Hållbarhetsutredning av Handelshögskolan vid Umeå

Hållbarhetsutredning av Handelshögskolan vid Umeå universitet (USBE) September 203 December 204

Innehåll. Introduktion.... Bakgrund....2 Ledningssystem för hållbar utveckling....2. GAP-analys... 2.3 Metod... 3 2. Omfattning och organisation... 4 2. Omfattning... 4 2.. Hållbarhetsbegreppet... 4 2.2 Organisation... 4 3. Utbildning och kommunikation... 6 4. Aspekter med betydande påverkan på hållbar utveckling... 8 4. Utbildning... 8 4.2 Forskning... 9 4.3 Samverkan... 4.4 Tjänsteresor och fordon... 2 4.5 Energiförbrukning... 3 4.6 Upphandling och inköp... 4 4.7 Avfall och papper... 5 5. Lagar och andra krav kopplat till USBE:s ledningssystem för hållbar utveckling... 6 5. Hållbar utveckling och miljö i allmänhet... 6 5.. Nationella mål och lagar... 6 5..2 Universitetets mål, policys och rutiner... 8 5..3 USBE:s åtaganden... 20 5.2 Utbildning*... 2 5.2.2 Samhällets mål, lagar, föreskrifter... 2 Universitetets mål, policys och rutiner... 2 USBE:s åtaganden... 2 Forskning*... 22 Samhällets mål, lagar, föreskrifter... 22 Universitetets mål, policys och rutiner samt lokala/regionala mål, föreskrifter... 22 USBE:s åtaganden... 22 Samverkan*... 22 Samhällets mål, lagar, föreskrifter... 23 Universitetets mål, policys och rutiner... 23 USBE:s åtaganden... 23 Tjänsteresor och fordon*... 24 Samhällets mål, lagar, föreskrifter... 24 Universitetets mål, policys och rutiner... 25 Energianvändning*... 25 Samhällets mål, lagar, föreskrifter... 26 Universitetets mål, policys och rutiner... 28 Kylanläggningar... 28 Samhällets mål lagar och föreskrifter... 28 Umeå universitets mål, policys och rutiner... 29 Vattenförbrukning... 29 Samhällets mål lagar och föreskrifter... 29 Umeå universitets mål, policys och rutiner... 29 Upphandling och inköp*... 29 Samhällets mål, lagar, föreskrifter... 29

Universitetets mål, policys och rutiner... 30 Avfall... 3 Samhällets mål, lagar, föreskrifter... 32 5.8.2 Universitetets mål, policys och rutiner... 32 Förbrukning av kontorsmaterial*... 32 Samhällets mål lagar och föreskrifter... 33 Umeå universitets mål, policys och rutiner... 33 Övrig relevant lagstiftning... 33 Samhällets mål, lagar, föreskrifter... 33 Universitetets mål, policys och rutiner... 33 6. Policy, mål och handlingsplan för USBE... 35 6. Hållbarhetspolicy... 35 6.2 Hållbarhetsmål och uppföljningskriterier... 35 6.3 Definition av hållbarhetsbegreppet inom USBE... 36 6.4 Handlingsplan nov 204 - dec 205... Bilaga. Kurser med hållbar utveckling - Företagsekonomi... 4 Bilaga 2. Klassning av moment på USBE-kurser enligt uppföljningskriterium ( ii. a-d)... 7 Bilaga 3. Publikationer och avhandlingar under 203 och dess koppling till hållbar utveckling... 4 Bilaga 4. Samverkansaktiviteter med koppling till hållbar utveckling 203 och 204... 2 Bilaga 5. Tidsplan i projektplan för upprättande och implementering av ledningssystemet.. 23 Bilaga 6 Värdering av hållbarhetsaspekter... 26

. Introduktion. Bakgrund Handelshögskolan vid Umeå universitet, Umeå School of Business and Economics (USBE), fattade under 203 beslutet att stärka inslagen och följa upp progressionen av hållbar utveckling i utbildning, forskning och samverkan genom att ta i bruk den internationella miljöledningsstandarden ISO400. Standarden ger förutsättningar att kvalitetssäkra verksamheten via en extern ackreditering och certifiering. Standarden ska användas som ett verktyg för att integrera aspekter av både miljöpåverkan och hållbar utveckling i USBE:s verksamhet. Enligt gällande lagstiftning ska universitet och högskolor befrämja arbetet för en hållbar utveckling och minska negativ miljöpåverkan: Högskolelagen (992:434) kap 5 ; Högskolorna ska i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter där Umeå universitet, liksom andra myndigheter, är skyldiga att ha ett miljöledningssystem, dvs. ett systematiskt miljöarbete vilket, genom ständiga förbättringar, ska leda till minskad miljöverkan. Föreliggande utredning utgör en grund för USBE:s ledningssystem för hållbar utveckling, vilket i praktiken utgör en grund för verksamhetens strävan att öka inslag av sådant som främjar en hållbar utveckling i utbildning, forskning och samverkan, i vilket en miljöpåverkan inkluderas. Utredningen identifierar och redogör för de betydande aspekterna vad gäller hållbar utveckling samt för relevant lagstiftning, organisationen för ledningssystemet och olika aktörers ansvar, roller och befogenheter..2 Ledningssystem för hållbar utveckling Ledningssystemet för hållbar utveckling vid USBE syftar till att systematisera och strukturera USBE:s arbete med att bredda och öka omfattningen av inslag om hållbar utveckling i utbildning, forskning och samverkan samt att sträva efter en hållbar nivå från verksamheten som helhet. Arbetet ska utgå från verksamhetens betydande hållbarhetsaspekter, lagstiftning samt samhällets och universitetets mål i övrigt som rör hållbar utveckling inklusive miljö. Ledningssystemet ska leda till ständiga förbättringar och baseras på kriterierna i miljöledningsstandarden ISO 400. Ledningssystemet innebär en processmässig verksamhet enligt Deming-cykeln PDCA, Plan Do Check Act. Momenten i ledningssystemet innebär i korthet att:. En nulägesbeskrivning (hållbarhetsutredning) tas fram som beskriver verksamheten och där de betydande hållbarhetsaspekterna identifieras. Även en genomgång av aktuell lagstiftning på området görs. 2. Utredningen ligger till grund för en policy. 3. Policyn konkretiseras i mätbara mål. 4. Åtgärder i en eller flera handlingsplaner i syfte att nå målen. Rutiner och dokument enligt standarden tas fram. Åtgärder och aktiviteter för att främja hållbar utveckling implementeras i verksamheten och genomförs. 5. Personalen kompetensutvecklas inom ramen för ledningssystemet, om de betydande hållbarhetsaspekterna, och erbjuds stöd i metoder och verktyg som möjliggör eget agerande och medvetna val. 6. Ledningssystemet och dess genomförande och resultat kommuniceras internt och externt.

7. Resultatet av ledningssystemet och i vilken grad åtgärderna leder till måluppfyllelse granskas vid återkommande interna och externa revisioner. 8. Ledningen granskar och utvärderar kontinuerligt utfallet av ledningssystemet. Mål och handlingsprogram revideras efter resultatet och med hänsyn till förändringar i omvärlden för ständiga förbättringar. Figur : Processen miljöledning enligt förordning 2009:907. Bild: Naturvårdsverket..2. GAP-analys Under 202 genomfördes en GAP-analys av USBE:s verksamhet i relation till kraven i ISO400. Analysen visade bland annat att USBE har goda förutsättningar att bygga upp ett miljöledningssystem under en 2-månaders period. Tidsåtgången beräknades till ca 400 h internt och till ca 300-500 h i externa tjänster. Ett antal förbättringsförslag identifierades utifrån GAP-analysen: Universitetets miljöpolicy behöver börja tillämpas på USBE och göras känd bland personalen. Alternativt bör USBE bestämma sig för om man "ansluter sig till universitetets miljöpolicy, eller om man vill ta fram en egen kompletterande policy. USBE behöver i sitt förbättringsarbete fokusera på att förstärka sina styrkor inom miljö och hållbarhet, samt minska sin negativa påverkan på miljön. En förteckning över direkta och indirekta miljöaspekter samt betydande miljöaspekter behöver tas fram. USBE behöver även bestämma metod för genomförande av miljöutredning samt vilken modell för att värdera organisationens miljöaspekter som ska användas. Styrmodellen som behandlar yttre miljö och hållbarhet behöver ses över. Idag planeras verksamheten vid USBE med hjälp av den strategiska planen som främst beaktar fyra övergripande perspektiv: ) Education, 2) Research, 3) Corporate and community relations samt 4) Human rescource management, Financial performance, Internationalization, Visibility, and Ethical considerations. Ett styrkort håller på och tas fram. Det är dock idag osäkert var frågor som berör miljö och hållbarhet ska komma in, vilket gör att en naturlig kanal för verksamhetsnära styrning genom t.ex. tydliga miljömål och handlingsplaner saknas. Tydliga och mätbara miljö- (och hållbarhets-) mål för USBE behöver tas fram och beslutas. Målen behöver också brytas ned i konkreta handlingsplaner. 2

Ansvar, roller och befogenheter för miljö- och hållbarhetsarbetet inom USBE behöver beslutas och tydliggöras. Ledningens representant och miljösamordnare behöver utses och resurser behöver avsättas. Grundläggande miljöutbildning behöver ges till alla medarbetare. Inom USBE finns en hög kompetens kring olika miljö- och hållbarhetsfrågor (på CERE, SIRP, RiseB, m.m.). Denna kompetens skulle kunna nyttjas på ett strategiskt sätt för USBE:s interna arbete med miljö- och hållbarhetsfrågor. Inom Universitetet finns en hög kompetens kring olika miljö- och hållbarhetsfrågor. Denna kompetens skulle kunna nyttjas på ett strategiskt sätt både för USBE och för universitetets interna arbete med miljö- och hållbarhetsfrågor. Verksamhetsstyrning av flera övergripande processer behöver ses över utifrån direkta och indirekta miljöaspekter, till exempel grundutbildning, forskarutbildning, kommunikation samt inköp och leverantörer. Systematisk mätning av verksamheternas miljöaspekter behöver införas för att få en övergripande bild över organisationens miljöprestanda..3 Metod När det gäller att identifiera betydande hållbarhetsaspekter och relevant lagstiftning har utgångspunkten varit dels USBE:s kärnverksamhet idag, dels Umeå universitets miljöutredning från 2009 samt sådana aspekter som belyses i förordning (2009:907) om miljöledningssystem i statliga myndigheter. Hänsyn har också tagits till nationella mål för hållbar utveckling samt till verksamhetens möjligheter att åstadkomma förbättringar utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Viss vägledning har också fåtts genom att ta del av erfarenheter från uppbyggnaden av redan ISO400-certifierade universitets miljöledningssystem (Göteborgs universitet, SLU och Yrkeshögskolan Novia). För att beräkna direkta effekter av hållbarhetsaspekter har data samlats in från resebyrå, fastighetsägare och de avfallstransportörer som omhändertar avfall från Umeå universitet. Från den upphandlade resebyrån erhålls utsläppsstatistik från resor med flyg för de institutioner som inkluderas i USBE. I dagsläget är det inte möjligt att erhålla utsläppsdata från andra typer av färdslag och USBE har inga egna bilar. Vad gäller energianvändning har denna fått uppskattas utifrån USBE:s procentuella andel lokalyta i Samhällsvetarhuset. Vad gäller inköp finns endast ekonomisk statistik att tillgå. Vad gäller avfall finns idag ingen tillgänglig statistik som bara rör USBE:s verksamhet. Från och med 203 är det också möjligt att få statistik över inköp av kontorspapper. För att beskriva, och så småningom möjliggöra kvantifiering av betydande aspekter så har metodiken för att mäta och följa upp aspekterna utvecklats sedan arbetet med ledningssystemet påbörjades. Det kvarstår dock en del arbete, till exempel är det idag inte möjligt att mäta i vilken omfattning miljökrav och sociala krav beaktas vid upphandling eller inköp, vare sig för USBE eller på universitetsnivå. I de fall det har varit möjligt samordnas USBE:s uppföljningsrutiner med dem som finns för Umeå universitet som helhet. Som underlag för att skapa och beskriva organisationen för miljöledningsarbetet och vilka roller och vilket ansvar som finns har befintliga styrdokument mm från USBE använts. Organisationen för ledningssystemet har också belysts, och kommit överens om, i ledningsgruppen på USBE och i dess råd för hållbar utveckling. Utifrån resultatet av föreliggande utredning, USBE:s strategiska arbete med AACSB-ackrediteringen, principerna i PRME, universitetets arbete med miljö och hållbarhetsfrågor i stort samt utifrån samtal med USBE:s ledningsgrupp och råd för hållbar utveckling finns den hållbarhetspolicy och där tillhörande hållbarhetsmål (inkl. uppföljningskriterier) liksom en definition av vad hållbar utveckling som tagits fram för USBE i avsnitt 6. I avsnitt 6.4 presenteras en uppdaterad handlingsplan med aktiviteter och åtgärder för verksamhetens hållbarhetsarbete under 204/205. Handlingsplanen baseras dels på föreliggande utredning men också på sådant som föreslagits av medarbetarna och den GAP-analys som tidigare genomförts. I bilaga 5 finns en tidsplan för upprättande och införande av ledningssystemet. 3

2. Omfattning och organisation 2. Omfattning All USBE:s verksamhet ska omfattas av ledningssystemet för hållbar utveckling. Detta inkluderar de enheter och centrumbildningar, all anställd personal samt de lokaler på campus i Umeå som USBE själva förfogar över. 2.. Hållbarhetsbegreppet För att ledningssystemet för hållbar utveckling och de insatser det innebär ska bli verksamt och upplevas som ett stöd för verksamhetens arbete med att främja en hållbar utveckling så behöver hållbarhetsbegreppets innebörd klargöras och anpassas till verksamheten. I avsnitt 6.3 finns hela begreppet lydelse. Hållbarhetsbegreppet inom USBE har sin utgångspunkt i Brundtlandsdefinitionen och innefattar alla tre dimensionerna; miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Miljömässig hållbarhet är relaterat till ekosystemen och jordens naturgivna förutsättningar och hur dessa påverkas av mänsklig ekonomisk aktivitet. Det inkluderar också miljöpolitik samt finansiella och samhälleliga aspekter samt verktyg och styrmedel för miljömässig hållbarhet. Social och ekonomisk hållbarhet är relaterat till sådana strukturer som vi människor har skapat för att organisera våra samhällen. Social och ekonomisk hållbarhet innefattar bland annat frågor om fördelningspolitik, etik och socialt ansvar på individ- organisations- och samhällsnivå. Det inkluderar även stabiliteten i grundläggande samhällsstrukturer såsom hos ekonomiska och finansiella system samt frågor om demografi, hälsa och välfärd men även socialt ansvarstagande i näringsliv och samhälle, mänskliga rättigheter och rättvisa arbetsvillkor ur ett globalt och lokalt perspektiv. 2.2 Organisation Ambitionen vid implementeringen av ledningssystemet för hållbar utveckling är att använda USBE:s befintliga organisation och strukturer i så hög grad som möjligt, och tillskapa så få nya konstellationer som möjligt. Utgångspunkten, den nuvarande organisationen, visas översiktligt i figur 2. 4

Figur 2. Översikt av USBE:s Organisation Ansvar, befogenheter och roller Rektor är ytterst ansvarig för ledningssystemet för hållbar utveckling. Rektor har tillsammans med ledningsgruppen som helhet mandat att fatta de beslut som är betydande för ledningssystemet för hållbar utveckling som beslut om policy och om övergripande och detaljerade miljömål. Rektor är tillsammans med ledningsgruppen ansvarig för att säkerställa att ledningssystemet upprättas, införs och underhålls enligt kraven i ISO400-standaren samt för att det finns en resurs för att övervaka ledningssystemets prestanda inklusive rekommendationer till förbättringar till ledningsgruppen. Den administrativa chefen bistår rektor och ledningsgruppen i arbetet med, och uppföljningen av, ledningssystemet för hållbar utveckling. Tillsammans med Rådet för hållbar utveckling vid USBE utgör den administrative chefen den specialistkompetens som krävs enligt ISO400, vid implementering, genomförande och uppföljning av ledningssystemet. Rådet för hållbar utveckling vid USBE har i uppgift att leda det operativa arbetet med ledningssystemet för hållbar utveckling (dvs. upprätta, införa och underhålla ledningssystemet). Rådet består av 9 ledamöter varav 6 personer representerar enheter och institutioner, 2 personer är studentrepresentanter och person är studierektor för pedagogisk utveckling. Rådet leds av Rektor och en miljökoordinator är sekreterare. Samverkanskoordinator och den administrativa chefen är inbjudna att delta i rådets arbete. Tillsammans med den administrativa chefen utgör Rådet för hållbar utveckling den specialistkompetens om miljö och hållbar utveckling som ledningssystemet kräver. Institutioner, enheter, programråd, utbildningsutskott, forskningsinstitut, samverkansgrupp, T/A-personal samt studenterna vid USBE har via Rådet för hållbar utveckling getts möjligheter att ha synpunkter på framtagande av policy samt övergripande och detaljerade miljömål. Dessa kommer också att genomföra åtgärder och aktiviteter inom ramen för ledningssystemet. Personalen kommer att erbjudas kompetensutveckling inom miljö och hållbar utveckling för att kunna bidra till att USBE:s miljöpolicy och mål för miljö och hållbar utveckling. 5

Rådet för hållbar utvecklings ledamöter är utsedda att fungera som interna miljörevisorer. Internrevisionernas roll är att utvärdera i vilken utsträckning ledningssystemet leder till ständiga förbättringar och om gällande miljöregler och andra styrande dokument följs. Den interna revisionen ska också utvärdera hur väl miljöpolicyn följs och till vilken grad målen för miljö och hållbarhet nås. Interrevisorerna ska vidare ge förslag till förbättringar för det fortsatta arbetet samt att genomföra lednings genomgång. En miljökoordinator fungerar som resursperson i arbetet med att upprätta ledningssystemet. En extern revisor anlitas för extern revision/certifiering. Utöver ovanstående kan konsultstöd upp till ca 300h köpas in vid behov. I tabell och 2 visas ansvar och roller i USBE:s ledningssystem för hållbar utveckling. Forskn.- institut, FoUutskott Tabell : Ansvar och roller vad gäller de olika momenten i processen med att upprätta, tillämpa och följa upp USBE:s ledningssystem för hållbar utveckling. X = huvudansvar, O = stöd. Rektor, ledn. grupp, Enhet, centra Samverkansgrupp T/A Umu Miljökoordinator Råd för HU, adm. chef Program -råd, utb. utskott Omfattning X Miljöutredning x Miljöpolicy X O Miljömål X O O O O O O Rutiner O O x Handlingsplan X O O O O O O Utbildning X O O Uppföljning X O O O O O Kommunikation X O O Intern revision O X Extern revision, X O certifiering Ledningens genomgång, ständiga förbättringar X X Tabell 2: Ansvar och roller vad gäller de olika betydande miljöaspekterna i USBE:s ledningssystem för hållbar utveckling. X = huvudansvar, O = stödfunktion. Rektor, Råd för Enhet, Programråd, utb. institut, verkans- centralt Forsknings- Sam- T/A Umu ledn. grupp HU centra utskott FoU-utskott grupp Utbildning O O X Forskning O O X Samverkan O O X Stödverksamhet O O O X O Personella resurser Rektor uppskattar att sammanlagt kommer ca 500 interna timmar och ca 300 externa timmar åtgå för att upprätta och implementera ledningssystemet för hållbar utveckling vid USBE. Finansiella förutsättningar Universitet och den Samhällsvetenskapliga fakulteten har gett ett riktat anslag om 4 mkr för perioden 203-205 för att upprätta ett AACSB-baserat kvalitetsledningssystem och ett miljöledningssystem för USBE. Av anslaget används ca mkr för miljöledning. 3. Utbildning och kommunikation Kompetensutveckling och möjligheten att utbilda och fortbilda sig inom hållbar utveckling är viktiga egenskaper för att skapa engagemang för arbetet inom ramen för ledningssystemet men 6

också för att skapa förutsättningar för medarbetarna att bidra till verksamhetens utveckling och ständiga förbättringar. Kompetensutveckling av medarbetarna kommer att fortlöpande erbjudas så att de erhåller den kunskap som behövs för att kunna agera i enlighet med miljöpolicyn i det dagliga arbetet. Alla nyanställda vid Umeå universitet ges möjlighet att genomgå en grundläggande miljöutbildning i samband med Utbildning för nyanställda. I universitetets Vision 2020, delmål och strategier 203-205 finns delmål 4.3. som innebär att Universitetet har strategisk planering av kompetensförsörjning på alla organisatoriska nivåer. Ledningsgruppen och Rådet för hållbar utveckling ges möjlighet till fortlöpande kompetensutveckling. Under 203 och 204 har flera aktiviteter med hållbarhetsanknytning genomförts. Både 203 och 204 års planeringsdagar för hela personalgruppen har inkluderat inslag och aktiviteter som framtagande av mål, handlingsplan etc. I december 203 arrangerades en temaeftermiddag om hållbar utveckling vilken innehöll en föreläsning om miljöledningsarbetet vid ett ISO400-certifierat universitet och en föreläsning om utbildning för hållbar utveckling. I januari 204 fortbildades Rådet för hållbar utveckling i miljöledningsarbete. I oktober 203 och 204 har Hållbarhetsdagen genomförts. Under de mänskliga rättighetsdagarna 204 deltar USBE som arrangör av ett seminarium. Tekniska förutsättningar och resurspersoner Vid universitetet i allmänhet och vid USBE i synnerhet finns goda förutsättningar för att utnyttja IKT. All övergripande information om ledningssystemarbetet samt sådan information och sådant utbildningsmaterial som kommer att tas fram ska fortlöpande läggas ut på internwebben så att den är tillgänglig för samtliga medarbetare. En webmaster finns tillgänglig att bistå miljökoordinator, rektor och ledningsgruppen, rådet för hållbar utveckling i spridandet av sådan information som ska kommuniceras internt. Det finns en e-postlista som når hela personalgruppen. Kommunicering med studenter sker främst via lärplattformen Cambro eller via e-post. Öppna kanaler finns till Handelshögskolan i Umeå Studentförening (HHUS) och ibland används Studentföreningens Facebook för informationsförmedling. Vad gäller dokumentation av rutiner och dokument som krävs enligt IS0400 har en intern webbsida innehållande alla rutiner och dokument upprättats. Kommunikationssamordnaren kan tillsammans med webmaster bistå rektor och ledningsgruppen samt rådet för hållbar utveckling i att informera om USBE:s hållbarhetsarbete, om policyn, målen och exempelvis sådana samverkansaktiviteter med fokus på hållbar utveckling som arrangeras. Det finns en väl utbyggd infrastruktur för webbmöten, telefonmöten och videokonferenser vid Umeå universitet. Alla anställda har möjlighet att använda telefon- och datorkonferenstjänsten Lync. I ett antal salar på universitetet finns videokonferensanläggningar. IT-personal finns vid USBE som bistår övriga medarbetare om en videokonferens ska anordnas. Vad gäller uppföljningssystem för betydande aspekter inhämtas statistik om tjänsteresor och energianvändning från leverantörer. Vad gäller övriga betydande hållbarhetsaspekter, upphandling och inköp, utbildning, forskning och samverkan behöver kvantitativa mått och metoder utvecklas. I ett sådant arbete bör webmaster och IT-support fungera som resurspersoner. T/A-personal (framförallt ekonomiadministratörer och administrativ chef) kommer också att delta i en sådan utveckling. 7

4. Aspekter med betydande påverkan på hållbar utveckling Umeå universitet har som en av ca 200 myndigheter i uppdrag att implementera ett miljöledningssystem. Arbetet har pågått sedan 998, dock har ingen enhet certifierats enligt ISO400. Universitetets övergripande arbete för miljö och hållbar utveckling utgår från universitetets miljöpolicy och de nationella miljökvalitetsmålen. I fokus i universitetets centrala miljöarbete är direkta miljöaspekter som energi, resor, avfall och miljöpåverkan från laborativ verksamhet samt indirekt miljöpåverkan från upphandling och inköp. Universitet och högskolors största påverkan på hållbar utveckling faller under benämningen indirekta aspekter och dessa finns inom verksamheternas kärnverksamheter. Centrala och betydande hållbarhetsaspekter i USBE:s ledningssystem för hållbar utveckling blir därför utbildning, forskning och samverkan. Dessa aktiviteter genererar i sin tur en ansenlig mängd tjänsteresor då samverkan med samhället och inom forskningen sker. Tjänsteresor har tillsammans med energiförbrukning, pappersförbrukning och upphandling och inköp också identifierats som betydande hållbarhetsaspekter. I bilaga 6 redovisas en lista med identifierade hållbarhetsaspekter och värderingen av dem enligt den modell som används för detta vid Umeå universitet. 4. Utbildning Utbildning är en indirekt och betydande aspekt i det avseendet att via utbildningen så kan en hållbar utveckling inklusive minskad miljöpåverkan främjas om studenterna som utbildas får med sig kunskap, färdigheter och verktyg för egna analyser vilket skapar förutsättningar för att fatta sådana beslut och agera i sådan riktning. I beskrivningen av USBE:s utbildningsverksamhet framgår att utbildningen ska genomsyras av värderingar som bygger på långsiktigt värdebyggande och hållbar företags- och samhällsutveckling. Studierektorer vid USBE:s sektioner: Företagsekonomi, Nationalekonomi och Statistik har fått redogöra för i vilken utsträckning och på vilka sätt hållbar utveckling idag ingår i de kurser som USBE själva ger. I bilaga visas beskrivningar av hur inslag av hållbar utveckling kommer fram i moment och i lärandemål några kurser inom företagsekonomi och i tabell 3 och bilaga 2 visas hela listan med resp. moment med koppling till inslag av hållbar utveckling (samma som uppföljningskriterierna för hållbar utveckling i utbildning ). Företagsekonomi Hållbar utveckling liksom etik nämns i många kursplaner och också i flera lärandemål (förväntade studieresultat, FSR) i institutionens kurser. Även begrepp som socialt ansvarstagande (CSR) och hållbarhetsredovisning (GRI) framgår av lärandemål och kursplaner. Studievägledaren vid respektive sektion har listat de kurser vilka hon anser innehålla inslag av hållbar utveckling och etik. Ett exempel på hur hållbar utveckling och etik kan nämnas i en kursplan visas nedan: Moment : Introduktion till service management Beskrivning av innehåll: Det andra temat fokuserar tjänstemötet och dess aktörer, kunden, personalen och företaget. Under temat behandlas också frågor om ansvar, respekt och etik. Förväntat studieresultat, FSR: beskriva kundmöten och analysera dessa utifrån begreppen ansvar, respekt och etik Moment 2: Marknadsföring Beskrivning av innehåll: Etik, hållbarhet och CSR: Marknadsföring diskuteras med hänsyn till etik, hållbarhet och CSR, där även ansvar ingår. Detta uppnås genom att marknadsföring belyses utifrån organisationers, konsumenters och samhällets olika intressen. FSR: Förklara och kritiskt diskutera marknadsföring utifrån etik, hållbarhet och CSR 8

Statistik Studievägledaren på statistik anser att det inte är relevant att i kursplaner implementera aspekter av hållbar utveckling då ämnet som sådant är inriktat på att utbilda i specifika statistiska metoder för bearbetning av data m.m. Nationalekonomi Vad gäller inslag av aspekter av hållbar utveckling i kurser inom nationalekonomi har en sammanställning gjorts av dem. Tabell 3: Antal moment som klassats utifrån omfattning av inslag av hållbar utveckling inom USBE:s grund- och avancerande kurser samt doktorandkurser. Se bilaga 2 för hela listan av moment på kurser. Antal moment som klassats utifrån omfattning av inslag av hållbar utveckling Alla moment i alla kurser A Fokus i kurs-momentet är hållbar utveckling 3 B Hållbar utveckling förkommer som ett eller flera lärande-mål i kurs-momentet 4 C Hållbar utveckling förekommer i momentbeskrivningen men inte i lärandemål D Hållbar utveckling förekommer inte alls i kursmomentet 28 4.2 Forskning Forskning är en indirekt och betydande hållbarhetsaspekt i det avseendet att ny kunskap genereras via forskningen. Denna kan i sin tur ligga till grund för en mer hållbar samhällsutveckling i alla avseenden. Inom USBE ryms den mest framstående forskargruppen i Europa inom miljö- och naturresursekonomi vilka i sin forskning utvärderar effekterna av olika policyinstrument. USBE har också tidigare lett det största programmet i världen när det gäller hållbar kapitalförvaltning för att utvärdera det ekonomiska utfallet av olika typer av hållbara och ansvarsfulla investeringsstrategier. Artiklar och avhandlingar publicerade i DiVA under 203 har kategoriseras om de kopplar till hållbar utveckling eller ej. Av de vetenskapliga artiklarna och konferensbidragen innehöll 44 stycken kopplingar till hållbar utveckling och 66 stycken inte direkt koppling till hållbar utveckling. Under 203 presenterades sex doktorsavhandlingar vid USBE. Av dessa bedöms hälften ha tydlig koppling till hållbar utveckling. Se bilaga 3 för lista över artiklar, konferensbidrag och avhandlingar 203. Nedan listas sådan forskning inom USBE som belyser hållbarhetsbegreppet ur olika perspektiv. Företagsekonomi, entreprenörskap, hållbar ekonomisk organisering Sektionens forskning om hållbarhet handlar om vilket roll som värderingar, uppfattningar och antaganden spelar för ekonomisk aktivitet och för entreprenörskap. Studier behandlar förändringar i industriella praktiker mot miljömässig hållbarhet i olika sektorer och regioner, till exempel med fokus på klimatmärkning och klimatrådgivning. Dessa forskare är också medlemmar i Handelshögskolans Institut för hållbarhet och företagsetik (RiseB). Sektionens medlemmar deltar aktivt i nätverk/organisationer såsom EISB, ECSB, ICSB, EIBA, IMP och SMS. Forskare i sektionen har också byggt upp ett långvarig SIDA-finansierat samarbete med University of Dar es Salaam Business School. Företagsekonomi, management, organisering och organisationsformer Inom områdena organisering och organisationsformer fokuseras det på ett antal olika teman. Samverkan är en viktig förutsättning för en hållbar utveckling och enheten bedriver forskning 9

kring identitetskonstruktion, mellanchefer samt mångfald och på organisatorisk nivå studeras organisatorisk utveckling, samverkan i offentlig sektor samt gränsöverskridande organisering och organisering i handlingsnät. Forskare verksamma inom etik och företagsansvar fokuserar huvudsakligen på etik, social rättvisa och företags miljömässiga hållbarhet. Företagsekonomi, marknadsföring Flera forskare inom Marknadsföringssektionen tillhör även Handelshögskolans Institut för hållbarhet och företagsetik (RiseB). Frågor inriktade mot att förstå beteende och attityder i förhållande till hållbarhet, etik och ansvar är närvarande i sektionens forskning och undervisning. Forskningsinstitutet för hållbarhet och företagsetik (RiseB) Institutet strävar efter att vara en drivkraft för förändring i hållbar och etisk riktning. Det görs genom att bistå, utveckla och kommunicera forskning, samt att utbilda och samverka i relation till affärsrelaterat beslutsfattande. Frågor på de individuella och organisatoriska nivåerna fokuseras och en mångfald av perspektiv och metoder ses som nödvändiga för att analysera globalt uppmärksammade sociala och miljörelaterade problem. Företagsekonomi, redovisning och finansiering Centrala finansiella forskningsprojekt vid sektionen är Hållbart/socialt ansvarsfulla investeringar, (SIRP), som berör inkluderandet av sociala, miljömässiga och etiska aspekter i investeringsprocessen, Investerarbeteende, som berör olika beteendemässiga aspekter av investerares beslut och risktagande, samt Venture Capital, som berör olika aspekter kring riskkapitalmarknaden. Nationalekonomi, miljö- och naturresursekonomi Vid nationalekonomi har det under lång tid bedrivits forskning relaterad till uthållig utveckling. Exempel på detta är green accounting och relaterade frågor. Till området hör (åtminstone delar av) den forskning som bedrivs vid institutionen om teori kring välfärdsmått och välfärdsmåttens koppling till nationalräkenskaperna, d.v.s. social accounting. Detta kan till exempel avse att mäta välfärd under externa effekter (vilka i sin tur kan vara kopplade till miljöproblem) och ofullständig konkurrens samt den offentliga sektors roll i ett välfärdsutvidgat nationalräkenskapssystem. Det kan också handla om steget från traditionella välfärdsmått i nyttometrik till motsvarande mått i penningmetrik. Delar av den här forskningen skulle lika väl kunna höra hemma under rubriken välfärdsteori. Miljöpolitik är ett annat exempel på den forskning inom området miljöekonomi som bedrivs vid institutionen. Området har flera olika inriktningar. Hit hör ekonomisk-teoretiska studier kring optimal beskattning i ekonomier där miljöresurser spelar en viktig roll i det ekonomiska systemet liksom teoribildning kring cost benefit analys. Ett annat exempel utgörs av empirisk forskning om hur miljöpolitik påverkar enskilda företag eller industrier; till exempel hur utbudet av varor eller efterfrågan på produktionsfaktorer påverkas av miljömotiverade skatter. Ytterligare en inriktning kan benämnas internationell miljöpolitik; till exempel frågor kring internationell policykoordinering. Ett annat exempel är projektet Grön offentlig upphandling som miljöpolitiskt styrinstrument. Ett tredje exempel är naturresursekonomi. Detta har egentligen två olika inriktningar; marknadsprissatta respektive icke-marknadsprissatta naturresurser. Exempel på det första är studier kring energiekonomi och skogsekonomi; till exempel i termer produktionsproblem och effekter av ekonomisk politik. Värdering av naturresurser (vilt, skog, etc.) utgör exempel på den andra inriktningen. Slutligen har vi området hållbar utveckling som kan sägas vara inbakat i alla tre föregående exempel. Relevansen och betydelsen av forskning kring hållbar utveckling har ökat i betydelse de senaste 20 åren, och kommer med största sannolikhet att vara av stor vikt under lång tid framöver. Noterbart är att Umeå har en av de största koncentrationerna i Europa av forskare inom områden som direkt berör ekonomi och hållbar utveckling. 0

Centrum för miljö- och naturresursekonomi i Umeå, CERE, är en centrumbildning mellan Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Inom ramen för CERE pågår flera olika forskningsprojekt vilka alla inkluderar aspekter av hållbar utveckling. Exempel på pågående projekt är: Energi- och miljöpolitikens inverkan på hållbar utveckling och konkurrenskraft i svensk industri, Konflikter över naturresursförvaltning: rennäring och skogsbruk ur ett ekonomiskt perspektiv, Tillväxtens gränser i ett hållbart samhälle, Energikonsumtion och arealbehov i det tidigmoderna Sverige och Koldioxidkonvergens: drivkrafter och politiska implikationer. Utöver detta bedrivs också forskning inom andra områden som hälsoekonomi och u- landsekonomi. Statistik, Demografi Ämnet demografi handlar om befolkningens utveckling genom fertilitet, mortalitet och migration och hur dessa faktorer påverkar och påverkas av till exempel ekonomiska, politiska, medicinska och sociala faktorer. I Sverige har vi unika möjligheter att bedriva forskning inom detta område eftersom befolkningen har registrerats under många hundra år. Vid Umeå Universitet har dessa möjligheter tillvaratagits genom uppbyggande av befolkningsdatabaser både för historiska och mera moderna tidsperioder. Mycket av den demografiska forskningen vid statistiska institutionen bedrivs i samarbete med forskningsmiljön "Åldrande och livsvillkor" (ALC). 4.3 Samverkan Samverkan mellan olika aktörer, samhällssektorer och kulturer är en förutsättning för en hållbar samhällsutveckling. Samverkan inom utbildningen sker i dag med näringsliv, offentlig sektor och partneruniversitet. Samverkan sker även inom forskningen och med samhället. Inom utbildning vid USBE anordnas bland annat gästföreläsningar inom och utom kurser. I dessa har det förekommit inslag om hållbar utveckling, exempel är föreläsningar om ISO 26 000, Socialt entreprenörskap, Sustainergies och gästföreläsningar från företag som arbetar proaktivt med hållbarhetsfrågor som Klättermusen och Ethos. Näringslivet bidrar också med caseuppgifer inom kurser, ger uppslag till examensarbeten och tar emot praktikanter. USBE samverkar även med andra universitet vid t ex genom studentutbyten. Inom forskningen är samverkan med det omgivande samhället en naturlig del. Verksamheten inom olika organisationer utgör och inspirerar till forskningsfrågor och forskningen återförs via artiklar, publikationer, seminarier, workshops, föreläsningar, böcker och rapporter. USBE:s ledarskapsakademi utvecklar skräddarsydd uppdragsutbildning (Executive Education) för ledare och ledningsgrupper inom både offentlig och privat verksamhet inom strategi, ledarskap, projektledning, verksamhets- och ekonomistyrning m.m. USBE har två rådsgrupper vars arbete ska utveckla organisationens verksamhet: Business Advisory Boards (BAB) uppgift är att utveckla Handelshögskolans verksamhet, och i denna finns ingår bland andra Torbjörn Lahti från Sustainable Sweden som arbetar med hållbarhetsfrågor, och International Advisory Board (IAB) är ett forum för kvalificerade diskussioner om Handelshögskolans utveckling och framtid. Andra exempel på aktiviteter riktade till samhället är det nyhetsbrev som skickas ut till det lokala näringslivet 2ggr/år. Varje år i januari anordnas Västerbottensdagarna på Grand hotell i Stockholm och där deltar USBE med alumnaktiviteter. Alumner medverkar också som gästföreläsare framförallt genom konceptet Frukostklubben i samarbete med studentföreningen vid USBE, HHUS. Tillsammans med studenter arrangeras fortlöpande temadagar (kopplade till studieinriktningar, alternativt profilområden). För närvarande arrangeras Handelsdagen

under vårterminen samt Hållbarhetsdagen och Logistikdagen under höstterminen. Ett arrangemang som kallas Entreprenörsutmaningen arrangeras i samarbete med Founders Alliance och en workshop-serie i entreprenörskap/kreativt tänkande (Entreprenom) där näringslivet medverkar. Det finns ett behov av att synliggöra samverkan internt samt att utveckla och arbeta mer strategiskt med samverkan över tid. I bilaga 4 listas samverkansträffar som USBE arrangerat under 203 och 204. 4.4 Tjänsteresor och fordon Enligt förordningen om miljöledning i statliga myndigheter ska följande uppgifter kunna redovisas för en statlig myndighet vad gäller Tjänsteresor och övriga transporter:. Utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbetskraft, från a. flygresor under 50 mil, b. bilresor som görs i tjänsten (inkluderar egen bil, tjänstebil, hyrbil, leasad bil, taxi), c. tågresor, d. bussresor, och e. maskiner och övriga fordon som används i myndighetsverksamheten..2 Sammanlagda utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbetskraft, enligt. a e..3 Utsläpp av koldioxid i kilogram för flygresor över 50 mil, totalt och per årsarbetskraft..4 Beskrivning av insamlat resultat: a. Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. b. Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa..5 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått)? Insamling av uppgifter m.m. Statistik vad gäller utsläpp från flygresor är möjligt att erhålla från den resebyrå som har upphandlats av universitetet centralt. Resebyrån gör själva de beräkningar av de koldioxidutsläpp som redovisas (flygresor kortare respektive längre än 500 km enligt specifikation i förordning 2009:907). För USBE:s klimatpåverkan från tjänsteresor med flyg finns statistik för 202 och 203 och det kan konstaterats att dessa ökat. Om detta jämförs med Umeå universitet som helhet finns också en ökande trend under de senaste åren. Om detta beror på faktiska ökningar eller att personal i utökad utsträckning beställer resor via den resebyrå som är upphandlad och därmed hamnar i statistiken är oklart. Det finns ett antal distansöverbryggande IK-tekniker som kan användas av anställda och studenter för att minska antalet tjänsteresor. IT-enheten erhåller teknik för kostnadsfri videokonferens. Alla anställda har tillgång till telefon och datorkonferenstjänsten Lync. Universitetets telefonväxel erbjuder gratis telefonmöten för anställda. Vad gäller statistik över utsläpp från andra typer av resor vid USBE (tåg, hyrbilar, taxi, buss) har det i denna utredning inte varit möjligt att ta fram en samlad bild. USBE äger inga egna fordon. Direkt påverkan på miljön från tjänsteresor redovisas i tabell 4. Tabell 4. Redovisning av klimatpåverkande utsläpp från tjänsteresor med flyg vid USBE 202 och 203. 2

Utsläpp av koldioxid från flyg CO2-utsläpp i kg 202 CO2-utsläpp i kg 203 CO2-utsläpp i kg / anställd 202 CO2-utsläpp i kg / anställd 203 Resor under 50 mil 46 272 59 490 308,5 388,8 Resor över 50 mil 94 780 32 59 63,9 866, Totalt 4 052 92 009 940,4 254,9 4.5 Energiförbrukning Enligt förordningen om miljöledning i statliga myndigheter ska följande uppgifter kunna redovisas för en statlig myndighet vad gäller Energianvändning: 2. Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt, per årsarbetskraft och per kvadratmeter uppdelat på a) verksamhetselektricitet, och b) övrig energianvändning 2.2 Sammanlagd årlig energianvändning, totalt, per årsarbetskraft och per kvadratmeter enligt 2. a och b. 2.3 Beskrivning om värmeförbrukningen är normalårskorrigerad. 2.4 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i procent). 2.5 Beskrivning av insamlat resultat, a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa. 2.6 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått)? Beskrivning på vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska sin energiförbrukning (t.ex. IT-system för att styra och reglera belysning, värme, ventilation, energieffektivisering i utrustning m.m.) Insamling av uppgifter Statistik för att följa upp energiförbrukningen har lämnats av fastighetsägaren. Denna levereras till universitet, årsvis, och kan brytas ned på husnivå. I föreliggande utredning har statistik för Samhällsvetarhuset, där USBE:s lokaler finns, lämnats för 200-203. En uppskattning av USBE:s energianvändning har gjorts utifrån USBE:s lokalyta jämfört med hela Samhällsvetarhusets lokalyta vad avser verksamhetslokaler. Studentutrymmen, korridorer, lärosalar som är gemensamma för hela universitetet ingår inte i statistiken. USBE:s lokalyta, motsvarar ca 7 procent av totala verksamhetsarean (LOA-V) i Samhällsvetarhuset (uppgifter om lokalyta har erhållits från Lokalförsörjningsenheten vid universitetet). Uppskattad energianvändning för USBE 200-203 redovisas i tabell 5 och 6. Tabell 5: Beräknad energianvändning 200-203 i verksamhetslokaler motsvarande USBE:s lokalyta i Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. I Övrig energianvändning inkluderas värme och fastighetsel. Värmeförbrukningen är normalårskorrigerad. Användningen av Kyla mäts i dagsläget inte i lokalerna. Övrig Verksamhetsel Övrig energi Verksamhetsel Övrig energi Verksamhetsel energi År kwh, år kwh/m2, år kwh/m2, år kwh/anst, år kwh/anst, år kwh, år 200 268 537 65 609 63,3 39, 790 04 20 252 396 50 76 59,5 35,6 683 005 202 257 647 49 64 60,8 35,2 78 994 203 226 460 4 682 53,6 34 480 926 Tabell 6: Beräknad total energianvändning 200-203 i verksamhetslokaler motsvarande USBE:s lokalyta i Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. År Totalt kwh, år Totalt kwh/m2, år 200 434 46 02,4 20 403 2 95, 202 406 8 96 3

203 368 42 87,6 Universitetet centralt bedriver gemensamma energieffektiviseringsåtgärder med fastighetsägaren. Under 202 har man bland annat effektiviserat i kontorsmiljön genom utbyte till energisnål kontorsapparatur, energisnål belysning samt tids- och närvarostyrd belysning. Skrivare har förutsetts med behörighetskoder, och funktioner som gör att man först vid skrivaren väljer vilka dokument som ska skrivas ut. Fysiska servrar har ersatts med virtualiserade servrar. 4.6 Upphandling och inköp Enligt förordningen om miljöledning i statliga myndigheter ska följande uppgifter kunna redovisas för en statlig myndighet vad gäller Miljökrav i upphandling: 3. Andel registrerade anskaffningar (upphandling och inköp) där miljökrav ställts av det totala antalet registrerade anskaffningar per år (anges i procent). 3.2 Ekonomiskt värde av registrerade anskaffningar med miljökrav av det totala värdet av registrerade anskaffningar per år. 3.3 Beskrivning av insamlat resultat: a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa. 3.4 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått)? Under 202 och 203 omsattes ca 40 respektive 50 miljoner kronor vid USBE. De stora posterna innefattar lokaler och personal. Ungefär 38 respektive 43 miljoner kronor är övriga driftskostnader, dvs. inköp av resor, utrustning, apparaturer, kontorsmaterial, externt konsultstöd etc. och det är inom denna post det kan finnas möjligt att ställa miljö och sociala krav för sådant som faller utanför statliga ramavtal och lokala avtal. Universitetets centrala uppföljningskriterier för upphandling och inköp för perioden 203-205 lyder: Andelen registrerade anskaffningar där miljö- och/eller etiska krav ställts rapporteras årligen för universitet centralt, anskaffningar som grundas på andra aktörers ramavtal undantas. Den miljöhänsyn som tagits i vid upphandling som redovisas i universitetets miljöredovisning 202 redovisar endast upphandlingar som faller utanför de statliga ramavtalen och ligger ovan beloppet för direktupphandling. I denna anges att av 62 anskaffningar har miljökrav ställts i 2 av dem (7 %) och värdet av dessa anskaffningar motsvarar 25 % av det totala värdet för anskaffningar (5 MSEK av 60 MSEK). Insamling av uppgifter För USBE kan idag endast omsättning och kostnader redovisas, se tabell 7. Upphandling och inköp är en del av USBE:s stödverksamhet och kan om miljökrav och etiska krav ställs bidra till att en mer hållbar samhällsutveckling främjas. Mått och metoder för att utreda, mäta och följa miljökrav och etiska krav i upphandling och inköp behöver utvecklas. Tabell 7: Kostnader (tkr) USBE 202 och 203. Kostnader (tkr) 203 NEK Statistik Kansliet Totalt 203 Totalt 202 Kostnader för personal 46 97 2 569 6 253 6 086 90 825 86 384 Kostnader för lokaler 8 534 2 348 63 887 4 382 4 038 Övriga driftkostnader 2 559 7 483 5 92 630 34 864 37 25 Räntekostnader 26 6 4 47 47 Avskrivningar 52 46 5 0 43 394 SUMMA 77 88 3 557 23 79 8 607 40 53 38 078 4

4.7 Avfall och papper Insamling av uppgifter I Samhällsvetarhuset ryms både kontorslokaler, studentutrymmen, ett café och lärosalar. Omhändertagande av avfall i Samhällsvetarhuset sköts av en entreprenör och det kommunala avfallsbolaget från vilka nedanstående uppgifter har inhämtats. Sortering av avfall sker i enlighet med universitetets källsorteringsrutiner. USBE:s avfallsmängder går inte att utskilja ur de totala mängderna avfall och USBE:s andel, i förhållande till verksamheten i Samhällsvetarhuset som bland annat inrymmer ett café, får anses som tämligen obetydande för samtliga fraktioner utom möjligen för returpapper, blandpapper. I tabell 8 visas insamlade avfallsfraktioner i Samhällsvetarhuset 202 och 203. Tabell 8: Insamlade avfallsmängder i Samhällsvetarhuset 202 och 203. Avfallsmängder i Samhällsvetarhuset 202 Kg 203 Kg Blandpapper 34 202,50 28 767,50 Glasförpackningar, färgat 32,90 32,90 Glasförpackningar, ofärgat 0,20 0,20 LDPE film färgad 300,96 20,04 Metallförpackningar 66,60 88,80 Plastförpackningar, hårda 33,20 33,20 Wellpapp, butiksbalad 2 236,40 4 27,60 Brännbart avfall 9 925 2 992 För 202 har det inte vara möjligt att erhålla statistik av inköpt kontorspapper beroende på att ett datahanteringssystem bytts ut. För 203 finns dock statistik av inköp till USBE:s institutioner att tillgå. I tabell 9 redovisas inköpt papper 203. Tabell 9: Inköpt kontorspapper (A4) under 203. Pappersförbrukning Totalt USBE Totalt USBE vikt Paket ohålat A4 80 g (500 ark) 850 st 34 000 kg Paket A4 00g (500 ark) 2 st 00 kg 5

5. Lagar och andra krav kopplat till USBE:s ledningssystem för hållbar utveckling Det finns flera nationella mål, regler och lagar som kopplar till miljö och hållbar utveckling och som är relevanta att USBE följer och beaktar i sin dagliga verksamhet. Bland dessa finns både mer övergripande regler och sådana regler som kopplar till de hållbarhetsaspekter som USBE har identifierat. Nedan listas allmänna, mål, regler, lagar och rutiner mm. inom miljö och hållbar utveckling, och sådana som specifikt kopplar till de hållbarhetsaspekter som har identifierats inom ramen för USBE:s ledningssystem för hållbar utveckling. En beskrivning görs också hur dessa kopplar till USBE:s verksamhet. De aspekter som bedömts som betydande i samband med hållbarhetsaspektsbedömning är markerade med asterisk (*). 5. Hållbar utveckling och miljö i allmänhet 5.. Nationella mål och lagar Nationella miljökvalitetsmål Den svenska miljöpolitiken syftar till att uppnå nationella och internationella miljömål och främja en hållbar utveckling. De nationella miljökvalitetsmålen innehåller ett övergripande generationsmål och 6 miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålen ska nås till 2020, utom klimatmålet som ska nås till 2050. Då de nationella miljömålen utgör en nationell grund för Sveriges miljöarbete. Därför är det viktigt att även USBE beaktar dessa i verksamheten, både när det gäller forskning och det interna miljöarbetet.. Begränsad klimatpåverkan - Minskade utsläpp av växthusgaser. 2. Frisk luft - Minskade utsläpp av svaveldioxid, kvävedioxid, marknära ozon (VOC). 3. Bara naturlig försurning - Minskade utsläpp av svavel och kväve i mark och vatten. 4. Giftfri miljö - Minskade utsläpp av metaller och andra ämnen som kan skada människors hälsa eller den biologiska mångfalden. 5. Skyddande ozonskikt - Minskade utsläpp av ozonnedbrytande ämnen. 6. Säker strålmiljö - Höjt skydd mot joniserande strålning från radioaktiva ämnen. 7. Ingen övergödning - Minskade utsläpp av bland annat fosfor och kväve i vatten. 8. Levande sjöar och vattendrag - Skydda och restaurera sjöar och vattendrag. 9. Grundvatten av god kvalitet - Användning av mark och vatten får inte medföra negativa konsekvenser för grundvattnet. 0. Hav i balans samt levande kust och skärgård - Bland annat minskat buller från båttrafik och skydd mot utrotningshotade fiskar och fåglar.. Myllrande våtmarker - Bland annat skydd för utrotningshotade arter. 2. Levande skogar - Bland annat skydd för utrotningshotade arter. 3. Ett rikt odlingslandskap - Skydda kulturlandskapen och den biologiska mångfalden. 4. Storslagen fjällmiljö - Minska skador på mark orsakade av mänsklig aktivitet och bevara den biologiska mångfalden. 5. God bebyggd miljö - Bland annat bevara kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Tätbebyggda områden så som städer och tätorter ska ha en hälsosam livsmiljö. Människor i städer ska inte behöva att utsättas för skadliga luftföroreningar, ljudnivåer eller höga radonhalter. 6. Ett rikt växt- och djurliv - Bland annat bevara biologisk mångfald. De nationella miljökvalitetsmålen bedöms huvudsakligen vara kopplade till USBE:s strategiska och praktiska miljöarbete enligt följande: - Energiförbrukningen påverkar främst miljökvalitetsmål, 2, 3 och 5 - Vattenförbrukningen påverkar främst miljökvalitetsmål 7, 8, 9 och 0 - Avfallshanteringen påverkar främst miljökvalitetsmål, 4, 6, 5 och 6 - Pappersförbrukning påverkar främst miljökvalitetsmål, 2, 4, 7, 2 och 6 - Resor i tjänsten påverkar främst miljömål, 2, 3, 4, och 5 6