Hållbarhetsutredning av Handelshögskolan vid Umeå

Hållbarhetsutredning av Handelshögskolan vid Umeå universitet (USBE) September 203 December 204

Innehåll. Introduktion.... Bakgrund....2 Ledningssystem för hållbar utveckling....2. GAP-analys... 2.3 Metod... 3 2. Omfattning och organisation... 4 2. Omfattning... 4 2.. Hållbarhetsbegreppet... 4 2.2 Organisation... 4 3. Utbildning och kommunikation... 6 4. Aspekter med betydande påverkan på hållbar utveckling... 8 4. Utbildning... 8 4.2 Forskning... 9 4.3 Samverkan... 4.4 Tjänsteresor och fordon... 2 4.5 Energiförbrukning... 3 4.6 Upphandling och inköp... 4 4.7 Avfall och papper... 5 5. Lagar och andra krav kopplat till USBE:s ledningssystem för hållbar utveckling... 6 5. Hållbar utveckling och miljö i allmänhet... 6 5.. Nationella mål och lagar... 6 5..2 Universitetets mål, policys och rutiner... 8 5..3 USBE:s åtaganden... 20 5.2 Utbildning*... 2 5.2.2 Samhällets mål, lagar, föreskrifter... 2 Universitetets mål, policys och rutiner... 2 USBE:s åtaganden... 2 Forskning*... 22 Samhällets mål, lagar, föreskrifter... 22 Universitetets mål, policys och rutiner samt lokala/regionala mål, föreskrifter... 22 USBE:s åtaganden... 22 Samverkan*... 22 Samhällets mål, lagar, föreskrifter... 23 Universitetets mål, policys och rutiner... 23 USBE:s åtaganden... 23 Tjänsteresor och fordon*... 24 Samhällets mål, lagar, föreskrifter... 24 Universitetets mål, policys och rutiner... 25 Energianvändning*... 25 Samhällets mål, lagar, föreskrifter... 26 Universitetets mål, policys och rutiner... 28 Kylanläggningar... 28 Samhällets mål lagar och föreskrifter... 28 Umeå universitets mål, policys och rutiner... 29 Vattenförbrukning... 29 Samhällets mål lagar och föreskrifter... 29 Umeå universitets mål, policys och rutiner... 29 Upphandling och inköp*... 29 Samhällets mål, lagar, föreskrifter... 29

Universitetets mål, policys och rutiner... 30 Avfall... 3 Samhällets mål, lagar, föreskrifter... 32 5.8.2 Universitetets mål, policys och rutiner... 32 Förbrukning av kontorsmaterial*... 32 Samhällets mål lagar och föreskrifter... 33 Umeå universitets mål, policys och rutiner... 33 Övrig relevant lagstiftning... 33 Samhällets mål, lagar, föreskrifter... 33 Universitetets mål, policys och rutiner... 33 6. Policy, mål och handlingsplan för USBE... 35 6. Hållbarhetspolicy... 35 6.2 Hållbarhetsmål och uppföljningskriterier... 35 6.3 Definition av hållbarhetsbegreppet inom USBE... 36 6.4 Handlingsplan nov 204 - dec 205... Bilaga. Kurser med hållbar utveckling - Företagsekonomi... 4 Bilaga 2. Klassning av moment på USBE-kurser enligt uppföljningskriterium ( ii. a-d)... 7 Bilaga 3. Publikationer och avhandlingar under 203 och dess koppling till hållbar utveckling... 4 Bilaga 4. Samverkansaktiviteter med koppling till hållbar utveckling 203 och 204... 2 Bilaga 5. Tidsplan i projektplan för upprättande och implementering av ledningssystemet.. 23 Bilaga 6 Värdering av hållbarhetsaspekter... 26

. Introduktion. Bakgrund Handelshögskolan vid Umeå universitet, Umeå School of Business and Economics (USBE), fattade under 203 beslutet att stärka inslagen och följa upp progressionen av hållbar utveckling i utbildning, forskning och samverkan genom att ta i bruk den internationella miljöledningsstandarden ISO400. Standarden ger förutsättningar att kvalitetssäkra verksamheten via en extern ackreditering och certifiering. Standarden ska användas som ett verktyg för att integrera aspekter av både miljöpåverkan och hållbar utveckling i USBE:s verksamhet. Enligt gällande lagstiftning ska universitet och högskolor befrämja arbetet för en hållbar utveckling och minska negativ miljöpåverkan: Högskolelagen (992:434) kap 5 ; Högskolorna ska i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter där Umeå universitet, liksom andra myndigheter, är skyldiga att ha ett miljöledningssystem, dvs. ett systematiskt miljöarbete vilket, genom ständiga förbättringar, ska leda till minskad miljöverkan. Föreliggande utredning utgör en grund för USBE:s ledningssystem för hållbar utveckling, vilket i praktiken utgör en grund för verksamhetens strävan att öka inslag av sådant som främjar en hållbar utveckling i utbildning, forskning och samverkan, i vilket en miljöpåverkan inkluderas. Utredningen identifierar och redogör för de betydande aspekterna vad gäller hållbar utveckling samt för relevant lagstiftning, organisationen för ledningssystemet och olika aktörers ansvar, roller och befogenheter..2 Ledningssystem för hållbar utveckling Ledningssystemet för hållbar utveckling vid USBE syftar till att systematisera och strukturera USBE:s arbete med att bredda och öka omfattningen av inslag om hållbar utveckling i utbildning, forskning och samverkan samt att sträva efter en hållbar nivå från verksamheten som helhet. Arbetet ska utgå från verksamhetens betydande hållbarhetsaspekter, lagstiftning samt samhällets och universitetets mål i övrigt som rör hållbar utveckling inklusive miljö. Ledningssystemet ska leda till ständiga förbättringar och baseras på kriterierna i miljöledningsstandarden ISO 400. Ledningssystemet innebär en processmässig verksamhet enligt Deming-cykeln PDCA, Plan Do Check Act. Momenten i ledningssystemet innebär i korthet att:. En nulägesbeskrivning (hållbarhetsutredning) tas fram som beskriver verksamheten och där de betydande hållbarhetsaspekterna identifieras. Även en genomgång av aktuell lagstiftning på området görs. 2. Utredningen ligger till grund för en policy. 3. Policyn konkretiseras i mätbara mål. 4. Åtgärder i en eller flera handlingsplaner i syfte att nå målen. Rutiner och dokument enligt standarden tas fram. Åtgärder och aktiviteter för att främja hållbar utveckling implementeras i verksamheten och genomförs. 5. Personalen kompetensutvecklas inom ramen för ledningssystemet, om de betydande hållbarhetsaspekterna, och erbjuds stöd i metoder och verktyg som möjliggör eget agerande och medvetna val. 6. Ledningssystemet och dess genomförande och resultat kommuniceras internt och externt.

7. Resultatet av ledningssystemet och i vilken grad åtgärderna leder till måluppfyllelse granskas vid återkommande interna och externa revisioner. 8. Ledningen granskar och utvärderar kontinuerligt utfallet av ledningssystemet. Mål och handlingsprogram revideras efter resultatet och med hänsyn till förändringar i omvärlden för ständiga förbättringar. Figur : Processen miljöledning enligt förordning 2009:907. Bild: Naturvårdsverket..2. GAP-analys Under 202 genomfördes en GAP-analys av USBE:s verksamhet i relation till kraven i ISO400. Analysen visade bland annat att USBE har goda förutsättningar att bygga upp ett miljöledningssystem under en 2-månaders period. Tidsåtgången beräknades till ca 400 h internt och till ca 300-500 h i externa tjänster. Ett antal förbättringsförslag identifierades utifrån GAP-analysen: Universitetets miljöpolicy behöver börja tillämpas på USBE och göras känd bland personalen. Alternativt bör USBE bestämma sig för om man "ansluter sig till universitetets miljöpolicy, eller om man vill ta fram en egen kompletterande policy. USBE behöver i sitt förbättringsarbete fokusera på att förstärka sina styrkor inom miljö och hållbarhet, samt minska sin negativa påverkan på miljön. En förteckning över direkta och indirekta miljöaspekter samt betydande miljöaspekter behöver tas fram. USBE behöver även bestämma metod för genomförande av miljöutredning samt vilken modell för att värdera organisationens miljöaspekter som ska användas. Styrmodellen som behandlar yttre miljö och hållbarhet behöver ses över. Idag planeras verksamheten vid USBE med hjälp av den strategiska planen som främst beaktar fyra övergripande perspektiv: ) Education, 2) Research, 3) Corporate and community relations samt 4) Human rescource management, Financial performance, Internationalization, Visibility, and Ethical considerations. Ett styrkort håller på och tas fram. Det är dock idag osäkert var frågor som berör miljö och hållbarhet ska komma in, vilket gör att en naturlig kanal för verksamhetsnära styrning genom t.ex. tydliga miljömål och handlingsplaner saknas. Tydliga och mätbara miljö- (och hållbarhets-) mål för USBE behöver tas fram och beslutas. Målen behöver också brytas ned i konkreta handlingsplaner. 2

Ansvar, roller och befogenheter för miljö- och hållbarhetsarbetet inom USBE behöver beslutas och tydliggöras. Ledningens representant och miljösamordnare behöver utses och resurser behöver avsättas. Grundläggande miljöutbildning behöver ges till alla medarbetare. Inom USBE finns en hög kompetens kring olika miljö- och hållbarhetsfrågor (på CERE, SIRP, RiseB, m.m.). Denna kompetens skulle kunna nyttjas på ett strategiskt sätt för USBE:s interna arbete med miljö- och hållbarhetsfrågor. Inom Universitetet finns en hög kompetens kring olika miljö- och hållbarhetsfrågor. Denna kompetens skulle kunna nyttjas på ett strategiskt sätt både för USBE och för universitetets interna arbete med miljö- och hållbarhetsfrågor. Verksamhetsstyrning av flera övergripande processer behöver ses över utifrån direkta och indirekta miljöaspekter, till exempel grundutbildning, forskarutbildning, kommunikation samt inköp och leverantörer. Systematisk mätning av verksamheternas miljöaspekter behöver införas för att få en övergripande bild över organisationens miljöprestanda..3 Metod När det gäller att identifiera betydande hållbarhetsaspekter och relevant lagstiftning har utgångspunkten varit dels USBE:s kärnverksamhet idag, dels Umeå universitets miljöutredning från 2009 samt sådana aspekter som belyses i förordning (2009:907) om miljöledningssystem i statliga myndigheter. Hänsyn har också tagits till nationella mål för hållbar utveckling samt till verksamhetens möjligheter att åstadkomma förbättringar utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Viss vägledning har också fåtts genom att ta del av erfarenheter från uppbyggnaden av redan ISO400-certifierade universitets miljöledningssystem (Göteborgs universitet, SLU och Yrkeshögskolan Novia). För att beräkna direkta effekter av hållbarhetsaspekter har data samlats in från resebyrå, fastighetsägare och de avfallstransportörer som omhändertar avfall från Umeå universitet. Från den upphandlade resebyrån erhålls utsläppsstatistik från resor med flyg för de institutioner som inkluderas i USBE. I dagsläget är det inte möjligt att erhålla utsläppsdata från andra typer av färdslag och USBE har inga egna bilar. Vad gäller energianvändning har denna fått uppskattas utifrån USBE:s procentuella andel lokalyta i Samhällsvetarhuset. Vad gäller inköp finns endast ekonomisk statistik att tillgå. Vad gäller avfall finns idag ingen tillgänglig statistik som bara rör USBE:s verksamhet. Från och med 203 är det också möjligt att få statistik över inköp av kontorspapper. För att beskriva, och så småningom möjliggöra kvantifiering av betydande aspekter så har metodiken för att mäta och följa upp aspekterna utvecklats sedan arbetet med ledningssystemet påbörjades. Det kvarstår dock en del arbete, till exempel är det idag inte möjligt att mäta i vilken omfattning miljökrav och sociala krav beaktas vid upphandling eller inköp, vare sig för USBE eller på universitetsnivå. I de fall det har varit möjligt samordnas USBE:s uppföljningsrutiner med dem som finns för Umeå universitet som helhet. Som underlag för att skapa och beskriva organisationen för miljöledningsarbetet och vilka roller och vilket ansvar som finns har befintliga styrdokument mm från USBE använts. Organisationen för ledningssystemet har också belysts, och kommit överens om, i ledningsgruppen på USBE och i dess råd för hållbar utveckling. Utifrån resultatet av föreliggande utredning, USBE:s strategiska arbete med AACSB-ackrediteringen, principerna i PRME, universitetets arbete med miljö och hållbarhetsfrågor i stort samt utifrån samtal med USBE:s ledningsgrupp och råd för hållbar utveckling finns den hållbarhetspolicy och där tillhörande hållbarhetsmål (inkl. uppföljningskriterier) liksom en definition av vad hållbar utveckling som tagits fram för USBE i avsnitt 6. I avsnitt 6.4 presenteras en uppdaterad handlingsplan med aktiviteter och åtgärder för verksamhetens hållbarhetsarbete under 204/205. Handlingsplanen baseras dels på föreliggande utredning men också på sådant som föreslagits av medarbetarna och den GAP-analys som tidigare genomförts. I bilaga 5 finns en tidsplan för upprättande och införande av ledningssystemet. 3

2. Omfattning och organisation 2. Omfattning All USBE:s verksamhet ska omfattas av ledningssystemet för hållbar utveckling. Detta inkluderar de enheter och centrumbildningar, all anställd personal samt de lokaler på campus i Umeå som USBE själva förfogar över. 2.. Hållbarhetsbegreppet För att ledningssystemet för hållbar utveckling och de insatser det innebär ska bli verksamt och upplevas som ett stöd för verksamhetens arbete med att främja en hållbar utveckling så behöver hållbarhetsbegreppets innebörd klargöras och anpassas till verksamheten. I avsnitt 6.3 finns hela begreppet lydelse. Hållbarhetsbegreppet inom USBE har sin utgångspunkt i Brundtlandsdefinitionen och innefattar alla tre dimensionerna; miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Miljömässig hållbarhet är relaterat till ekosystemen och jordens naturgivna förutsättningar och hur dessa påverkas av mänsklig ekonomisk aktivitet. Det inkluderar också miljöpolitik samt finansiella och samhälleliga aspekter samt verktyg och styrmedel för miljömässig hållbarhet. Social och ekonomisk hållbarhet är relaterat till sådana strukturer som vi människor har skapat för att organisera våra samhällen. Social och ekonomisk hållbarhet innefattar bland annat frågor om fördelningspolitik, etik och socialt ansvar på individ- organisations- och samhällsnivå. Det inkluderar även stabiliteten i grundläggande samhällsstrukturer såsom hos ekonomiska och finansiella system samt frågor om demografi, hälsa och välfärd men även socialt ansvarstagande i näringsliv och samhälle, mänskliga rättigheter och rättvisa arbetsvillkor ur ett globalt och lokalt perspektiv. 2.2 Organisation Ambitionen vid implementeringen av ledningssystemet för hållbar utveckling är att använda USBE:s befintliga organisation och strukturer i så hög grad som möjligt, och tillskapa så få nya konstellationer som möjligt. Utgångspunkten, den nuvarande organisationen, visas översiktligt i figur 2. 4

Figur 2. Översikt av USBE:s Organisation Ansvar, befogenheter och roller Rektor är ytterst ansvarig för ledningssystemet för hållbar utveckling. Rektor har tillsammans med ledningsgruppen som helhet mandat att fatta de beslut som är betydande för ledningssystemet för hållbar utveckling som beslut om policy och om övergripande och detaljerade miljömål. Rektor är tillsammans med ledningsgruppen ansvarig för att säkerställa att ledningssystemet upprättas, införs och underhålls enligt kraven i ISO400-standaren samt för att det finns en resurs för att övervaka ledningssystemets prestanda inklusive rekommendationer till förbättringar till ledningsgruppen. Den administrativa chefen bistår rektor och ledningsgruppen i arbetet med, och uppföljningen av, ledningssystemet för hållbar utveckling. Tillsammans med Rådet för hållbar utveckling vid USBE utgör den administrative chefen den specialistkompetens som krävs enligt ISO400, vid implementering, genomförande och uppföljning av ledningssystemet. Rådet för hållbar utveckling vid USBE har i uppgift att leda det operativa arbetet med ledningssystemet för hållbar utveckling (dvs. upprätta, införa och underhålla ledningssystemet). Rådet består av 9 ledamöter varav 6 personer representerar enheter och institutioner, 2 personer är studentrepresentanter och person är studierektor för pedagogisk utveckling. Rådet leds av Rektor och en miljökoordinator är sekreterare. Samverkanskoordinator och den administrativa chefen är inbjudna att delta i rådets arbete. Tillsammans med den administrativa chefen utgör Rådet för hållbar utveckling den specialistkompetens om miljö och hållbar utveckling som ledningssystemet kräver. Institutioner, enheter, programråd, utbildningsutskott, forskningsinstitut, samverkansgrupp, T/A-personal samt studenterna vid USBE har via Rådet för hållbar utveckling getts möjligheter att ha synpunkter på framtagande av policy samt övergripande och detaljerade miljömål. Dessa kommer också att genomföra åtgärder och aktiviteter inom ramen för ledningssystemet. Personalen kommer att erbjudas kompetensutveckling inom miljö och hållbar utveckling för att kunna bidra till att USBE:s miljöpolicy och mål för miljö och hållbar utveckling. 5

Rådet för hållbar utvecklings ledamöter är utsedda att fungera som interna miljörevisorer. Internrevisionernas roll är att utvärdera i vilken utsträckning ledningssystemet leder till ständiga förbättringar och om gällande miljöregler och andra styrande dokument följs. Den interna revisionen ska också utvärdera hur väl miljöpolicyn följs och till vilken grad målen för miljö och hållbarhet nås. Interrevisorerna ska vidare ge förslag till förbättringar för det fortsatta arbetet samt att genomföra lednings genomgång. En miljökoordinator fungerar som resursperson i arbetet med att upprätta ledningssystemet. En extern revisor anlitas för extern revision/certifiering. Utöver ovanstående kan konsultstöd upp till ca 300h köpas in vid behov. I tabell och 2 visas ansvar och roller i USBE:s ledningssystem för hållbar utveckling. Forskn.- institut, FoUutskott Tabell : Ansvar och roller vad gäller de olika momenten i processen med att upprätta, tillämpa och följa upp USBE:s ledningssystem för hållbar utveckling. X = huvudansvar, O = stöd. Rektor, ledn. grupp, Enhet, centra Samverkansgrupp T/A Umu Miljökoordinator Råd för HU, adm. chef Program -råd, utb. utskott Omfattning X Miljöutredning x Miljöpolicy X O Miljömål X O O O O O O Rutiner O O x Handlingsplan X O O O O O O Utbildning X O O Uppföljning X O O O O O Kommunikation X O O Intern revision O X Extern revision, X O certifiering Ledningens genomgång, ständiga förbättringar X X Tabell 2: Ansvar och roller vad gäller de olika betydande miljöaspekterna i USBE:s ledningssystem för hållbar utveckling. X = huvudansvar, O = stödfunktion. Rektor, Råd för Enhet, Programråd, utb. institut, verkans- centralt Forsknings- Sam- T/A Umu ledn. grupp HU centra utskott FoU-utskott grupp Utbildning O O X Forskning O O X Samverkan O O X Stödverksamhet O O O X O Personella resurser Rektor uppskattar att sammanlagt kommer ca 500 interna timmar och ca 300 externa timmar åtgå för att upprätta och implementera ledningssystemet för hållbar utveckling vid USBE. Finansiella förutsättningar Universitet och den Samhällsvetenskapliga fakulteten har gett ett riktat anslag om 4 mkr för perioden 203-205 för att upprätta ett AACSB-baserat kvalitetsledningssystem och ett miljöledningssystem för USBE. Av anslaget används ca mkr för miljöledning. 3. Utbildning och kommunikation Kompetensutveckling och möjligheten att utbilda och fortbilda sig inom hållbar utveckling är viktiga egenskaper för att skapa engagemang för arbetet inom ramen för ledningssystemet men 6

också för att skapa förutsättningar för medarbetarna att bidra till verksamhetens utveckling och ständiga förbättringar. Kompetensutveckling av medarbetarna kommer att fortlöpande erbjudas så att de erhåller den kunskap som behövs för att kunna agera i enlighet med miljöpolicyn i det dagliga arbetet. Alla nyanställda vid Umeå universitet ges möjlighet att genomgå en grundläggande miljöutbildning i samband med Utbildning för nyanställda. I universitetets Vision 2020, delmål och strategier 203-205 finns delmål 4.3. som innebär att Universitetet har strategisk planering av kompetensförsörjning på alla organisatoriska nivåer. Ledningsgruppen och Rådet för hållbar utveckling ges möjlighet till fortlöpande kompetensutveckling. Under 203 och 204 har flera aktiviteter med hållbarhetsanknytning genomförts. Både 203 och 204 års planeringsdagar för hela personalgruppen har inkluderat inslag och aktiviteter som framtagande av mål, handlingsplan etc. I december 203 arrangerades en temaeftermiddag om hållbar utveckling vilken innehöll en föreläsning om miljöledningsarbetet vid ett ISO400-certifierat universitet och en föreläsning om utbildning för hållbar utveckling. I januari 204 fortbildades Rådet för hållbar utveckling i miljöledningsarbete. I oktober 203 och 204 har Hållbarhetsdagen genomförts. Under de mänskliga rättighetsdagarna 204 deltar USBE som arrangör av ett seminarium. Tekniska förutsättningar och resurspersoner Vid universitetet i allmänhet och vid USBE i synnerhet finns goda förutsättningar för att utnyttja IKT. All övergripande information om ledningssystemarbetet samt sådan information och sådant utbildningsmaterial som kommer att tas fram ska fortlöpande läggas ut på internwebben så att den är tillgänglig för samtliga medarbetare. En webmaster finns tillgänglig att bistå miljökoordinator, rektor och ledningsgruppen, rådet för hållbar utveckling i spridandet av sådan information som ska kommuniceras internt. Det finns en e-postlista som når hela personalgruppen. Kommunicering med studenter sker främst via lärplattformen Cambro eller via e-post. Öppna kanaler finns till Handelshögskolan i Umeå Studentförening (HHUS) och ibland används Studentföreningens Facebook för informationsförmedling. Vad gäller dokumentation av rutiner och dokument som krävs enligt IS0400 har en intern webbsida innehållande alla rutiner och dokument upprättats. Kommunikationssamordnaren kan tillsammans med webmaster bistå rektor och ledningsgruppen samt rådet för hållbar utveckling i att informera om USBE:s hållbarhetsarbete, om policyn, målen och exempelvis sådana samverkansaktiviteter med fokus på hållbar utveckling som arrangeras. Det finns en väl utbyggd infrastruktur för webbmöten, telefonmöten och videokonferenser vid Umeå universitet. Alla anställda har möjlighet att använda telefon- och datorkonferenstjänsten Lync. I ett antal salar på universitetet finns videokonferensanläggningar. IT-personal finns vid USBE som bistår övriga medarbetare om en videokonferens ska anordnas. Vad gäller uppföljningssystem för betydande aspekter inhämtas statistik om tjänsteresor och energianvändning från leverantörer. Vad gäller övriga betydande hållbarhetsaspekter, upphandling och inköp, utbildning, forskning och samverkan behöver kvantitativa mått och metoder utvecklas. I ett sådant arbete bör webmaster och IT-support fungera som resurspersoner. T/A-personal (framförallt ekonomiadministratörer och administrativ chef) kommer också att delta i en sådan utveckling. 7

4. Aspekter med betydande påverkan på hållbar utveckling Umeå universitet har som en av ca 200 myndigheter i uppdrag att implementera ett miljöledningssystem. Arbetet har pågått sedan 998, dock har ingen enhet certifierats enligt ISO400. Universitetets övergripande arbete för miljö och hållbar utveckling utgår från universitetets miljöpolicy och de nationella miljökvalitetsmålen. I fokus i universitetets centrala miljöarbete är direkta miljöaspekter som energi, resor, avfall och miljöpåverkan från laborativ verksamhet samt indirekt miljöpåverkan från upphandling och inköp. Universitet och högskolors största påverkan på hållbar utveckling faller under benämningen indirekta aspekter och dessa finns inom verksamheternas kärnverksamheter. Centrala och betydande hållbarhetsaspekter i USBE:s ledningssystem för hållbar utveckling blir därför utbildning, forskning och samverkan. Dessa aktiviteter genererar i sin tur en ansenlig mängd tjänsteresor då samverkan med samhället och inom forskningen sker. Tjänsteresor har tillsammans med energiförbrukning, pappersförbrukning och upphandling och inköp också identifierats som betydande hållbarhetsaspekter. I bilaga 6 redovisas en lista med identifierade hållbarhetsaspekter och värderingen av dem enligt den modell som används för detta vid Umeå universitet. 4. Utbildning Utbildning är en indirekt och betydande aspekt i det avseendet att via utbildningen så kan en hållbar utveckling inklusive minskad miljöpåverkan främjas om studenterna som utbildas får med sig kunskap, färdigheter och verktyg för egna analyser vilket skapar förutsättningar för att fatta sådana beslut och agera i sådan riktning. I beskrivningen av USBE:s utbildningsverksamhet framgår att utbildningen ska genomsyras av värderingar som bygger på långsiktigt värdebyggande och hållbar företags- och samhällsutveckling. Studierektorer vid USBE:s sektioner: Företagsekonomi, Nationalekonomi och Statistik har fått redogöra för i vilken utsträckning och på vilka sätt hållbar utveckling idag ingår i de kurser som USBE själva ger. I bilaga visas beskrivningar av hur inslag av hållbar utveckling kommer fram i moment och i lärandemål några kurser inom företagsekonomi och i tabell 3 och bilaga 2 visas hela listan med resp. moment med koppling till inslag av hållbar utveckling (samma som uppföljningskriterierna för hållbar utveckling i utbildning ). Företagsekonomi Hållbar utveckling liksom etik nämns i många kursplaner och också i flera lärandemål (förväntade studieresultat, FSR) i institutionens kurser. Även begrepp som socialt ansvarstagande (CSR) och hållbarhetsredovisning (GRI) framgår av lärandemål och kursplaner. Studievägledaren vid respektive sektion har listat de kurser vilka hon anser innehålla inslag av hållbar utveckling och etik. Ett exempel på hur hållbar utveckling och etik kan nämnas i en kursplan visas nedan: Moment : Introduktion till service management Beskrivning av innehåll: Det andra temat fokuserar tjänstemötet och dess aktörer, kunden, personalen och företaget. Under temat behandlas också frågor om ansvar, respekt och etik. Förväntat studieresultat, FSR: beskriva kundmöten och analysera dessa utifrån begreppen ansvar, respekt och etik Moment 2: Marknadsföring Beskrivning av innehåll: Etik, hållbarhet och CSR: Marknadsföring diskuteras med hänsyn till etik, hållbarhet och CSR, där även ansvar ingår. Detta uppnås genom att marknadsföring belyses utifrån organisationers, konsumenters och samhällets olika intressen. FSR: Förklara och kritiskt diskutera marknadsföring utifrån etik, hållbarhet och CSR 8

Statistik Studievägledaren på statistik anser att det inte är relevant att i kursplaner implementera aspekter av hållbar utveckling då ämnet som sådant är inriktat på att utbilda i specifika statistiska metoder för bearbetning av data m.m. Nationalekonomi Vad gäller inslag av aspekter av hållbar utveckling i kurser inom nationalekonomi har en sammanställning gjorts av dem. Tabell 3: Antal moment som klassats utifrån omfattning av inslag av hållbar utveckling inom USBE:s grund- och avancerande kurser samt doktorandkurser. Se bilaga 2 för hela listan av moment på kurser. Antal moment som klassats utifrån omfattning av inslag av hållbar utveckling Alla moment i alla kurser A Fokus i kurs-momentet är hållbar utveckling 3 B Hållbar utveckling förkommer som ett eller flera lärande-mål i kurs-momentet 4 C Hållbar utveckling förekommer i momentbeskrivningen men inte i lärandemål D Hållbar utveckling förekommer inte alls i kursmomentet 28 4.2 Forskning Forskning är en indirekt och betydande hållbarhetsaspekt i det avseendet att ny kunskap genereras via forskningen. Denna kan i sin tur ligga till grund för en mer hållbar samhällsutveckling i alla avseenden. Inom USBE ryms den mest framstående forskargruppen i Europa inom miljö- och naturresursekonomi vilka i sin forskning utvärderar effekterna av olika policyinstrument. USBE har också tidigare lett det största programmet i världen när det gäller hållbar kapitalförvaltning för att utvärdera det ekonomiska utfallet av olika typer av hållbara och ansvarsfulla investeringsstrategier. Artiklar och avhandlingar publicerade i DiVA under 203 har kategoriseras om de kopplar till hållbar utveckling eller ej. Av de vetenskapliga artiklarna och konferensbidragen innehöll 44 stycken kopplingar till hållbar utveckling och 66 stycken inte direkt koppling till hållbar utveckling. Under 203 presenterades sex doktorsavhandlingar vid USBE. Av dessa bedöms hälften ha tydlig koppling till hållbar utveckling. Se bilaga 3 för lista över artiklar, konferensbidrag och avhandlingar 203. Nedan listas sådan forskning inom USBE som belyser hållbarhetsbegreppet ur olika perspektiv. Företagsekonomi, entreprenörskap, hållbar ekonomisk organisering Sektionens forskning om hållbarhet handlar om vilket roll som värderingar, uppfattningar och antaganden spelar för ekonomisk aktivitet och för entreprenörskap. Studier behandlar förändringar i industriella praktiker mot miljömässig hållbarhet i olika sektorer och regioner, till exempel med fokus på klimatmärkning och klimatrådgivning. Dessa forskare är också medlemmar i Handelshögskolans Institut för hållbarhet och företagsetik (RiseB). Sektionens medlemmar deltar aktivt i nätverk/organisationer såsom EISB, ECSB, ICSB, EIBA, IMP och SMS. Forskare i sektionen har också byggt upp ett långvarig SIDA-finansierat samarbete med University of Dar es Salaam Business School. Företagsekonomi, management, organisering och organisationsformer Inom områdena organisering och organisationsformer fokuseras det på ett antal olika teman. Samverkan är en viktig förutsättning för en hållbar utveckling och enheten bedriver forskning 9

kring identitetskonstruktion, mellanchefer samt mångfald och på organisatorisk nivå studeras organisatorisk utveckling, samverkan i offentlig sektor samt gränsöverskridande organisering och organisering i handlingsnät. Forskare verksamma inom etik och företagsansvar fokuserar huvudsakligen på etik, social rättvisa och företags miljömässiga hållbarhet. Företagsekonomi, marknadsföring Flera forskare inom Marknadsföringssektionen tillhör även Handelshögskolans Institut för hållbarhet och företagsetik (RiseB). Frågor inriktade mot att förstå beteende och attityder i förhållande till hållbarhet, etik och ansvar är närvarande i sektionens forskning och undervisning. Forskningsinstitutet för hållbarhet och företagsetik (RiseB) Institutet strävar efter att vara en drivkraft för förändring i hållbar och etisk riktning. Det görs genom att bistå, utveckla och kommunicera forskning, samt att utbilda och samverka i relation till affärsrelaterat beslutsfattande. Frågor på de individuella och organisatoriska nivåerna fokuseras och en mångfald av perspektiv och metoder ses som nödvändiga för att analysera globalt uppmärksammade sociala och miljörelaterade problem. Företagsekonomi, redovisning och finansiering Centrala finansiella forskningsprojekt vid sektionen är Hållbart/socialt ansvarsfulla investeringar, (SIRP), som berör inkluderandet av sociala, miljömässiga och etiska aspekter i investeringsprocessen, Investerarbeteende, som berör olika beteendemässiga aspekter av investerares beslut och risktagande, samt Venture Capital, som berör olika aspekter kring riskkapitalmarknaden. Nationalekonomi, miljö- och naturresursekonomi Vid nationalekonomi har det under lång tid bedrivits forskning relaterad till uthållig utveckling. Exempel på detta är green accounting och relaterade frågor. Till området hör (åtminstone delar av) den forskning som bedrivs vid institutionen om teori kring välfärdsmått och välfärdsmåttens koppling till nationalräkenskaperna, d.v.s. social accounting. Detta kan till exempel avse att mäta välfärd under externa effekter (vilka i sin tur kan vara kopplade till miljöproblem) och ofullständig konkurrens samt den offentliga sektors roll i ett välfärdsutvidgat nationalräkenskapssystem. Det kan också handla om steget från traditionella välfärdsmått i nyttometrik till motsvarande mått i penningmetrik. Delar av den här forskningen skulle lika väl kunna höra hemma under rubriken välfärdsteori. Miljöpolitik är ett annat exempel på den forskning inom området miljöekonomi som bedrivs vid institutionen. Området har flera olika inriktningar. Hit hör ekonomisk-teoretiska studier kring optimal beskattning i ekonomier där miljöresurser spelar en viktig roll i det ekonomiska systemet liksom teoribildning kring cost benefit analys. Ett annat exempel utgörs av empirisk forskning om hur miljöpolitik påverkar enskilda företag eller industrier; till exempel hur utbudet av varor eller efterfrågan på produktionsfaktorer påverkas av miljömotiverade skatter. Ytterligare en inriktning kan benämnas internationell miljöpolitik; till exempel frågor kring internationell policykoordinering. Ett annat exempel är projektet Grön offentlig upphandling som miljöpolitiskt styrinstrument. Ett tredje exempel är naturresursekonomi. Detta har egentligen två olika inriktningar; marknadsprissatta respektive icke-marknadsprissatta naturresurser. Exempel på det första är studier kring energiekonomi och skogsekonomi; till exempel i termer produktionsproblem och effekter av ekonomisk politik. Värdering av naturresurser (vilt, skog, etc.) utgör exempel på den andra inriktningen. Slutligen har vi området hållbar utveckling som kan sägas vara inbakat i alla tre föregående exempel. Relevansen och betydelsen av forskning kring hållbar utveckling har ökat i betydelse de senaste 20 åren, och kommer med största sannolikhet att vara av stor vikt under lång tid framöver. Noterbart är att Umeå har en av de största koncentrationerna i Europa av forskare inom områden som direkt berör ekonomi och hållbar utveckling. 0

Centrum för miljö- och naturresursekonomi i Umeå, CERE, är en centrumbildning mellan Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Inom ramen för CERE pågår flera olika forskningsprojekt vilka alla inkluderar aspekter av hållbar utveckling. Exempel på pågående projekt är: Energi- och miljöpolitikens inverkan på hållbar utveckling och konkurrenskraft i svensk industri, Konflikter över naturresursförvaltning: rennäring och skogsbruk ur ett ekonomiskt perspektiv, Tillväxtens gränser i ett hållbart samhälle, Energikonsumtion och arealbehov i det tidigmoderna Sverige och Koldioxidkonvergens: drivkrafter och politiska implikationer. Utöver detta bedrivs också forskning inom andra områden som hälsoekonomi och u- landsekonomi. Statistik, Demografi Ämnet demografi handlar om befolkningens utveckling genom fertilitet, mortalitet och migration och hur dessa faktorer påverkar och påverkas av till exempel ekonomiska, politiska, medicinska och sociala faktorer. I Sverige har vi unika möjligheter att bedriva forskning inom detta område eftersom befolkningen har registrerats under många hundra år. Vid Umeå Universitet har dessa möjligheter tillvaratagits genom uppbyggande av befolkningsdatabaser både för historiska och mera moderna tidsperioder. Mycket av den demografiska forskningen vid statistiska institutionen bedrivs i samarbete med forskningsmiljön "Åldrande och livsvillkor" (ALC). 4.3 Samverkan Samverkan mellan olika aktörer, samhällssektorer och kulturer är en förutsättning för en hållbar samhällsutveckling. Samverkan inom utbildningen sker i dag med näringsliv, offentlig sektor och partneruniversitet. Samverkan sker även inom forskningen och med samhället. Inom utbildning vid USBE anordnas bland annat gästföreläsningar inom och utom kurser. I dessa har det förekommit inslag om hållbar utveckling, exempel är föreläsningar om ISO 26 000, Socialt entreprenörskap, Sustainergies och gästföreläsningar från företag som arbetar proaktivt med hållbarhetsfrågor som Klättermusen och Ethos. Näringslivet bidrar också med caseuppgifer inom kurser, ger uppslag till examensarbeten och tar emot praktikanter. USBE samverkar även med andra universitet vid t ex genom studentutbyten. Inom forskningen är samverkan med det omgivande samhället en naturlig del. Verksamheten inom olika organisationer utgör och inspirerar till forskningsfrågor och forskningen återförs via artiklar, publikationer, seminarier, workshops, föreläsningar, böcker och rapporter. USBE:s ledarskapsakademi utvecklar skräddarsydd uppdragsutbildning (Executive Education) för ledare och ledningsgrupper inom både offentlig och privat verksamhet inom strategi, ledarskap, projektledning, verksamhets- och ekonomistyrning m.m. USBE har två rådsgrupper vars arbete ska utveckla organisationens verksamhet: Business Advisory Boards (BAB) uppgift är att utveckla Handelshögskolans verksamhet, och i denna finns ingår bland andra Torbjörn Lahti från Sustainable Sweden som arbetar med hållbarhetsfrågor, och International Advisory Board (IAB) är ett forum för kvalificerade diskussioner om Handelshögskolans utveckling och framtid. Andra exempel på aktiviteter riktade till samhället är det nyhetsbrev som skickas ut till det lokala näringslivet 2ggr/år. Varje år i januari anordnas Västerbottensdagarna på Grand hotell i Stockholm och där deltar USBE med alumnaktiviteter. Alumner medverkar också som gästföreläsare framförallt genom konceptet Frukostklubben i samarbete med studentföreningen vid USBE, HHUS. Tillsammans med studenter arrangeras fortlöpande temadagar (kopplade till studieinriktningar, alternativt profilområden). För närvarande arrangeras Handelsdagen

under vårterminen samt Hållbarhetsdagen och Logistikdagen under höstterminen. Ett arrangemang som kallas Entreprenörsutmaningen arrangeras i samarbete med Founders Alliance och en workshop-serie i entreprenörskap/kreativt tänkande (Entreprenom) där näringslivet medverkar. Det finns ett behov av att synliggöra samverkan internt samt att utveckla och arbeta mer strategiskt med samverkan över tid. I bilaga 4 listas samverkansträffar som USBE arrangerat under 203 och 204. 4.4 Tjänsteresor och fordon Enligt förordningen om miljöledning i statliga myndigheter ska följande uppgifter kunna redovisas för en statlig myndighet vad gäller Tjänsteresor och övriga transporter:. Utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbetskraft, från a. flygresor under 50 mil, b. bilresor som görs i tjänsten (inkluderar egen bil, tjänstebil, hyrbil, leasad bil, taxi), c. tågresor, d. bussresor, och e. maskiner och övriga fordon som används i myndighetsverksamheten..2 Sammanlagda utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbetskraft, enligt. a e..3 Utsläpp av koldioxid i kilogram för flygresor över 50 mil, totalt och per årsarbetskraft..4 Beskrivning av insamlat resultat: a. Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. b. Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa..5 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått)? Insamling av uppgifter m.m. Statistik vad gäller utsläpp från flygresor är möjligt att erhålla från den resebyrå som har upphandlats av universitetet centralt. Resebyrån gör själva de beräkningar av de koldioxidutsläpp som redovisas (flygresor kortare respektive längre än 500 km enligt specifikation i förordning 2009:907). För USBE:s klimatpåverkan från tjänsteresor med flyg finns statistik för 202 och 203 och det kan konstaterats att dessa ökat. Om detta jämförs med Umeå universitet som helhet finns också en ökande trend under de senaste åren. Om detta beror på faktiska ökningar eller att personal i utökad utsträckning beställer resor via den resebyrå som är upphandlad och därmed hamnar i statistiken är oklart. Det finns ett antal distansöverbryggande IK-tekniker som kan användas av anställda och studenter för att minska antalet tjänsteresor. IT-enheten erhåller teknik för kostnadsfri videokonferens. Alla anställda har tillgång till telefon och datorkonferenstjänsten Lync. Universitetets telefonväxel erbjuder gratis telefonmöten för anställda. Vad gäller statistik över utsläpp från andra typer av resor vid USBE (tåg, hyrbilar, taxi, buss) har det i denna utredning inte varit möjligt att ta fram en samlad bild. USBE äger inga egna fordon. Direkt påverkan på miljön från tjänsteresor redovisas i tabell 4. Tabell 4. Redovisning av klimatpåverkande utsläpp från tjänsteresor med flyg vid USBE 202 och 203. 2

Utsläpp av koldioxid från flyg CO2-utsläpp i kg 202 CO2-utsläpp i kg 203 CO2-utsläpp i kg / anställd 202 CO2-utsläpp i kg / anställd 203 Resor under 50 mil 46 272 59 490 308,5 388,8 Resor över 50 mil 94 780 32 59 63,9 866, Totalt 4 052 92 009 940,4 254,9 4.5 Energiförbrukning Enligt förordningen om miljöledning i statliga myndigheter ska följande uppgifter kunna redovisas för en statlig myndighet vad gäller Energianvändning: 2. Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt, per årsarbetskraft och per kvadratmeter uppdelat på a) verksamhetselektricitet, och b) övrig energianvändning 2.2 Sammanlagd årlig energianvändning, totalt, per årsarbetskraft och per kvadratmeter enligt 2. a och b. 2.3 Beskrivning om värmeförbrukningen är normalårskorrigerad. 2.4 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i procent). 2.5 Beskrivning av insamlat resultat, a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa. 2.6 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått)? Beskrivning på vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska sin energiförbrukning (t.ex. IT-system för att styra och reglera belysning, värme, ventilation, energieffektivisering i utrustning m.m.) Insamling av uppgifter Statistik för att följa upp energiförbrukningen har lämnats av fastighetsägaren. Denna levereras till universitet, årsvis, och kan brytas ned på husnivå. I föreliggande utredning har statistik för Samhällsvetarhuset, där USBE:s lokaler finns, lämnats för 200-203. En uppskattning av USBE:s energianvändning har gjorts utifrån USBE:s lokalyta jämfört med hela Samhällsvetarhusets lokalyta vad avser verksamhetslokaler. Studentutrymmen, korridorer, lärosalar som är gemensamma för hela universitetet ingår inte i statistiken. USBE:s lokalyta, motsvarar ca 7 procent av totala verksamhetsarean (LOA-V) i Samhällsvetarhuset (uppgifter om lokalyta har erhållits från Lokalförsörjningsenheten vid universitetet). Uppskattad energianvändning för USBE 200-203 redovisas i tabell 5 och 6. Tabell 5: Beräknad energianvändning 200-203 i verksamhetslokaler motsvarande USBE:s lokalyta i Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. I Övrig energianvändning inkluderas värme och fastighetsel. Värmeförbrukningen är normalårskorrigerad. Användningen av Kyla mäts i dagsläget inte i lokalerna. Övrig Verksamhetsel Övrig energi Verksamhetsel Övrig energi Verksamhetsel energi År kwh, år kwh/m2, år kwh/m2, år kwh/anst, år kwh/anst, år kwh, år 200 268 537 65 609 63,3 39, 790 04 20 252 396 50 76 59,5 35,6 683 005 202 257 647 49 64 60,8 35,2 78 994 203 226 460 4 682 53,6 34 480 926 Tabell 6: Beräknad total energianvändning 200-203 i verksamhetslokaler motsvarande USBE:s lokalyta i Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. År Totalt kwh, år Totalt kwh/m2, år 200 434 46 02,4 20 403 2 95, 202 406 8 96 3

203 368 42 87,6 Universitetet centralt bedriver gemensamma energieffektiviseringsåtgärder med fastighetsägaren. Under 202 har man bland annat effektiviserat i kontorsmiljön genom utbyte till energisnål kontorsapparatur, energisnål belysning samt tids- och närvarostyrd belysning. Skrivare har förutsetts med behörighetskoder, och funktioner som gör att man först vid skrivaren väljer vilka dokument som ska skrivas ut. Fysiska servrar har ersatts med virtualiserade servrar. 4.6 Upphandling och inköp Enligt förordningen om miljöledning i statliga myndigheter ska följande uppgifter kunna redovisas för en statlig myndighet vad gäller Miljökrav i upphandling: 3. Andel registrerade anskaffningar (upphandling och inköp) där miljökrav ställts av det totala antalet registrerade anskaffningar per år (anges i procent). 3.2 Ekonomiskt värde av registrerade anskaffningar med miljökrav av det totala värdet av registrerade anskaffningar per år. 3.3 Beskrivning av insamlat resultat: a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa. 3.4 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått)? Under 202 och 203 omsattes ca 40 respektive 50 miljoner kronor vid USBE. De stora posterna innefattar lokaler och personal. Ungefär 38 respektive 43 miljoner kronor är övriga driftskostnader, dvs. inköp av resor, utrustning, apparaturer, kontorsmaterial, externt konsultstöd etc. och det är inom denna post det kan finnas möjligt att ställa miljö och sociala krav för sådant som faller utanför statliga ramavtal och lokala avtal. Universitetets centrala uppföljningskriterier för upphandling och inköp för perioden 203-205 lyder: Andelen registrerade anskaffningar där miljö- och/eller etiska krav ställts rapporteras årligen för universitet centralt, anskaffningar som grundas på andra aktörers ramavtal undantas. Den miljöhänsyn som tagits i vid upphandling som redovisas i universitetets miljöredovisning 202 redovisar endast upphandlingar som faller utanför de statliga ramavtalen och ligger ovan beloppet för direktupphandling. I denna anges att av 62 anskaffningar har miljökrav ställts i 2 av dem (7 %) och värdet av dessa anskaffningar motsvarar 25 % av det totala värdet för anskaffningar (5 MSEK av 60 MSEK). Insamling av uppgifter För USBE kan idag endast omsättning och kostnader redovisas, se tabell 7. Upphandling och inköp är en del av USBE:s stödverksamhet och kan om miljökrav och etiska krav ställs bidra till att en mer hållbar samhällsutveckling främjas. Mått och metoder för att utreda, mäta och följa miljökrav och etiska krav i upphandling och inköp behöver utvecklas. Tabell 7: Kostnader (tkr) USBE 202 och 203. Kostnader (tkr) 203 NEK Statistik Kansliet Totalt 203 Totalt 202 Kostnader för personal 46 97 2 569 6 253 6 086 90 825 86 384 Kostnader för lokaler 8 534 2 348 63 887 4 382 4 038 Övriga driftkostnader 2 559 7 483 5 92 630 34 864 37 25 Räntekostnader 26 6 4 47 47 Avskrivningar 52 46 5 0 43 394 SUMMA 77 88 3 557 23 79 8 607 40 53 38 078 4

4.7 Avfall och papper Insamling av uppgifter I Samhällsvetarhuset ryms både kontorslokaler, studentutrymmen, ett café och lärosalar. Omhändertagande av avfall i Samhällsvetarhuset sköts av en entreprenör och det kommunala avfallsbolaget från vilka nedanstående uppgifter har inhämtats. Sortering av avfall sker i enlighet med universitetets källsorteringsrutiner. USBE:s avfallsmängder går inte att utskilja ur de totala mängderna avfall och USBE:s andel, i förhållande till verksamheten i Samhällsvetarhuset som bland annat inrymmer ett café, får anses som tämligen obetydande för samtliga fraktioner utom möjligen för returpapper, blandpapper. I tabell 8 visas insamlade avfallsfraktioner i Samhällsvetarhuset 202 och 203. Tabell 8: Insamlade avfallsmängder i Samhällsvetarhuset 202 och 203. Avfallsmängder i Samhällsvetarhuset 202 Kg 203 Kg Blandpapper 34 202,50 28 767,50 Glasförpackningar, färgat 32,90 32,90 Glasförpackningar, ofärgat 0,20 0,20 LDPE film färgad 300,96 20,04 Metallförpackningar 66,60 88,80 Plastförpackningar, hårda 33,20 33,20 Wellpapp, butiksbalad 2 236,40 4 27,60 Brännbart avfall 9 925 2 992 För 202 har det inte vara möjligt att erhålla statistik av inköpt kontorspapper beroende på att ett datahanteringssystem bytts ut. För 203 finns dock statistik av inköp till USBE:s institutioner att tillgå. I tabell 9 redovisas inköpt papper 203. Tabell 9: Inköpt kontorspapper (A4) under 203. Pappersförbrukning Totalt USBE Totalt USBE vikt Paket ohålat A4 80 g (500 ark) 850 st 34 000 kg Paket A4 00g (500 ark) 2 st 00 kg 5

5. Lagar och andra krav kopplat till USBE:s ledningssystem för hållbar utveckling Det finns flera nationella mål, regler och lagar som kopplar till miljö och hållbar utveckling och som är relevanta att USBE följer och beaktar i sin dagliga verksamhet. Bland dessa finns både mer övergripande regler och sådana regler som kopplar till de hållbarhetsaspekter som USBE har identifierat. Nedan listas allmänna, mål, regler, lagar och rutiner mm. inom miljö och hållbar utveckling, och sådana som specifikt kopplar till de hållbarhetsaspekter som har identifierats inom ramen för USBE:s ledningssystem för hållbar utveckling. En beskrivning görs också hur dessa kopplar till USBE:s verksamhet. De aspekter som bedömts som betydande i samband med hållbarhetsaspektsbedömning är markerade med asterisk (*). 5. Hållbar utveckling och miljö i allmänhet 5.. Nationella mål och lagar Nationella miljökvalitetsmål Den svenska miljöpolitiken syftar till att uppnå nationella och internationella miljömål och främja en hållbar utveckling. De nationella miljökvalitetsmålen innehåller ett övergripande generationsmål och 6 miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålen ska nås till 2020, utom klimatmålet som ska nås till 2050. Då de nationella miljömålen utgör en nationell grund för Sveriges miljöarbete. Därför är det viktigt att även USBE beaktar dessa i verksamheten, både när det gäller forskning och det interna miljöarbetet.. Begränsad klimatpåverkan - Minskade utsläpp av växthusgaser. 2. Frisk luft - Minskade utsläpp av svaveldioxid, kvävedioxid, marknära ozon (VOC). 3. Bara naturlig försurning - Minskade utsläpp av svavel och kväve i mark och vatten. 4. Giftfri miljö - Minskade utsläpp av metaller och andra ämnen som kan skada människors hälsa eller den biologiska mångfalden. 5. Skyddande ozonskikt - Minskade utsläpp av ozonnedbrytande ämnen. 6. Säker strålmiljö - Höjt skydd mot joniserande strålning från radioaktiva ämnen. 7. Ingen övergödning - Minskade utsläpp av bland annat fosfor och kväve i vatten. 8. Levande sjöar och vattendrag - Skydda och restaurera sjöar och vattendrag. 9. Grundvatten av god kvalitet - Användning av mark och vatten får inte medföra negativa konsekvenser för grundvattnet. 0. Hav i balans samt levande kust och skärgård - Bland annat minskat buller från båttrafik och skydd mot utrotningshotade fiskar och fåglar.. Myllrande våtmarker - Bland annat skydd för utrotningshotade arter. 2. Levande skogar - Bland annat skydd för utrotningshotade arter. 3. Ett rikt odlingslandskap - Skydda kulturlandskapen och den biologiska mångfalden. 4. Storslagen fjällmiljö - Minska skador på mark orsakade av mänsklig aktivitet och bevara den biologiska mångfalden. 5. God bebyggd miljö - Bland annat bevara kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Tätbebyggda områden så som städer och tätorter ska ha en hälsosam livsmiljö. Människor i städer ska inte behöva att utsättas för skadliga luftföroreningar, ljudnivåer eller höga radonhalter. 6. Ett rikt växt- och djurliv - Bland annat bevara biologisk mångfald. De nationella miljökvalitetsmålen bedöms huvudsakligen vara kopplade till USBE:s strategiska och praktiska miljöarbete enligt följande: - Energiförbrukningen påverkar främst miljökvalitetsmål, 2, 3 och 5 - Vattenförbrukningen påverkar främst miljökvalitetsmål 7, 8, 9 och 0 - Avfallshanteringen påverkar främst miljökvalitetsmål, 4, 6, 5 och 6 - Pappersförbrukning påverkar främst miljökvalitetsmål, 2, 4, 7, 2 och 6 - Resor i tjänsten påverkar främst miljömål, 2, 3, 4, och 5 6

- Kylanläggningar påverkar främst miljökvalitetsmål 5 - Utbildning, Forskning och Samverkan utgör samtliga möjligheter att på olika sätt bidra till en positiv utveckling inom samtliga av de nationella miljökvalitetsmålen. - Upphandling kan beroende på de miljömässiga krav som ställs även det bidra till hållbar utveckling ur ett större perspektiv, men kanske främst till miljökvalitetsmål, 2, 3, 4, 7, 9, 2, 5 och 6. Högskolelag (992:434), kap, 5 I lagens 5 framgår att högskolorna ska i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Detta ska göras genom att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas, att man i sin verksamhet främjar förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden samt att man aktivt främjar och breddar rekryteringen till högskolan. Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter I förordningen framgår att myndigheter som omfattas av förordningen (bland annat Umeå universitet) ska upprätta, införa och underhålla ett miljöledningssystem som integrerar miljöhänsyn i verksamheten samt som beaktar de direkta och indirekta miljöaspekterna. Vidare framgår av förordningen att dessa myndigheter ska: - göra en miljöutredning som uppdateras minst vart femte år. Denna ska innehålla en förteckning över de miljölagar och krav som berör myndigheten. - ha en fastställd miljöpolicy och fastställda miljömål vilka ska vara mätbara i den mån det är praktiskt möjligt. Målen ska uppdateras minst vart tredje år. De ska bidra till hållbar utveckling och till de nationella miljökvalitetsmålen. - ha en handlingsplan med ansvarsfördelning, resurser, tillvägagångssätt och tidsramar som gäller för att nå miljömålen. - ha dokumenterade rutiner för att säkerställa att miljöpolicy, miljömål och miljölagar följs och för att minimera negativ miljöpåverkan så långt det går. Arbetet med att nå miljömålen ska fortlöpande förbättras genom att dokumenteras, redovisas, följs upp och revideras. - miljöanpassa sina upphandlingar. - utveckla personalens kompetens om miljöhänsyn i det egna arbetet genom utbildning och information. - använda en energieffektiv informationsteknik och utarbetar en mötes- och resepolicy. - genomföra årliga miljörevisioner samt följa upp resultatet av miljöarbetet. Resultatet ska redovisas till det departement i Regeringskansliet dit myndigheten hör samt till Naturvårdsverket. Regionala miljömål för Västerbottens län - De nuvarande regionala miljömålen i Västerbotten gäller 204-2020 och de innebär att de nationella miljömålen behålls på regional nivå utom på klimatområdet där länet har ett eget mål för att reducera utsläppen av fossila växthusgaser. Lokala mål i Umeå för miljö och hållbar utveckling - Umeå kommun har antagit lokala mål för miljö och folkhälsa. Man har också anslutit sig till Aalborgåtagandena för hållbar utveckling och är en FairtradeCity. Det finns också åtgärdsprogram och planer inom miljöområdet, bland annat om bättre luft och minskad klimatpåverkan. Inom ramen för Umeå kommuns hållbarhetsarbete behandlas också jämställdhet och det finns en strategi för detta. Miljöbalken (998:808) Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling och på så sätt tillförsäkra levande och kommande generationer en hälsosam och god livsmiljö. Utgångspunkten är de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. Några av principerna är särskilt relevanta att känna till för USBE: 7

- Kunskapskravet, som innebär att alla som bedriver eller avser bedriva en verksamhet måste skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Man ska i förväg utreda vilka konsekvenser ett visst handlande har för miljön. Kravet är inte statiskt och därför är verksamhetsutövaren skyldig att följa utvecklingen och dess påverkan på miljön (alla anställda omfattas av denna princip, dvs de bör känna till och kunna bidra till att minska organisationens miljöpåverkan). - Försiktighetsprincipen, som innebär att vid minsta risk för skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön så ska åtgärder vidtas (denna princip gäller till exempel nödlägen, brand etc).. - Hushållnings- och kretsloppsprinciperna, som innebär att alla som bedriver en verksamhet ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand ska förnybara energikällor användas (denna princip kan bland annat hänföras till energianvändning, tjänsteresor, generering av avfall, pappersförbrukning, inköp). - Principen om att förorenaren betalar, som innebär att det är den som medför en skada eller olägenhet för miljön är ansvarig för att den avhjälps och ersätts i den omfattning som det kan anses skäligt. - Produktvalsprincipen, som innebär att alla ska undvika att använda eller sälja kemiska produkter och biotekniska organismer, som kan innebära risk för människors hälsa och miljön. Om det är möjligt bör dessa ersättas av andra, mindre farliga produkter (t ex kan städkemikalier substitueras till mindre miljöfarliga utifrån denna princip). 5..2 Universitetets mål, policys och rutiner Umeå universitets miljöpolicy Miljöpolicyn omfattar hela universitetets verksamhet och ska vara vägledande för de anställda och studenterna när det gäller hänsyn till miljön. Policyn liksom övriga nedanstående rutiner mm gäller även USBE:s verksamhet, och essensen av universitetets miljöpolicy finns inarbetad i USBE:s hållbarhetspolicy. Universitetet ska, enligt miljöpolicyn, medverka till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling och vara ett miljömedvetet universitet genom att: Göra studenter och anställda medvetna om miljöfrågor och stimulera till konkreta handlingar som främjar en hållbar utveckling. Minska användningen av råvaror samt bidra till en giftfri miljö genom att välja miljöanpassade produkter samt förebygga utsläpp av föroreningar. Universitetets anställda och studenter beaktar miljö- och naturresursaspekter i sin dagliga verksamhet vid universitetet när det gäller aktiviteter som ger upphov till betydande miljöpåverkan. Inom ramen för universitetets arbete för hållbar utveckling följa lagstiftning och föreskrifter och driva arbetet i en ständig förbättringsprocess. Delegationsordning för yttre miljö I universitetets delegationsordning för yttre miljö konkretiseras ansvar, roller och befogenheter för universitetets miljöarbete (för arbetsmiljö gäller annan ansvarsfördelning). Av denna framgår att prefekter och chefer är ansvariga för miljöarbetet vid sina respektive institutioner, enheter. De ansvarar också för att institutionen eller enheten arbetar efter gällande miljölagstiftning. Detta innebär att rektor vid USBE har ett ansvar för att miljöaspekter Umeå universitets Vision 2020. Delmål och strategier 203-205. I universitetets centrala mål (Delmål 4.8) framgår att för perioden ska Universitetets klimatoch miljöpåverkan ha minskat i jämförelse med 202. Universitetets miljömål gäller även verksamheterna, dvs USBE. 8

Mål: Universitetets klimat- och miljöpåverkan har minskat i jämförelse med 202. Uppföljningskriterier. En central handlingsplan för universitetets miljöledningsarbete är upprättad med angivande av tidpunkt när målet avseende miljöcertifiering ska vara uppnått. 2. Mängden utsläpp av kg CO 2 per årsarbetskraft vid tjänsteresor (rapporteras årligen för universitetet centralt) 3. Årlig energiförbrukning (verksamhetsel och övrig energianvändning) i kwh totalt, per årsarbetskraft och per kvadratmeter (rapporteras årligen för universitetet centralt) 4. Andelen registrerade anskaffningar för miljö- och/eller etiska krav ställts (rapporteras årligen för universitetet centralt) 5. Antalet registrerade miljö- och hälsofarliga kemikalier och ämnen, totalt, utfasningsämnen och riskminskningsämnen (rapporteras årligen för universitetet centralt) Copernicusprinciperna (Principles of action) År 999 anslöt sig Umeå universitet till Copernicus - The University Charter for Sustainable Development. Copernicus är ett nätverk av mer än 300 universitet och högskolor i Europa som förbinder sig att verka för en hållbar ekologisk utveckling inom sina verksamhetsområden. Åtagandet innebär att nedanstående principer ska följas:. INSTITUTIONELL UPPGIFT = GÄLLER ALLA Universitetet ska visa ett verkligt engagemang i principer och praktiskt handlande vad avser miljöskydd och hållbar utveckling inom universitetsvärlden. 2. MILJÖETIK = ETIK Universitetet ska lägga grunden för en uthållig konsumtion och en miljövänlig livsstil hos forskare/lärare, TA-personal och studenter. Vidare ska universitetet arrangera fortbildning för forskare/lärare för att utveckla ett miljömedvetande samt vidarebefordra detta inom utbildningen. 3. UTBILDNING AV UNIVERSITETSANSTÄLLDA = KUNSKAP Universitetet ska arrangera kurser och vidareutbildning samt ge information och stöd till sina anställda vad avser miljöfrågor, så att de kan genomföra sitt arbete på ett miljöriktigt sätt. 4. PROGRAM INOM MILJÖUTBILDNING = KUNSKAP Universitetet ska inkludera miljöperspektiven i allt arbete och organisera program inom miljöutbildning omfattande såväl forskare/lärare som studenter. Alla bör få del av den globala utmaningen vad avser miljö och utveckling oavsett sitt huvudsakliga vetenskapsområde. 5. TRANSDISCIPLINÄR VETENSKAP = SAMVERKAN Universitetet ska uppmuntra till transdisciplinär och gränsöverskridande utbildning och forskning som har samband med hållbar utveckling. Universitetet ska också sträva efter att komma runt konkurrerande beteende mellan ämnesområden och institutioner. 6. FYLLANDE AV KUNSKAPSLUCKOR Universitetet ska stödja försök att fylla kunskapsluckor vad avser nuvarande litteratur avsedd för studenter, yrkesverksamma akademiker, politiker och allmänhet genom att utge informativt didaktiskt material, organisera allmänna föreläsningar och erbjuda vidareutbildningar. Universitetet ska även vara berett att delta i miljörevisioner. 7. NÄTVERK Universitetet ska stödja tvärvetenskapliga nätverk med miljöexperter på lokal, regional, nationell och internationell nivå med målet att samarbete i miljöprojekt inom forskning och utbildning, mobiliteten bland studenter och antalet stipendier ska öka. 8. PARTNERSKAP Universitetet ska ta initiativet att, tillsammans med andra aktörer i samhället, utforma och implementera samarbete inom miljöområdet, miljöstrategier och åtgärdsplaner för miljöarbetet. 9. FORTBILDNING INOM MILJÖOMRÅDET Universitetet ska organisera fortbildning inom miljöområdet för olika grupper såsom företagare, statliga myndigheter, icke statliga organisationer journalister m fl. 9

0. KUNSKAPSÖVERFÖRING Universitetet ska bidra till att utbildningsprogram utformas så att de innehåller kunskap om nya och globalt uthålliga system samt metoder för hur dessa ska introduceras i samhället. 5..3 USBE:s åtaganden AACSB USBE:s styrelse har beslutat om en ansökan om att bli kandidat för AACSB ackreditering, internationell kvalitetsackreditering för handelshögskolor. AACSB International har i augusti 203 godkänt USBE:s ansökan och i november en mentor som stöd för processen utsetts. AACSB ställer krav på att de handelshögskolor som ackrediteras beakta hållbarhetsaspekter som CSR, miljömässig hållbarhet, etik, biologisk mångfald etc. Aspekter av hållbar utveckling ryms också i ståndpunkterna Vision och Mission inom ramen för USBE:s pågående arbete med AACSB-ackreditering. Kopplingen mellan AACSB-missionen och USBE:s hållbarhetspolicy är stark, och ambitionen är att hållbarhetsarbetet ska rymmas inom den ordinarie verksamheten, därmed också sagt att hållbarhetspolicyn ska ligga i linje med hela verksamhetens mission och vision. Vision: USBE is a University based Business School rooted in the region, nationally influential and internationally respected. Mission: USBE creates knowledge and develops responsible leaders on a sustainable path for a global society, by: Providing an adaptive learning environment of high quality that stimulates professional independent thinking for future challenges. Providing a dynamic environment enabling research with high international standards in contemporary profiles, and relevant intellectual contributions in functional areas with benefits to both students and the community. Acting as a catalyst and expert to generate and exchange knowledge in cooperation with business and the community. USBE har skapat en intern organisation för AACSB-processen genom att tillsätta en ledningsgrupp och en kompletterande grupp för att arbeta med kvalitetssäkring av utbildning (Assurance of Learning) som leds av en studierektor för pedagogisk utveckling. AACSBkvalitetsledningen har ett riktat stöd om 3.0 mkr 203-205 från universitet och fakulteten. En hel del av det kvalitetsledningsarbete som görs är också ett stöd för hållbarhetsarbetet. Bland annat beskrivs och identifieras de anställdas kompetens ramen för AACSB-arbetet. Detta kan också ligga till grund för att identifiera och säkerställa kompetensen kopplat till arbetet med ledningssystemet. Följande steg tas i AACSB processen under 204: - Självutvärdering för att analysera nuläget i förhållande till standarder (GAP-analys) - Upprätta interna databaser för personalens kvalifikationer och meriter (CV), uppdatera publikationsdatabasen (Diva) och konferensdatabasen och upprätta en databas för samverkansaktiviteter - Definiera vad vi menar med hög kvalitet i forskning och utbildning i vår mission - Utarbeta en Standard Alignment Plan (SAP) - Utforma en strategisk plan med prioriteringar i verksamheten på lång sikt för USBE - Besluta i samråd med mentor om det finns förutsättningar för en AACSB ackreditering PRME (Principles for Responsible Management Education) I november 203 anslöt sig USBE till PRME som är ett globalt nätverk för ansvarstagande i utbildningen. Följande åtaganden/principer inkluderas:. Purpose: We will develop the capabilities of students to be future generators of sustainable value for business and society at large and to work for an inclusive and sustainable global economy. 20

2. Values: We will incorporate into our academic activities and curricula the values of global social responsibility as portrayed in international initiatives such as the United Nations Global Compact. 3. Method: We will create educational frameworks, materials, processes and environments that enable effective learning experiences for responsible leadership. 4. Research: We will engage in conceptual and empirical research that advances our understanding about the role, dynamics, and impact of corporations in the creation of sustainable social, environmental and economic value. 5. Partnership: We will interact with managers of business corporations to extend our knowledge of their challenges in meeting social and environmental responsibilities and to explore jointly effective approaches to meeting these challenges. 6. Dialogue: We will facilitate and support dialog and debate among educators, students, business, government, consumers, media, civil society organizations and other interested groups and stakeholders on critical issues related to global social responsibility and sustainability. 5.2 Utbildning* Via utbildning kan en hållbar utveckling inklusive minskad miljöpåverkan främjas om studenterna som utbildas vid USBE får med sig kunskap, färdigheter och verktyg för egna analyser som skapar förutsättningar för att fatta beslut och agera i hållbar riktning. Utbildning som hållbarhetsaspekt innefattar även båda sidor av den utbildningsverksamhet som genomförs, d.v.s. både mot studenter och anställda. Utbildningar bidrar till att t.ex. öka kunskapen om människans sampel med det omgivande samhället och miljön, vilken leder till en mer hållbar utveckling på sikt. Kompetensutveckling för de anställda är också viktigt för att skapa engagemang och förutsättningar för medarbetarna att bidra till verksamhetens utveckling och ständiga förbättringar. 5.2.2 Samhällets mål, lagar, föreskrifter Att hållbar utveckling ska främjas i utbildningsverksamhet vid universitet och högskolor framgår av högskolelag (992:432). Se avsnitt 5.. ovan. I högskoleförordningen (993:00) anges att för Civilekonomexamen (USBE:s utbildningsprogram) ska studenten, för examen, kunna visa förmåga att inom det valda ekonomiområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och samhälleliga frågor såsom de mänskliga rättigheterna och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete. Universitetets mål, policys och rutiner Umeå universitets Vision 2020. Delmål och strategier 203-205. Av vision 2020 framgår bland annat ett övergripande mål för utbildningen, nämligen att den innehåller Möten med forskning och omgivande samhälle. I delmål 4.3. anges innebär att Universitetet har strategisk planering av kompetensförsörjning på alla organisatoriska nivåer. Kompetensutveckling av medarbetarna kommer att fortlöpande erbjudas så att de erhåller den kunskap som behövs för att kunna agera i enlighet med miljöpolicyn i det dagliga arbetet. USBE:s åtaganden AACSB I USBE:s mission anges att verskamhetens mission är att USBE creates knowledge and develops responsible leaders on a sustainable path for a local and global society, by: Providing an adaptive learning environment of high quality that stimulates professional independent thinking for future challenges. Detta ska genomsyra hela verksamheten. USBE:s Verksamhetsplan 204 I verksamhetsplanen lyfts några övergripande mål om utbildning och forskning fram, bland annat att det ska göras en översyn av lärandemålen på programnivå både med hänsyn till 2

AACSB och hållbar utveckling och på vilket sätt vi försäkrar oss om progressionen i lärandet inom programmen. Forskning* Miljö- och hållbar utveckling inkluderas även i forskningen, ex. projekt kring klimatpåverkan, styrmedel kopplat till miljö och hållbar utveckling och gröna räkenskaper. Forskning är en indirekt hållbarhetsaspekt i det avseendet att ny kunskap genereras via forskningen som i sin tur kan utgöra grund för en mer hållbar samhällsutveckling. En breddad och också synliggjord omfattning av forskningresultat kopplat till hållbar utveckling kan därmed ha en stor påverkan. Samhällets mål, lagar, föreskrifter Att hållbar utveckling ska främjas i forskningen vid universitet och högskolor framgår av högskolelag (992:432). Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor och Personuppgiftslag (998:204) Lagarna tillämpas på forskning som innefattar behandling av känsliga personuppgifter enligt personuppgiftslagen (998:204) (dvs. att det är förbjudet att avslöja etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös övertygelse eller medlemskap i fack). Utgångspunkterna för etikprövningen och hantering av personuppgifter innebär att forskning bara får godkännas om den kan utföras med respekt för människovärdet. Vidare ska mänskliga rättigheter och grundläggande friheter alltid beaktas vid etikprövningen samtidigt som hänsyn ska tas till intresset av att ny kunskap kan utvecklas genom forskning. Människors välfärd ska ges företräde framför samhällets och vetenskapens behov. Universitetets mål, policys och rutiner samt lokala/regionala mål, föreskrifter Vision 2020, mål och strategier 203-205 Ett centralt mål universitetets forskning är att det bedrivs forskning som är nydanande och som antar samhällets utmaningar (Umeå universitets forskare verkar i vetenskapligt gränsöverskridande och kreativa miljöer och bidrar till att lösa svåra samhälls- och miljöproblem) samt att det finns en tillgång till den bästa forskningsinfrastrukturen och att det bedrivs en attraktiv forskarutbildning skapar konkurrenskraft. Delmål.. innebär att universitetet ska implementera ett resursfördelningssystem som ökar förutsättningar för nydanande forskning. USBE:s åtaganden USBE:s mission innebär att USBE creates knowledge and develops responsible leaders on a sustainable path for a local and global society, by Providing a dynamic environment enabling research with high international standards in contemporary profiles, and relevant intellectual contributions in functional areas with benefits to both students and the community. USBE:s Verksamhetsplan 204 Enligt verksamhetsplanen kommer mycket av USBE:s gemensamma verksamhet 204 kretsa kring de pågående strategiska projekten (AACSB och ISO400) vilka kommer att påverka både utbildning och forskning. Några av målen för forskningen 204 är: Öka andelen forskningsmedel för att möjliggöra anställningar av doktorander och forskare. Knyta samarbetspartners i näringsliv och förvaltning till USBE för fundraising inom profilområden i forskning och utbildning. Samverkan* Samverkan med det omgivande samhället syftar främst till demokratiutveckling, kunskapsutveckling och tillväxt respektive samt bättre utbildning. Genom samverkan mellan forskargrupper, men även mellan forskare och allmänheten kan kunskapsutbytet öka, vilket i 22

förlängningen leder till att medvetenheten om aktuella miljöfrågor sprids i och utanför Sveriges gränser. Samverkan mellan olika aktörer, samhällssektorer och kulturer är en förutsättning för en hållbar samhällsutveckling. Samverkan inom utbildningen sker i dag med näringsliv, offentlig sektor och partneruniversitet. Samverkan sker även inom forskningen och med samhället. Konkreta exempel på samverkan kan vara gästföreläsningar, nyhetsbrev och information till samhället, temadagar etc. Samhällets mål, lagar, föreskrifter Högskolelag (992:434) kap 2 I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Att hållbar utveckling ska främjas i all verksamhet vid universitet och högskolor framgår i avsnitt 5.. ovan. Universitetets mål, policys och rutiner Vision 2020, mål och strategier 203-205 Ett övergripande mål för universitet är för perioden att: Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet Universitetet har väl utvecklade för samverkan regionalt och internationellt med näringsliv, offentlig sektor och utvalda alliansuniversitet. En stark forsknings- och utbildningsmiljö tillsammans med ett professionellt innovationsstödjande system bidrar till samhällsutvecklingen. Delmål och strategier samhällsvetenskapliga fakulteten 203-205 (vilken USBE tillhör) - Delmål 2.8 innebär att samtliga utbildningsprogram på grundnivå innehåller kurser som ges i samverkan med omgivande samhälle och/eller näringsliv. - Delmål 2.9 innebär att minst 20 procent av examensarbetena ska vara externa - Delmål 3.0 innebär att antalet forskarstuderande i samverkan med parter utanför akademin ska öka. USBE:s åtaganden AACSB USBE:s mission innebär att USBE creates knowledge and develops responsible leaders on a sustainable path for a local and global society, by: Acting as a catalyst and expert to generate and exchange knowledge in cooperation with business and the community. USBE:s Verksamhetsplan 204 Det övergripande målet med USBE:s samverkan under 204 och framåt är att kartlägga, synliggöra och stärka antalet samverkansaktiviteter generellt och speciellt med inslag av frågor om hållbar utveckling. Ökad samverkan ligger väl i linje med det övergripande målet för Umeå universitet och fakulteten som är att främja samverkan med syfte att skapa utveckling och stärka kvalitet undervisning och forskning. Samverkan bedrivs i kärnverksamheterna med ett bidrag om 60 tkr från Handelshögskolefonden. Organisationen för samverkan behöver på sikt stärkas inom USBE. Mål för samverkan: - Kartlägga nuläget av USBE:s samverkansaktiviteter, d.v.s. antal och fördelning över de olika sektionerna och enheterna. - Internt synliggöra vår samverkan för att kunna förvalta dessa samt underlätta för beslut om vilka nya aktörer vi vill etablera samarbete med i olika former. - Intensifierat deltagandet i offentliga seminarier, debatter, media och nätverk - Utveckla former för att paketera och förmedla forskningsresultat till företag och förvaltning - Utveckla incitament för att delta i samverkan - Involvera nya medarbetare i Executive Education - Alumni aktiviteter: Alumnträff i Stockholm på Västerbottensdagarna 23 januari och Handelshögskoledagen i Umeå den 22 september 23

- Etablera ett karriärcenter med mentorledda vägar ut i arbetslivet i samarbete med HHUS - Temadagar kopplade till studieinriktningar och profilområden, som t.ex. handelsdagen (mars-4), hållbarhetsdagen och logistikdagen (Ht-4). - Stärka klimatet för entreprenörskap genom bl.a. ordna Entreprenörsutmaningen i samarbete med Founders Alliance och andra relaterade aktiviteter. - Skapa en gemensam plattform för forskningen inom innovation och entreprenörskap för att synliggöra den potential som finns inom området vid USBE genom att återuppliva Centre for Entrepreneurship, Innovations & Business Development. Tjänsteresor och fordon* Tjänsteresor ingår som en betydelsefull del i USBE:s verksamhet och är ett viktigt medel för att utveckla och upprätthålla såväl nationella som internationella kontakter. Det utgör dock en negativ miljöpåverkan genom att förbrukning av drivmedel orsakar utsläpp till både luft och vatten. Fossila bränslen genererar utsläpp till luft av främst koldioxid (vilket påverkar växthuseffekten) och kväveoxider (vilket leder till försurning, övergödning och marknära ozon). Avgaserna innehåller dessutom partiklar och andra hälsoskadliga ämnen. För att begränsa klimatpåverkan från resor finns flera olika distansöverbryggande tekniker tillgängliga för anställda och studenter och flera insatser har skett sedan den förra miljöutredningen. En helt ny telefonväxel, har införts under år 203, en digital lösning (Lync) som utökar möjligheterna för personal att använda s.k. unified communication, en integrerad kommunikationslösning med ljud, bild, video, messaging. Universitetets växel erbjuder även gratis telefonmöten för alla anställda. Andra möjligheter till resefria möten finns såsom kostnadsfria videokonferens/e-möte via Adobe Connect. Lokaler med särskild möjlighet till videokonferens samt en mobil videokonferensutrustning finns på campus Umeå och den används bl.a. kontinuerligt för verksamhet förlagd i Abisko och för utbildningsuppdrag i Kiruna, i syfte att minska antalet resor. Universitet ger en mängd nätbaserade kurser och program genom användning av distansöverbryggande teknik och verktyg för e-lärande finns tillgängligt och används. Umeå universitet har ett särskilt åtagande angående decentraliserad utbildning. I reglerna för tjänsteresor vid Umeå Universitet framgår att anställdas resor mellan hemmet och arbetsplatsen inte omfattas av universitets regler för tjänsteresor, i enlighet med skattelagstiftningen. Undantag är resor som är del av en tjänsteresa. Resor mellan bostad och arbetsplats (tjänsteställe) räknas normalt som privata resor och vi har därmed valt att inte redovisa dessa inom ramen för miljöutredningen i större grad än att ange att även dessa kan ses som en miljöaspekt. Dessa resor bedöms även som svåra att mäta och följa upp med en effektiv och rättvisande metod. Samhällets mål, lagar, föreskrifter För transportpolitiken finns både funktionsmål och hänsynsmål (för miljö, hälsa och säkerhet). Transportsektorn ska bidra till att miljökvalitetsmåleten nås och att ohälsan till följd av trafik minskar. Inom klimatpolitiken finns vision om en fossiloberoende transportsektor år 2030. Det finns också ett mål om att minst 0% förnybar energi ska användas inom sektorn år 2020. Från och med januari 2009 ska alla (00 procent) av offentliga sektorns bilar som köps in eller hyrs vara miljöbilar. Även taxiresor ska göras med miljöbilar. Enligt förordningen om miljöledning i statliga myndigheter ska följande uppgifter kunna redovisas för en statlig myndighet vad gäller Tjänsteresor och övriga transporter:. Utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbetskraft, från a. flygresor under 50 mil, b. bilresor som görs i tjänsten (inkluderar egen bil, tjänstebil, hyrbil, leasad bil, taxi), c. tågresor, 24

d. bussresor, och e. maskiner och övriga fordon som används i myndighetsverksamheten..2 Sammanlagda utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbetskraft, enligt. a e..3 Utsläpp av koldioxid i kilogram för flygresor över 50 mil, totalt och per årsarbetskraft..4 Beskrivning av insamlat resultat: a. Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. b. Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa..5 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått)? Förordning (2009:) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor Enligt förordningen ska en myndighet se till att de bilar som myndigheten använder (inkl. taxiresor) och som är utrustade med teknik för drift helt eller delvis med förnybara bränslen, i största möjliga utsträckning drivs med sådana bränslen. Vid upphandling av hyra av personbilar och lätta lastbilar ska myndigheten välja fordon som uppfyller vissa specifika krav i förordningen. Detta gäller även, enligt förordningen, taxiresor. Samtliga myndigheter ska senast den mars varje år lämna en redogörelse till Transportstyrelsen för sina inköp, sin leasing och sina upphandlingar under det föregående kalenderåret. I förordningen avses med miljöbil: en personbil som är utrustad med teknik för drift helt eller delvis med annat drivmedel än gasol och som tillhör miljöklass 2005, miljöklass El eller miljöklass Hybrid enligt bilaga till lagen (200:080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen, samt uppfyller kraven i 3-7, bensin: sådan motorbensin som får saluföras enligt lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen, diesel: sådant dieselbränsle som får saluföras enligt lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen. Universitetets mål, policys och rutiner Umeå universitets resepolicy I universitetets resepolicy, som också anställda vid USBE ska känna till och följa, anges att miljöhänsyn alltid ska beaktas vid val av färdmedel och att andra alternativ än att resa ska övervägas, som till exempel telefonmöte eller videokonferens. I policyn står att allmänna kommunikationsmedel är oftast det bästa alternativet ur både säkerhets- och miljöaspekt. Det är den anställdes ansvar att tjänsteresorna planeras och genomföras på ett så säkert, miljövänligt och kostnadseffektivt sätt som möjligt. Vid resor ska universitetets ramavtal och upphandlade resebyråtjänst nyttjas. I anvisningar till resepolicyn förtydligas och konkretiseras denna. Exempelvis nämns att för resor som tar mindre än tre timmar gäller normalt att de ska genomföras med tåg eller buss. Vid resa mellan orter med täta och snabba tågförbindelser bör tåg av miljöskäl väljas. Vidare ska vid bilåkning möjligheterna till samåkning alltid prövas och alla av offentliga sektorns bilar som köps in eller hyrs ska vara miljöbilar. Detta innebär även att taxiresor ska göras med miljöbilar. Umeå universitets Vision 2020. Delmål och strategier 203-205. Delmål 4.8 anger att Universitetets klimat- och miljöpåverkan ska minska i jämförelse med 202. Ett av uppföljningskriterierna är Mängden utsläpp av kg CO2 per årsarbetskraft vid tjänsteresor (rapporteras årligen för universitet centralt). Energianvändning* Energiförbrukning är viktig miljöaspekt för Umeå Universitet då undervisning, studieplatser, kontor etc. innebär stora lokaler som kräver energi. För USBE:s de finns dock liten möjlighet att påverka energianvändningen varför det i nuläget den inte betraktas som en betydande miljöaspekt. I energianvändningen ingår både uppvärmning, kylning och elenergianvändning för verksamhetsel och fastighetsel. Miljöpåverkan från elförbrukning är direkt kopplat till 25

vilken källa som används för elproduktionen. Eldas fossila bränslen resulterar det i luftutsläpp av främst koldioxid (växthuseffekten) och kväveoxider (försurning av mark och vatten, övergödning och marknära ozon). Fjärrvärme produceras i huvudsak av förnyelsebara råvaror samt olika typer av avfall, vilket innebär att utsläppen varierar beroende på fördelningen av de material som används för förbränningen. Dessutom varierar bränslemixen ofta på en och samma produktionsenhet. Fjärrkyla produceras genom en fjärrkylanläggning som tar upp vatten från sjöar, vilket sedan värmeväxlas med ledningarna från fjärrvärmenätet. Enligt de krav som ställs på myndigheters energiuppföljning i förordningen och miljöledning ska den årliga energianvändningen i kwh per årsarbetskraft beräknas. I en verksamhet som Umeå universitet med stora utbildningssalar, samlingsplatser för studenter etc., resulterar dessa beräkningar i en förhållandevis hög energianvändning i förhållande till andra myndigheter. Umeå Universitet driver energieffektiviserande åtgärder tillsammans med fastighetsägaren Akademiska hus, som ansvarar för både värme- och kylsystem samt driftsel och majoriteten av kontorselen, inom ramen för hyresavtalet. USBE kommer att inleda ett eget arbete med Akademiska Hus för att utreda möjligheterna till att gå längre än universitetet i övrigt och också för att kunna visualisera sitt arbete med hållbar utveckling. Akademiska Hus har ett långt gående arbete med reducera hela universitetets energianvändning. Exempel på åtgärder som genomförts är att gammal belysning har ersatts med moderna och energieffektiva armaturer, vilka styrs av dagsljusets instrålning, energisnåla kontorsapparater har installerats, närvarostyrd belysning och närvarostyrd ventilation har införts. Vidare har skrivare har försetts med kortläsare, vilket minskar mängden onödiga utskrifter och därmed både pappersåtgången och energiförbrukningen. Energiförbrukningen vid hela Umeå Universitet härrör stor andel från förnyelsebara källor. Fastighetsägaren levererar ursprungsmärkt el som är 00 procent förnyelsebar och kommer från vattenkraft, vindkraft, biobränsle. Värmen som används vid universitetet är fjärrvärme bränslemix från Umeå energi. Vid Umeå Universitet tillverkas även kyla genom spillvärme på plats. Kylan produceras med Akademiska hus egna kylmaskiner och utöver detta används Umeå Energis fjärrkyla (som består av värmepumpar som bas). Det innebär att kylan i princip är 00 procent förnyelsebar. Frikylefunktion, i den stora datahallen HPC2N, innebär därtill att behovet av fjärrkyla minskar. Samhällets mål, lagar, föreskrifter För att styra energiproduktionen mot en mer miljövänlig och effektiv sådan finns många styrmedel, och ofta nämns skatter som ett effektivt sådant. Även lagstiftning och EU-direktiv är viktiga för att reglera energianvändningen. I Miljöbalken poängteras bland annat att verksamheter ska hushålla med energi och naturresurser och främst använda förnybara råvaror. Statliga myndigheter har ett uppdrag att, enligt förordning (2009:893), arbeta med energieffektivisering. I tabell 0 visas aktuella mål för energipolitiken i Sverige och EU. Tabell 0. Nationella och EU-mål för minskad energianvändning och omställning till förnybar energi till år 2030. Mål Sverige EU Andel förnybar energi 50 % 27 % Andel förnybar energi inom transporter 0 % Energieffektivisering 20 % Minskade utsläpp av växthusgaser 40 % 40 % Enligt förordningen om miljöledning i statliga myndigheter ska följande uppgifter kunna redovisas för en statlig myndighet vad gäller Energianvändning: 26

2. Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt, per årsarbetskraft och per kvadratmeter uppdelat på a) verksamhetselektricitet, och b) övrig energianvändning 2.2 Sammanlagd årlig energianvändning, totalt, per årsarbetskraft och per kvadratmeter enligt 2. a och b. 2.3 Beskrivning om värmeförbrukningen är normalårskorrigerad. 2.4 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i procent). 2.5 Beskrivning av insamlat resultat, a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa. 2.6 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått)? Beskrivning på vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska sin energiförbrukning (t.ex. IT-system för att styra och reglera belysning, värme, ventilation, energieffektivisering i utrustning m.m.) Lagen (2006:985) om energideklarationer Universitetets lokaler omfattas av lagen (2006:985) om energideklarationer. En energideklaration innehåller uppgifter om en byggnads energiprestanda, det vill säga hur stort energibehov byggnaden har vid normalt bruk och om byggnadens energiprestanda kan förbättras med hänsyn till en god inomhusmiljö. Lagen syftar till att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader och grundas i ett EG-direktiv (2002/9/EG). Energideklarationen är giltig i tio år. Lagen omfattar alla typer av byggnader men undantag kan göras för till exempel för hemliga byggnader. Från och med årsskiftet 2008/09 ska specialbyggnader och flerbostadshus vara energideklarerade. Energideklarationer bör finnas anslagna i samtliga byggnader. Förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter Förordningen syftar till att effektivisera energianvändningen i den offentliga sektorn i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster och om upphävande av rådets direktiv 93/76/EEG. Alla myndigheter ska genomföra minst två av följande åtgärder:. utnyttja finansieringsinstrument för energibesparingar, däribland avtal om energiprestanda, där mätbara och förutbestämda energibesparingar ställs som krav, 2. köpa in utrustning på grundval av förteckningar som Statens energimyndighet tillhandahåller och som innehåller energieffektiva produktspecifikationer för olika kategorier av utrustning, 3. köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen, även i viloläge, 4. byta ut eller modifiera befintlig utrustning med den utrustning som avses i 2 och 3, 5. utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa, eller 6. köpa in eller hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva. Åtgärderna ska genomföras fortlöpande, exempelvis inom ramen för myndighetens miljöledningssystem. Åtgärderna och utfallet av dem ska också meddelas Statens energimyndighet. Med specialbyggnad menas lokaler med offentlig verksamhet, det vill säga byggnader som på grund av den allmännyttiga verksamhet som bedrivs i dem indelats som specialbyggnader enligt 2 kap. 2 fastighetstaxeringslagen (979:52) och har en total användbar golvarea som är större än 000 kvadratmeter. 27

Enligt förordningen om miljöledning i statliga myndigheter ska följande uppgifter kunna redovisas för en statlig myndighet vad gäller Energianvändning: 2. Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt, per årsarbetskraft och per kvadratmeter uppdelat på a) verksamhetselektricitet, och b) övrig energianvändning 2.2 Sammanlagd årlig energianvändning, totalt, per årsarbetskraft och per kvadratmeter enligt 2. a och b. 2.3 Beskrivning om värmeförbrukningen är normalårskorrigerad. 2.4 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i procent). 2.5 Beskrivning av insamlat resultat, a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa. 2.6 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått)? Beskrivning på vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska sin energiförbrukning (t.ex. IT-system för att styra och reglera belysning, värme, ventilation, energieffektivisering i utrustning m.m.) Universitetets mål, policys och rutiner Förordning (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter Umeå universitet har valt att genomföra följande åtgärder: köpa in utrustning på grundval av förteckningar som Statens energimyndighet tillhandahåller och som innehåller energieffektiva produktspecifikationer för olika kategorier av utrustning köpa in eller hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva. Fastighetsägarens energimål Akademiska hus AB har ett mål om energibesparing som innebär att energiförbrukningen ska halveras med 50% mellan åren 2000 och 2025. Målet ska uppfyllas i samverkan med hyresgästen, dvs. Umeå universitet (och andra hyresgäster runt om i landet). Umeå universitets Vision 2020. Delmål och strategier 203-205. Delmål 4.8 innebär att Universitetets klimat- och miljöpåverkan ska minska i jämförelse med 202. Ett av uppföljningskriterierna är Årlig energiförbrukning (verksamhetsel och övrig energianvändning) i kwh totalt, per årsarbetskraft och per kvadratmeter (rapporteras årligen för universitet centralt). Kylanläggningar Kylanläggningar är en direkt miljöaspekt. Umeå universitet har själva bara aggregat som understiger kraven på köldmedierapportering. Senaste periodiserade köldmediekontroll för läcksökning enligt SFS 2007:846 (Förordning om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen) genomfördes av Grenholms kylservice AB i april år 203. I Samhällsvetarhuset finns 4 st anläggningar som innehåller köldmedier av typen HFC. Dessa ägs av hyresvärden Akademiska hus. År 202 genomfördes en sammanställning av dessa och genom kontakt med hyresvärden i samband med denna miljöutredning konstaterats att obefintliga förändringar av kylutrustningen skett sedan dess. Samhällets mål lagar och föreskrifter Den ozonnedbrytande förmågan hos de klor-, brom- och flourinnehållande köldmedier som främst använts (CFC, HCFC och HBFC) har sedan länge varit känd vilket föranlett en stegvis 28

utfasning av dessa ämnen i samhället. CFC (klorflorkarboner) är sedan år 2000 förbjudna att användas i kylanläggningar. Undantag gäller endast för befintliga stationära anläggningar med under 900 gram CFC. För HCFC (klorflourkolväten) gäller påfyllningsstopp sedan år 2002 och förbud mot användning i befintliga anläggningar kommer att införas den 3 december 204. Undantag gäller för små anläggningar, under 3 kg, som varit i bruk innan juni 2002. Förordning (2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen Enligt förordningen krävs anmälan till tillsynsmyndigheten vid nyinstallation och/eller konvertering av aggregat innehållande 0 kg köldmedium eller mer. För dessa kylanläggningar krävs även journalföring och årlig rapportering till tillsynsmyndigheten om läcksök, service och kontroll. Umeå universitets mål, policys och rutiner I Umeå universitets miljöpolicy framgår att universitetet ska medverka till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling och vara miljömedvetet bl.a. genom att bidra till en giftfri miljö genom att välja miljöanpassade produkter samt förebygga utsläpp av föroreningar. En varsam och begränsad användning av köldmedier kan ses som en viktig aspekt att beakta för att uppfylla dessa mål. Vattenförbrukning Vattenförbrukning i USBE:s lokaler är en direkt miljöaspekt. Vattenanvändningen härrör främst från hushållsvatten till exempelvis kök och toaletter. Miljöpåverkan från vattenförbrukningen är främst en fråga om hushållning med naturresurser och energi i samband med vattenrening. Samhällets mål lagar och föreskrifter Gällande vattenförbrukning i den omfattning som är aktuell för Umeå universitet är främst hushållningsprincipen i Miljöbalkens 2 kap, allmänna hänsynsregler, viktig att förhålla sig till. Strävan bör vara att hushålla med naturens resurser och där förbrukningen av vatten naturligt innefattas. Umeå universitets mål, policys och rutiner I Umeå universitets miljöpolicy framgår en strävan efter att minska användningen av råvaror samt att förebygga utsläpp av föroreningar, där även vattenförbrukningen bör anses som beaktad. Upphandling och inköp* Genom att öka andelen offentliga upphandlingar med välformulerade miljökrav och sociala krav, ex. en mer energieffektiv upphandling såsom energisnåla datorer samt energieffektiva fönster, eller krav på miljömärkning, kan USBE:s totala miljöpåverkan minska. Nya uppdrag och gemensamma upphandlingar med andra universitet påverkar positivt. I samtliga upphandlingar där Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier är relevanta används dessa. Detta gäller hela universitetet inklusive USBE. Universitetet har också en rad lokala avtal vilka också omfattar hela verksamheten inklusive USBE. Samhällets mål, lagar, föreskrifter Lagen (2007:09) om offentlig upphandling, LOU, samt lagen (2007:092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) reglerar i stort sett all offentlig upphandling av varor, tjänster och entreprenader. De grundläggande principerna för upphandling handlar om krav på icke-diskriminering, likabehandling, transparens, proportionalitet och ömsesidigt erkännande. Lagen (2007:09) om offentlig upphandling, LOU 29

Enligt lagen bör myndigheter beakta miljöhänsyn i upphandling. Att myndigheter bör miljöanpassa sina upphandlingar i den mån en sådan anpassning är möjlig inom ramen för miljöledningsarbetet betonas också i förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Enligt LOU får en upphandlande myndighet ange de tekniska specifikationerna som prestanda- eller funktionskrav. I dessa krav kan miljöegenskaper ingå. Om miljöegenskaper anges i form av prestanda- eller funktionskrav får myndigheten använda detaljerade specifikationer, eller vid behov delar av dessa, som fastställts för miljömärken, om. specifikationerna är lämpliga för att definiera egenskaperna hos de varor eller tjänster som ska upphandlas, 2. kraven för märket har utarbetats på grundval av vetenskapliga rön, och 3. märket är tillgängligt för alla berörda parter. Den upphandlande myndigheten får även ange att varor eller tjänster som är försedda med ett sådant miljömärke ska antas motsvara de tekniska specifikationer som angetts i förfrågningsunderlaget men ska godta även annat lämpligt bevis för att så är fallet. Myndigheten får också ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras. Om en upphandlande myndighet i de fall som avses i andra stycket 7 kräver att få tillgång till ett av ett oberoende organ upprättat certifikat som intygar att leverantören uppfyller vissa miljöledningsstandarder, ska myndigheten hänvisa till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 22/2009 av den 25 november 2009 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) och om upphävande av förordning (EG) nr 76/200 och kommissionens beslut 200/68/EG och 2006/93/EG eller till miljöledningsstandarder som bygger på relevanta europeiska eller internationella standarder. Miljöledningsstandarderna ska vara certifierade av organ som uppfyller unionslagstiftningen eller internationella standarder för certifiering. Myndigheten ska godta likvärdiga intyg från andra organ som är etablerade inom EES. Den ska även godta andra bevis på likvärdiga miljöledningsåtgärder som lämnas av leverantörer. Lag (20:696). Enligt LOU ska också en upphandlande myndighet anta antingen. det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga för den upphandlande myndigheten, eller 2. det anbud som innehåller det lägsta priset. Vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga, ska myndigheten ta hänsyn till olika kriterier som är kopplade till föremålet för kontraktet, såsom pris, leverans- eller genomförandetid, miljöegenskaper, driftkostnader, kostnadseffektivitet, kvalitet, estetiska, funktionella och tekniska egenskaper, service och tekniskt stöd. Enligt förordningen om miljöledning i statliga myndigheter ska följande uppgifter kunna redovisas för en statlig myndighet vad gäller Miljökrav i upphandling: 3. Andel registrerade anskaffningar (upphandling och inköp) där miljökrav ställts av det totala antalet registrerade anskaffningar per år (anges i procent). 3.2 Ekonomiskt värde av registrerade anskaffningar med miljökrav av det totala värdet av registrerade anskaffningar per år. 3.3 Beskrivning av insamlat resultat: a) Beskriv vad som har påverkat resultatet i positiv eller negativ riktning, t.ex. organisationsförändringar, trender, nya uppdrag. b) Beskriv eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa. 3.4 Hur är uppgifterna framtagna (om detta skiljer sig mellan uppföljningsmåtten, ange vad som gäller för respektive mått)? Universitetets mål, policys och rutiner Av universitetets nuvarande inköps- och upphandlingspolicy som upprättades 20 framgår att inköp och upphandling inom Umeå universitet ska styras utifrån verksamhetens behov och mål. Vidare ska denna genomföras på så sätt att varor, tjänster och entreprenader med 30

rätt kvalitet och med minsta möjliga miljöpåverkan anskaffas till en kostnad som är långsiktigt mest ekonomiskt fördelaktig för universitetet. Anskaffningen av varor, tjänster och entreprenader ska även genomföras i enlighet med gällande lagar och internt regelverk. Det innebär att universitetets egen försäljnings- och förmedlingsorganisation (universitetsservice, kemiförrådet, ITS, Språkcenter) ska utnyttjas i första hand, att befintliga ramavtal ska utnyttjas och miljöaspekter beaktas. Principerna om transparens, likabehandling, ömsesidigt erkännande, icke-diskriminering och proportionalitet ska iakttas. Målsättningen är att genom nyttjande av upphandlade avtal och konkurrensutsatta upphandlingar minimera kostnaderna vid inköp/hyra/underhåll, effektivisera inköps- och betalningsrutiner samt att säkerställa att alla inköp sker i enlighet med gällande centrala och lokala bestämmelser. Umeå universitets Vision 2020. Delmål och strategier 203-205. Delmål 4.8 innebär att universitetets klimat- och miljöpåverkan ska minska i jämförelse med 202. Ett av uppföljningskriterierna är Andelen registrerade anskaffningar där miljöoch/eller etiska krav ställts (rapporteras årligen för universitet centralt, anskaffningar som grundas på andra aktörers ramavtal undantas). Detta mål omfattar även USBE även om möjligheten att ställa miljökrav regleras av lokala universitetsavtal och statliga ramavtal i mångt och mycket. Avfall Vid USBE uppkommer flera olika avfallsfraktioner. I första hand källsorteras materialet och det avfall som blir över efter källsortering förbränns 2. Vid förbränning av avfall tas energin tillvara, men det orsakar dock utsläpp som kan vara giftiga, övergödande, försurande och bidragande till växthuseffekten. Hantering av avfallet Omhändertagande av avfall vi Umeå universitet sköts av flera olika aktörer. Hyresvärden Akademiska hus ansvarar för att brännbara sopor och återvinningsbara fraktioner samlas in och hämtas på universitetet enligt hyresavtalet. Vissa avfallsslag ska lämnas till bemannad mottagning på Umeå Universitet. Kemikalieavfall är ett sådant och det lämnas till Säkerhetshuset. Där finns en utpekad ansvarig för administrationen av detta, vilket bl.a. innefattar hämtning av farligt avfall som i dagsläget sker av Allmiljö. Detta är en förändring sedan senaste upphandling år 203, tidigare anlitades SAKAB för omhändertagande av farligt avfall från Säkerhetshuset. Allmiljö fakturerar universitetet varannan till var tredje månad och dessa fakturor utgör dataunderlag för de avfallsmängder av olika fraktioner av farligt avfall som hämtats varje år. Särskild bemannad uppsamlingplats finns även för radioaktivt avfall, med tydliga krav på hur inlämnat avfall skall vara sorterat och packeterat för vidare behandling. Återvinning De fraktioner som omfattas av Umeå universitets rutin för källsortering utgörs av; Metallförpackning, Glasförpackning, Plastförpackning, Papperförpackning/Wellpapp, kartong, Brännbart, Pant, Återvinningsbart papper, Batterier, Elektronik (elavfall)/datorskrot, Metallskrot, Ljuskällor och lysrör, Mjukplast (sträckfilm), Cellplast (frigolit) från emballage, Spån, gips etc., Riskavfall, Farligt avfall (kemikalier/radioaktivt avfall) och Toner. Återvinningsbara fraktioner och brännbart avfall omhändertas i huvudsak av Ragnsells respektive UMEVA. Ragnsells hämtar även en del verksamhetavfall och farligt avfall såsom elektronik och vitvaror. 2 https://www.aurora.umu.se/globalassets/dokument/universitetsforvaltningen/lokalforsorjningsenheten/kallsorteri ngsrutin_203.pdf 3

Samhällets mål, lagar, föreskrifter EU:s avfallsdirektiv anger regler för hur avfall ska omhändertas. Ramdirektivet har implementerats i svensk lag, bland annat i miljöbalkens 5 kap. och avfallsförordningen (200:063). Enligt miljöbalken avses med avfall varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som ägaren gör sig av med eller tänker eller är skyldig att göra sig av med. Prioriteringsordning för lagstiftning och politik inom avfallsområdet är att i första hand förebygga uppkomsten av avfall, därefter återanvända, materialåtervinna eller på annat sätt återvinna (energiåtervinning). I sista hand ska avfall bortskaffas (deponeras). Olika typer av avfall ska hanteras på olika sätt: - Hushållsavfall: Avfall som kommer från hushåll samt jämförligt avfall från annan verksamhet. Ska sorteras i den mån kommunala krav, producentansvar mm. finns. - Förpackningar och returpapper: Förpackningar (av metall, glas, plast och papp) och returpapper ska sorteras ut. - Farligt avfall (riskavfall): Batterier, kyl och frys, elektriska/elektroniska produkter, etc. ska sorteras ut. Olika slag av farligt avfall får inte heller blandas med varandra eller med andra slag av avfall, andra ämnen eller material. Farligt avfall ska i avvaktan på borttransport förvaras åtskilt och på ett från hälso- och miljöskyddssynpunkt betryggande sätt. Lämnare av farligt avfall (universitetet) har en anteckningsskyldighet om mängder farligt avfall som skickas iväg enligt avfallsförordningen. Umeå kommuns lokala renhållningsordning För varje kommun ska det enligt 5 kap miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen. I kommunens renhållningsordning. I renhållningsordningen specificeras hanteringen av specifika avfallsslag som uppkommer inom kommunen. 5.8.2 Universitetets mål, policys och rutiner På Umeå universitet styrs avfallshanteringen dels av lagstiftning och interna rutiner och punkterna i miljöpolicyn som handlar om att minska användningen av råvaror och beakta miljö- och naturresursaspekter i den dagliga verksamheten. Det finns också en källsorteringsrutin som konkretiserar avfallshanteringen vid universitet. Förbrukning av kontorsmaterial* Förbrukningen av kontorsmaterial vid Umeå universitet utgörs till stor del av pappersförbrukning. Papper förbrukas bl.a. till skrivare och kopiatorer för personal och studenter, utbildningsmaterial, planscher, utbildningskataloger etc. Utöver den direkta pappersförbrukningen medför dessa användningsområden även förbrukning av kemikalier till tryck. Inköp av kontorspapper sker via servicecenter vid Umeå universitet. Även OHpapper, rutigt papper och färgade papper, annan typ av kontorsmaterial köps in men inte i samma mängder som kontorspapper. Papper tillverkas av en förnyelsebar resurs, men skogsavverkningen är idag i nivå med eller över nivån som är långsiktigt hållbar. Tillverkningen av papper är energikrävande och orsakar även utsläpp till vatten och luft. Utsläppen består både av syreförbrukande organiska substanser, vilket påverkar ekosystem och kan leda till döda bottnar, men även kväve och fosfor som släpps ut i avloppet och bidrar till övergödning. Svavel (försurning), koldioxid (växthuseffekten) och kväveoxider (övergödning och försurning) är de största luftutsläppen. Vid trycksaksproduktion sker utsläpp till luft av lösningsmedel och kemikalier släpps ut i avloppsvattnet. Även i dessa sammanhang förbrukas energi och pappersförbrukningen leder 32

även till att stor mängder avfall uppkommer. Aspekten har därmed en viktig koppling till avfallshanteringen, där det är viktigt med utsortering. Umeå universitet har vidtagit åtgärder för kontorsutrustning för att minska energiförbrukning men även pappersåtgången. Skrivare har försetts med kortläsare vilket minskar mängden onödiga utskrifter och fysiska servrar har ersatts med vitaliserade servrar. Samhällets mål lagar och föreskrifter Gällande förbrukning av kontorsmaterial är ett grundläggande krav i miljölagstiftningen att förhålla sig till Miljöbalkens kretslopps- och hushållningsprincip i 2 kap, allmänna hänsynsregler. Det syftar till att hushålla med råvaror samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. Därtill gäller prioriteringsordningen för avfallshanteringen, den s.k. avfallsstegen, för kvittblivning av förbrukat material. Umeå universitets mål, policys och rutiner I Umeå universitets miljöpolicy framgår strävan efter att minska användningen av råvaror samt bidra till en giftfri miljö genom att välja miljöanpassade produkter samt förebygga utsläpp av föroreningar. Där utgör förbrukningen av kontorsmaterial ur flera aspekter en viktig del. Övrig relevant lagstiftning Samhällets mål, lagar, föreskrifter Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, Boverkets byggregler Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller om en olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön ska, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma gäller den som får kännedom om att det föreligger en överhängande fara för en brand eller en sådan olycka. Förordning (998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Förordning (99:273) om funktionskontroll av ventilationssystem Lag (994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. Boverkets byggregler (BFS 993:57) Ovanstående lagar innehåller regler om byggnaders utformning mm, och att dessa ska vara utformade så att luft-, ljus- och vattenkvalitet, fukt- och temperaturförhållanden samt hygienförhållanden blir tillfredsställande med hänsyn till allmänna hälsokrav med allt vad det innebär etc. Universitetets mål, policys och rutiner Universitetets krisorganisation är ett komplement till samhällets övriga kris- och katastrofberedskap. Organisationen omfattar även USBE. Det finns tre typer av oönskade händelser som kan ge upphov till kriser: Våld, olyckor och sabotage Tjänstefel/felaktig myndighetsutövning Etik- och moralbrott. Vid Umeå universitet finns det ett Krisledningssystem. I det står att universitetet ska ha en god krisberedskap där det är välkänt inom verksamheten vilka rutiner som gäller vid olika typer av kris, t.ex. händelse som medför miljöfarlig påverkan. Krisledningssystemet är indelat i tre delar, Sektion A som beskriver själva systemet, Sektion B som är den operativa delen och innehåller beslutsstöd, åtgärder etc. samt Sektion C som utgör informationsstöd till enheter och institutioner. Universitetet har en delegationsordning för krishantering och arbetar bland annat löpande för att minimera/eliminera risken för någon form av kris och för att begränsa de effekter som kan följa av en skada. Personalen ska informeras kontinuerligt om krishanteringsarbetet och om larmfunktioner etc. 33

Med kris i läge GUL avses oönskade händelser som påverkar anställda eller studenter men är begränsade till institutionen/enheten. Exempel på kriser som kan hanteras inom respektive institution eller arbetsenhet med visst stöd är students eller anställds dödsfall, hot eller våld, - etiska eller moraliska handlingar av en anställd, allvarligt tjänstefel. Läge RÖD aktiveras vid krishändelse som kan förväntas ge belastning vilken inte kan hanteras inom ramen för krishantering på en institution eller enhet. Universitetets krisledningsgrupp aktiveras för läge röd och sammankallas antingen direkt i samband med krishändelsen eller genom komplettering vid en övergång från gul till rött läge. Universitetets krisledningsgrupp kontaktas via universitetets interna larmnummer 9700. Krisledningsgruppen ska vara tillgänglig för samhällets räddningstjänst och polis för att förmedla information som underlättar räddningsinsatser. 34

6. Policy, mål och handlingsplan för USBE Med utgångspunkt i föreliggande miljöutredning, verksamhetens åtaganden enligt kvalitetsstandarden AACSB och principerna i Principles for Responible Management Education 3, PRME (se även avsnitt 5..3) samt verksamhetens inriktning i stort har förslag till miljöpolicy, miljömål och uppföljningskriterier tagits fram. Beslut om policy, mål och uppföljningskriterier kommer att tas under våren 204. 6. Hållbarhetspolicy Handelshögskolan vid Umeå universitet (Umeå School of Business and Economics, USBE) skapar kunskap i samverkan med intressenter för att utveckla ansvarsfulla ledare med en orientering mot hållbarhet, genom att:. erbjuda studenter och anställda en lärandemiljö av hög kvalitet som stimulerar till ett självständigt tänkande och proaktivt förhållningssätt till frågor rörande hållbar utveckling, 2. erbjuda en miljö som möjliggör konceptuell och empirisk forskning om hållbar utveckling och effekter av hållbara värden, 3. via samverkan med näringsliv och samhälle öka kunskapen om hållbar utveckling inklusive utmaningar om hållbart ansvar. I USBE:s arbete för hållbar utveckling ingår också att följa lagar och regler och driva arbetet i en ständig förbättringsprocess för att förebygga föroreningar samt att sträva efter en hållbar nivå när det gäller användning av energi och naturresurser. 6.2 Hållbarhetsmål och uppföljningskriterier Övergripande mål USBE:s orientering mot hållbar utveckling ska synliggöras och stärkas inom utbildning, forskning och samverkan. Den direkta miljöpåverkan ska ligga på en hållbar nivå. Detaljerade mål. USBE ska bredda omfattningen och tydliggöra progressionen av hållbar utveckling inom utbildningen. 2. USBE ska stärka och tydliggöra forskning och forskarutbildning inom hållbar utveckling. 3. USBE ska stärka samverkan med det omgivande samhället genom att öka antalet samverkansaktiviteter inom hållbar utveckling. 4. USBE:s miljöpåverkan från stödverksamhet ska ligga på en hållbar nivå. Uppföljningskriterier perioden 204-205*. Frågeställningar om hållbar utveckling i utbildning i. Omfattning och progression i utbildningsprogrammen. ii. Inslag av hållbar utveckling i kursmoment. a. Fokus i kursmomentet är hållbar utveckling b. Hållbar utveckling förkommer som ett eller flera lärandemål i kursmomentet, c. Hållbar utveckling förekommer i momentbeskrivningen men inte i lärandemål, eller d. Hållbar utveckling förekommer inte alls i kursmomentet 2. Frågeställningar om hållbar utveckling i vetenskapliga publikationer beskrivs utifrån 3 http://www.unprme.org/ 35

i. Antal publikationer som behandlar frågeställningar om hållbar utveckling (märks tillsvidare USBESDA resp USBESDDT i anmärkningsfältet i DiVA (USBE Sustainable Development Articles; USBE Sustainable Development Doctoral Thesis). ii. På vilket sätt, ur vilka aspekter en avhandling kopplar till området hållbar utveckling. 3. Externa forskningsmedel för projekt inom området hållbar utveckling. 4. Antalet strategiska samarbetspartner inom området hållbar utveckling. 5. Antalet samverkansaktiviteter inom området hållbar utveckling. 6. Mängden utsläpp av koldioxid per anställd vid tjänsteresor (kg utsläpp från flygresor). 7. Årlig pappersförbrukning. 8. Aktiviteter och åtgärder etc. som kan kopplas till USBE:s betydande hållbarhetsaspekter och ledningssystem för hållbar utveckling 6.3 Definition av hållbarhetsbegreppet inom USBE Hållbarhetsbegreppet inom USBE har sin utgångspunkt i Brundtlandsdefinitionen och innefattar alla tre dimensionerna; miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Miljömässig hållbarhet är relaterat till ekosystemen och jordens naturgivna förutsättningar och hur dessa påverkas av mänsklig ekonomisk aktivitet. Det inkluderar också miljöpolitik samt finansiella och samhälleliga aspekter samt verktyg och styrmedel för miljömässig hållbarhet. Social och ekonomisk hållbarhet är relaterat till sådana strukturer som vi människor har skapat för att organisera våra samhällen. Social och ekonomisk hållbarhet innefattar bland annat frågor om fördelningspolitik, etik och socialt ansvar på individ- organisations- och samhällsnivå. Det inkluderar även stabiliteten i grundläggande samhällsstrukturer såsom hos ekonomiska och finansiella system samt frågor om demografi, hälsa och välfärd men även socialt ansvarstagande i näringsliv och samhälle, mänskliga rättigheter och rättvisa arbetsvillkor ur ett globalt och lokalt perspektiv. Marknadsföring Hållbar marknadsföring (Sustainable marketing) är marknadsföring som är ekologiskt orienterad, etisk, tekniskt och ekonomiskt bärkraftig, samt relationsbaserad: Ekologiskt orienterad tar hänsyn till/studerar/problematiserar de ekologiska gränserna och söker att tillfredsställa grundläggande mänskliga behov till minimal resursförbrukning och tar hänsyn till ekosystemets långsiktiga hälsa samt dess förmåga att fortsätta leverera ekosystemtjänster i framtiden för människor och natur. Etisk eftersträvar större social rättvisa och jämställdhet både mellan människor geografiskt och över generationer, eller försöker åtminstone undvika att de rådande mönstren permanentas eller förvärras. Tekniskt och ekonomisk bärkraftighet utgår från lagstiftning som en miniminivå vid konkurrenshänsyn på marknader samt inom lagens gränser gällande teknik och ekonomi. Relationsbaserad rör sig från ett transaktionssynsätt där varje transaktion ses som överordnad och fokuserar istället på långsiktigt hållbara relationer mellan företag/organisationer, deras kunder och intressenter. Hållbar marknadsföring handlar därutöver om att undervisa/samverka/studera både hållbara och ohållbara fenomen och processer för att öka förståelsen kring problem, möjligheter och lösningar som är långsiktigt hållbara. I detta ryms studier av t.ex. (o)hållbara konsumtionsmönster/beteenden och marknadsföring, grön marknadsföring, kommunikation/greenwash, företags (o)ansvarstagande, CSR, samt samhällsorienterad marknadsföring såsom social marketing. Finansområdet Inom finansområdet är hållbarhetsfrågor i naturligt fokus inom ramen för bolagsstyrning (Corporate Governance). Frågor som berör företagets ansvar gentemot samhälle och miljö är 36

centrala inom området, likväl som styrning gentemot hållbara lösningar inom alla delar av företaget. Ett centralt begrepp inom området är CSR (Corporate Social Responsibility) där företagets samhällsansvar inkluderar ekonomiskt (lönsamhet och avkastning till aktieägare), miljömässigt (t.ex. gällande resursanvändning, transporter, miljövänliga produkter och klimatkompensation), socialt (t.ex. gällande företagets samhällsengagemang, välbefinnande hos medarbetare, mångfald och jämställdhet) och etiskt ansvarstagande (t.ex. gällande uppförandekoder och värderingar). För finansiella institutioner återspeglas i växande grad hållbarhetskonceptet genom tillämpning av globala standards för miljö och social riskhantering samt i utveckling av hållbara finansiella produkter. Hållbarhetsarbetet speglas främst genom ett ökat fokus på utvärdering av miljömässiga och sociala risker förknippade med låne- och investeringsverksamhet, samt genom ett fokus på att identifiera och ta tillvara på möjligheter för nya finansiella produkter som stödjer kommersiella verksamheter riktade mot hållbarhetsområdet. Ur ett investerarperspektiv har hållbara investeringsstrategier fått ett allt större fokus. Hållbara investeringsstrategier integrerar finansiella mål med social, etisk och miljömässig hänsyn. Redovisning Riskerna och hoten för vår gemensamma hållbarhet är stora och kräver att åtgärder vidtas. Samtidigt har vi fler alternativ och möjligheter att hantera situationen idag. Detta gör att transparens beträffande ekonomisk, miljömässig och social påverkan blir grundläggande för effektiva relationer till intressenter, investeringsbeslut och andra marknadsförhållanden. Ett viktigt steg mot ökad transparens är hållbarhetsredovisning som innebär att företag och organisationer kommunicerar hållbarhetsfrågor ut till intressenter. Hållbarhetsredovisning handlar om att mäta, presentera och ta ansvar gentemot intressenter, både inom och utanför organisationen, för vad organisationen uppnått i sitt arbete mot en hållbar utveckling. Hållbarhetsredovisning är en bred term för att beskriva redovisning av ekonomisk, miljömässig och social påverkan. Det ekonomiska ansvarstagandet innebär att företaget har ett ansvar att driva sin verksamhet så lönsamt som möjligt för att säkerställa företagets fortsatta verksamhet samt sina aktieägares avkastning på investeringar. Det miljömässiga ansvarstagandet handlar i sin tur om att företagen måste se till att minimera den påverkan de har på miljön. Till sist har även företagen ett socialt ansvarstagande vilket syftar på ett hänsynstagande för de personer som har kontakt med företaget, antingen som anställd eller som konsument. Områden som omfattas är ofta ekonomi, miljö, arbetsmiljö, mänskliga rättigheter, samhälle och produktansvar. En hållbarhetsredovisning är frivillig och syftar till att ge en balanserad och rimlig bild av den redovisande organisationens resultat inom hållbarhet, både det som är positivt och det som är negativt. En viktig distinktion är att hållbarhetsredovisningen kan hålla hög kvalitet och ge god information till intressenterna utan att detta nödvändigtvis innebär att verksamheten är hållbar. Global Reporting Initiative (GRI) är en internationell organisation som utvecklar globala riktlinjer för hållbarhetsredovisning. Det finns emellertid fortfarande stor variation i utformning av hållbarhetsredovisning både nationellt och internationellt. Enligt en studie gjord av KPMG 20 hållbarhetsredovisade 72 procent av de 00 största företagen i Sverige år 20. Management Management är ett brett fält som behandlar olika organisationsteoretiska aspekter såsom exempelvis organisering, strategi, affärsetik, mänskligt beteende, och ledarskap. Forskningen inom managementsektionen är omfattande och livlig. De huvudsakliga forskningsområdena är projekt och temporära organisationer, nutida organisering och organisationsformer, samt etik och företagsansvar. Ett hållbarhetsperspektiv inom management tangerar flera av ovan nämnda områden och kan kopplas till: 37

- Kritiska perspektiv som fokuserar på det förgivettagna, minoritets- och alternativa perspektiv där vardagliga eller till synes små händelser, som ändå kan ha omfattande inverkan, ställs i centrum. - Sociala och etiska aspekter i förhållande till mänskliga relationer och organisering vilket innefattar både arbetsmiljöfrågor, social- och ekonomisk rättvisa men även ledarskap och organisationers relationer både inom, men också mellan organisationer i olika affärsrelationer. - Hållbar organisering vilket handlar om hur olika strategier för långsiktighet kan genomsyra organisationer och företag samtidigt som miljöpåverkan och konsekvenser för samhällets intressenter beaktas. Entreprenörskap Att entreprenörskapsområdet lägger stor vikt vid förmågan att identifiera möjligheter ger en naturlig koppling till hållbarhetsfrågor. På denna grund kan entreprenörskap handla om utveckling och omställning mot mer hållbara lösningar inom produktion och konsumtion, där hållbara kan syfta på såväl minskad miljöbelastning som ökad basbehovstillfredsställelse eller rättvisare resursfördelning. Entreprenörskap kan även driva fram nya hållbara lösningar av institutionell eller strukturell typ, från den organisatoriska nivån till regionala och globala nivåer för utbyten och reglering. Till begrepp som är relevanta för att studera och undervisa om dessa typer av förändring hör bl.a. ekoentreprenörskap, miljöteknik, gröna innovationer, socialt entreprenörskap och institutionellt entreprenörskap. Entreprenörskapsområdets vikt vid individen, men också vid samspel och beroenden, är andra grunder för att väva in hållbarhet i utbildning och forskning med entreprenörskapsstämpel. Genom att betrakta entreprenören och entreprenörskapet blir bl.a. drivkrafter och ansvar för omställning mot hållbarhet viktiga studieområden. Samtidigt är entreprenörens relation till andra, t.ex. i nätverk eller kluster, avgörande för utkomsten av entreprenörskapet. Entreprenörskapets processer i sådana samspel och beroenden är väsentliga studieområden för att förstå hur hållbar utveckling kan se ut och nå framgång. Därmed tangeras även frågor om hinder mot hållbart entreprenörskap samt mer strukturella frågor. Här är bl.a. finansiella och juridiska förutsättningar för hållbart entreprenörskap intressanta. Exempel kan vara frågor om tillgången till mikrofinans för småskaliga sociala projekt, som kvinnligt företagande i utvecklingsländer, eller hur skatter och subventioner kan hindra eller stimulera miljövänliga produkter och processer. Inom Handelshögskolans entreprenörskapssektion bedrivs bland annat forskning om förändring mot hållbarhet inom livsmedelssektorn genom perspektivet institutionellt entreprenörskap. Tillsammans med University of Dar es Salaam Business School bedrivs forskning om entreprenörskapsrelaterade frågor av betydelse i utvecklingsländer; i första hand genom ett forskarutbildningssamarbete. Som ytterligare ett exempel genomförs, utifrån ett agentskapsperspektiv, fallstudier av förutsättningar för utveckling av nya ekologiskt hållbara affärsmodeller. Fokus ligger på spänningarna mellan entreprenörens miljöengagemang och rådande institutionella regler och normer. Nationalekonomi Inom ämnet nationalekonomi används hållbarhetsbegreppet i en vid mening, med utgångspunkt i den tidigare nämnda Brundtlandsrapportens definition. Det finns idag en omfattande nationalekonomisk litteratur som handlar om hållbar utveckling och hur sådan utveckling kan mätas. Centralt vad gäller den nationalekonomiska analysen av hållbarhet är begreppet marknadsmisslyckande att marknaden kan misslyckas med uppgiften att åstadkomma en effektiv resursfördelning. Marknadsmisslyckanden skapar en kil mellan privatekonomisk och samhällsekonomisk effektivitet. Viktiga marknadsmisslyckanden som påverkar 38

hållbarhetsfrågor är ofullständiga marknader, externa effekter, icke-exkluderbart nyttjande, kollektiva nyttigheter, och ofullständig konkurrens. Inom nationalekonomi är hållbarhetsfrågor, och relaterade insikter och färdigheter, centrala inslag i våra utbildningar. Det är också viktigt att påpeka att hållbarhetsrelaterade moment i lika hög grad som andra moment i våra utbildningar skall vila på vetenskaplig grund och ha en stark anknytning till aktuell forskning. Vid nationalekonomi i Umeå idag bedrivs forskning främst inom: Arbetsmarknadsekonomi Ekonometri Miljö- och naturresursekonomi samt Offentlig ekonomi Viss forskning bedrivs även inom hälsoekonomi, u-landsekonomi, tidsallokering inom hushållssektorn och finansiell ekonomi. Inom forskningsområdet miljö- och naturresursekonomi är hållbarhetsfrågor helt centrala, främst givetvis hållbarhetsdimensionen ekologisk hållbarhet, och påverkar bland annat: Sociala räkenskapsfrågor, dvs. teorier kring välfärdsmått och välfärdsmåttens koppling till nationalräkenskaperna (välfärdsteorier). Detta kan inkludera att mäta välfärd givet olika marknadsmisslyckanden (som kan kopplas till t ex miljöproblem). Det kan också handla om steget från traditionella välfärdsmått i nyttometrik till motsvarande mått i penningmetrik. Miljö- och klimatpolitik. Här kan det bland annat handla om ekonomisk-teoretiska studier kring optimal beskattning i ekonomier där miljöresurser spelar en viktig roll i det ekonomiska systemet, liksom teoribildning kring samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar. Ett annat exempel utgörs av empirisk forskning om hur miljöpolitik påverkar enskilda företag eller industrier; till exempel hur utbudet av varor eller efterfrågan på produktionsfaktorer påverkas av miljömotiverade skatter. Ytterligare en inriktning kan benämnas internationell miljöpolitik; till exempel frågor kring internationell policykoordinering. Naturresursekonomi, dvs. studiet av förnyelsebara respektive icke-förnyelsebara resurser. Exempel på det första är studier kring viltförvaltning och skogsekonomi; till exempel i termer produktionsproblem och effekter av ekonomisk politik. Exempel på det andra kan handla om optimal extraktion av en icke-förnyelsebar resurs som exempelvis olja. Inom Centrum för miljö- och naturresursekonomi (ett forskningscenter som drivs gemensamt av UMU och SLU) bedrivs ständigt flera olika forskningsprojekt som inkluderar olika aspekter av hållbar utveckling. Exempel på några pågående projekt (våren 204) är: Energi- och miljöpolitikens inverkan på hållbar utveckling och konkurrenskraft i svensk industri, Konflikter över naturresursförvaltning: rennäring och skogsbruk ur ett ekonomiskt perspektiv, Tillväxtens gränser i ett hållbart samhälle, Energikonsumtion och arealbehov i det tidigmoderna Sverige och Koldioxidkonvergens: drivkrafter och politiska implikationer. Även inom området offentlig ekonomi spelar begreppet hållbar utveckling en viktig roll. Den offentliga sektorn omfördelar inkomster (både mellan individer i samma generation och mellan olika generationer) och tillhandahåller dessutom såväl kollektiva varor som vissa privata varor/tjänster. Inom detta område kan hållbarhetsfrågor bland annat kopplas till forskning kring: Optimal beskattning och tillhandahållande av kollektiva varor. Detta handlar i grunden om hur kort- och långsiktiga fördelningsmål kan uppnås (eller en given skatteintäkt genereras) på ett så effektivt sätt som möjligt. Vid Umeå universitet har forskningen om optimal beskattning en tydlig koppling till området beteendeekonomi. Det handlar till 39

exempel om vilken roll beskattning och offentliga utgifter kan spela i ekonomier där konsumenterna försöker signalera status via sitt konsumtionsbeteende, eller när de har självkontrollproblem och därför inte är fullständigt rationella. Ett annat exempel är studier av beskattning och offentliga utgifter i ekonomiska federationer, där olika nivåer i den offentliga sektorn fattar mer eller mindre självständiga inkomst- och utgiftsbeslut. Den forskningen är dels motiverad av den nivåstruktur som den offentliga sektorn i ett enskilt land vanligen har, dels också av interaktion mellan överstatliga beslutsorgan som EU och dess medlemsländers regeringar. Ytterligare exempel är forskning kring hur skattesystemets roll i ekonomier med jämviktsarbetslöshet respektive miljöproblem. Kopplingar mellan välfärdsmått och det ekonomiska systemets funktionssätt. Det här forskningsområdet handlar om att hitta välfärdsindikatorer i dynamiska ekonomier. Ett exempel är hur välfärdsmått som den gröna nettonationalprodukten måste modifieras till följd av ofullständig konkurrens, externa effekter eller snedvridningar till följd av att beskattningen inte är utformad på bästa tänkbara sätt. Ett annat är den offentliga sektorns bidrag till den här typen av välfärdsmått liksom till mått på genuint sparande (som är en indikator på hållbar utveckling inom ett litet tidsintervall). Ett relaterat forskningsområde är cost benefit analys i dynamiska ekonomier, till exempel för att utvärdera effekter av ekonomisk-politiska reformer. Ekonomisk tillväxt och ekonomisk politik. Här kan nämnas studier av ekonomisk tillväxt på regional och lokal nivå i Sverige, och hur skillnader i tillväxt och befolkningsmobilitet mellan olika delar av landet är relaterade till ekonomisk politik på lokal respektive central nivå. Även den forskning som bedrivs inom arbetsmarknadsekonomi, hälsoekonomi och u- landsekonomi vid nationalekonomi i Umeå kan kopplas till hållbar utveckling, främst hållbarhetsdimensionen social hållbarhet. Statistik Statistiskt arbete kan delas upp i teoretiska och tillämpade delar. De teoretiska delarna handlar mycket om att undersöka, utveckla och skapa olika statistiska tillvägagångssätt för att analysera data på. Dessa tekniker är i sig svåra att koppla till hållbarhetsbegreppet då de bara är matematiska formler och algoritmer som senare kan nyttjas i statistiska analyser. Eftersom statistik är ett ämne som det efterfrågas kompetens i från många olika ämnesområden, är det naturligt att det statistiska arbetet även innehåller tillämpade delar. I och med att statistikern i sitt arbete är beroende av samarbete över ämnesgränserna, blir mycket av hållbarhetsarbetet i samråd med de experter från andra fält som är involverade. Här har statistikern en viktig roll i sitt arbete att se till att de utförda analyserna är korrekta. Inom enheten för Statistik vid Handelshögskolan i Umeå bedrivs en hel del forskning kring kausal inferens. Sådan forskning har tillämpningsområden i vitt spridda fält, exempelvis inom medicinsk forskning, som har klara kopplingar till hållbarhetsbegreppet 40

6.4 Handlingsplan nov 204 - dec 205 Aspekt, mål Aktivitet Ansvar Tidsplan Resurs Utbildning CERE Graduate school, Utveckla ett masterprogram med inriktning miljö- och naturresursekonomi CERE i samverkan med SLU, Mikael L, Bengt K, Runar B, Camilla W Ht 205 Resurser söks på SLU Genomförande enheter NEK Uppföljning (pkt), 8 Utbildning Utveckla Nya och "rena" hållbar utveckling kurser Kursansvariga, studierektorer 204/205 Ev. extra resurser, 8 Utbildning Implementera resultat från översikt om inslag av hållbar utveckling på A- och B-nivå, Revidera m a p hållbar utveckling i kurser, program, FSR, exempel etc, progression i kurser Studierektorer inom 204/205 Befintliga, 8 Utbildning Inkludera frågor om HU i kursutvärderingar Sofia och kursansvarig Höst 205 Utbildning RISEB-uppsatsstipendiepris RISEB Årligen Utbildning Utreda förutsättningarna för en introduktionsvecka om hållbar utveckling för nya studenter varje höst Studierektorer Rådet Vt 205 Befintliga Umeå Energi, RiseB Ev. extra resurser /RISEB NEK STAT 8 8 8

Forskning Utveckla en RISEB- doktorandkurs RISEB 204/205 Befintliga - RiseB /RISEB 2, 8 Forskning Bredda, stärka RiseB-seminarier, tvärvetenskap Johan J, RiseB 205 Ev. extra resurser /RISEB 8 Samverkan Samverkan Övrigt Övrigt Övergripande Hållbarhetsdag Delta på Västerbottensdagarna på Grand, alumnaktivitet Undersöka möjligheter och alternativ för att klimatkompensera flygresor Färre utskrifter, kommunikationsprojekt, inställning skrivare Utveckla strategisk kommunikationsplan för intern och extern kommunikation. I denna ska bland annat följande aktiviteter ingå: sådan aktiv samhällsdialog mm som görs samt text som beskriver USBE:s profiler i annonser vid nyrekrytering Karriärcenter i samverkan med HHUS Årligen Befintliga 5 Årligen januari Ev. extra resurser Rådet Vt 205 Befintliga Data/it Vt 205 Befintliga Samverkanssamordnare Kommunikationssamordnare Ht 204 Befintliga NEK STAT NEK STAT KANSLI NEK STAT KANSLI KANSLI 5 8 7,8 8 2

Övergripande Övergripande infoblad för nyanställda, anställda, intressenter etc Stärka USBE förtydliga terminologi Utveckla mått för att mäta och följa upp studenters/alumners påverkan vad gäller hållbar utveckling Utveckla, samverka kring utvecklandet av mått för HU i vetenskapliga publikationer Sofia, Rickard L Vt 205 Befintliga 8 Rådet, LOK, UB 205 Befintliga NEK STAT 8 Övergripande Utveckla, samverka kring utvecklandet av mått vad gäller ställa miljökrav och etiska krav i upphandlingen Adm chef, LOK, Upphandlingsenheten 205 Befintliga KANSLI 8 Övergripande Utbilda, kompetensutveckla lärare och personal, Kompetensutveckling (4 mål, utb. i betydande aspekter, verktyg, metod för att minska miljöpåverkan och främja hu, utb. i ISO400 inkl. lagkrav etc.) Rådet löpande, 4 tillfällen samt efter behov NEK STAT KANSLI 8 Övergripande Upprätta en integrerad rapport för att visa USBE:s verksamhet däribland resultatet av ledningssystemet, PRME, AACSB Kommunikationsansvarig Projektassistent Jan 205 Befintliga ev LOK KANSLI 8 3

Bilaga. Kurser med hållbar utveckling - Företagsekonomi Hållbarhet och etik i kurser inom företagsekonomi A-kurser Företagsekonomi A A53, 30 hp Mom : Marknadsföring Beskrivning av innehåll: Etik, hållbarhet och CSR: Marknadsföring diskuteras med hänsyn till etik, hållbarhet och CSR, där även ansvar ingår. Detta uppnås genom att marknadsföring belyses utifrån organisationers, konsumenters och samhällets olika intressen. Förväntat studieresultat (FSR): Förklara och kritiskt diskutera marknadsföring utifrån etik, hållbarhet och CSR Mom 3: Beskrivning av innehåll: Andra delen av momentet inleds med en orientering kring hållbarhetsredovisning. FSR: Redogöra för Global Reporting Initiative s (GRI) riktlinjer för hållbarhetsredovisning Litteratur: Magnus Frostenson, Sven Helin, Johan Sandström, Hållbarhetsredovisning: grunder, praktik och funktion Företagsekonomi A07, 30.0 hp Mom 2: Marknadsföring (samma som A53) Beskrivning av innehåll: Etik, hållbarhet och CSR: Marknadsföring diskuteras med hänsyn till etik, hållbarhet och CSR, där även ansvar ingår. Detta uppnås genom att marknadsföring belyses utifrån organisationers, konsumenters och samhällets olika intressen. FSR: Förklara och kritiskt diskutera marknadsföring utifrån etik, hållbarhet och CSR Företagsekonomi A45, 30hp Moment : Introduktion till service management Beskrivning av innehåll: Det andra temat fokuserar tjänstemötet och dess aktörer, kunden, personalen och företaget. Under temat behandlas också frågor om ansvar, respekt och etik. FSR: beskriva kundmöten och analysera dessa utifrån begreppen ansvar, respekt och etik Moment 2: Marknadsföring Beskrivning av innehåll: Etik, hållbarhet och CSR: Marknadsföring diskuteras med hänsyn till etik, hållbarhet och CSR, där även ansvar ingår. Detta uppnås genom att marknadsföring belyses utifrån organisationers, konsumenters och samhällets olika intressen. FSR: Förklara och kritiskt diskutera marknadsföring utifrån etik, hållbarhet och CSR Företagsekonomi med internationell inriktning A, 30.0 hp Moment : International Business Environment Beskrivning av innehåll: Momentet introducerar studenten till den internationella affärsmiljön. Momentet lyfter fram hur miljöfaktorer påverkar affärsverksamheter i en global ekonomi. FSR: diskutera CSRs roll i internationella affärsverksamheter Moment 2: Marknadsföring (samma som A53) B-kurser Företagsekonomi B, B53, 30 hp Mom 2: Räkenskapsanalys och värdering FSR: Argumentera för vikten av etiska överväganden inom redovisningen Mom 3: Entreprenörskap Beskrivning av innehåll: Huvuddelen av diskussionerna sker genom studentföreläsningar som organiseras i form av teman. Exempel på teman är entreprenörskapets relation till genus, tillväxt och hållbar utveckling resp. frågeställningar om intraprenörskap och etableringsprocessen. C-kurser Logistik och Supply Chain Management, 7.5 hp FSR: Redogöra för den inverkan den ökande globaliseringen och krav på företags ansvarstagande har på företags logistikflöden Change and Entrepreneurship in Organizations C, 5 hp FSR: Beskriva och jämföra olika typer av intraprenörskap, social entreprenörskap och entreprenörskap i offentliga verksamheter 4

Sid 5 (72) Service Marketing, Marketing Ethics and Sustainability C, 5.0 hp Moment 2. Marketing ethics and sustainability Beskrivning av innehåll: För företag idag är etiskt beteende och miljömässig hållbarhet allt viktigare. Trots detta tas många företags- och marknadsföringsbeslut utan hänsyn till deras miljömässiga, sociala och etiska konsekvenser. Momentet i marknadsföringsetik och hållbarhet handlar om principerna som tillämpas och åtgärderna som görs på marknaden, lokalt, nationellt eller internationellt, där det samhälleliga välbefinnandet och miljön beaktas. FSR: Jämföra och kritiskt reflektera över teoretiska perspektiv och begrepp med anknytning till marknadsföringsetik och hållbarhet. Identifiera och beskriva företagsansvars- och hållbarhetsfrågor samt marknadsföringsetiska dilemman med konsekvenser för olika intressenter. Kritiskt reflektera över konsekvenserna av olika marknadsföringsmetoder och tillämpa ett marknadsföringsetiskt såväl som ett hållbarhetsperspektiv på organisationers verksamhet. Utvärdera effekterna av företags och konsumenters beslut på människors liv, samhälle och miljö, lokalt, nationellt och internationellt. I muntlig och skriftlig form föreslå lösningar för marknadsföringsutmaningar med etik- och hållbarhetsimplikationer relevanta för beslutsfattare inom marknadsföring. Försäljning C, 22hp Moment 3: Marknadskommunikation Undervisningens uppläggning: Undervisningens uppläggning bygger på föreläsningar, studentens ansvar för den egna instuderingen av kurslitteraturen samt grupparbete. Det ansvar som åtföljer säljstimulerande aktiviteter vad gäller etik, relevanta lagar, hållbar utveckling samt genusfrågor kommer att behandlas i samband med föreläsningarna och i ett grupparbete. Avancerad nivå Accounting Auditing and Control D, 30 hp Moment 3: Advanced financial accounting FSR: Anta ett kritiskt förhållningssätt till redovisningsval utifrån ett etiskt perspektiv, Moment 4: Advanced auditing FSR: Analysera etiska dilemman utifrån aktuellt regelverk och allmänhetens förväntningar Business Development and Supply Chain Management D, 30.0 hp Moment 4: Supply chain management II Beskrivning av innehåll: Supply chain management II är en avancerad kurs om frågeställningar som kommer upp i planerandet av resursflöden, inte endast med avseende på den fokala organisationen utan även på övergripande industriella nätverk, samhället i övrigt och miljön. Returlogistik och utkontraktering är exempel på frågor inom supply chain management som snabbt har växt i betydelse. I returlogistik måste organisationer inte endast ta hänsyn till sina produkter utan även till avfallshantering. Vid utkontraktering uppstår såväl direkta som indirekta ansvar för organisationer, etiskt och avtalsmässigt, att hantera miljökonsekvenser likväl som sociala frågor inom det övergripande leveranssystemet. Begränsningar av resurser, särskilt olja, och klimatförändring ger också stora utmaningar för logistiksystem. FSR: Efter genomförd kurs ska den studerande kunna: uppvisa analytiska och integrerande förmågor i frågor om leveranssystemets inre och yttre effektivitet, med användning av olika perspektiv i termer av värden och teoribas applicera tillägnad kunskap för att möjliggöra beslutsfattande baserat på strategiska överväganden inom leveranssystemet, inklusive intressentdialog analysera och utvärdera betydelsen av stora utmaningar i leverantörsnätverk, särskilt resursbegränsningar, miljörisker och sociala frågor analysera och utvärdera den ökade rollen för returlogistik och utkontraktering om supply chain management uppvisa förmåga att arbeta med, och presentera, avancerade och integrerande praktiska frågor om supply chain management i organisationer Research Methodology in Business Research D, 7,5 ECTS 5

Sid 6 (72) FSR: -identify and discuss how fundamental assumptions, scientific ideals, perspectives and frames of reference influence a process of scientific knowledge creation -demonstrate an ability to assess and discuss social, environmental and ethical dimensions of business research issues Managerial Perspectives on Strategy, People, Projects and Processes D, 30.0 hp FSR:. förstå ledarskap som en fråga om ömsesidig interaktion utifrån ett socialt identitetsteoretiskt perspektiv. I detta ingår följande delmål: förstå hur mänsklig interaktion i organisatoriska kontexter uppstår ur sociala identitetsprocesser, kritiskt reflektera kring motivation, samarbete, gruppdynamik, ledarskap etc. utifrån ett socialt identitetsperspektiv, använda social identitetsteori för att analysera och lösa mänskliga problem i organisatoriska kontexter, 2. granska och utvärdera dimensioner av mångfald, etik, känslor och genus i organisatoriska processer, samt; kritiskt reflektera kring och tillämpa ett av dessa perspektiv på ett verklig organisatorisk sammanhang. Uppsatser FSR: Diskutera utifrån uppsatsen relevanta samhälleliga och/eller etiska aspekter Kurser utan explicita kopplingar (subjektiv tolkning) Consumer Behavior, Market Analysis and Strategic Decision Making D, 30.0 hp Financial Management D, 30.0 hp Financial Markets, Institutions and Financial Planning C, 5.0 hp Strategic Business Development D, 30.0 hp Företagsekonomi C med inriktning mot logistik, 7.5 Corporate Governance D, 7.5 hp Entrepreneurial Financial Management C, 7.5 hp International Business Culture and Communication C, 5.0 hp Ledarskap och ledarskapsutveckling A, 7.5 hp Operations Management D, 7.5 hp Organizational Design C, 7.5 hp Product Planning and Development D, 7.5 hp Business to Business Marketing D, 7.5 hp Redovisning C, 5.0 hp 6

Sid 7 (72) Bilaga 2. Klassning av moment på USBE-kurser enligt uppföljningskriterium ( ii. a-d) Kursens namn och omfattning samt nivå (ange total omfattning i hp på kurs) Momentets namn och omfattning i hp (lägg till rader för resp moment) Fokus i kursmoment et är hållbar utveckling Hållbar utveckling förkommer som ett eller flera lärandemål i kursmoment et Hållbar utveckling förekommer i momentbesk rivningen men inte i lärandemål Hållbar utveckling förekommer inte alls i kursmoment et Företagsekonomi A A53, 30 hp Grundläggande nivå Marknadsföring Företagsekonomi A07, 30.0 hp Företagsekonomi A45, 30hp Företagsekonomi med internationell inriktning A, 30.0 hp Företagsekonomi B med internationell inriktning Organisation och ledning Extern redovisning Ekonomisk styrning Introduktion till handel och logistik Marknadsföring Organisation och ledning Ledarskap Introduktion till en servicelogik Marknadsföring Organisation och ledning Ledarskap International Bus environment Marketing Organization Management accounting Financial Accounting Foundations of Finance Research Method Entrepreneurship 7

Sid 8 (72) Företagsekonomi B, B53, 30 hp Företagsekonommi B7 Finansiering Räkenskapsanalys och värdering Entreprenörskap med beslutsstöd Vetenskaplig metod Ekonomisk styrning Finansering och riskhantering Entreprenörskap med beslutsstöd Vetenskaplig metod Change and Entrepreneurship in Organizations C, 5 hp Organizational change Corporate entrepreneurship Företagsekonomi C med inriktning mot logistik, 7.5 Financial Markets, Institutions and Financial Planning C, 5.0 hp Financial markets Financial planning Service Marketing, Marketing Ethics and Sustainability C, 5.0 hp Service marketing Marketing ethics Entrepreneurial Financial Management C, 7.5 hp International Business Culture and Communication C, 5.0 hp Analysis of business culture Practical business communication Organizational Design C, 7.5 hp Redovisning C, 5.0 hp Redovisningsteori och praxis i ett internationellt perspektiv Koncernredovisning Försäljning C 8

Sid 9 (72) Avancer ad nivå Nätkurs A Nätkurs: Ledarskap och ledarskapsutveckling, 7,5hp Sales management Personlig försäljning Marknadskommunika tion Marknadsföring Organisation och ledning Extern redovisning Ekonomistyrning Kandidatuppsats, 5hp Accounting Auditing and Control D, 30 hp Advanced financial statement analysis and valuation Advanced management accounting Advanced financial accounting Advanced auditing Strategic Business Delopment D, 30.0 hp Managerial Perspectives on Strategy, People, Projects and Processes D, 30.0 hp Consumer Behavior, Market Analysis and Strategic Decision Making D, 30.0 hp Perspectives on strategy Entrepreneurship and business growth Managing networks and internationalization Strategizing, planning and processes Perspectives on strategy People the human side of organizing Project management Strategizing, planning and processes Perspectives on strategy Consumer behaviour 9

Sid 0 (72) NEK Financial Management D, 30.0 hp Consumer and market analysis Strategizing, planning and processes Advanced financial statement analysis and valuation Advanced corporate finance Investments Risk management Examensarbeten Masteruppsats, 5hp, 30hp Logistik och Supply Chain Management, 7.5 hp Corporate Governance D, 7.5 hp Operations Management D, 7.5 hp Product Planning and Development D, 7.5 hp Business to Business Marketing D, 7.5 hp Nationalekonomi A00 Nationalekonomi A0 moment moment 2 moment 3 moment 4 moment moment 2 moment 3 moment 4 Nationalekonomi A0 Arbetsmarknad och försörjning A3 Ekonomisk teori och marknadsorganisation A22 Turismekonomi Makroekonomi och arbetsmarknad A23 Nationalekonomi B00 moment moment 2 moment 3 moment 4 Mikroekonomi C4 0

Sid (72) Avancer ad Makroekonomi och stabiliseringspolitik C3 Mikroekonomi I Mikroekonomi II Makroekonomi I Makroekonomi II Offentlig ekonomi I Offentlig ekonomi II Arbetsmarknadsekono mi Miljö- och naturresursekonomi Matematik för ekonomer I Matematik för ekonomer II Ekonometri I Ekonometri II Finansiell ekonomi I Finansiell ekonomi II Analys av finansiella data Datorbaserad statistik Kausal inferens vid registerstudier Kvantitativ metod för samhällsvetenskaperna Magisteruppsats i Statistik Masteruppsats i statistik Statistik A Statistikens grunder I, 7hp Inlämningsuppgift i statistikens grunder I, 2.5hp Statistikens grunder II, 4hp Inlämningsuppgift i statistikens grunder II,.5hp Sannolikhetsteori och statistisk inferensteori, 5hp Statistisk inferens med tillämpnongar, 6hp Problemlösning med statistisk programvara,.5hp Inlämningsuppgift i statistiska metoder, 2.5hp Statistik A Statistikens grunder I, 7hp

Sid 2 (72) Inlämningsuppgift i statistikens grunder I, 2.5hp Statistikens grunder II, 4hp Inlämningsuppgift i statistikens grunder II,.5hp Statistik A2 Sannolikhetsteori och statistisk inferensteori, 5hp Statistisk inferens med tillämpnongar, 6hp Problemlösning med statistisk programvara,.5hp Inlämningsuppgift i statistiska metoder, 2.5hp Statistik B Matematik för statistiker, 7.5hp Sannolikhetsteori och statistisk inferensteori, 7.5hp Sampling: design och analys, 4hp Statistisk och ekonometrisk modellering med R, 9hp Inlämningsuppgift i sampling och modellering, 2hp Statistik B Matematik för statistiker, 7.5hp Sannolikhetsteori och statistisk inferensteori, 7.5hp Statistik B2 Sampling: design och analys, 4hp Statistisk och ekonometrisk modellering med R, 9hp Inlämningsuppgift i sampling och modellering, 2hp Statistik C Statistikteorins grunder, 7.5hp Statistisk modellering, 7.5hp Självständigt arbete (kandidatuppsats), 5hp Statistik C 2

Sid 3 (72) Statistikteorins grunder, 7.5hp Statistisk modellering, 7.5hp Statistik för internationella ekonomer Statistikens grunder I, 7hp Inlämningsuppgift i statistikens grunder I, 2.5hp Statistikens grunder II, 4hp Inlämningsuppgift i statistikens grunder II,.5hp Statistik med inriktning mot logistik Statistiska tillämpningar Statistisk programmering TOTALT 3 4 28 3

Bilaga 3. Publikationer och avhandlingar under 203 och dess koppling till hållbar utveckling Sid 4 (72) Sökt i DiVA, 203, publikationer, Handelshögskolan, refereegranskat Artikel tidskrift, forskningsöversikt, recension, konferensbidrag Behandlar frågeställningar inom hållbar utveckling Ja Nej Enhet Författare Titel USBE Eliasson, Kent; Attributes influencing self-employment propensity Westlund, Hans in urban and rural Sweden Artikel USBE Humavindu, Michael N. Estimating national economic parameters for Namibia using the shadow pricing approach Artikel USBE Jacobsson, Mattias; Söderholm, Anders 202 Awards for Excellence Artikel USBE Turning stressors into something productive: An Lindberg, Erik; Wincent, empirical study revealing nonlinear influences of Joakim; Örtqvist, Daniel role stressors on self-efficacy Artikel USBE USBE Cerin, Pontus; Hassel, Lars; Semenova, Natalia Hällgren, Markus; Musca, Genevieve; Rouleau, Linda Energy Performance and Housing Prices The elusive goal: negotiations and re-negotiations of success and failure in temporary organizations USBE Lindberg, Erik SBM and instructional leadership USBE Lindberg, Erik Arbuthnott, Andrew; von Friedrichs, Yvonne Blomquist, Tomas; et al. Bryson, Douglas; Atwal, Glyn; Hultén, Peter Burström, Thommie; Jacobsson, Mattias Daunfeldt, Sven-Olov; Hellström, Jörgen; Landström, Mats Dehghanpour, Ali Fili, Andreas; Berggren, Björn; Silver, Lars Heikkurinen, Pasi; Bonnedahl, Karl Johan Hellström, Jörgen; Berggren, Niclas; Daunfeldt, Sven-Olov Hellström, Jörgen; Daunfeldt, Sven-Olov; Landström, Mats Performance Measures Influence Activities and Put Long Term Development in the Shadow? Entrepreneurial renewal in a peripheral region: the case of a winter automotive-testing cluster in Sweden Project-as-practice: in search of project management research that matters Towards the conceptualisation of the antecedents of extreme negative affect towards luxury brands The Informal Liaison Role of Project Controllers in New Product Development Projects Why do politicians implement central bank independence reforms? The Process of Impact of Entrepreneurship Education and Training on Entrepreneurship Perception and Intention: Study of Educational System of Iran The impact of financial capital, human capital and social capital on the evolution of Business Angel Networks Corporate responsibility for sustainable development: A review and conceptual comparison of market- and stakeholder-oriented strategies Artikel - subm Konferens -bidrag Konferens -bidrag Konferens -bidrag Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Social trust and central-bank independence Artikel Why Do Politicians Implement Central Bank Independence Reforms? Artikel 4

Sid 5 (72) Isaksson, Anders; Islam, Md Mohibul Jacobsson, Mattias; Burström, Thommie; Wilson, Timothy L. Kapsali, Maria Lindberg, Erik; Vanyushyn, Vladimir Lundahl, Nicolaus; Silver, Lars Lundin, Rolf; Hällgren, Markus Mutiganda, Jean C; Hassel, Lars; Fagerström, Arne Nair, Sujith; et al. Nilsson, Elin; Gärling, Tommy; Marell, Agneta Nylén, Ulrica Semenova, Natalia; Hassel, Lars G Sundgren, Stefan; Svanström, Tobias Isaksson, Anders; Vanyushyn, Vladimir; Hultén, Peter Abrahamsson, Jan Tony; Boter, Håkan; Vanyushyn, Vladimir Abrahamsson, Jan Tony; Boter, Håkan; Vladimir, Vanyushyn Bengtsson, Maria; et al. Biedenbach, Galina; Bengtsson, Maria; Marell, Agneta Harryson Näsholm, Malin; Burström, Thommie Isberg, Sofia; Roth, Philip; Renström, Helena Jacobsson, Mattias; Lundin, Rolf; Söderholm, Anders Jacobsson, Mattias; Roth, Philip The Ex-Dividend-Day Price Behaviour of Blue-Chip Stocks: International Evidence The Role of Transition in Temporary Organizations: Linking Temporary to the Permanent Equifinality in Project Management Exploring Causal Complexity in Projects School-Based Management with or without Instructional Leadership: Experience from Sweden Aiming for a perceived partnership in relationship lending: a viable tool for differentiation in financial services? Current foci of Nordic approaches to project research Accounting for Competition, "Circuits of Power" and Negotiated Order between Not-For-Profit and Public Sector Organisations Service orientation: effectuating business model innovation Consumers satisfaction with grocery shopping in supermarkets and convenience stores Boundary preservation or modification: The challenge ofcollaboration in health care Asymmetry in Value Relevance of Environmental Performance Information: Contingency Effects of Size and Industry Audit office size, audit quality and audit pricing: Evidence from small- and medium-sized enterprises The impact of managers' attitudes on SMEs' growth in northern Sweden Continuing corporate growth andinterorganizational collaboration of international new ventures in Sweden Organizational practices and dynamic capabilities of international new ventures: Evidence from Sweden 2000-2009 A systematic review of coopetition: levels and effects on different levels Brand equity, satisfaction and switching costs: An examination of effects in the B2B setting Experienced boundaries in intra-organizational global careers - an examination of boundary dynamics in boundaryless careers Dysfunctional employee behavior: exploring side effects of performance measurement systems Researching and Theorizing the Temporary Organization and Project Families Towards a service turn in new cooperative projects? Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Konferens -bidrag Konferens -bidrag Konferens -bidrag Konferens -bidrag Konferens -bidrag Konferens -bidrag Konferens -bidrag Konferens -bidrag Jacobsson, Mattias; Walker, Derek HT. Alliancing within a Public Private Partnership Konferens -bidrag Jacobsson, Mattias; Wilson, Timothy L. Jansson, Johan The stickiness of partnering: Towards a layer cake conceptualizations Climate change and consumption: Analyzing perceptions of morally loaded behaviors among young consumers 5 Konferens -bidrag Konferens -bidrag

Sid 6 (72) / NEK NEK NEK NEK NEK NEK NEK NEK NEK NEK NEK NEK NEK NEK Jansson, Johan Lindbergh, Lars; Wilson, Timothy Näsholm, Malin; Blomquist, Tomas Raza-Ullah, Tatbeeq; Bengtsson, Maria Roth, Philip Stål, Herman Stål, Herman; Eriksson, Jessica; Bonnedahl, Karl Johan Vanyushyn, Vladimir; Boter, Håkan; Abrahamsson, Jan Tony Wilson, Timothy; Buström, Thommie Wilson, Timothy; Lindbergh, Lars Hellström, Jörgen; Liu, Yuna; Sjögren, Tomas Aronsson, Thomas; Johansson-Stenman, Olof Aronsson, Thomas; Johansson-Stenman, Olof Ek, Kristina; et al. Ekvall, Hans; Bostedt, Göran; Jonsson, Mattias Eliasson, Kent; et al. Holmberg, Ulf; Lönnbark, Carl; Lundström, Christian Jaraite, Jurate; Andrius, Kazukauskas Karimu, Amin; Brännlund, Runar Kazukauskas, Andrius; et al. Kotyrlo, Elena Lundberg, Sofia; Lunander, Anders Lundberg, Sofia; Marklund, Per-Olov Lönnbark, Carl The role of sustainability marketing in the business as unusual context: Implications from a textbook review Sustainability in Sweden: reflections from Zhang and London Organizing by co-creation: emerging cultural projects Tension in Paradoxical Relationships between Firms Customer Relationship Management as enabler for relationship-specific knowledge sharing in B2Bservices companies Is institutional entrepreneurship about business as usual? Translating GHG reduction: Case studies from the Swedish agricultural sector An inquiry into inter-organizationalcollaboration practices of international new ventures: Swedish evidence Requirement Managers Roles in Platform NPD Strategic Directives in Public Housing: Case of Owner Directives in Swedish Public Municipal Housing Companies Stock exchange mergers and return co-movement: A flexible dynamic component correlations model Veblen s Theory of the Leisure Class Revisited: Implications for Optimal Income Taxation Conspicuous Leisure: Optimal Income Taxation When Both Relative Consumption and Relative Leisure Matter Location of Swedish wind power - Random or not?: A quantitative analysis of differences in installed wind power capacity across Swedish municipalities Least-Cost Allocation of Measures to Increase the Amount of Coarse Woody Debris in Forest Estates All in the Family: Self Selection and Migration by Couples Assessing the profitability of intraday opening range breakout strategies Konferens -bidrag Konferens -bidrag Konferens -bidrag Konferens -bidrag Konferens -bidrag Konferens -bidrag Konferens -bidrag Konferens -bidrag Konferens -bidrag Konferens -bidrag Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Jaraite, Jurate; Andrius, Kazukauskas Artikel Functional form and aggregate energy demand elasticities: a nonparametric panel approach for 7 OECD countries Disinvestment, farm size, and gradual farm exit: the impact of subsidy decoupling in a European context Stationarity Conditions for the Spatial First-order and Serial Second-order Model Bids and costs in combinatorial and noncombinatorial procurement auctions: evidence from procurement of public cleaning contracts Green Public Procurement as an Policy Instrument: Cost effectiveness On the role of the estimation error in prediction of expected shortfall 6 Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel

Sid 7 (72) NEK NEK NEK NEK NEK NEK NEK NEK Martinez, Diego; Sjögren, Tomas Stenberg, Anders; Westerlund, Olle Sundström, Anna; et al. Gong, Peichen; Löfgren, Karl-Gustaf; Roswall, Ola Hadimeri, Henrik; et al. Lanot, Gauthier; Hartley, Roger; Walker, Ian Bostedt, Göran Bergman, Mats; Lundberg, Sofia Can Labor Market Imperfections Cause Overprovision of Public Inputs? Education and Retirement: Does University Education at Mid-Age Extend Working Life? Relationship between marital and parental status and risk of dementia and Alzheimer's disease Economic evaluation of biotechnological progress: The effect of changing management behavior Economic evaluation of biotechnological progress: The effect of changing management behavior Who Really Wants to be a Millionaire?: Estimates of Risk Aversion from Gameshow Data John C. Bergström & Alan Randall (200): Resource Economics: An Economic Approach to Natural Resource and Environmental Policy Tender evaluation and supplier selection methods in public procurement Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel recension Artikel Stat Stat Stat Stat Stat Stat Stat Stat Stat Stat Stat Stat Stat Stat Andersson Tano, Ingrid; Vännman, Kerstin Andersson, Björn; Bränberg, Kenny; Wiberg, Marie Andersson, Björn; Waernbaum, Ingeborg Asberg, Signild; et al. Bölenius, Karin; et al. Cipriano, Mariateresa; et al. Edvardsson, Kristina; et al. Edvinsson, Sören; Häggström Lundevaller, Erling; Malmberg, Gunnar Ekström, Magnus Ericzon, Bo-Goran; et al. Eriksson, Marie; Asplund, Kjell; Eliasson, Mats Ghatnekar, Ola; Eriksson, Marie; Glader, Eva-Lotta Glader, Eva-Lotta; et al. Glader, Eva-Lotta; et al. A multivariate process capability index based on the first principal component only Performing the Kernel Method of Test Equating with the Package kequate Sensitivity analysis of violations of the faithfulness assumption Reduced risk of death with warfarin: results of an observational nationwide study of 20 442 patients with atrial fibrillation and ischaemic stroke Impact of a large-scale educational intervention program on venous blood specimen collection practices Association between cannabinoid CB receptor expression and Akt signalling in prostate cancer A population-based study of overweight and obesity in expectant parents: socio-demographic patterns and within-couple associations Do unequal societies cause death among the elderly?: A study of the health effects of inequality in Swedish municipalities, 2006 Powerful parametric tests based on sum-functions of spacings To transplant or not to transplant - Lessons learned from 20 years global collaboration in liver transplantation for hereditary transthyretin amyloidosis Differences in cardiovascular risk factors and socioeconomic status do not explain the increased risk of death after stroke in diabetic patients: results from the Swedish Stroke Register Mapping health outcome measures from a stroke registry to EQ-5D weights More equal stroke unit care over time. A 5-year follow up of socioeconomic disparities in stroke unit care in Sweden Reduced Inequality in Access to Stroke Unit Care over Time: A 5-Year Follow-Up of Socioeconomic Disparities in Sweden. Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel 7

Sid 8 (72) Stat Stat Stat Stat Stat Stat Stat Stat Stat Stat Stat Stat Stat Stat Stat Stat Stat Hägg, David; et al Häggström, Jenny Härgestam, Maria; et al. Jakobson Mo, Susanna; et al. Karlsson, Maria; Laitila, Thomas Kauppi, Karolina; et al. Lilja, Mikael; et al. Lindgren, Cecilia; et al Lindmark, Anita; et al. Ljungberg, Jessica K.; et al. Nordström, Peter; et al. Persson, Emma; Waernbaum, Ingeborg Pudas, Sara; et al. Sjölander, Maria; Eriksson, Marie; Glader, Eva-Lotta Sjölander, Maria; Eriksson, Marie; Glader, Eva-Lotta Stecksén, Anna; et al. Vanhatalo, Erik; Bergquist, Bjarne; Vännman, Kerstin The higher proportion of men with psoriasis treated with biologics may be explained by more severe disease in men Bandwidth Selection for Backfitting Estimation of Semiparametric Additive Models: A Simulation Study Communication in interdisciplinary teams: Exploring closed-loop communication during in situ trauma team training Pre- and postsynaptic dopamine SPECT in idiopathic parkinsonian diseases: a follow-up study Finite mixture modeling of censored regression models Decreased medial temporal lobe activation in BDNF 66 Met allele carriers during memory encoding A rightward shift of the distribution of fasting and post-load glucose in northern Sweden between 990 and 2009 and its predictors. Data from the Northern Sweden MONICA study. Cortisol levels are influenced by sedation in the acute phase after subarachnoid haemorrhage Socioeconomic disparities in stroke case fatality: observations from Riks-Stroke, the Swedish stroke register A Longitudinal Study of Memory Advantages in Bilinguals Risk factors in late adolescence for young-onset dementia in men: a nationwide cohort study Estimating a marginal causal odds ratio in a casecontrol design: analyzing the effect of low birth weight on the risk of type diabetes mellitus Brain Characteristics of Individuals Resisting Age- Related Cognitive Decline over Two Decades The association between patients' beliefs about medicines and adherence to drug treatment after stroke: a cross-sectional questionnaire survey Social stratification in the dissemination of statins after stroke in Sweden Socioeconomic inequalities in access to stroke thrombolysis: observations in the Swedish stroke register (Riks-Stroke) Towards improved analysis methods for two-level factorial experiments with time series responses Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Artikel Stat Wiberg, Marie Book review of Alina A. von Davier (Ed.) (20) Statistical Models for Test Equating, Scaling, Artikel and Linking Stat Wiberg, Marie; School effectiveness in science in Sweden and Rolfsman, Ewa Norway viewed from a TIMSS perspective Artikel Stat Wijayatunga, Priyantha; A Consistency Result for Bayes Classifiers with de Luna, Xavier Censored Response Data Artikel Stat Rolfsman, Ewa; Wiberg, School effectiveness in the Nordic countries in Konferens Marie; Laukaityte, Inga relation to PISA and TIMSS -bidrag Stat Wiberg, Marie; School effectiveness in mathematics in Sweden Konferens Rolfsman, Ewa; and Norway 2003, 2007 and 20 -bidrag Laukaityte, Inga SUMMA 44 66 8

Sid 9 (72) Artikel tidskrift, forskningsöversikt, recension, konferensbidrag Behandlar frågeställningar inom hållbar utveckling SUMMA 203 44 66 204 Stat ej med än 34 49 Ja Nej Ja Nej Doktorsavhandlingar som behandlar frågeställningar inom hållbar utveckling 203 3 2 204 3 4 9

Sid 20 (72) Doktorsavhandlingar 203 Sökt i DiVA, Handelshögskolan, doktors- och licenciat avhandlingar 203 Relational Networks and Family Firm Capital Structure in Thailand: Theory and Practice Tourists' vacation choice structure: Influence of values and implications for green tourism Attrition in Studies of Cognitive Aging Behandlar frågeställningar inom hållbar utveckling Ja Nej Essays on Energy Demand and Household Energy Choice NEK Determinants and Effects of Central Bank Independence Reforms NEK Change in the cage: Exploring an organisaitonal field: Sweden's biofuel region Stat 20

Bilaga 4. Samverkansaktiviteter med koppling till hållbar utveckling 203 och 204 Samverkansaktiviteter inom hållbarhetsområdet 203 Datum Aktivitet Innehåll Föreläsare Inbjudna Antal åhörare Ansvarig 3039 GoCSR Inspirationsföreläsning Sustainergies Studenter 70 Rickard Lindberg 300 Hållbarhets-dagen Temaeftermiddag Max, Polarbröd Studenter näringsliv/org 20 Rickard Lindberg, Johan Jansson Samverkansaktiviteter inom hållbarhetsområdet 204 Datum Aktivitet Innehåll Föreläsare Inbjudna Antal åhörare Ansvarig 204-0-23 Alumnträff i Stockholm Handelshögskolan stärker hållbar utveckling 4.00 Lars G Hassel, rektor, välkommen 4.5 Helena Helmersson, Hållbarhetschef H&M, H&Ms globala ansvar 5.30 Runar Brännlund, professor "Nationalekonomi och hållbar utveckling - en fråga om resurshushållning?" 6.00 Johan Jansson, dr Företagsekonomi och hållbar utveckling - krock eller möjlighet?" Helena Helmersson Hållbarhetschef H&M, H&Ms globala ansvar Runar Brännlund, professor "Nationalekonomi och hållbar utveckling - en fråga om resurshushållning?" Johan Jansson, dr Företagsekonomi och hållbar utveckling - krock eller möjlighet?" Alumner 60 Rickard Lindberg, Dan Frost 204-02-25 Social hållbarhet och en hållbar livsstil 2030. För att politiskt klara en omställning till en hållbar ekonomi och rädda världen är det förmodligen avgörande att kunna visa att människor kan fortsätta att leva ett modernt och bekvämt liv i Sverige. Hur ser en sådan ekonomi ut? Och vad är social hållbarhet? Christer Sanne är samhällsforskare, docent em. från KTH och har bl a skrivit boken "Keynes barnbarn" (Formas). Hans rapport "Hur kan vi leva hållbart 2030" kan laddas ned här http://www.naturvardsverket.se/978-9-620-6524-9 och en annan rapport som handlar om miljöpolitik och rekyleffekten här: http://www.naturvardsverket.se/documents/publikati oner/620-5623-9.pdf Studenter, allmänhet 90 Kalle Bonnedahl 2

Sid 22 (72) 204-04-0 CSR och de svåra frågorna kring kompetens och ledarskap Parul Sharma med gedigen erfarenhet i CSR frågor i Amnesty Business Group, EU Kommissionen och Sandvik AB bl.a. Under 200-202 rankades Parul Sharma som en av Sveriges mest inflytelserika CSRexperter. 203 fanns hon med på listan för de miljömäktigaste i Sverige. Studenter, allmänhet 40 Rickard Lindberg 204-0-3 Företagsekonomi och Hållbarhet- Krock eller möjlighet? Program 3:00-3:30 Ansvarstagande Företagsekonomi? Johan Jansson, Handelshögskolan 3:30-4:5 Houdini Sportswear om sitt hållbarhetsarbete Eva Karlsson, VD 4:45-5:30 Gina Tricot - Från jorden till garderoben - textilindustrins stora omställning pågår nu! Marcus Bergman, Hållbarhetschef 5:30-6:00 Panelsamtal Johan Jansson, Handelshögskolan Eva Karlsson, VD Houdini Sportswear Marcus Bergman, Hållbarhetschef Gina Tricot Studenter, allmänhet 40 Rickard Lindberg 204- -3 Vem har ansvar i konsumtionskultu ren? I en global konsumtionskultur påpekas ofta att olika aktörer skall ta ansvar för mänskliga rättigheter och minimerad miljöpåverkan. Handelshögskolan och Forskningsinstitutet för hållbarhet och företagsetik (RiseB.se) har bjudit in gäster för att diskutera vad ansvarsfull konsumtion är, vad ett sådant ansvarstagande kan vara och vem som bär vilket ansvar. Sverker Olofsson, fd PLUS programledare, moderator Johan Jansson, Handelshögskolan/RiseB Johanna Hallin, Lumen Behavior i samarbete med Pondus Kommunkation Magdalena Streijffert, Fairtrade Sverige, generalsekreterare Peter Dannqvist, Arvid Nordquist, Classic kaffe, hållbarhetsansvarig Elin Bäckman, COOP Nord, kommunikationschef Studenter, allmänhet. Ett seminariu m på MRdagarna och ett vid Umeå Universitet samma dag 50 + 90 Rickard Lindberg, Johan Jansson 22

Bilaga 5. Tidsplan i projektplan för upprättande och implementering av ledningssystemet När Vad Kommentar Vem HÖST 203 Sept/okt Okt Dec (ev. 4/2) Dec. Sept-jan UPPRÄTTA MILJÖLEDNINGSSYSTEMET Beslut ang. omfattningen av, och organisationen för, USBE:s miljö-ledningssystem. Bildande av råd för hållbar utveckling Kompetensutveckling för ledningsgrupp- och miljögrupp Beslut miljöpolicy, beslut miljömål, handlingsplan Identifiering av luckor vad gäller rutiner, metoder, dokument, avvikelser, Vilka verksamheter, lokaler omfattas? Vilka aspekter ska inkluderas? Jfr AACSB? Vilken organisation finns för miljöledningsarbetet? Vilka tidsaspekter finns, för hur många år i taget ska t ex mål sättas upp? Relation till Umu:s visioner och miljöledningsarbete? Vilken roll har olika grupper (förslagsvis nyttja befintliga grupper och strukturer) Hur ska ISO400 dokumenteras? Mallar? Dokumenthantering? Organisation, rutiner för nödlägen, olyckor, avvikelser? Hur ska miljöledningsarbetet följas upp, vem ansvarar för detta? Hur ska lagar identifieras, följas? Omfattar Statistik Nationalekonomi FE- Entreprenörskap FE- Management FE- Marknadsföring FE- Redovisning/finansiering 2 studenter Samverkansrepresentant Rektor Inspirations-, erfarenhetsföreläsning Bollplank tidsplan, USBE:s upplägg för införande av ISO400. T ex GU, SLU Utgå från Umu:s miljöpolicy, specificera behov utifrån USBE:s verksamhet samt ev. hållbarhetsaspekter i AACSB. Handlingsplan bör inkluderas i verksamhetsplan och följas upp i samband med årsberättelse, en hållbarhetsredovisning bör upprättas. Arbetet görs parallellt med Umu:s miljöledningsarbete. 23 Rektor, ledningsgrupp, Info programkommitté (löpande information) Info utbildningsutskott (löpande information) M fl Rektor Miljökoordinator, rådet för hållbar utveckling Miljökoordinator skriver förslag som förankras och revideras av rådet för hållbar utveckling m fl. Dokument fastställs av ledningsgruppen Miljökoordinator

Sid 24 (72) Okt-nov Löpande 204- Jan-Dec Jan-mars Feb-mars April-maj redovisning mm. i enlighet med ISO400. Upprättande av nödvändiga rutiner, dokument mm. Miljöutredning för USBE tas fram Kommunikation av ISO400 INFÖRA OCH UNDERHÅLLA MILJÖLEDNINGSSYSTEMET Genomförande av aktiviteter i handlingsplan Godkännande av upprättade dokument, rutiner mm Utbildning av personal m fl. Utbildning internrevision Lämpligt att utgå från struktur och miljöaspekter i Umu:s miljöutredning men lägga till sådant som är specifikt för USBE. Inspiration hämtas också från Handelshögskolan vid GU. Miljöutredningen innehåller beskrivning av Betydande miljöaspekter men förslagsvis även lagar, regler, andra krav och organisationen och processen för USBE-ISO400. Förslag på betydande miljöaspekter:. Utbildning 2. Forskning 3. Samverkan 4. Klimatpåverkan; resor energi 5. Resursförbrukning; papper, avfall, upphandling Intern och extern kommunikation Ska kommunikationsplan tas fram? Rektors underskrift Utbildning vad gäller verksamhetens betydande miljöaspekter och hur miljöpåverkan till följd av verksamheten kan minska, utbildning miljöpolicy, lagkrav mm. Grundläggande samt verksamhetsspecifik. Några personer, minst pers. per nedanstående enhet utbildas i internrevision Statistik Nationalekonomi FE- Entreprenörskap FE- Management FE- Marknadsföring FE- Redovisning/finansiering 24 Miljökoordinator med stöd av ett antal funktioner: Ex. ekonomicontroller, upphandlingsansvarig, Akademiska hus, resebyrå, avfallsdistributör, studierektor, programansvariga, FoU-kommitté, utbildningsutskott m fl. Marknadsförare USBE, kommunikator, webbskribenter, ledning via grupper, APT, LSG m fl. Alla berörda Resp. ansvariga (se matris) Rektor Planeras av rådet för hållbar utveckling, Lisa Konsult, Naturvårdsverket

Sid 25 (72) Aug-nov Nov/dec Dec 204- jan 205 Intern revision Extern revision Certifiering?? Följa upp miljöledningsarbetet Genomföra revision Underrätta ledningen om resultatet av revisionen Intern eller extern revision Samordna om möjligt med Umu:s uppföljning. Integrera hållbarhetsrapport/redovisning i årsberättelsen Interna revisorer (6 st) Konsult, ledningsgrupp Uppföljningsansvariga, ledningen Nov 204 jan 205 Ledningens genomgång Revidering av aktiviteter mm. Omfattar resultat fr. intern revision, information från externa intressenter, organisationens miljöprestanda, i vilken omfattning miljömålen har nåtts, status för korrigerande och förebyggande åtgärder, uppföljning av tidigare beslutade åtgärder, förändrade förhållanden, utveckling av lagar mm, rekommendationer t förbättringar. Rektor, ledningsgruppen, rådet för hållbar utveckling, administrativ chef, interna revisorer 25

Sid 26 (72) Bilaga 6 Värdering av hållbarhetsaspekter Hållbarhetsaspektsregister USBE Hållbarhetsaspekt Resultat från analys av hållbarhetsaspekt De viktigaste orsakerna till miljö- och hållbarhetspåverkan har angivits Verksamhetsel USBE förbrukade totalt 4 682 kwh under år 203. Per anställd: 926 kwh Per m 3 : 34 kwh Miljöpåverkan från elförbrukning är direkt kopplat till vilka källor som används för elproduktionen och under år 203 utgjordes dessa till 00 % av förnyelsebara. Miljöpåverkan från elförbrukning är direkt kopplat till vilken källa som används för elproduktionen. Eldas fossila bränslen resulterar det i luftutsläpp av främst koldioxid (växthuseffekten) och kväveoxider (försurning av mark och vatten, övergödning och marknära ozon). Produceras elen i kärnkraftverk eller vattenkraftverk resulterar i andra miljöaspekter, såsom radioaktivt avfall och förändring av landskapsbilden. Värme och fastighetsel Vattenförbrukning USBE förbrukande under år 203 226 460 kwh övrig energi (värme+fastighetsel) Per anställd: 480 kwh Per m3: 53,6 kwh Miljöpåverkan från värmeförbrukningen är direkt kopplat till vilka källor som används och 203 nyttjades fjärrvärme bränslemix från Umeå energi som kunde räknas som förnyelsebar till 75 %. Fjärrvärme produceras i huvudsak av förnyelsebara råvaror samt olika typer av avfall. Olja och kol tillsätts också för att förbättra förbränningen. Utsläppen varierar beroende på fördelningen av de material som används för förbränningen. Dessutom varierar bränslemixen ofta på en och samma produktionsenhet. År 203 förbrukades xx m 3 vatten i Samhällsvetarhuset. Miljöpåverkan från vattenförbrukning är främst en fråga om hushållning med naturresurser och energi i samband med vattenrening. Förbrukning av vatten och generering av avlopp påverkar miljön negativt. Vattentillgången i vårt land är stor men globalt sett är vattenanvändning en rättvise- och naturresursfråga varför det alltid är relevant att minska dess användning. Värdering Betydande hållbarhetsaspekter Miljö- och hålbarhetspåverkan från aspekt Intresse av att arbeta med apekten Bedömning Liten påverkan/lågt intresse (Grön = ingen styrning krävs) 2 Liten påverkan/högt intresse (Gul = styrning krävs men detta görs helt och hållet av fastighetsägaren) Liten påverkan/lågt intresse (Grönt = ingen styrning krävs) 26

Sid 27 (72) Tjänsteresor med flyg Pappersförbrukning Köldmedieanvändning Utbildning Miljöpåverkan från Avlopp från Handelshögskolan bedöms vara mycket ringa, i det snaraste försumbart. Studieverksamhet är relativt papperskrävande och år 203 köptes 34 00 kg A4 papper in till USBE. Papper tillverkas av en förnyelsebar resurs. Skogsavverkningen är dock idag i nivå med eller över nivån som är långsiktigt hållbar. Vid tillverkningen, som är energikrävande, uppkommer utsläpp till vatten och luft. Syreförbrukande substans (påverkar ekosystem och kan leda till döda bottnar), kväve och fosfor (övergödning) släpps ut i avloppet. Svavel (försurning), koldioxid (växthuseffekten) och kväveoxider (övergödning och försurning) är de största luftutsläppen. Vid trycksaksproduktion sker utsläpp till luft av lösningsmedel, kemikalier släpps ut i avloppsvattnet. Energi förbrukas och avfall uppkommer. Tjänsteresor utgörs av bil, tåg och flygresor men också via buss, cykel och till fots. Det har inte varit möjligt att få en översikt av relevant data vad gäller bil och tåg utan emissionsdata presenteras endast för tjänsteresor med flyg. Förbrukning av fossila bränslen vid resor med bil genererar utsläpp till luft av främst koldioxid (vilket påverkar växthuseffekten) och kväveoxider (vilket leder till försurning, övergödning och marknära ozon). Avgaserna innehåller dessutom partiklar och andra hälsoskadliga ämnen. År 203 innebar USBE:s flygresor ett sammanlagt CO2-utsläpp på 92 ton och 255 kg per anställd. På universitetet centralt följs även utsläpp från tåg upp. Flygresor är klart dominerande vad gäller emissioner av fossilt koldioxid. I Samhällsvetarhuset finns sammanlagt 4 st kylmaskiner med köldmediet HFC, som är omfattade av årlig kontroll. Utbildningen inom USBE bidrar till att t.ex. öka kunskapen om etik, socialt ansvarstagande, hållbarhetsredovisning, naturresursförbrukning och sambanden mellan människans aktiviteter och miljön vilket leder till positiv miljöpåverkan på sikt. Utbildning för studenter utgör ett viktigt påverkansområde kopplat till miljö/hållbar utveckling. Universitetet genomför även vissa interna utbildningsinsatser för de anställda. Under 203/4 innehöll 3 kursmoment som helt kopplade om hållbar utveckling och 28 moment som inte gjorde det alls. moment hade ett eller flera lärandemål kopplat till hållbar utveckling och i 4 kursmoment fanns hållbar utveckling med i kursbeskrivningen. 2 Liten påverkan/högt intresse (Gul = styrning krävs) 2 2 Hög miljöpåverkan/högt intresse (Röd = förbättringsarbete) Liten påverkan/lågt intresse (Grönt =ingen styrning krävs) 2 2 Stor påverkan/högt intresse (Röd = förbättringsarbete) 27

Sid 28 (72) Forskning Samverkan Upphandling/Inköp Generering av avfall Hållbar utveckling inkluderas i forskningen, ex. projekt kring naturresursförbrukning, styrmedel, miljöpolitik, demografi, gröna räkenskaper. Forskning är en indirekt och betydande hållbarhetsaspekt i det avseendet att ny kunskap genereras via forskningen. Denna kan i sin tur ligga till grund för en mer hållbar samhällsutveckling i alla avseenden. Inom USBE ryms den mest framstående forskargruppen i Europa inom miljö- och naturresursekonomi vilka i sin forskning utvärderar effekterna av olika policyinstrument. USBE har också tidigare lett det största programmet i världen när det gäller hållbar kapitalförvaltning för att utvärdera det ekonomiska utfallet av olika typer av hållbara och ansvarsfulla investeringsstrategier Miljö- och hållbar utveckling i forskningen utgör möjligheter att utveckla och sprida kunskap kring dessa områden. Under 203 publicerades av 0 vetenskapliga publikationer 44 st med koppling till hållbar utveckling. Genom samverkan mellan forskargrupper, andra universitet och discipliner, och även mellan forskare och allmänheten kan kunskapsutbytet öka, vilken i förlängningen leder till att medvetenheten om aktuella hållbarhetsfrågor sprids i och utanför Sveriges gränser. Samverkan mellan olika aktörer, samhällssektorer och kulturer är en förutsättning för en hållbar samhällsutveckling och universitetet med sin forskning och utbildning/kunskapsspridning innehar en viktig roll. Aspekten är dock svår att mäta. USBE anger att under 203 genomfördes 2 samverkansaktiviteter med koppling till hållbar utveckling. När det gäller inköp och upphandlingar USBE liten möjlighet att själva påverka i vilken utsträckning miljö- och etiska krav ska ställas. I många fall reglerar statliga ramavtal vad som kan köpas in. De statliga ramavtalen skall innehålla miljökrav, där så myndigheten föreskrivit detta. Genom att öka andelen offentliga upphandlingar med välformulerade miljökrav, ex en mera energieffektiv upphandling såsom energisnåla datorer samt energieffektiva fönster, eller krav på miljömärkning, kan universitetets totala miljöpåverkan minska. Att ställa välformulerade miljökrav vid upphandlingar kan bidra till att minska den totala miljöpåverkan. I dagsläget finns ej uppföljningssystem för detta, men under de senaste tre åren manuella uppskattningar av andelen registrerade anskaffningar under året genomförts vid universitetet centralt och driftskostnader vid USBE har beräknats. Driftkostnader utom personal och lokaler var vid USBE xxx tkr år 203. Det finns ett behov av mer och utökad kompetensutbildning inom området, för att öka andelen upphandlingar med miljö- och etiska krav. Avfall vid Umeå universitet källsorteras enligt universitetets källsorteringsrutin. Sådant hushållsavfall som blir över efter källsortering förbränns. Vid förbränning av avfall tas 28 2 2 Stor påverkan/högt intresse (Röd = förbättringsarbete) 2 Liten påverkan/ högt intresse (Gul = styrning krävs) 2 Liten påverkan/högt intresse (Gul = styrning kan krävas men detta görs i första hand på central/statlig nivå) Liten påverkan/lågt intresse

Sid 29 (72) energin tillvara. Förbränningen orsakar dock utsläpp som kan vara giftiga, övergödande och försurande och bidrar till växthuseffekten. Avfallsmängder i Samhällsvetarhuset 203 Blandpapper 28 767,50 kg Glasförpackningar, färgat 32,90 kg Glasförpackningar, ofärgat 0,20 kg LDPE film färgad 20,04 kg Metallförpackningar 88,80 kg Plastförpackningar, hårda 33,20 kg Wellpapp, butiksbalad 4 27,60 kg Brännbart avfall 2 992 kg (Grönt = ingen styrning krävs) 29