ÖP 2020. Översiktsplan för Tibro kommun, antagandehandling jan 2012

1 ÖP 2020 Antagandehandling Samhällsbyggnad - januari 2012

2

Förord 3 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanen är ett samlat beslutsunderlag, som bl a belyser allmänna intressen och kommunens miljösituation. Den är också ett handlingsprogram, som visar hur kommunen ser på mark- och vattenanvändningen och bebyggelseutvecklingen i kommunens olika delar samt visar vad medborgarna kan förvänta sig i framtiden. Den första översiktsplanen för Tibro kommun antogs 1991. I början av 2000-talet påbörjades arbetet med en ny översiktsplan, vilket mynnade ut i en kommuntäckande plan, antagen 2003-09- 22 och en fördjupning för vardera Tibro och Fagersanna tätorter antagna 2003-10-27 respektive 2003-12-15. Byggnadsnämnden har 2009-04-14 beslutat att uppdatera den kommunomfattande översiktsplanen. Arbetet inleddes i maj 2009. Föreliggande handling är sålunda en uppdatering av gällande översiktsplan. I uppdateringen har kommunens visionsarbete inarbetats. En ny aktualitetsförklaring eller uppdatering bör ske under kommande mandatperiod 2014-2018. Efter samråds- och utställningsförfarande har synpunkter sammanställts och planen bearbetats. Då synpunkter inneburit att ett nytt område för vindkraft tillkommit har planen ställts ut en andra gång. Synpunkter under utställning 2 har sammanfattats i ett utställningsutlåtande, jan 2012. Planen har genomgått viss bearbetning efter utställning 2. Planen har utarbetats av en arbetsgrupp under ledning av en politiskt sammansatt styrgrupp. Grupperna har varit sammansatta enligt redovisningen på nästa sida. Samhällsbyggnad har samordnat det praktiska arbetet. För Styrgruppen Claes Jägevall Kommunalråd Svante Andrén Ch Samhällsbyggnad

4 Medverkande Materialet i föreliggande översiktsplan - ÖP 2011 - är en uppdatering, bearbetning och komplettering av ÖP 2003. Arbetet har utförts av en arbetsgrupp bestående av följande tjänstemän: Arbetsgrupp Svante Andrén Bo Jonsson Katarina Kjellberg Dan Carlsson Leif Nordblom Eva Thörn Pelle Ekholm Till gruppen har bl a följande tjänstemän adjungerats i enskilda frågor. Annika Larsson Max Olsson m fl Arbetet har letts av en styrgrupp bestående av följande politiker: Styrgrupp 2010 Kommunstyrelsens arbetsutskott: Claes Jägevall Fp Anne-Marie Wahlström S Ann-Britt Danielsson M Anna-Karin Johansson C Rolf Eriksson S samt: Orvar Andersson Kd Leif Mellberg V Byggnadsnämndens arbetsutskott: Per- Olof Qvick M Janeric Dahlin Fp Gunnel Johansson S Rapport: Bo Jonsson, Ann-Louise Hedberg, Katarina Kjellberg Samhällsbyggnad. Information och frågor: Bo Jonsson, tel 0504-181 49, e-post: bo.jonsson@tibro.se Svante Andrén, tel 0504-181 39, e-post: svante.andren@tibro.se Beställning: Ann-Louise Hedberg, tel 0504-181 55, e-post: ann-louise.hedberg@tibro.se

Läsanvisning 5 Kap 1 Visioner och övergripande förutsättningar. Här redovisas kommunens visionsdokument som har antagits av kommunfullmäktige. Visionen utgör en grund för planarbetet. I avsnittet redovisas också vissa grundläggande förutsättningar för kommunens utveckling. Kap 2 Analyser och omvärld Analyser och avvägningar Här redovisas kommunens ställningstaganden och avvägningar mellan allmänna intressen och andra markanvändningsintressen samt olika intressekonflikter. Mellankommunala frågor Här redovisas frågor som kan beröra andra kommuner såsom arbetsmarknads- och pendlingsregion Kartsammanställningar Områden med olika bestämmelser, rekommendationer och hänsynsaspekter från kap 3 har sammanställts på tre kartor i större skala. Kartorna finns i pärmens kartficka, sist i rapporten. Karta 1: Användning av mark och vatten Kartan redovisar nuvarande och framtida användning av mark och vatten. Karta 2: Bestämmelser Kartan redovisar inom vilka områden de lagreglerade bestämmelserna gäller. Karta 3: Hänsynsaspekter Kartan redovisar områden där särskild hänsyn bör tas vid planering och prövning av ärenden. Se innehållsförteckning på nästa uppslag! Kap 3 Planeringsunderlag och rekommendationer. Här redovisas de miljö- och riskfaktorer som finns i kommunen. Vidare har ett underlagsmaterial om kommunen sammanställts ämnesvis med förslag till mål, strategier och rekommendationer för genomförandet. Varje frågeställning eller ämne redovisas genom både text- och kartbeskrivningar. Kap 4 Konsekvensbeskrivningar Översiktsplaner ska konsekvensbeskrivas avseende miljö, hälsa och säkerhet. I kap 4 redovisas översiktligt förslagets miljökonsekvenser, sociala och ekonomiska konsekvenser. Kap 5 Fortsatt arbete Kapitlet behandlar principiellt hur översiktsplanen kommer att processas och hur den bör användas i det dagliga arbete i kommunen. Här finns även en sammanställning av viktiga åtgärder som följer av planen.

6 Innehåll 1 Planer, visioner och strategier 1.1 Styrdokument 8 1.2 VISION - Tibro 2017 10 1.3 Näringslivsstrategi 12 1.4 Boplatsstrategi 13 2 Analyser och omvärld 2.1 Förslag och konflikter 14 2.1.1 Befolkningsutveckling 14 2.1.2 Bostäder-permanent och fritidsboende 14 2.1.3 Näringsliv-verksamheter o areella näringar 15 2.1.4 Service-kommersiell och offentlig service 15 2.1.5 Friluftsliv, fritid och turism 16 2.1.6 Kommunikationer 16 2.1.7 Vindkraft 18 2.1.8 Vattentäkter 18 2.1.9 Grustäkter 18 2.1.10 Miljö- och riskfaktorer 19 2.1.11 Riksintressen 19 2.2 Mellankommunala frågor 20 2.2.1 Arbetsmarknadsregion 20 2.2.2 Infrastruktur-vägar och IT 21 2.2.3 Turism 22 2.2.4 Järnväg 22 2.2.5 Bullerstörda områden 22 2.2.6 Vatten och luft 22 2.2.7 Övrig kommunövergripande samverkan 22 3 Nuläge - mål - strategier - rekommendationer 3.1.1 Syfte och planprocess 24 3.1.2 Mark- och vattenberedskap 27 3.1.3 Nuvarande planstruktur 28 3.1.4 Detaljplaner - tätbebyggelse 30 3.2.1 Tibro kommun - översikt 32 3.3.1 Hållbar utveckling 34 3.4.1 Riksintressen 38 3.5.1 Förordnanden 42 3.6.1 Befolkning - regionalt 48 3.6.2 Befolkning - lokalt 50 3.6.3 Bostäder 52 3.7.1 Näringsliv - sysselsättning 54 3.7.2 Näringsliv - arbetspendling 58 3.7.3 Näringsliv - areella näringar 60 3.8.1 LIS-områden 62 3.9.1 Service 70 3.10.1 Fritid - Turism - omvärld 72 3.10.2 Fritid - Turism - lokalt 74 3.11.1 Infrastruktur 78 3.11.2 Vägar 80 3.11.3 Trafik 82 3.11.4 Kollektivtrafik 86 3.11.5 Kollektivtrafik - buss 88 3.11.6 Kollektivtrafik - tåg 90 3.11.7 IT, tele, radio, TV 92 3.12.1 El och förnybar energi 94 3.13.1 Grund- och ytvatten 98 3.13.2 Dricksvatten 104 3.13.3 Dagvatten 108 3.13.4 Spillvatten 110 3.13.5 Avfall 112 3.14.1 Jordarter och infiltration 114 3.14.2 Grus och krossberg 116 3.15.2 Klimat 118 3.16.1 Naturvård 120 3.16.2 Ängs- och hagmarker 122 3.16.3 Våtmarker 124 3.16.4 Lövskogar 126 3.16.5 Kulturhistorisk bebyggelse 128 3.16.6 Kulturhistoriska vägar 132 3.16.7 Övriga skyddsområden 134 3.16.8 Tidan 138 3.17.1 Risker - skred översvämning 142 3.17.2 Risker - radon 144 3.17.3 Risker - djurhållning 146 3.17.4 Risker - andra störningar 148 3.13.1 Sårbarhet - befolkningsskydd 152 3.13.2 Räddningstjänst 154

Innehåll 7 4 Konsekvensbeskrivning 4.1 Konsekvensbeskrivning 156 4.2 Konsekvenser för natur, kultur och landskapsbild 156 4.3 Miljökvalitetsmål 158 4.4 Konsekvenser för hälsa och säkerhet samt risker 162 4.5 Sociala konsekvenser 164 4.6 Ekonomisk konsekvensbeskrivning 166 5 Fortsatt arbete 5.1 Planprocessen 168 5.2 Genomförande 168 Kartsammanställningar Kartorna finns i en kartficka, sist i rapporten. Karta 1: Användning av mark och vatten Karta 2: Bestämmelser Karta 3: Hänsynsaspekter

8 1 Planer, visioner och strategier 1.1 Styrdokument Vid sidan av den kommunomfattande översiktsplanen och fördjupningar för områden eller teman består kommunens styrsystem av ett antal dokument med olika syften, för olika tidsperioder och för olika områden av den kommunala verksamheten. De övergripande dokumenten för samhällsutvecklingen är Vision Tibro 2017, som även ligger till grund för översiktsplaneringen. Vid sidan av översiktsplanerna finns strategier som fokuserar på två viktiga ämnesområden - boendet och näringslivet. Vision, översiktsplan och strategier antas ha en tids horisont på mer än 10 år när de upprättas. De ska vara vägledande för olika aktörer som t ex kommunen, näringslivets och föreningslivets företrädare samt enskilda som vill bidra till Tibros utveckling. I de politiska programmen redovisas den kommunala organisationens roll med att uppnå visionen och de politiska programmen utgör underlag för kommunens övergripande verksamhetsplanering. I kommunfullmäktiges verksamhetsplan redovisas mål och inriktning för de kommande ett till tre åren, vilka därefter bryts ner på nämndnivå. Processen innebär att Tibro kommun har ett styrsystem som kopplar samman åtgärder på både lång och kort sikt. Översiktsplanen är ett politiskt styrinstrument för främst den fysiska planeringen i kommunen. Den behandlar åtgärder på både kort och lång sikt och skall omsätta den övergripande visionen i den fysiska miljön. Översiksplaneringens samband med övriga styrdokument framgår schematiskt av figuren nedan. Vision 2017 Översiktsplan 2020 Boendestrategi och Näringslivsstrategi Fördjupning för Tibro Fördjupning för Fagersanna Tematisk fördjupning för vindkraft och annan energianvändning Tematisk fördjupning av kommunikationer vid Fagersanna Näringslivspolitiskt program Kulturpolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Miljöpolitiskt program Verksamhetsplanering (förnyas vart 1-3 år)

1 Planer, visioner och strategier 9 Vision och Strategier i kortversioner.

10 1 Planer, visioner och strategier 1.2 VISION - Tibro 2017 - med bred förankring Under 2005 arbetade Tibro kommun intensivt tillsammans med näringsliv, föreningsliv och medborgare för att formulera en vision för framtidens Tibro. Arbetet startade med en analys av vad vi borde göra för att klara omvärldens krav i framtiden, därefter belystes våra tillgångar, dvs de styrkor och kompetenser som vi har idag i Tibro. Utifrån kunskapen om omvärlden och våra tillgångar formulerade vi tillsammans en bild av framtidens Tibro, Tibro Vision 2017. Omvärld Omvärlden är den värld som Tibro påverkas av men inte kan påverka. Kunskap om de omvärldsförändringar som påverkar Tibro mot år 2017 är en viktig plattform för resonemang kring framtiden. Femton trender identifiera des och grupperades i fyra trendområden. Med denna kunskap som plattform startade arbetet med att identifiera Tibros tillgångar. Tunga drivkrafter i omvärlden fortsatt globalisering snabbare teknikutveckling ökad elektronisk kommunikation Näringslivets villkor förändras dyrare tjänster, billigare varor produktion av varor och tjänster flyttas utomlands av kostnadsskäl upplevelser viktigare i produkter och tjänster hårdare miljöstyrning Förändrade sociala mönster ökad rörlighet boendet blir viktigare åldrande befolkning ökat fokus på hälsofrågor ökad segregation i samhället Maktstrukturerna ruckas besluten fattas allt längre bort medias betydelse ökar minskat engagemang i traditionell politik

1 Planer, visioner och strategier 11 Tillgångar De tillgångar som är unika och fördelsskapande för Tibros långsiktiga utveckling är följande. Möbelklustret. Boende för ett aktivt liv i världen. Välskött kommun. Med dessa fördelsskapande tillgångar som grund har Tibro Vision 2017 formulerats. Kommunfullmäktige ställde sig bakom visionen 2006-06-19. Samtidigt inleddes arbetet med att skapa två strategier, en för världen och en för oss själva. Detta arbete ledde i sin tur fram till en näringlivsstrategi och en boplatsstrategi. För oss själva Boplats som lockar och inspirerar. Barnen trivs och utvecklas. Det gör också deras föräldrar. Vi är stolta och berättar gärna om vårt vackra Tibro. Mötesplats för allas intressen Ung eller gammal. Saker händer, pulsen finns. Föreningar och stadsliv lockar, liksom lugn och ro i parken. Trygghet för ett aktivt liv i världen. Världsmedborgaren hittar alltid hem till Tibro. Vardagslivet är enkelt och kryddat med omtanke och generositet. För världen Inredning för varje kunds behov och drömmar. Tibro tar möbeltraditionen till nya höjder. Vi skapar rum med funktion och känsla. Nyskapande både i och utanför hemmet. Kunskap och design i fokus En soffa är inte bara en soffa. Tingen omkring oss berättar vem vi vill vara. Varumärken med rätt laddning ökar värdet på marknaden. Logistik som fungerar hela vägen Logistik är inte bara transport. Allt ska fungera snabbt, billigt och tryggt. Tibro kan logistik för den globala handeln.

12 1 Planer, visioner och strategier 1.3 Näringlivsstrategi Näringslivsstrategin pekar ut den önskvärda utvecklingen av inredningsklustret. Inredningsklustret behövde stärkas för att bli framgångsrikt i den förändrade omvärld som vi identifierat. En samlad satsning på inredningsklustret bedöms få positiva effekter på övrigt näringsliv i Tibro. Under 2009 har en handlingplan för handel, service och besöksnäringen tagits fram. Inredningsklustret Innovativ mötesplats för världens inredare. Tibros inredningskluster ska tillfredställa kundens behov och hjälpa kunden att förverkliga sina drömmar. För att förverkliga vår strategi arbetar vi i tre perspektiv. Upplevelse och gestaltning upplevelser som berör sinnena och gör handelsplatsen levande. Gestalta är för oss att tolka och översätta människors drömmar och behov i inredning. Här har vi 2017 skapat en gemensam mötesplats för världens inredare. Vi kallar mötesplatsen INREDIA. Kunskap och innovation I vår egen inredningsakademi ska kunskap och forskning samlas, vilken företagen omvandlar till innovationer och affärer. Vi delar ut ett inredningsbranschens polarpris IAA. Här har vi 2017 byggt upp vår egen globala inredningsakademi. Tradition och samarbete Vi bygger vidare på vår tradition när vi i nuet formar inredning för framtiden. Vi visar stort vårt historiska arv och berättar gärna vår historia. Här har vi 2017 ett fördjupat gränsöverskridande samarbete med rötter i traditionen och sikte mot framtiden. Vi har byggt ett framtidens museum som är länken mellan dåtid och nutid.

1 Planer, visioner och strategier 13 1.4 Boplatsstrategi Det goda livet i Tibro År 2017 bor och arbetar människor från hela världen i Tibro. Det sjuder av liv och rörelse i vår vackra stad. Vardagslivet är enkelt och människorna trivs. Här finns alltid något att göra. Mötesplats för olika intressen Här finns goda förutsättningar att utveckla idrott och rörelseglädje för både elit och bredd. Här finns många trevliga platser för samvaro med god mat och dryck. INREDIA är en mötesplats för tibroborna, näringslivet och våra gäster. Trygghet för ett aktivt liv i världen I Tibro finns alltid plats för världsmedborgaren. Mångfald och olikhet uppmuntras. Vi är stolta och utvecklar den lilla stadens fördelar med närhet, trygghet och enkelhet. Boplats som lockar och inspirerar I hjärtat av Tibro finns vår vackra stadsmiljö. I kommunen finns natursköna platser för boende och friluftsliv. Barn och vuxna trivs och utvecklas. Utvecklingen av boplatsen präglas av långsiktighet och hållbarhet. Allt utvecklingsarbete i Tibro tar sin utgångspunkt i vår Vision och våra Strategier. För att få kraft i arbetet krävs att det offentliga, näringslivet, föreningslivet och varje medborgare arbetar för att stödja Visionen på sitt eget sätt. Det är därför vi har arbetat i en bred process med många aktörer involverade. Vi börjar nu närma oss ett genomförande av INREDIA, en plats och en symbol för ett framgångsrikt och målmedvetet utvecklingsarbete i samverkan.

14 2 Analyser och omvärld 2.1 Förslag och konflikter Här beskrivs rekommenderad mark- och vattenanvändning samt kommunens ställningstaganden till denna. Dessutom redovisas om mark- och vattenanvändningen bedöms komma i konflikt med andra allmänna intressen och rekommendationer samt hur kommunen ställer sig till de eventuella konflikterna. 2.1.1 Befolkningsutveckling Just nu är trenden att befolkningen flyttar från landsortskommunerna till storstadsregionerna - Stockholm, Göteborg och Malmö. Folkmängden minskar i de flesta kommuner i Skaraborgsregionen. Kommunens befolkningsunderlag bedöms bli oförändrat eller öka något under den närmaste 10-årsperioden. Kommunen planerar därför huvudsakligen för att ha handlingsfrihet när tillfälle för expansion erbjuds. 2.1.2 Bostäder för permanentoch fritidsboende Boendet bör koncentreras till de större tätorterna Tibro och Fagersanna, vilket har behandlats i gällande fördjupningar av översiktsplanen. I både Tibro och Fagersanna finns goda möjligheter till förtätning av bebyggelsen. I Tibro kan nämnas centrumnära lägen och Häggetorpsområdet. I Fagersanna kan förutom den pågående förtätningen i Bråbackaområdet även nämnas Ransbergs Prästbol nordost om skolan. Enskilt byggande på landsbygden bör även fortsättningsvis kunna medges. Intresset för ny bosättning är störst vid befintliga byar eller byvägar. Kommunen kan även tänka sig nya bybildningar i anslutning till befintliga kommunikationsstråk och befintlig infrastruktur i övrigt. Varje ny bybildning måste prövas utifrån lämplighet och tekniska förutsättningar. Se även s k LIS-områden, kap 3.8.1. Inom områdena sydväst om Örlen kommer kommunen att ställa krav på att avlopp och i vissa fall även vattnet ansluts till kommunens nät. Det kan finnas naturvårdsintressen inom områdena som ska beaktas vid lokalisering av bostäder. Exploatering förutsätter markägarnas medverkan. Konflikter med exploateringsintressen Vad gäller konflikter med de areella näringarna se ovan Näringsliv - Verksamheter och areella näringar. Ny bostadsbebyggelse bör inte tilllåtas inom utpekade exploateringsområden för grustäkter och inte nära vindkraft. Konflikter med bevarandeintressen Riksintresseområdena avses inte bebyggas annat än för enstaka bostäder eller byggnader. Ett undantag gäller en eventuell utbyggnad av Fagersanna tätort. Kommunen ska i tidigt skede samråda med länsstyrelsen om byggnation föreslås inom riksintresseområdena. Strandskyddsområden bör inte utan särskilda skäl bebyggas, inte heller andra lagskyddade områden. Ny bostadsbebyggelse ska inte tillåtas inom skyddsområde för vattentäkt i Rankås. Områden med intresse för natur- och kulturmiljön i del 3 avsnitt 16 kan komma i konflikt med exploatering av bostäder. Natur- och kulturmiljön ska beaktas i samband med lokaliseringsprövningen. Inriktningen är att kultur- och naturmiljöfrågorna i görligaste mån ska beaktas. Detta gäller särskilt de höga naturvärdena runt Örlen, (odlingslandskapet) och värdefulla ängsoch hagmarker samt nyckelbiotopsområde vid Fiskestigen och värdefulla byggnader bl a vid Rävbacken. Konflikter med miljö- och riskfaktorer Miljö- och riskfaktorer som skredrisk, radon, bullerstörningar, förorenade områden samt gårdar med djurhållning ska beaktas vid lokaliseringen av ny bebyggelse. Vid prövning ska visas att risken inte föreligger eller kan motverkas.

2 Analyser och omvärld 15 2.1.3 Näringsliv verksamheter och areella näringar Näringslivet i regionen domineras av hantering av varor, antingen direkt genom tillverkning eller indirekt genom exempelvis tjänster, transporter och försäljning. Dominerande branscher i regionen är livsmedelsproduktion, bilindustri, textilindustri och i Tibro möbelindustri och logistik. De flesta verksamheter kan lokaliserade till Tibro tätort eftersom man där kan vinna många företagsmässiga fördelar samtidigt som lokaliseringen är samhällsekonomiskt fördelaktig. Där kan man också på bästa sätt verka för en god miljö. Detta behandlas i den fördjupade översiktsplanen för Tibro tätort. Jord- och skogsbrukets intressen ska prioriteras inom aktiva jord- respektive skogsbruksområden. Verksamheter knutna till de areella näringarna ska kunna lokaliseras till den traditionella jord- och skogsbruksnäringen eller till naturresurserna. Konflikter med exploateringsintressen Ny bebyggelse som inte har anknytning till näringen bör inte lokaliseras så att inskränkningar i jord- och skogsbruksdriften kan uppstå. Om markområden utanför tätorterna, Tibro och Fagersanna, ska upplåtas för bebyggelse förutsätts markägarnas aktiva medverkan. En alltför generös inställning till byggande på landsbygden kan även vara till nackdel för pågåen de areella näringar. Friluftslivets intressen ska prioriteras inom Rankåsområdet, delar av Örlenområdet och delar av Tidanområdet. De areella näringarnas intressen och friluftslivets intressen kan komma i konflikt med varandra. Inom de mest frekventerade områdena kan kommunen därför komma att förvärva mark främst genom markbyte. Ett antal områden har avsatts för vindkraftverk inom Tibro kommun. F n anser försvaret att all vindkraft inom kommunen står i konflikt med försvarsintresset. Dock har försvaret i skrift uttryck att varje ärende kommer att prövas individuellt. Då översiktsplanen sträcker sig över minst en tioårsperiod kan förhållandena vid försvarets anläggningar förändras under planperioden på ett sätt som innebär att vindkraftverk kan bli möjliga inom Tibro kommun i likhet med de som nyligen byggts inom stoppområdet i Karlsborgs kommun. Den planerade utbyggnaden av regionledningen (kraftledning) i den västra delen av Tibro kommun kommer att förläggas i anslutning till befintlig ledning. Kommunen har pekat ut ett relativt stort område som lämpligt för grustäkt vid Hästekulla. Grus täkter pågår redan i området. Ytterligare exploateringsverksamhet förutsätter givetvis markägarnas medgivande. Se även kap 3.14.2. Konflikter med bevarandeintressen Riksintresseområden bedöms inte vara särskilt berörda. Områden med intresse för natur- och kulturmiljön i del 3 avsnitt 16 kan komma i konflikt med en rationell jord- och skogsbruksdrift. Hur dessa aspekter ska beaktas inom jord- och skogsbruket är lagreglerat. Erfordras särskild hänsyn utöver lagstiftningen bör ersättning kunna utgå i form av bidrag eller dyl. Konflikter med miljö- och riskfaktorer Inga konflikter bedöms föreligga mellan näringslivet och inventerade riskområden. 2.1.4 Service - kommersiell och offentlig service Högre utbildning finns inom en 20 milsradie på flera orter i regionen som t ex Göteborg, Skövde, Trollhättan, Uddevalla, Borås, Jönköping, Linköping, Örebro och Karlstad. Närmsta högskola är belägen i Skövde. Högskolan i Skövde har kärnkompetens inom natur-

16 2 Analyser och omvärld vetenskap, teknik och humanvetenskap. Skövde högskola har dessutom en tydlig informationsteknisk profil. Utbyggnad av handel och service förväntas ske i Tibro och Fagersanna. Större handelsetableringar ska endast tillåtas i tätorterna. Detta behandlas i de fördjupade översiktsplanerna för Tibro och Fagersanna. 2.1.5 Friluftsliv, fritid och turism Turismen är en av de snabbast växande branscherna internationellt. I Skaraborg finns många attraktiva turistområden. Kommunen avser att satsa på att bevara etablerade fritidsområden främst Rankåsområdet och del av Örlenområdet samt Tidan som kanotled. Konflikter med exploateringsintressen Friluftslivets intressen inom Rankåsområdet kan komma i konflikt med skogsnäringen. Etablering av eventuellt nya områden för friluftsliv och turism ska ske i samråd med markägarna. Konflikter med bevarandeintressen Friluftslivsområdena berör stora delar av riksintresseområdena Örlendalen Mölltorpsplatån, Rankåsområdet och Habolstorp Tolsbyområdet. Kommunen bedömer inte att riksintresset kommer att ta någon skada av friluftslivet. Om friluftslivets intressen skulle innebära nybyggnation av lovpliktiga anläggningar ska lovprövningen ske i samråd med länsstyrelsen. Strandskyddsområden och andra natur- och kulturområden skyddade enligt lag samt skyddsområden för vattentäkter ska skyddas och beaktas enligt gällande lag. Friluftslivet, vad gäller vistelse i naturen, berikas av en fridfull omgivning. Vissa verksamheter och även vissa fritidsaktiviteter som motorsport och skytte förorsakar istället buller. Det är därför angeläget att kommunen tar ställning till vilka områden som ska skyddas mot buller. Konflikter med miljö- och riskfaktorer Friluftslivet kan också komma i konflikt med riskområden runt skjutbanor. Vid nylokalisering av skjutbanor bör dessa förläggas inom områden där det övriga friluftslivets intressen är ringa. 2.1.6 Kommunikationer Tibro är beläget i nordöstra delen av Västra Götalands län, delen Skaraborg. Inom en radie om mindre än 40 mil (fågelvägen) kan man nå Nordens tre huvudstäder Stockholm, Oslo och Köpenhamn. Avståndet till Göteborg, länets största stad, är ca 17 mil. Avståndet till Skövde, Skaraborgs största stad, är ca två mil. Inom två timmar kan man med bil eller tåg nå Göteborg, halva Småland, Linköping, Örebro och Karlstad. Ett område med ca 2,5 miljoner invånare. Kommunen ska verka för att förbindelserna inom tvåtimmarszonen förbättras. Vägsträckan Hästekulla Skogaryd, på väg 201, är i dåligt skick och avses byggas om. Kommunen ska aktivt verka för en snar ombyggnad. Dessutom föreslås att Spethultsvägen få en ny sträckning i Fagersanna sam hälle. Denna väg behandlas i den tematiska fördjupningen av översiktsplanen för kommunikationer i Fagersanna. Tågkommunikationerna är relativt goda då man inom två mils avstånd har tillgång till snabbgående tåg på Västra Stambanan. Kommunfullmäktige har 2005-02-28 beslutat att inte verka för fortsatt tågtrafik på Karlsborgsbanan, vilket innebär att kommunen ställt sig bakom Trafikverkets förslag om nedläggning. Trafikverket beslutade 2008-12-17 om nedläggning av delen Tibro-Karlsborg och att upphöra med allt underhåll på delen Tibro-Skövde. Efter överklaganden vann beslutet laga kraft 2011. Västra Götalandsregionen har trots detta för avsikt att ånyo utreda banan. Kommunen har vidhållit beslutet från 2005 i både kommunstyrelsen och kommunfullmäktige genom beslut 2009-02-09 resp 2009-10-26.

Översiktsplan Tibro tätort 3.1 Övergripande förutsättningar Tibro i regionen 2 Analyser och omvärld 17 SUNDSVALL FALUN GÄVLE OSLO KARLSTAD ÖREBRO STOCKHOLM 40mil 20 mil TROLLHÄTTAN SKÖVDE NORRKÖPING LINKÖPING GÖTEBORG BORÅS JÖNKÖPING VÄXJÖ HELSINGBORG KÖPENHAMN MALMÖ Banvallen föreslås utnyttjas för en välbehövlig gång- och cykelväg till Fagersanna och Karlsborg. Detta är positivt både för trafiksäkerheten och för friluftslivet. Konflikter med exploateringsintressen Riksväg 49 går genom den yttre skyddszonen för kommunens vattentäkt i Fagersanna. Detta innebär att det finns en föroreningsrisk i samband med olyckor på vägen. Konflikter med bevarandeintressen Den planerade ombyggnationen av väg 201, delsträckan Hästekulla Skogaryd, följer i stort sett den befintliga vägen och innebär inget större intrång i pågående markanvändning. Konflikter med miljö- och riskfaktorer Inga exploateringsprojekt bedöms komma i konflikt med riskområden. Sept 2009

18 2 Analyser och omvärld 2.1.7 Vindkraft Kommunen har pekat ut områden som med undantag av nuvarande försvarintresse är möjliga för vindkraftsutbyggnad. Konflikter med exploateringsintressen Inom utpekat område för vindkraft finns en bergtäkt vid Lunnekullen. Exploateringsintressena bedöms kunna hanteras så att de inte kommer i konflikt med varandra. Konflikter med bevarandeintressen De områden som är lämpliga för vindkraft med hänsyn till befintlig bebyggelse utgörs ofta av skogsmark med produktionsskog eller i vissa lägen av åkermark. Skogsområdena är relativt tysta och orörda under de år när skogen växer till inför nästa avverkningsskede. Det betyder att de inte sällan har ett stort värde för allmän rekreation även om de inte innehåller särskilt utpekade bevarandeintressen. Lunnekullen och några av övriga områden uppfattas som sådana trots t ex bergtäkten med återkommande sprängningar. Inom Lunnekullen finns också ett antal områden med förhöjda naturvärden. Områden med utpekat höga naturvärden ska undantas från verk. Konflikter med försvarsintresset Vindkraftområdena inom Tibro kommun står enligt försvaret i konflikt med försvarets flygintressen i Karlsborg. Försvaret hävdar fn ett sk stoppområde som innefattar hela Tibro kommun. För närvarande prövas Lunnekullenområdet av regeringen inom ramen för en kommunal tillåtlighetsansökan. Konflikter med miljö- och riskfaktorer Vindkraftområdena i övrigt bedöms inte komma i konflikt med andra miljö- och riskområden. 2.1.8 Vattentäkter Tibro har blivit riksbekant för sitt fina dricksvatten. Vattentillgångarna i kommunen som helhet har beskrivits och analyserats i Vattenförsörjningsplan, SWECO 2011. Fyra stora vattenförekomster har prioriterats. Konflikter med exploateringsintressen Eftersom vattenverket och utvinning av grundvatten (täkten i Sergerstorp och Karlshaga) ligger i ett område med genomsläppliga jordlager är det av stor vikt att hänsyn tas till detta förhållande både i befintlig och tillkommande verksamhet. Se kap 3.13.2, Dricksvatten. Nya grustäkter ska inte medges inom vattentäktsområdena. Utvidgning av befintliga grustäkter får medges endast om vattentäkten inte påverkas negativt. Förutsättningarna för utnyttjandet av vattentäkten i Fagersanna bör utredas beroende på att den är belägen inom tätbebyggt område och nära riksväg 49 där risken för föroreningar är större. Konflikter med bevarandeintressen En utökning av uttaget av vatten kan komma att bli aktuell vid Segerstorps vattentäkt i Rankås. Detta kommer i så fall att prövas i en vattendom där man även kommer att ta hänsyn till riksintresset Rankås med dess våtmarker. Konflikter med miljö- och riskfaktorer Tre objekt där det finns risk för förorenad mark är belägna inom skyddsområde för vattentäkt i södra delen av Rankås vattentäktsområde (Nolsågen, Levins och Hultadammen). Områdena har låg riskklassning men bör utredas så att de antingen kan avfärdas eller åtgärdas. Förorenad mark vid Levins är troligen bortschaktad och därmed sanerad. 2.1.9 Grustäkter Kommunen har valt att peka ut ett område inom vilket både befintliga och nya grustäkter kan exploateras. Detta område är strategiskt beläget vid Hästekulla intill de största vägarna i kommunen.

2 Analyser och omvärld 19 Konflikter med exploateringsintressen Inom utpekat grustäktområde finns en endurobana. Exploateringsintressena bedöms kunna samverka inom området. Inom området bör ingen ny bebyggelse tillkomma på grund av even tuella bullerstörningar. Se även ovan del 2.1.2 avsnitt Bostäder Permanent- och fritidsboende. I planen föreslås en restriktiv tillståndsgivning för brytning av grus och sand i många områden. Begränsningar kan vara ett hinder för markägare som vill exploatera grusfyndigheter i stor skala. Förutom skogsbrukets intressen finns inga andra intressen inom området. Täktverksamheten förutsätter markägarens medgivande. Konflikter med bevarandeintressen Det finns inga särskilda bevarandeintressen inom området. Konflikter med miljö- och riskfaktorer Det bedöms inte finnas några särskilda risker inom utpekat område. 2.1.10 Miljö- och riskfaktorer Skredrisker har utretts. Utredningen visar att det inte finns några skredrisker av betydelse inom kommunen. Kommunen har en översiktlig utredning som visar riskområden för radon. Halterna av markradon är genomgående mycket låga inom kommunen. Risken för radon ska dock beaktas vid grundläggning av nya byggnader, främst bostäder. Konflikter med exploateringsintressen Bevarandet av riksintressena i Tibro kan komma i konflikt med åtgärder som husbyggnation, vindkraftsutbyggnad, fyllning, schaktning, dikning, vattenverksamhet, täktverksamhet, byggande av anläggningar och dylikt. Dessa exploateringsåtgärder har berörts ovan. I den mån kommunal tillståndsprövning för ovanstående åtgärder blir aktuell ska kommunen samråda med länsstyrelsen. Utbyggnad av Fagersanna samhälle kan komma i konflikt med riksintresset för den s k Mölltorpsplatån. Samråd ska i så fall ske med länsstyrelsen i ett tidigt skede. I övrigt bedöms att det inte föreligga några konflikter med exploateringsintressen inom riksintresseområdena. Uttag av vatten (vattentäkt) prövas i domstol och friluftsanläggningar ska prövas i samråd med länsstyrelsen. Om exploatering av åtgärder som kan skada försvarets intressen blir aktuell inom områden av intresse för försvaret kommer kommunen vid sin prövning av åtgärden att inhämta försvarets och länsstyrelsens yttrande. Konflikter med bevarandeintressen Bevarandeintresset strider inte emot riksintresset. Konflikter med miljö- och riskfaktorer Det bedöms inte finnas några särskilda risker inom riksintresseområdena som kan skada riksintresset. Se avsnittet ovan, 2.1.8, Vattentäkter. 2.1.11 Riksintressen Riksintressena ska skyddas mot påtaglig skada enligt miljöbalken kap 3 6.

20 2 Analyser och omvärld 2.2 Mellankommunala frågor Den planerade användningen av mark- och vattenområden i Tibro påverkar i begränsad omfattning våra grannkommuner. Kommunerna i Östra Skaraborg har dock flera strukturella frågor samt pågående och planerad mark- och vattenanvändning gemensamt. 2.2.1 Arbetsmarknadsregion Storleken på arbetsmarknads- och därmed pendlingsregionerna växer, vilket är bra för regionens utveckling. Arbetspendling sker huvudsakligen till och från våra grannkommuner Skövde, Hjo och Karlsborg. Den största pendlingen sker till och från Skövde, som har två stora arbetsplatser i Volvo och Kärnsjukhuset. Dessa är Pendling 2007.

2 Analyser och omvärld 21 även arbetsplatser för många tibrobor. En viktig fråga för Östra Skaraborg är kollektivtrafikförsörjningen. Samverkan mellan kommunerna pågår. Figurerna nedan visar pendlingen. 2.2.2 Infrastruktur - vägar och IT Infrastruktur med bl a vägutbyggnad är angelägna frågor inte bara för Tibro utan för hela Östra Skaraborg. Goda förutsättningar för transporter är mycket viktiga för näringslivet i området. E20 hör till de mest angelägna projekten. Bra järnvägsförbindelser från Skövde för både personer och gods är en annan en viktig fråga för Tibro. IT-infrastrukturen fungerar tillfredsställande men behöver förbättras i takt med den tekniska utvecklingen. Pendling med buss 2009.

22 2 Analyser och omvärld 2.2.3 Turism Sjön Örlen är en viktig resurs för turismen i kommunen. Här finns möjligheter att utveckla camping- och båt- och fiskeverksamheter. Cykelleden - Västgötaleden och vandringsleden - Rankåsleden går genom Tibro kommun. Rankås leden ansluter till Västra Vätterleden i Hjo och Karlsborgs kommuner. Kanotleden i Tidan ingår också i ett större sammanhang. Tibro har också en utvecklingspotential inom möbelbranschen som kan kopplas till shoppingturism. 2.2.4 Järnväg Trafikverket har 2008-12-17 beslutat lägga ner och avveckla Karlsborgsbanan mellan Tibro och Karlsborg. Beslutet har överklagats men besvären har avslagits av Regeringen. Båda kommunerna har visat intresse för att nyttja banvallen till en ny gång- och cykel väg. Tibro kommun har tillsatt en arbetsgrupp som har till uppgift att förbereda denna förändring. Trafikverket beslutade samtidigt att upphöra med allt underhåll på delen Tibro - Skövde. Beslutet innebär att den 3-åriga ångertiden gick ut den l januari 2011. För närvarande pågår en nedläggnings- och avvecklingsprocess som tar 1-2 år. Denna process är ännu inte avslutad. Skövde och Tibro kommuner har båda varit för nedläggning av delen Tibro - Skövde. Även denna del kan nyttjas för en ny gång- och cykelväg. 2.2.5 Bullerstörda områden Tibro kommun har i översiktsplanen pekat ut områden för vindkraftverk som i vissa fall ligger intill kommungränsen. Vid etablering av vindkraftverk ska samråd ske med berörd angränsande kommun. För vindkraftparken vid Lunnekullen har en gemensam planering inom Tibro och Karlsborgs kommuner påbörjats. Bullerzon från Kråk - Enebågens skjutfält sträcker sig in i östra delen av Tibro kommun vilket kan accepteras i den omfattning som hittills drabbat kommunen. En eventuell utökning av verksamheten vid dessa skjutfält får inte innebära att bullerstörningarna ökar inom Tibro kommun. Start och landning vid Karlsborgs flygplats medför buller i stora delar av Tibro kommun inte minst i Fagersanna. Med nuvarande omfattning på flygverksamheten kan dessa störningar accepteras. Utökad flygverksamhet måste ske så att bullerstörningarna inte ökar inom Tibro kommun. Vid uppförande av nya bullrande anläggningar eller när nya störande verksamheter planeras i närhet av gräns mot grannkommuner ska berörda kommuner höras. 2.2.6 Vatten och luft För att uppnå de av regering och riksdag antagna miljömålen måste en samverkan ske mellan kommunerna särskilt vad gäller frågor om vattenkvalitet inom de olika avrinningsområdena och luftkvalitet. 2.2.7 Övrig kommunövergripande samverkan Tibro kommun samverkar med andra kommuner och med olika samverkansorgan som t ex: West Sweden (EU-frågor). Västra Götalandsregionen. Västsvenska Turisrådet. Västarvet. Skaraborgs kommunalförbund (15 medlemskommuner) Skövde, Hjo, Tibro, Karlsborg, Töreboda, Gullspång och Mariestad vad gäller Räddningstjänsten (RÖS). Avfallshantering Östra Skaraborg för Skövde, Hjo, Karlsborg och Tibro vad gäller avfallsfrågor (AÖS). Miljönämnden Östra Skaraborg för Tibro, Skövde, Falköping och Hjo (MÖS). E20-gruppen som arbetar med vägstrukturfrågor.

3 Nuläge - Mål - Strategier - Rekommendationer 23 Bild

24 3.1.1 Syfte och planprocess Översiktsplanering Den fysiska planeringen har en stark tradition i vårt land. Kommunernas långtgående ansvar har gjort att lokala, nationella och på senare tid även internationella frågor i Sverige behandlas i beslutsprocesser på kommunal nivå. Kommunalt självstyre och beslut enligt närhetsprincipen har ett av sina tydligaste uttryck i översiktsplanen enligt plan- och bygglagen. EU:s miljöhandlingsprogram betonar den fysiska planeringens betydelse och vikten av lokala insatser. Möjligheterna att skapa en hållbar utveckling är beroende av att miljö, ekonomi och sociala frågor behandlas tillsammans. Först då kan människors engagemang tas tillvara och politiska program få förankring och trovärdighet även inför svåra beslut. Samtidigt ökar den enskilda kommunens beroende av omgivningen både ekonomiskt, miljömässigt och försörjningsmässigt. Regionala, nationella och internationella frågor får allt större betydelse för den enskilda kommunens beslutsfattande. Översiktsplanen är ett samlat beslutsunderlag, som bland annat belyser allmänna intressen och kommunens miljösituation. Den är också ett handlingsprogram, som visar hur kommunen ser på mark- och vattenanvändning, bebyggelseutveckling mm i kommunens olika delar och visar vad medborgarna kan förvänta sig i framtiden. Översiktsplanen är vägledande för efterföljande beslut. Den är inte rättsligt bindande, men är tyngre än andra beslutsunderlag genom sin föran kring i en planeringsprocess som garanterar samråd och insyn. Den förmedlar kommunens helhetssyn på samhällsutvecklingen och ska tilllämpas i beslut både i och utanför kommunen. Översiktsplanen är även en överenskommelse mellan stat och kommun om hur värden av nationellt intresse kan beaktas och tas tillvara. Den utgör en gemensam grund för myndighetsbeslut. Översiktsplanens nytta Den fysiska planeringen är sektorövergripande och kan bidra till att miljö, ekonomi- och resurshushållningsaspekter i enskilda beslut kan vävas samman utifrån lokala förutsättningar. Översiktsplanen kan rationalisera och förenkla beslutsfattandet genom att de enskilda besluten sätts in i sitt sammanhang och bidrar till att de blir genomtänkta även med en begränsad arbetsinsats medverka till att nå välfärdsmålen förbättra genomslaget för kommunens intentioner genom att påverka statliga investeringar och EU:s strukturfonder mobilisera människor i lokalt utvecklingsarbete genom att enskildas initiativ kan tas tillvara i planeringsprocessen Översiktsplanens uppgift är att medverka till en ändamålsenlig struktur av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar att främja goda miljöförhållanden och en långsiktig god hushållning med mark- och vattenområden, energi och råvaror att främja en från social synpunkt god livsmiljö. Översiktsplanen ska redovisa de allmänna intressena och särskilt ange hur riksintressena ska tillgodoses de miljö- och riskfaktorer, som kommunen anser bör beaktas vid beslut enligt plan- och bygglagen, miljöbalken och till balken anknutna lagar kommunens intentioner för mark- och vattenanvändning, hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras områden för utveckling av landsbygden om dessa ligger i strandnära lägen och kommunen har ambitionen att underlätta dispens från strandskyddet Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan som täcker hela kommunens yta. Tibros gällande översiktsplan antogs av kommunfullmäktige 2003-09-22.

3.1.1 Syfte och planprocess 25 Planprocess Före beslut om en översiktsplans aktualitet ska länsstyrelsen samlat redovisa sådana statliga intressen som kan vara av betydelse för kommunens beslut samt ge sin syn på hur dessa förhåller sig till planen. Det bör uppmärksammas att ställningstagandet endast ska avse översiktplanens aktualitet. Det innebär ingen ändring av planens rekommendationer. I detta fall har översiktsplanen uppdaterats och reviderats, vilket är betydligt mer omfattande än en aktualitetsförklaring. Planeringsprocessen regleras i plan- och bygglagen. Syftet är att planeringsarbetet ska ske med öppenhet och insyn samt att medborgarinflytandet ska vara starkt. Motiven för detta är att beslutsunderlaget blir bättre, att besluten får en behövlig förankring samt att det är en självklar rättighet att påverka den egna närmiljön. Förslaget till översiktsplan ska vara föremål för samråd med länsstyrelsen och de kommuner som berörs av förslaget. Övriga myndigheter och sammanslutningar samt enskilda som har ett väsentligt intresse av förslaget ska beredas tillfälle till samråd. Om planerarna, tillsammans med politikerna eller efter politisk förankring, tar med invånarna i en öppen och kreativ process av fakta insamling bäddar detta för att ingen part låser sig för en lösning innan alla motstående intressen finns på bordet. Mål Målen för översiktsplaneringen inom Tibro kom mun är att skapa medvetenhet om de processer i samhället, som har stor betydelse för samhällsutvecklingen och deras inbördes samband nå välfärdsmålen och en hållbar utveckling förbättra genomslaget för kommunens intentioner och ge vägledning åt detalj- och sektorsplanering skapa och upprätthålla beredskap för förändringar och skapa handlingsfrihet för beslut i framtiden Strategier För att nå dessa mål ska översiktsplanen ses över varje mandatperiod i en demokratisk och politisk förankringsprocess baseras på bevarad och utvecklad kunskap om samhällsutveckling, marknad och aktörer vara tydlig samt beskriva de miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenserna av förslaget samt följas upp i kommunens årliga budgetarbete Översiktsplanen ska efter samrådsskedet ställas ut under minst 2 månader och därefter antas av kommunfullmäktige. Se figur på nästa sida Kommunstyrelsen ansvarar för att översiktsplanen följs upp i budgetprocessen och att planen ses över varje mandatperiod.

26 3.1.1 Syfte och planprocessen Planeringsunderlag och förslag till uppdatering av översiktsplanen för Tibro kommun tas fram 2009-2010 Planen bearbetas inför utställningen m h t inkomna synpunkter. Planen antas av kommunfullmäktige under början av 2012. Samråd våren 2010. Samrådsredogörelse upprättas efter samrådet. Bearbetat förslag ställs ut våren och ånyo hösten 2011 Utställningsutlåtande upprättas efter båda utställningarna.

3.1.2 Mark- och vattenberedskap 27 Tillgänglighet till mark o vatten För att kunna realisera intentionerna i en översiktsplan och andra planer är det ofta viktigt att kommunen behärskar mark- och vattenområden. Förutom ren exploateringsmark kan nämnas tätortsnära skogar och utpekade rekreationsområden där det kan uppstå intressekonflikter mellan friluftsliv och skogsbruk. Attraktiva badstränder och mark för framtida vägar är andra exempel på lägen där markköp har gjorts och kan göras om tillfälle ges. Från nyttjande- och landskapsbildssynpunkt kan det vara en fördel om kommunen t ex äger och förvaltar friluftsområden som har stor betydelse för kommunivånarna. Kommunen har mot denna bakgrund köpt in mark inom friluftsområdet Rankås när tillfälle getts. Kommunstyrelsen ansvarar för markförvärv och kommunens fastigheter. Mål Kommunen bör äga mark som behövs för framtida expansion av tätorterna samt tätortsinvånarnas behov av friluftsområden och eventuella skyddszoner. Inom frilufts- och rekreationsområden kan det vara angeläget att kommunen också förvaltar skogsområdena. I övrigt ska kommunen inte driva jord- och skogsbruk. Strategi Kommunen kan köpa in erforderlig mark för tätorternas behov. Intentionerna i översiktsplanen utgör underlag för kommunens ställningstagande till markinköp. Kommunen kan även köpa in mark som ska användas för allmänt friluftsändamål och som bytesobjekt. Kommunen har i övrigt inga anspråk på att äga mark. Försäljning av kommunal mark bör inte ske om den inte är detaljplanelagd som kvartersmark. Inte heller bör kommunal mark inom 400 meter från tätbebyggt eller detaljplanelagt område säljas.

28 3.1.3 Nuvarande planstruktur Kommuntäckande översiktsplan Nu gällande översiktsplan för Tibro kommun antogs av kommunfullmäktige 2003-09-22. Fördjupade översiktsplaner Översiktsplanen kan fördjupas inom geografiskt avgränsade områden eller inom vissa teman. Geografiskt avgränsade fördjupningar Inom Tibro kommun finns två fördjupningar för tätorterna Tibro och Fagersanna. Båda dessa fördjupningar ska gälla parallellt med översiktsplanen tills de ändras. Tibro tätort, laga kraft 2003-11-22 Fagersanna, tätort laga kraft 2004-01-11 Tematiskt avgränsade fördjupningar Inom Tibro kommun finns två tematiska fördjupningar en för kommunikationer utmed väg 49 kopplat till Fagersanna samt en angående Vindkraft och annan energiförsörjning för hela kommunen. Båda dessa fördjupningar ska gälla parallellt med översiktsplan inom resp ämnesområde. Temastisk fördjupning av översiktsplanen för Fagersanna - kommunikationer, antagen i april 2009. Vindkraft och annan energiförsörjning. Planen antas sannolikt i jan-febr 2012. Områdesbestämmelser För begränsade områden som inte omfattas av detaljplan kan områdesbestämmelser antas för att säkerställa att syftet med översiktsplanen uppnås eller att ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken tillgodoses. Områdesbestämmelser har upprättats för Prästbergsområdet i Fagersanna. Bestämmelserna antogs 1987. För området har även en skötselplan upprättats och antagits. Detaljplan Nästa steg i planhierarkin är detaljplaner som reglerar markanvändningen och hur byggandet får ske i detalj. Tibro kommun har ca 160 detaljplaner i Tibro tätort, ca 35 planer för Fagersanna och enstaka planer för vissa delar av landsbygden. Mål Översiktsplanen ska hållas aktuell och vara handlingsinriktad. Strategier Den kommunomfattande översiktsplanen ska minst aktualitetsförklaras en gång per mandatperiod. De fördjupade översiktsplanerna ska uppdateras när detta bedöms påkallat. Planens mål och strategiavsnitt ska följas upp i budgeten. Rekommendationer Fördjupningarna för Tibro och Fagersanna tätorter ska gälla parallellt med denna plan tills de ändras. Vid uppdatering av fördjupningen för Fagersanna ska fördjupningsområdet utökas till att även omfatta Bråbacka enligt kartan till höger. Den tematiska fördjupningen för Fagersanna gällande kommunikationer föreslås komplettera avsnittet kommunikationer i den antagna planen för Fagersanna. Den tematiska fördjupningen för vindkraft och annan energiförsörjning föreslås komplettera den uppdaterade översiktsplanen inom temat energi. Litteratur och källor Översiktsplanen för Tibro kommun, antagen av kommunfullmäktige 2003-09-22. Fördjupad översiktsplan för Tibro tätort, antagen av kommunfullmäktige 2003-10-27. Fördjupad översiktsplan för Fagersanna tätort, antagen av kommunfullmäktige 2003-12-15. Detaljplaneregister mm.

3.1.3 Nuvarande planstruktur Översiktsplan Tibro kommun 4.1 Gällande fysiska planer Översiktliga planer 29 B A A B Fördjupad översiktsplan för Tibro tätort Fördjupad översiktsplan för Fagersanna tätort Tematisk fördjupning kommunikationer för Fagersanna tätort Förslag till utökning av fördjupad översiktsplan för Fagersanna Skala 1:140 000 Översiktsplan för Tibro kommun, antagandehandling jan Sept 2012 2009

30 3.1.4 Detaljplaner - tätbebyggelse Ansvar I Sverige har kommunerna planmonopol vilket bl a innebär att kommunen kan och ska upprätta detaljplaner när så behövs. Kommunen har även fattat beslut om vilka områden som ska ses som samlad bebyggelse och därmed omfattas av särskilda regler för bygglov. Begreppet detaljplan Följande bestämmelser angående upprättande av detaljplan anges i plan- och bygglagen (PBL). Prövning av markens lämplighet för bebyggelse och reglering av bebyggelsemiljöns utformning ska enl PBL 4 kap 2 ske genom detaljplan för: Ny sammanhållen bebyggelse om reglering behöver ske i ett sammanhang. Bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang. Ny enstaka byggnad eller byggnadsverk vars användning får betydande inverkan på omgivningen eller som ska förläggas inom ett område där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse, om tillkomsten av byggnaden inte kan prövas i samband med prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Inom detaljplanelagda områden finns preciserade och juridiskt fastlagda regler för hur marken får användas och bebyggas. Då en detaljplan upprättas och antas, ställs mycket höga krav på rättssäkerhet och demokratiskt inflytande. Hur processen ska gå till är ingående beskrivet i PBL. Gällande fysiska planer Benämningen detaljplan används sedan 1987 även för stadsplaner och byggnadsplaner. Gällande detaljplaner finns i Tibro kommun för tre områden utanför Tibro och Fagersanna tätorter. Dessa är Söroset, Kylvanäs och Bråbacka, se kartan. Detaljplanearbete pågår även för vindkraft på Lunnekullen. Sammanhållen bebyggelse Sammanhållen bebyggelse har betydelse vid tolkning av reglerna för bygglovplikt enligt planoch bygglagen. Sammanhållen bebyggelse är en grupp av bostadshus, butiker, industribyggnader mm (ej uthus) på tomter som gränsar mot varandra eller gemensam väg. Inom sammanhållen bebyggelse är bygglovplikten nästan densamma som inom detaljplanelagt område. Utanför sammanhållen bebyggelse får ägare till en- och tvåbostadshus utan bygglov uppföra mindre tillbyggnader, komplementbyggnader, murar, plank mm. Kartan visar kommunens tolkning av vad som är sammanhållen bebyggelse utanför detaljplanelagt område. Mål Kommunen ska hålla god planberedskap för förutsägbara behov såsom bostäder, industri, handel m m. Strategier Detaljplaneinstrumentet ska tillämpas så att bygglov i form av mindre avvikelse undviks. Rekommendationer Tillkommande eller förändrad byggnation inom sammanhållen bebyggelse ska utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till landskapsbilden samt till kultur-, natur- och miljövärdena på platsen. (gäller generellt) För områden med sammanhållen bebyggelse ska detaljplanläggning övervägas, särskilt i samband med en utökning av områdena. Möjligheterna att skydda bebyggelsen och det omgivande kulturlandskapet i Höghult med t ex områdesbestämmelser ska övervägas. Litteratur och källor Byggnadsnämndens beslut om sammanhållen bebyggelse. Samhällsbyggnads planarkiv.