Lillgrund Undersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund Ålgräs - feedback 3 - juni 2007 Rapport 052-07 HÄRSLÖV JULI 2007 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning...3 2. Bakgrund...4 3. Syfte...4 4. Material & metoder...4 5. Resultat...7 6. Diskussion... 10 7. Referenser... 11 2
1. SAMMANFATTNING En feedbackundersökning av ålgräs (feedback 1 ) utfördes i juni 2007 på 5 stationer (3 referens- och 2 effektstationer), vardera bestående av två djupintervall. Stationerna överensstämde med baslinjeundersökningen 5 i maj-juni 2005. Resultaten från feedbackundersökningen av ålgräs juni år 2007 visade generellt på försämringar relativt baslinjeundersökning 5 i maj-juni 2005 och relativt feedbackundersökningen 1 i maj/juni 2006. För den viktigaste feedbackparametern, skottäthet, förekom bara minskningar relativt 2005, med undantag för LE3G och RE5G. Minskningarna var dock generellt större på referensstationerna än på effektstationerna. Om sedimentplymer från grävarbetena påverkat ljusklimatet väsentligt skulle denna parameter ha minskat mer på effektstationerna relativt referensstationerna. En annan viktig parameter, sockerhalt i rhizomet, återspeglar upplagringen av näring och påverkas även den snabbt av försämrat ljusklimat. Värdena visar dock på ökningar eller värden på samma nivåer som 2005. Parametern täckningsgrad visar också på generella minskningar, vilka var något större referensstationerna. Undantaget var LE3G med ökning i täckningsgrad relativt 2005. Slutligen visar parametern skottlängd på generella ökningar vilket kan tolkas som allmänna ljusklimatsämringar för samtliga stationer i området. Då de viktigaste parametrarna visade på förändringar som var mycket tydliga, har inga statistiska feedback-rutiner gjorts på materialet. Det står ändå helt klart att grävarbetena vid Lillgrund inte har påverkat ålgräset negativt. 3
2. BAKGRUND En vindkraftspark med ca 50 vindkraftverk planeras att byggas vid Lillgrund i Öresund vilket kommer att innebära omfattande muddrings- och grävarbeten i området. Denna typ av verksamhet genererar sedimentspill i vattenfasen. Spillets effekt på havsmiljön sker främst genom skuggning av vegetation och övertäckning av bottnar. Ålgräs har visat sig vara känslig för grumling av vattnet och blåmusslor kan ta skada vid sedimentövertäckning. Dessa två organismer har därför använts som indikatorer på miljön vid andra liknande projekt t. ex. Öresundsbroförbindelsen (Öresundskonsortiet 1995, 1998, 2000). För att kunna verifiera att påverkan på miljön inte överstiger de gränser som kommer att sättas av myndigheterna ska ett kontrollprogram som innefattar bl. a. övervakning ålgräs och blåmussla etableras. 3. SYFTE Föreliggande undersökning utgör den tredje feedbackundersökningen för ett kontrollprogram avseende ålgräs. Under maj-juni 2005 utfördes en baslinjeundersökning av ålgräs på 5 stationer med vardera två provtagningsdjup (baslinje 5), då det förelåg en möjlighet att grävarbeten skulle initieras under våren 2006. Föreliggande undersökning - feedback 3- utgör en kontroll av eventuella förändringar som kan ha skett efter de avslutande grävarbetena under våren 2007, relativt baslinjen år 2005. 4. MATERIAL & METODER Ålgräsprovtagningarna genomfördes 11 respektive 18-19 juni 2007 på fem stationer. Varje station innefattade två punkter (Fig. 1) på olika djup (ca 2-3 m (G) respektive 4-5 m (D) djup). Stationerna delades in kategorierna referens- (RE) respektive effektstation (LE) efter analys av preliminära sedimentspridningsmodelleringar (Tab. 1). Medelst dykning insamlades 6 delprov vid varje punkt genom att en provtagningsram (25 X 25 cm, provtagningsyta 1/16 m 2 ) placerades inom väletablerade ålgräsängar. På effektsstationerna LE1 och LE3 insamlades dock 12 delprov på varje provdjup. Den totala täckningsgraden bedömdes i närområdet av dykaren. All biomassa ovan botten insamlades samt en del av rotmattan. Bladens medel-, min- och maxlängd samt skottäthet bestämdes ombord på provtagningsbåten. Vid bestämning av stärkelsehalt i rhizom (jordstammar) valdes representativa, friska bitar ut, ur vilka växtsaft pressades. Saften analyserades med refraktometer (% sockerhalt) direkt på provtagningsbåten. Ålgräsbladen sköljdes i havsvatten och placerades i uppmärkta plastpåsar. Påsarna förvarades kallt och transporterades till laboratorium för att där torkas vid 105 C i 24 timmar för bestämning av bladskottens torrviktsbiomassa. Medel- och medianvärden beräknades tillsammans med standardavvikelse och variationskoefficient för att bedöma om variationerna på enstaka stationer var inom de gränser som behövs. Datainmatning och de enkla matematiska beräkningarna utfördes i Excel. 4
RE6 RE5 LE3 RE4 LE1 Figur 1. Ålgrässtationer som besöktes under baslinjeundersökningarna år 2001, 2003, 2004 och 2005 och feedbackundersökningarna 2006-2007. 5
Tabell 1. Provtagna ålgrässtationer 2001-2007 i programmet för flora och fauna vid etablering av vindkraftpark Lillgrund. Positioner angivna i WGS-84. Effektstationer Stationsnamn Djup, m Latitud Longitud LE1 G Bredgrund 3,3 55 28 584 12 47 516 LE1 D Bredgrund 5,2 55 28 595 12 46 576 LE3 G Bunkeflo 3,0 55 33 105 12 52 908 LE3 D Bunkeflo 5,1 55 33 035 12 52 648 Referensstationer Stationsnamn Djup, m Latitud Longitud RE4 G Dynan 3,3 55 30 892 12 53 540 RE4 D Dynan 4,4 55 30 933 12 53 364 RE5 G Lomma 3,2 55 38 955 13 01 868 RE5 D Lomma 4,2 55 39 007 13 01 518 RE6 G Bjärred 2,5 55 42 923 12 59 531 RE6 D Bjärred 4,1 55 42 907 12 58 856 6
5. RESULTAT Antal skott per m 2, skottbiomassa per m 2, kolhydrater i rhizom, medelbladlängden samt täckningsgraden vid undersökningarna i juni år 2007 presenteras i figurerna 2-6 tillsammans med data från baslinjeundersökningen (BL) 2005 samt feedbackundersökningen (FB) 2006. Lokalerna delades upp i grunda (G; djup 2,7-3,5 m) och djupa (D; djup 4,2-5,6 m) stationer. skottäthet, antal/m2 1400 1300 1200 1100 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Skottäthet -grunda stationer (G) Skottätheten låg på en lägre eller mycket lägre nivå juni 2007 (Fig. 2) då man jämförde med BL 2005 och FB 2006. Undantaget var LE3 med den högsta tätheten för perioden.täthetsminskningen var som störst på referensstationerna. Skottäthet -djupa stationer (D) Tätheten var även på de djupa stationerna lägre eller mycket lägre juni 2007 jämfört med 2005-06. Täthetsminskningen var också som störst på referensstationerna. 2005 2006 2007 LE 1 G LE 3 G RE 4 G RE 5 G RE 6 G LE 1 D LE 3 D RE 4 D RE 5 D RE 6 D Figur 2. Skottätheten som medelvärden på de undersökta lokalerna vid maj-juni månads provtagningar 2005-2007. Biomassa -grunda stationer (G) Biomassan minskade på alla stationer juni 2007 (Fig. 3) jämfört med maj/juni 2005-06. Biomassaminskningen var större på referensstationerna. Biomassa -djupa stationer (D) Biomassan på de djupa stationerna minskade relativt 2005-06. Minskningen var på ungefär samma nivå på effekt- och referensstationerna (Fig. 3). 7
200 180 2005 2006 2007 160 skottbiomassa, g TV/m2 140 120 100 80 60 40 20 0 LE 1 G LE 3 G RE 4 G RE 5 G RE 6 G LE 1 D LE 3 D RE 4 D RE 5 D RE 6 D Figur 3. Skottbiomassa som medelvärden på de undersökta lokalerna vid maj-juni månads provtagningar 2005-2007. Kolhydrater i rhizom - grunda stationer (G) Alla stationer uppvisade relativt höga värden som låg i nivå med normala sensommarvärden (Fig. 4), och värdena var därmed klart högre än maj/ juni 2005-06. Ökningarna var ungefär lika stora på effekt- respektive referensstationer. Kolhydrater i rhizom - djupa stationer (D) Kolhydrathalten var på djupa stationer på sammanivå som 2005-06 med undantag för RE6 där halten var klart högre än 2005-06 (Fig. 4). 10 9 2005 2006 2007 8 sockerhalt rhizom, % 7 6 5 4 3 2 1 0 LE 1 G LE 3 G RE 4 G RE 5 G RE 6 G LE 1 D LE 3 D RE 4 D RE 5 D RE 6 D Figur 4. Kolhydrathalter i rhizom (% socker) som medelvärden på de undersökta lokalerna vid maj-juni månads provtagningar 2005-2007. 8
Bladlängd - grunda (G) och djupa stationer (D) Bladlängden var generellt större relativt 2005-06 (Fig. 5). En förklaring kan vara att ljusklimatet varit något sämre under våren 2007. 50 45 40 2005 2006 2007 medelskottlängd, cm 35 30 25 20 15 10 5 0 LE 1 G LE 3 G RE 4 G RE 5 G RE 6 G LE 1 D LE 3 D RE 4 D RE 5 D RE 6 D Figur 5. Skottens medelbladlängd i cm som medelvärden på de undersökta lokalerna vid maj-juni månads provtagningar 2005-2007. Täckningsgrad - grunda (G) och djupa stationer (D) Täckningsgraden var generellt lägre eller mycket lägre i juni 2007 relativt 2005-06 (Fig. 6) med undantag för LE3G. 100 90 2005 2006 2007 80 täckningsgrad, % 70 60 50 40 30 20 10 0 LE 1 G LE 3 G RE 4 G RE 5 G RE 6 G LE 1 D LE 3 D RE 4 D RE 5 D RE 6 D Fig. 6. Täckningsgraden (%) av ålgräs på båda djupen på de fem stationerna under maj-juni 2005-2007. 9
6. DISKUSSION År 2007 Resultaten från feedbackundersökningen av ålgräs juni år 2007 visade generellt på försämringar relativt baslinjeundersökning 5 i maj-juni 2005 och relativt feedbackundersökningen 1 i maj/juni 2006. För den viktigaste feedbackparametern, skottäthet, förekom bara minskningar relativt 2005, med undantag för LE3G och RE5G. Minskningarna var dock generellt större på referensstationerna än på effektstationerna. Om sedimentplymer från grävarbetena påverkat ljusklimatet väsentligt skulle denna parameter ha minskat mer på effektstationerna relativt referensstationerna. En annan viktig parameter, sockerhalt i rhizomet, återspeglar upplagringen av näring och påverkas även den snabbt av försämrat ljusklimat. Värdena visar dock på ökningar eller värden på samma nivåer som 2005. Parametern täckningsgrad visar också på generella minskningar, vilka var något större referensstationerna. Undantaget var LE3G med ökning i täckningsgrad relativt 2005. Slutligen visar parametern skottlängd på generella ökningar vilket kan tolkas som allmänna ljusklimatsämringar för samtliga stationer i området. Då de viktigaste parametrarna visade på förändringar som var mycket tydliga, har inga statistiska feedback-rutiner gjorts på materialet. Det står ändå helt klart att grävarbetena vid Lillgrund inte har påverkat ålgräset negativt. 10
7. REFERENSER Örestads Vindkraftpark AB. 2002. Lillgrund - Baslinjeundersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund. Toxicon rapport 095/01. Örestads Vindkraftpark AB. 2004. Lillgrund - Baslinjeundersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund Ålgräs - baslinje 3 - september 2003. Toxicon rapport 135/03. Örestads Vindkraftpark AB. 2005. Lillgrund - Baslinjeundersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund Ålgräs - baslinje 4 - augusti-september 2004. Toxicon rapport 108/04. Örestads Vindkraftpark AB. 2005. Lillgrund - Baslinjeundersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund Ålgräs - baslinje 5 - maj-juni 2005. Toxicon rapport 071-05. Örestads Vindkraftpark AB. 2006. Lillgrund - Feedbackundersökning till kontrollprogram för miljöövervakning vid byggandet av vindkraftsparken på Lillgrund Ålgräs - Feedback 1 - maj-juni 2006. Toxicon rapport 080-06. 1995. The Öresund Link - Supplementary assessment of the impacts on the marine environment of the Öresund Link. March 1995. 1996. Dynamics of eelgrass in Öresund and assessment of impact of shading on eelgrass growth at different depths and times of season. Rapport 96/108/1E av VKI/Toxicon. 1997. Annual compliance test of eelgrass variables in 1996. Rapport 97/320/1E av Feedback Monitoring Centre. 1997. Biomass and size distribution of common mussel, 1996, including Annual compliance test. Rapport 97/ 344/1E av Feedback Monitoring Centre. 1997. Myndighedernes kontrol- og overvågningsprogram for Öresundsföbindelsens kyst-til-kyst anläg. Bentisk vegetation - tilstandsrapport 1996. Rapport av SEMAC JV till 1997. Myndighedernes kontrol- og overvågningsprogram for Öresundsföbindelsens kyst-til-kyst anläg. Blåmuslinger - tilstandsrapport 2000. Rapport av SEMAC JV till 1998. The Öresund Link - Assessment of the impacts on the marine environment of the Öresund Link. Update, March 1998. 1998. Annual compliance test of eelgrass variables in 1997. Rapport 98/411/1E av Feedback Monitoring Centre. 1998. Biomass of common mussel - Annual compliance test 1997. Rapport 98/409/2E av Feedback Monitoring Centre. 1998. Myndighedernes kontrol- og overvågningsprogram for Öresundsföbindelsens kyst-til-kyst anläg. Bentisk vegetation - tilstandsrapport 1997. Rapport av SEMAC JV till 1998. Myndighedernes kontrol- og overvågningsprogram for Öresundsföbindelsens kyst-til-kyst anläg. Blåmuslinger - tilstandsrapport 1997. Rapport av SEMAC JV till 11
1999. Annual compliance test of eelgrass variables in 1998. Rapport 99/440/1E av Feedback Monitoring Centre. 1999. Biomass of common mussel - Annual compliance test 1998. Rapport 99/441/2E av Feedback Monitoring Centre. 1999. Myndighedernes kontrol- og overvågningsprogram for Öresundsföbindelsens kyst-til-kyst anläg. Bentisk vegetation - tilstandsrapport 1998. Rapport av SEMAC JV till 1999. Myndighedernes kontrol- og overvågningsprogram for Öresundsföbindelsens kyst-til-kyst anläg. Blåmuslinger - tilstandsrapport 1998. Rapport av SEMAC JV till 2000. Miljöpåverkan i samband med byggandet av Öresundsförbindelsen. Maj 2000. 2000. Annual compliance test of eelgrass variables in 1999. Rapport 00/482/2E av Feedback Monitoring Centre. 2000. Biomass of common mussel - Annual compliance test 1999. Rapport 00/478/1E av Feedback Monitoring Centre. 2001. Annual compliance test of eelgrass variables in 2000. Rapport 01/503/1E av Feedback Monitoring Centre. 2001. Biomass of common mussel - Annual compliance test 2000. Rapport 01/502/1E av Feedback Monitoring Centre. 2001. Myndighedernes kontrol- og overvågningsprogram for Öresundsföbindelsens kyst-til-kyst anläg. Bentisk vegetation - tilstandsrapport 2000. Rapport av SEMAC JV till 2001. Myndighedernes kontrol- og overvågningsprogram for Öresundsföbindelsens kyst-til-kyst anläg. Blå- 12