SOCIALFÖRVALTNINGEN Hot och våld INLEDNING I takt med ökande våld och hot inom socialtjänsten ställs allt högre krav på en bra beredskap om en incident inträffar. Det går att i möjligaste mån försöka förebygga att våld inträffar genom bra fysiska förutsättning på arbetsplatser och genom psykosociala åtgärder så att arbetstagaren känner en trygghet i relationen till arbetskamrater och klienter/vårdtagare. Problemet är dock att hur mycket man än förebygger att sådana här incidenter ska inträffa, så kan man inte helt undvika dem. Därför är det viktigt att man är väl förberedd för vad som ska göras om en våldsincident inträffar och att man vet vem som är ansvarig för att olika åtgärder vidtas. Klarar man detta på ett tillfredsställande sätt har man skapat förutsättningar för en god arbetsmiljö. u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\personal\per_hot_och_vald.doc 1. MÅLSÄTTNING MED POLICYDOKUMENT MOT HOT OCH VÅLD LÅNGSIKTIGA MÅL Skapa förutsättningar för en tryggare arbetsmiljö och därigenom minska sjukfrånvaro, rehabiliteringsinsatser, personalomsättning och arbetsskador. Varje arbetstagare ska ha kunskap om risker och förebyggande åtgärder beträffande hot och våld i arbetsmiljön samt inse och ta sitt ansvar för frågor som berör hans/hennes arbetsplats. Sida 1 av 6
KORTSIKTIGA MÅL Handlingsprogrammet ska revideras årligen. Handlingsprogrammet bör innehålla följande delar: - Risker i arbetsmiljön för den egna arbetsplatsen - Förebyggande åtgärder - Åtgärdsplan vid incidenter - Former för rapportering av - Tillbudsanmälan - Information till arbetsledare - Åtgärdsplan vid incident 2. RISKER I ARBETSMILJÖN Riskerna att utsättas för hot och våld i arbetet har senare år ökat för flertalet yrkeskategorier. Detta sammanhänger bl a med ökad kriminalitet och missbruk av droger i samhället. Det går också att urskilja några speciella situationer där riskerna är stora att utsättas för hot och våld för arbetstagare. A) ÅTRÅVÄRDA FÖREMÅL OCH VAROR Arbetstagaren handhar medicin, varor, pengar, m. m. Detta kan t.ex. vara personal anställd inom hemsjukvård, banker, affärer. B) MAKTFUNKTION Arbetstagaren uppfattas ha någon form av maktfunktion. Berör personal som t.ex. är anställd vid socialkontor, polis, kriminalvård. C) ARBETSPLATSEN Arbetstagaren befinner sig på en arbetsplats eller sådant sammanhang att det finns risk för konfrontation med provocerande eller aggressiva personer. Detta kan t.ex. gäller personer inom psykiatrisk vård, social serviceverksamhet. 2.1 RISKER INOM SOCIALTJÄNSTEN Inom socialtjänsten kan hot eller hot om våld förekomma i olika miljöer t.ex. - På socialkontoret - Inom hemtjänst/hemsjukvård - I fältarbete - På flyktingmottagningen - I särskilda boendeformer Det är oftast som symbol för myndigheten som man utsätts för hot och våld och oftast är det arbetstagaren i direkt kontakt med klienten/vårdtagaren som drabbas. Våld eller hot om våld kan dock också rikta sig mot andra grupper t.ex. receptionspersonal eller annan administrativ personal. Sida 2 av 6
Våldet eller hotet uppträder ofta som impulshandlingar och under stark effekt och kan rikta sig både direkt och indirekt. Personen kan t ex hota att göra sig själv illa eller hota arbetstagarens familj. Inom socialtjänsten finns några speciella risksituationer som är viktiga att nämna - Avslag på begäran om bistånd i olika former - Avvisande ev. personer som ej har förhandsbokad tid - Kontakt med drogpåverkade personer - Kontakt med psykiskt sjuka människor - Kulturkrockar i kontakt med flyktingar - Barnomhändertagande - Ensamarbetet på fältet inom alla verksamhetsområden 3. RISKFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER INOM SOCIALTJÄNSTEN AFS 93:2 KAP 3 ARBETET SKA ANORDNAS SÅ ATT RISK FÖR HOT ELLER HOT OM VÅLD SÅ LÅNGT SOM MÖJLIGT FÖREBYGGA Det går inte att fullt ut förebygga att personal i sitt arbete blir utsatta för hot och våld, men det är viktigt att man så långt det är möjligt förebygga genom tekniska och psykosociala åtgärder. Det kan vara svårt med balansgång mellan tekniska åtgärder och öppenhet mot klienter men det är ändå viktigt att vissa åtgärder vidtas för att öka tryggheten bland personalen. 3.1 EXEMPEL PÅ TEKNISKA ÅTGÄRDER INOM SOCIALTJÄNSTEN Handläggares rum eller samtalsrum bör ha tillgång till flyktväg Arbetsplatser bör ha separata personalingångar. Vid arbete i öppenvård bör tillgång till larm finnas Reception bör ha tåligt och låsbart skyddsglas samt flyktväg. 3.2 PSYKOSOCIALA ÅTGÄRDER Med psykosocial arbetsmiljö menas den totala arbetsmiljön. Arbetsförhållandena för den enskilde individen och de upplevelser han har i arbetet styr bilden av honom själv. Det är därför viktigt för att få en positiv psykisk effekt av arbetet att man kan arbeta under trygghet. Denna trygghet ska dock inte enbart gälla i tekniskt och fysiskt avseende utan strävan ska också vara att ur psykosocial synvinkel åstadkomma trygghet. Vad som är trygghet är naturligtvis en subjektiv upplevelse men några grundläggande faktorer som är viktiga kan framhållas. Tillräckliga personella resurser så att tid ges för att kunna planera arbetet och att tillräcklig tid finns för mötet med klient/vårdtagaren. Ensamarbete undviks, att slippa arbeta ensam i ärenden där det finns risk för konfrontation ökar trygghetskänslan. Information och kunskap om sådant som rör arbetstagaren, arbetsgruppen och den gemensamma arbetssituationen. Ett öppet och stödjande gruppklimat som ger möjlighet att bl. a. diskutera svåra situationer och rädsla. Sida 3 av 6
Information om den egna gruppens roll i den lokala verksamheten och dess mål. Introduktion till nyanställda om säkerhetsfrågor på arbetsplatsen. Fortbildning där de anställda ges möjlighet att hålla sina kunder aktuella för en tryggare arbetsroll. Lokala handlingsprogram utifrån arbetsplatsen där det bl.a. beskrivs vad som ska göras vid en våldsincident. Utbildning i konfliktbemötande. 4. REAKTIONER VID VÅLD ELLER HOT OM VÅLD Nä incident om våld eller hot om våld inträffar reagerar vi mycket olika. Hur stark reaktionen blir och hur lång reparationsfasen blir kan avgöras av några speciella förhållanden vid incidenten. - Hur väl man känner förövaren. - Om man tar på sig skulden för det inträffade. - Hur länge man var utsatt för hotet. - Hur mycket av vår integritet som blev skadad, både den professionella och den personliga. - Vilken inställning man har på arbetsplatsen till hot och våld. Hur varje individ reagerar vid en incident är alltså väldigt olika, men några vanliga stressreaktioner kan nämnas. Dessa reaktioner kan drabba såväl offer som arbetskamrater. - Ångest, oro och rastlöshet. - Emotionell labilitet. - Irritation. - Muskelspänningar. - Överreaktion på ljud. - Sömnproblem. - Återkommande tankar på det inträffade. - Rädsla för olycksstället. - Isolation. - Depression. 5. ÅTGÄRDSPLAN VID VÅLDSINCIDENT För att undvika eller mildra reaktioner som nämnts i tidigare kapitel är det viktigt att olika åtgärder vidtas efter en händelse i form av våld eller hot om våld. 5.1 ANSVAR Ansvar för att åtgärder vidtas enligt upprättade handlingsplaner på arbetsplatser åligger närmaste arbetsledare. Om arbetsledare själv är inblandad i en incident åvilar ansvaret avdelningschef. 5.2.1 OMEDELBARA ÅTGÄRDER - Om nödvändigt larma polis och ambulans. - Ge ev. nödvändig första hjälp. Sida 4 av 6
- Se till att någon följer med skadade till sjukhus. - Kontakta anhöriga till skadade - Samla alla inblandade på en lugn och avskild plats. Låt alla tala om vad som inträffat. - Låt alla få möjlighet att kontakta anhöriga. - Se till att ingen behöver gå ensam hem och försök ordna att någon möter upp hemma. - Reparera ev. materialskador. - Gör nödvändiga rapporter och anmälningar. - Bestäm när gruppen ska ses nästa dag och hur man beter sig om någon är sjukskriven. 5.2.2 ÅTGÄRDER NÄSTA DAG - Återsamla gruppen. Låt alla tala om eventuella reaktioner under natten. - Om någon saknas undersök varför. 5.2.3 ÅTGÄRDER EFTER CA EN VECKA - Personlig kontakt tas med alla som var inblandade för att utröna om behov av professionell samtalskontakt behövs. - Skadestånds- och tjänstgöringsfrågor bör diskuteras. 5.2.4 ÅTGÄRDER EFTER CA 1 ÅR - Gör bedömning utifrån sjukfrånvaro om ytterligare uppföljning behövs. 6. RUTINER VID RAPPORTERINGS/INFORMATION 6.2 INFORMATION För att alla arbetstagare ska få ökade kunskaper och insikt om risker i sin arbetsmiljö och för att åstadkomma ett öppnare diskussionsklimat om hot och våld i arbetet är det av stor vikt att information om incidenter som inträffat sprids inom organisationen. I första hand ska information om inträffade incidenter ske till närmaste arbetsledare som får ta ställning till i vilken utsträckning information om vad som inträffat ska spridas vidare inom verksamheterna. 6.2 POLISANMÄLAN När en incident om våld eller hot om våld inträffat ska alltid en diskussion med närmaste arbetsledare och avdelningschef ske huruvida en polisanmälan ska göras. En polisanmälan är ett sätt att markera för den individ som utfört en handling om våld eller hot om våld att ett sådant beteende inte accepteras. När en polisanmälan sker är det även viktigt att information om anmälan ges till förvaltningschef. Sida 5 av 6
6.3 TILLBUDSANMÄLAN Tillbudsanmälan görs om en incident har eller kunde ha inträffat. Syftet med tillbudsanmälan är dels att åtgärder ska kunna vidtas för att undvika återupprepning av incidenten och dels att uppmärksamma på vilka skaderisker som finns inom olika verksamheter. Ifyllandet av tillbudsanmälan görs av arbetsledare och arbetstagare gemensamt. Blanketter/formulär för tillbudsanmälan finns hos personalavdelningen. Nedanstående parter ska ha ett exemplar av skadeanmälan: - Personalavdelningen vid socialtjänsten. - Den anställde. - Arbetsledaren. - Berörd facklig organisation. 6.4 ARBETSSKADEANMÄLAN Arbetsskadeanmälan görs vid en arbetssjukdom eller arbetsskada. Sjukdomen eller skadan ska vara relaterade till den anställdes yrke. Arbetsskadeanmälan görs tillsammans av arbetstagare, arbetsledare och skyddsombud. Nedanstående parter ska ha ett exemplar av arbetsskadeanmälan: - Arbetsgivaren. - Arbetstagaren. - Arbetsplatsombud. - Försäkringskassa. 7. SAMTALSSTÖD VID INCIDENT OM VÅLD ELLER HOT OM VÅLD När en incident om våld eller hot om våld inträffar reagerar vi mycket olika, vilket finns nämnt kap 5. I vissa situationer kan behov av samtalsstöd för bearbetning av vad som hänt vara nödvändigt. Samtalsstöd kan riktas både enskilt och till grupper. Om behov av samtalsstöd finns har. möjligheter att ställa upp med resurser som stöd. Kontakt med. tas av arbetsledaren. Sida 6 av 6