponenter eller granskare vid seminarier. Förstärkt samarbete med nordiska lärosäten. Teologiska fakulteten har ingått överenskommelser med tre norska lärosäten om internationella forskarskolor för ämnena religionspsykologi, religionssociologi och missionsvetenskap. Samarbete gäller fr.o.m. april 2010 och tillsvidare. Inom forskarskolorna hålls gemensamma seminarier minst en gång per termin. Doktorander från de ingående lärosätena lägger fram texter för ventilering. Lärare vid båda lärosätena kan fungera som handledare för doktorander och som opponenter eller granskare vid seminarier. Inrättande av samseminarier inom institutionen, Genom beslut i Teologiska fakultetsnämnden har samseminarier inrättats mellan ämnena religionspsykologi och religionssociologi, mellan ämnena Gamla testamentets exegetik och Nya testamentets exegetik och mellan ämnena kyrkovetenskap och missionsvetenskap. Vid samseminarierna presenterar doktorander och lärare texter, vetenskapsteoriska och metodiska problem behandlas och forskningsprojekt diskuteras. Antagning av nya doktorander. Genom ökade statsanslag till forskarutbildningen har fler nya doktorander kunnat antas. Elva plus två doktorander antogs ht 2009, åtta antogs vt 2010 och åtta antogs vt 2011. Ökad tillgång till handledning. Antalet timmar för handledning på forskarnivå har höjts så att under år ett av utbildningen ges 16 timmar (48 klt) handledning, under år två, tre och fyra ges 20 timmar handledning (60 klt) per läsår. Förstärkning av lärarkompetensen. Fem lektorer och en postdoktor vid institutionen har uppnått docentkompetens under kvalitetsprogrammets tid. Under samma period har en ny professor i Nya Testamentes exegetik anställts. 5

Fler externa biträdande handledare. Institutionen har genom avtal knutit flera externa biträdande handledare till forskarhandledningen. Detta stärker lärarkompetensen, förbättrar möjligheterna att anta fler doktorander och därmed skapa större vetenskapliga miljöer samt att öka antalet handledningstimmar per doktorand och läsår. Insats för att öka genomströmningen. Doktorander som antogs före 1998 har uppmanats att öka sin aktivitetsgrad för att öka genomströmningen och därmed frigöra handledningstid och möjliggöra antagning av nya doktorander. En studierektor för utbildning på forskarnivå med särskilt ansvar för doktorandernas studiesociala miljö har tillsatts. Studierektorn ansvarar för introduktionen av nya doktorander och har också regelbunden kontakt med fakultetens samtliga doktorander. Studierektor för forskarutbildningen har vidare ansvar för att tillse att doktoranderna ges möjlighet att förena undervisningsuppgiften med avhandlingsarbetet och att tillsammans med de pedagogiska mentorerna ge doktoranderna stöd när det gäller deras undervisning. Studierektor för forskarutbildningen har vidare ansvar för planering av den kurs om vetenskapsteori och metod som inleder doktorandernas utbildning. En översyn av kurser i utbildning på forskarnivå i syfte att skapa fler ämnesövergripande kurser med undervisning pågår. Under 2010 genomförde studierektor för forskarutbildningen en översyn och omarbetning av den inledande kursen till utbildning på forskarnivå om vetenskapsteori och metod. En ny omarbetad introduktionskurs har givits sedan hösten 2010. En kurs i akademiskt skrivande på engelska för samtliga doktorander har erbjudits vt 2010 och vt 2011. Kursen kommer att vara ett återkommande moment i forskarutbildningen och samtliga doktorander erbjuds möjligheten att delta i kursen under sin utbildning. Förbättrad introduktion till forskarutbildningen. Studierektor för utbildningen på forskarnivån har tagit ett samlat grepp om introduktionen av nya doktorander och utarbetat ett fylligt introduktionsdokument som tas i bruk under hösten 2011. Forskning Forskningens kvalitet säkerställs främst genom det etablerade akademiska arbetssättet. Forskningsresultat publiceras och blir därmed tillgängliga för kritisk granskning och debatt. Det är i det levande vetenskapliga samtalet som forskningen kvalitetssäkras. De högre seminarierna är därför av central betydelse för kvalitetsarbetet. I de högre seminarierna samlas såväl studenter på avancerad nivå som forskarstuderande och ämnets lärare och forskare. De utgör därför självklart den miljö i vilken forskningen i de olika ämnena ska planeras och utvecklas. Sedan vt 2011 publiceras samtliga forskarämnens seminariescheman på institutionens hemsida. Följande kvalitetsstärkande åtgärder har vidtagits: Resursfördelningssystem för att stimulera till vetenskaplig publikation. Från och med 2009 har en särskild resursfördelningsmodell för att stimulera till vetenskaplig publicering införts. 300 000 kr årligen avsätts för detta ändamål. Medlen söks av de enskilda forskarna och följande typer av publikation premieras: publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter listade i Web of Science, publicerade artiklar i annan refereegranskad internationell tidskrift, publicerade vetenskapliga monografier på internationella förlag, publicerade kapitel i antologier på internationella förlag, publicerade monografier 6

på svenskt eller nordiskt förlag. Dessutom ges medel för beviljade externa anslag och för handledarskap av doktorander och för doktorander som tagit examen. Strategiska projektbeskrivningsanslag. Sedan 2010 har årligen avsatts 120 000 kr till utarbetande av projektbeskrivningar. Regelbundna seminarier för utarbetande av projektansökningar till externa forskningsråd. Teologiska institutionen anordnar årligen särskilda seminarier för utarbetande av projektansökningar Post-doktorala anställningar. Ett system med rullande postdoktorala anställningar har sjösatts. Hittills har sådana anställningar innehafts av forskare i religionshistoria (avslutad), religionssociologi (ännu pågående), kyrkohistoria (avslutad), etik (avslutad) och religionsfilosofi (ännu pågående). Missionsvetenskap/World Christianity and Interreligious Studies har under 2011knutit en forskare till sig genom ett ettårigt postdoktoralt stipendium ur Gustaf Leanders fond (pågående). Två postdoktorala anställningar (en i NT och en i religionspsykologi) har lysts ut under sommaren 2011 och kommer att tillsättas under hösten 2011. Externfinansiering av lektorers forskning. Enligt beslut av fakultetsnämnden ska alla lektorer söka externa forskningsmedel minst vartannat år och publicera minst en artikel vartannat år. Den enskildes forskning, ansökningar och publiceringsmönster är ett återkommande tema i utvecklings- respektive lönesamtal. Kriterierna för lönesättning har anpassats efter fakultetsnämndsbeslutet. Redogörelse för genomförd och planerad forskning. Uppföljningen av enskilda lärares och forskares genomförda och planerade forskning sker på flera sätt. Genom det resursfördelningssystem som ska stimulera vetenskapliga publikationer finns en heltäckande bild av genomförd och publicerad forskning. I dokument som lämnas in inför utvecklings- och lönesamtalen redogör lärare och forskare för sin planerade, pågående och genomförda forskning. Vidare behandlas dessa frågor i samtalen. Prefekten förtecknar dessutom alla ansökningar om extern finansiering som forskare och lärare vid institutionen lämnar in. En kurs i akademiskt skrivande på engelska för lärare och forskare har erbjudits vt 2010 och vt 2011. Kursen kommer att erbjudas regelbundet till samtliga lärare och forskare. Revision av forskarämnenas forskningsprogram har inletts i samband med KoF 11. Administration Fakultetens och institutionens administration består av två delar där den största delen finns vid institutionen. Den mindre delen av administrationen är lokaliserad till universitetsförvaltningen där områdeskansliet för humaniora och samhällsvetenskap tillhandahåller en utbildningsledare och en fakultetssekreterare (båda deltid) för det administrativa arbetet på fakultetsnivå. Eftersom fakultet och institution i många frågor fungerar som en enhet sköts huvuddelen av fakultetens ekonomiförvaltning vid institutionen. Administrationen vid institutionen har varit uppdelad i två grupper; Studerandeadministrativa gruppen och Ekonomi- och personal. Studierektor med administrativt ansvar leder sedan hösten 2010 även gruppen för Ekonomi och personal. Under våren 2011 fördes grupperna samman till en enhetlig administrativ grupp. 7

Fakultetens och institutionens administrativa arbete kvalitetssäkras genom återkommande möten där verksamheten granskas och det förs diskussioner om hur verksamheten kan förbättras. De anställda inom fakultetsadministrationen och institutionsadministrationen har fortlöpande kontakt med varandra. Följande kvalitetsstärkande åtgärder har vidtagits: Institutionsledningsmöte. En gång i veckan sammanträder prefekt, studierektorerna i grundutbildningen, personaladministratör och ekonom. Studierektor för forskarutbildningen deltar från och med hösten 2011 vid vartannat möte. Inom ramen för ledningsmötet ges information och löpande ärenden och principiella frågor diskuteras. Administrativa gruppen. De två administrativa grupperna (Studerandeadministrativa gruppen och Ekonomi- och personal) har sammanslagits till en administrativ grupp och leds av studierektor med administrativt ansvar. Ekonom och personaladministratör. Kvaliteten i administrationen har ökat genom att heltidsanställningar för ekonom respektive personaladministratör har inrättats. Dessutom har arbetsuppgifter som inte med självklarhet hör till ekonomi eller personaladministration omfördelats inom administrationen. Institutionens expedition. Istället för amanuenser rekryterades en kursadministratör till institutionens expedition. I och med detta har expeditionen mer blivit en expedition som vänder sig till alla kategorier av besökare (studenter, lärare, allmänheten ) istället för att enbart vara en studerandeexpedition. A-kursadministration. Istället för A-kursamanuens utförs A-kursadministrationen av en kursadministratör. Detta ger högre kvalitet och stabilitet eftersom en tillsvidareanställ administratör har ett helhetsansvar för A-kursadministrationen termin efter termin. Kontinuerliga möten. Den administrativa gruppen träffas varje vecka för avstämnings- och informationsmöte. Studerandeadministration. I betydligt större utsträckning än tidigare används de studerandeadministrativa system som finns inom universitetet, t.ex. kursregistreringar i studentportalen. Ökad professionalisering och kvalitet. Viktiga steg har tagits i tydliggörandet av arbetsuppgifter och rutiner inom administrationen, bl.a. genom arbete med arbetsbeskrivningar. Uppsala, dag som ovan Cecilia Wejryd, prefekt 8