1 INFORMATION OM KOMMUNALT VATTEN OCH AVLOPP
2 INLEDNING Vattenförsörjning och avloppsrening är en av de viktigaste förutsättningarna för ett fungerande samhälle. VA-verket ansvarar för att producera och distribuera dricksvatten samt avleda och rena avloppsvatten på ett miljöriktigt sätt. Detta ska ske kostnadseffektivt till nöjda kunder. Ett väl fungerande VA-system är starkt beroende av hur fastighetsägarna utför sina delar av systemet och hur systemet används. Det är därför mycket viktigt att de bestämmelser och regler som finns efterföljs. Den här broschyren har tagits fram för att klargöra vad som krävs av den som använder de kommunala VA-anläggningarna. Broschyren ger praktiska råd och information om vanligt förekommande vatten- och avloppsfrågor. Broschyren är ett komplement till ABVA Allmänna Bestämmelser för brukande av Kungälvs kommuns allmänna Vatten- och Avloppsanläggningar. ABVA reglerar formellt förhållandet mellan dig som fastighetsägare och Kungälvs kommun - VA-verket. På kommunens hemsida www.kungalv.se under rubriken Tekniska kontoret finns bland annat denna broschyr samt ABVA från 2006-01-01. Kungälvs kommun VA-verket
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VA-ANLÄGGNINGAR I KUNGÄLVS KOMMUN 2006 4 ANSVARSFÖRDELNING 5 VA-verkets ansvar och finansiering 5 Fastighetsägarens ansvar 6 FÖRBINDELSEPUNKTER 7 Förbindelsepunktens läge 7 Gemensamma förbindelsepunkter 8 DRICKSVATTEN 10 Vattenkvalitet 10 Dosering av tvätt- och diskmedel 10 Problem med dricksvatten 11 Vattenförbrukning 12 Vattenmätning 12 Avläsning av vattenmätaren 13 Många droppar små blir 14 Förebygga frostskador 15 Vattenläckor i fastigheten 15 AVLOPPSFRÅGOR 16 Spillvatten, dagvatten och dräneringsvatten 16 Regler för användning av avloppet 16 Fett i avloppsvatten 17 Översvämning i fastighet 18 Hur förebygger du översvämningsskador? 19 Vad gör du om det blir översvämning? 19 ANSLUTNINGS- OCH NYBYGGNADSFRÅGOR 20 Ledningar inom tomtmark 20 Uppdämningsnivåer 21 Allmänt vid ny anslutning eller om- och tillbyggnad 22 Placering och installation av vattenmätare 23 Återströmningsskydd på vatteninstallation 23 Lokalt omhändertagande av dagvatten LOD 24 Avstängning av vattenleverans eller avloppsledning 25 Mer råd och information 25 ORDLISTA 26 VIKTIGA TELEFONNUMMER 28
4 VA-ANLÄGGNINGAR I KUNGÄLVS KOMMUN 2006 I Kungälvs kommun finns år 2006 följande VA-anläggningar: cirka 50 mil ledningar. tre vattenverk: Dösebacka, Lysegården och Marstrand. fyra avloppsreningsverk: Diseröd, Kode, Kärna och Marstrand. åtta tryckstegringsstationer, sju vattentorn och ett 50-tal avloppspumpstationer. För att bibehålla hög driftsäkerhet underhålls och förbättras anläggningarna kontinuerligt. Vattenverken Dösebacka och Lysegården framställer dricksvatten genom konstgjord infiltration och därefter ph-justeras och luftas vattnet innan leverans till ledningsnätet. Vattenverket i Marstrand är ett ytvattenverk med kemisk fällning och UV-ljus som desinfektion. Kungälvs VA-verk producerar varje år cirka tre miljoner m 3 dricksvatten varav Ale kommun köper cirka 0,7 miljoner m 3 dricksvatten. Cirka 26 000 invånare i Kungälv har kommunalt vatten. Vårt avloppsvatten innehåller olika föreningar av fosfor, kväve och syreförbrukande ämnen. I reningsverket grovrensas vattnet från fasta partiklar, därefter reduceras näringsämnen som till exempel fosfor, kväve och syreförbrukande ämnen innan det släpps ut i ett vattdrag eller hav. Fasta partiklar från reningsverket går till förbränning och slammet används till jordförbättringsmedel. Avloppsvatten från centrala Kungälv och Ytterby transporteras via tunnelsystem till Ryaverket i Göteborg för rening.
5 ANSVARSFÖRDELNING VA-VERKETS ANSVAR OCH FINANSIERING VA-verket förvaltar och är ansvarigt för driften av kommunens allmänna VA-anläggningar, det vill säga VA-ledningar, verk och pumpstationer med mera. VA-verket ansvarar för produktion och distribution av dricksvatten samt avledning och rening av avloppsvatten inom verksamhetsområden för vatten respektive avloppsvatten. Verksamhetsområdets omfattning beslutas av kommunfullmäktige. VA-verket finansierar sina tjänster genom att ta ut avgifter, alltså inte via skattemedel. Innan fastigheten ansluts till den allmänna VA-anläggningen tas en anläggningsavgift ut. Därefter debiteras en årlig brukningsavgift uppdelad på fast och rörlig avgift. Den fasta avgiften baseras på vattenmätarens kapacitet, det vill säga storleken på vattenmätaren som reglerar vattenuttaget. Den fasta avgiften motsvarar den service att ha tillgång till vatten 24 timmar om dygnet, alla dagar hela året runt. Rörlig avgift för vatten och avlopp baseras på den mängd vatten som förbrukas i fastigheten. Förbrukningen fastställs genom mätning.
6 FASTIGHETSÄGARENS ANSVAR Fastighetsägaren ansvarar för VA-installationen innanför förbindelsepunkten. Förbindelsepunkten är den punkt där fastighetens ledningar ansluts till VA-verkets allmänna ledningsnät. Förbindelsepunkten utgör alltså gränsen mellan fastighetsägarens ansvarsområde och VA-verkets. Fastighetsägaren ansvarar för allt installationsarbete och underhåll på VA-installationen innanför förbindelsepunkten. Arbete ska utföras så att det uppfyller kraven enligt Boverkets regler även för arbete som inte kräver bygglov eller bygganmälan.fastighetsägaren ansvarar för att informera eventuella hyresgäster och verksamheter om gällande regler i ABVA (Allmänna Bestämmelser för brukande av Kungälvs kommuns allmänna VA-anläggningar), exempelvis vad man får släppa ut i avloppet och att vattenmätaren ska läsas av årligen. Fastighetsägaren är ansvarig för att alla avgifter betalas om inget annat medges av VA-verket. Allmän VA-anläggning: Anläggning som har till ändamål att bereda bostadshus eller annan bebyggelse vattenförsörjning och avlopp och som drivs av kommunen. Förbindelsepunkt: Den punkt där inkoppling av en fastighets ledning till den allmänna VA-anläggningen sker. Servisledning: Ledning som ansluter fastighetens VA-installation till den allmänna VA-anläggningen. VA-installation: Ledning som för fastighets räkning dragits från förbindelsepunkt och anordning som förbundits med sådan ledning.
7 FÖRBINDELSEPUNKTER FÖRBINDELSEPUNKTENS LÄGE Normalt ligger förbindelsepunkten 0,5 m utanför fastighetsgränsen (tomtgränsen) när fastigheten ligger vid en gata där det finns allmänna ledningar. Se bild. Om fastighetsägaren begär annat utförande av förbindelsepunkt än det VA-verket beslutat om och VA-verket kan tillgodose detta, får fastighetsägaren betala eventuella merkostnader. Även kostnaden för ändring eller borttagning av servisledning betalas av fastighetsägaren. Normalt ligger förbindelsepunkten 0,5 m utanför fastighetsgränsen (tomtgränsen) när fastigheten ligger vid en gata där det finns allmänna ledningar.
8 När de allmänna ledningarna ligger inom tomtmark tillämpas andra regler för förbindelsepunktens läge. Då är förbindelsepunkten 0,5 m från den allmänna ledningen. De områden där den allmänna ledningen finns inom tomtmark kallas för U-område. U-område är alltså mark med allmänna underjordiska ledningar. Det framgår av detaljplan eller områdesbestämmelser var U-områden finns. Dessa U-områden ska vara tillgängliga för VA-verket i samband med drift och underhåll av ledningarna. U-område är mark med allmänna underjordiska ledningar. GEMENSAMMA FÖRBINDELSEPUNKTER VA-verket kan medge att två eller flera fastighetsägare kopplar in sina VA-installationer till det allmänna ledningsnätet i för fastigheterna gemensamma förbindelsepunkter. För att undvika framtida tvister och andra problem måste juridiska villkor först uppfyllas. Det kan ske på två sätt: 1. Gäller anslutningen endast två fastigheter ska fastighetsägarna träffa ett avtal med VA-verket om gemensamma förbindelsepunkter. Det är nödvändigt att fastighetsägarna sinsemellan upprättar servitutsavtal. Det kan vara lämpligt att kontakta en juridiskt kunnig person. Det är viktigt att varje fastighet förses med en avstängningsventil för vatten. Ventilen ska vara åtkomlig utifrån.
9 Det är viktigt att varje fastighet har en avstängningsventil för vatten. Ventilen ska vara åtkomlig från utsidan av huset. 2. Gäller anslutningen tre eller flera fastigheter ska fastighetsägarna inrätta gemensamhetsanläggning för vatten och avlopp enligt anläggningslagen. För gemensamma ledningar bildas en gemensamhetsanläggning som ska förvaltas av en samfällighetsförening. Kontakta Lantmäteriet för bildning av en gemensamhetsanläggning och samfällighetsförening. Samfällighetsföreningen skriver avtal med VA-verket som reglerar förbindelsepunktens läge och leverans av vatten och/eller avledning av spillvatten med mera. Detta gäller oavsett om föreningen ligger inom eller utanför verksamhetsområdet. Vattenmätaren placeras i närheten av förbindelsepunkten i ett uppvärmt förråd eller garage och i nödfall kan mätaren placeras i en mätarbrunn vid förbindelsepunkten. Gäller anslutningen tre eller flera fastigheter ska fastighetsägarna inrätta gemensamhetsanläggning för vatten och avlopp enligt anläggningslagen.
10 DRICKSVATTEN VATTENKVALITET Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Det är Statens Livsmedelverk som anger vilka krav dricksvatten ska uppfylla och kommunens Miljö- och Hälsoskyddskontor som är tillsynsmyndighet. Dricksvattnet från kommunens vattenverk håller hög och jämn kvalitet. Vattnet uppfyller med marginal de kvalitetskrav som Livsmedelsverket ställer på dricksvatten för hushållsändamål. Vattenkvaliteten kontrolleras dagligen vid vattenverken. Dessutom sänds flera vattenprov per månad, både från vattenverk, ledningsnät och hemma hos abonnenter, in för analys vid ackrediterat laboratorium. Proverna tas enligt ett kontrollprogram som är godkänt av tillsynsmyndigheten. I Kungälv tillsätts inget klor i dricksvattnet. Observera att det är endast kallvatten som räknas som livsmedel, inte varmvatten. Använd inte varmvatten till matlagning på grund av ökad risk för bakterier och kopparhalt om du har kopparrör. VA-verket garanterar inte ett visst vattentryck men i praktiken är trycket på 2-7 kpa (2-7 kg eller 20-70 mvp). Läs mer om vattenkvalitet på kommunens hemsida www.kungalv.se Dricksvattnet från kommunens vattenverk håller hög och jämn kvalitet. DOSERING AV TVÄTT- OCH DISKMEDEL Doseringsmängden av tvätt- och diskmedel är beroende av vattnets hårdhet och ph. Eftersom vattnet som levereras från kommunens vattenverk är mjukt krävs låg dosering av tvätt- och diskmedel. Vattnets hårdhet är cirka 3-4 dh. Det mjuka vattnet medför att avhärdning av diskmaskin eller kaffebryggare inte behövs. Information om doseringsmängder finns på tvätt- och diskmedelsförpackningarna. Vattnets ph är cirka 8.
11 PROBLEM MED DRICKSVATTEN Någon gång kan problem med missfärgat vatten förekomma på ledningsnätet. Det är inte hälsofarligt och oftast väldigt lokalt. Nedan beskrivs några problem som kan uppkomma och hur man oftast kan åtgärda dessa problem. Gråvitt vatten Vid vissa tillfällen kan vattnet innehålla små luftbubblor som gör att vattnet ser gråvitt ut. Spola vattnet så försvinner luftbubblorna snabbt och vattnet blir klart. Gulbrunt vatten Eftersom vattenledningar ofta är gjorda av järn bildas med tiden rost i ledningarna. I samband med driftstörningar på ledningsnätet eller i fastigheter, exempelvis vattenläckor och uttag av vatten vid släckning av brand, ökar vattenhastigheten i ledningarna och rost kan lossna och missfärga vattnet. Vid missfärgat vatten, öppna kranen för kallvatten och spola tills vattnet är klart. Järnhaltigt vatten är inte skadligt för hälsan men kan missfärga porslin och ljus tvätt. Rost betraktas mest som ett tekniskt problem som ska åtgärdas. Kontakta VA-verket om vattnet inte är klart efter en rejäl spolning med kallvatten. missfärga vattnet. Mangan kan missfärga porslin och tvätt. Vid missfärgat vatten öppna kranen för kallvatten och spola tills vattnet är klart. Kontakta VA-verket om vattnet inte är klart efter en rejäl spolning med kallvatten. Dålig lukt eller smak Vid problem med dålig lukt eller smak ska vattnet spolas tills det känns kallt eller tills lukten och/eller smaken försvinner. Dricksvatten ska inte smaka eller lukta någonting! Ta för vana att alltid spola ur vattnet som stått i ledningen över natten eller när du varit bortrest. Smak av metall kan bero på järn och mangan. Blåsvart vatten I vatten finns metallen mangan naturligt. Mangan i vatten kan fällas ut och ansamlas i ledningsnätet. I samband med driftstörningar på ledningsnätet eller i fastigheter, exempelvis vattenläckor och uttag av vatten vid släckning av brand, ökar vattenhastigheten i ledningarna och mangan kan spolas med och
12 VATTENFÖRBRUKNING Den genomsnittliga användningen av vatten per person och dygn i ett hushåll är cirka 180 liter. VATTENMÄTNING Eftersom VA-verkets kostnader ska täckas av avgifter som baseras på vattenförbrukning finns vattenmätare monterad på fastighetens inkommande ledning. Vattenmätaren ägs av VA-verket som sköter service av vattenmätarna och byter ut dem regelbundet. För en villa byts vattenmätaren minst vart nionde år. Mätarplatsen och dess armatur, till exempel ventiler, ska skötas och underhållas av fastighetsägaren. Det innebär bland annat att skydda mätaren mot frost. Ibland behöver ventilerna före och efter vattenmätaren bytas. Fastighetsägaren ska då anlita och bekosta en VVS-installatör. Det är endast VA-verket som får byta eller demontera vattenmätaren och manövrera servisventilen i gatan. För att VA-verkets personal ska komma åt vattenmätaren måste fastighetsägaren lämna fritt tillträde till mätaren. Mätaren ska vara lätt åtkomlig för avläsning, kontroll och byte. Därför får mätaren inte byggas in eller placeras bakom tung utrustning. ANVÄNDNING AV VATTEN, LITER/PERSON OCH DYGN 10 10 HYGIEN 35 TVÄTT 60 DISK WC-SPOLNING 35 MAT OCH DRYCK ÖVRIGT 30
13 AVLÄSNING AV VATTENMÄTAREN För att fakturera kunderna efter så korrekt förbrukning som möjligt behövs en avläsning av vattenmätaren. Avläsning ska ske minst en gång per år. Självavläsningskort skickas ut en gång per år till de cirka 5 100 abonnenter som har kommunalt vatten. Korten skickas till fastighetsägaren eftersom det är ägarens ansvar att mätarställningen lämnas. Mätarställningen går att meddela på flera sätt via svarsavi eller Internet. Om mätarställningen inte rapporteras in så kan VA-verket uppskatta en årsförbrukning för fastigheten. Ha som vana att stämma av vattenmätarens ställning med uppskattad förbrukning när du får din räkning. Ändras förbrukningen till exempel på grund av ändrat antal personer i hushållet, går det bra att meddela detta för justering av årsförbrukningen. Stor förbrukning kan tyda på vattenläckage, till exempel en rinnande toalett. Ha som vana att stämma av vattenmätarens ställning med uppskattad förbrukning när du får din räkning.
14 MÅNGA DROPPAR SMÅ BLIR Läcker kranar eller står toaletter och rinner så förbrukas mycket vatten till ingen nytta, vilket medför att vattenräkningen blir hög. Sker det ingen förbrukning i hushållet ska vattenmätarens lilla centrumhjul stå stilla. Om inte så betyder det att vatten läcker ut. Det som bara är några droppar då och då blir med tiden stora och dyra vattenmängder. För att illustrera vilka mängder en liten oansenlig läcka kan förorsaka, har vi gjort denna uträkning. Ett hushåll förbrukar cirka 150 m3/år.
15 FÖREBYGGA FROSTSKADOR Vid stark och långvarig kyla finns risk att vattnet fryser i ledningar och vattenmätare. Det är särskilt stor risk i ouppvärmda utrymmen och i ledningar som ligger grunt. Man bör därför se till att vattentemperaturen i vattenledningen inte tillåts sjunka under nollstrecket. Otäta dörrar och öppna ventilationsventiler bör ses över. Vid akut frysrisk kan frysning förhindras genom att låta en tappkran tillfälligt stå något öppen så att det blir ett svagt, men jämnt flöde i ledningen. Kranen måste förstås hållas under uppsikt så att det inte blir översvämning. VATTENLÄCKOR I FASTIGHETEN En läcka kan uppstå på ledningen för vatten utan förvarning. Om vattnet rinner ut i marken, är läckan ofta svår att upptäcka och om läckan är belägen före vattenmätaren registreras heller inte någon ökning i förbrukningen. Gör det därför till en vana att inte bara titta på mätaren utan också lyssna på den! Susar det vid mätaren, trots att kranar i huset är stängda, så läcker ledningen. Fastän det bortspolade vattnet inte kan mätas upp, när läckan ligger före mätaren, ska läckan åtgärdas snarast. Annars riskerar du att drabbas av en vattenskada och även debiteras en avgift för vatten som har runnit bort. vilken del av servisledningen felet finns. Visar det sig att felet finns på den allmänna delen betalar VA-verket skälig del av undersökningskostnaderna. Å andra sidan ska fastighetsägaren betala skälig del av VA-verkets utredningskostnader om det skulle visa sig att felet är beläget på fastighetens del av servisledningen. Genom att stänga ventilen på ledningen för inkommande vatten när du är bortrest minskar risken för översvämning. Vid fel på fastighetens VA-installation har fastighetsägaren ansvaret att vidta erforderliga åtgärder. Behövs det uppschaktning av servisledning mellan förbindelsepunkt och tomtgräns ska arbetet utföras av VA-verket på ägarens bekostnad efter beställning av fastighetsägaren. VA-verket kan medge att arbetet utförs av fastighetsägaren eller av entreprenör som fastighetsägaren anlitar. Är det oklart om felet på ledningen finns på fastighetens del eller på den allmänna delen av servisledningen, bör fastighetsägaren först låta undersöka på
16 AVLOPPSFRÅGOR SPILLVATTEN, DAGVATTEN OCH DRÄNERINGSVATTEN SPILLVATTEN DAGVATTEN Förorenat vatten från bad, disk, toaletter, tvätt och dylikt. Vatten som rinner från tak, gator och andra ytor vid regn eller snösmältning och som inte tränger ner i marken. DRÄNERINGSVATTEN Vatten som avleds genom dränering, dvs avledning av vatten i mark via rörledning, dike eller dräneringsskikt t ex husgrundsdränering. Spillvatten från hushållen avleds till spillvattenledningen. Dagvatten samt dräneringsvatten avleds till dagvattenledningen eller tas om hand inom tomtmark. REGLER FÖR ANVÄNDNING AV AVLOPPET Eftersom våra avloppsreningsverk är byggda för att ta emot och rena spillvatten från hushåll får endast vatten från toaletter, bad, tvätt, disk och matlagning släppas ut i avloppet. Om andra ämnen eller fasta fö- remål spolas ned i avloppet äventyras ledningsnätets och avloppsreningsverkens funktion. Dessutom kan slammet från avloppsreningsverken bli förorenat. I listan nedan framgår ämnen som inte får spolas ned i avloppet. I ABVA ges fler exempel på kemiska produkter och miljöfarliga ämnen som inte får släppas till avloppet (ABVA, se www.kungalv.se). Endast det som har passerat genom kroppen samt toalettpapper får spolas ned i avloppet. Du får INTE spola ned färgrester, lacknafta, bomull med borttagningsmedel för nagellack, tops, underkläder, nylonstrumpor, plastpåsar, kattsand, stora mängder fett eller syreförbrukande ämnen i avloppet. Detta kan orsaka pumphaverier, avloppsstopp och störa reningsprocessen eller det biologiska livet i vattendrag som det renade avloppsvattnet släpps ut i. Exempel på farligt avfall som ska lämnas på miljöstation Olja, bensin och diesel Lösningsmedel t ex lacknafta, aceton Färg- och lackrester, även rester av konstnärsfärger och vattenbaserade färger Lim Starkt surt eller alkaliskt avfall som syror eller lut Bekämpningsmedel Tungmetaller som kvicksilver, kadmium och bly Avfall som innehåller andra slags tungmetaller i höga koncentrationer Fotovätskor
17 Regler för hushåll Spola inte ned miljöfarliga ämnen i avloppet. Lämna dessa vid någon miljöstation. Vägledning om var kemikalier ska lämnas och öppettider finns på kommunens hemsida www.kungalv.se Överdosera inte hushållskemikalier. Spola inte ned fasta föremål i avloppet. Skaffa sophink i badrummet och använd den i stället. Använd miljömärkta hushållskemikalier så långt det är möjligt. Dessa är framtagna särskilt för att orsaka så liten skada som möjligt i avloppsreningsverket och på miljön. Lämna läkemedelsrester till apoteket. Biltvätt ska ske vid anläggning med bra reningsutrustning. För biltvätt i liten omfattning kan tvätt också ske på plats där avloppsvattnet kan infiltreras, till exempel på grusad plan eller gräsmatta. Tvätta inte bilen på gatan där vattnet rinner orenat via dagvattenbrunnar till vattendrag. Torka ur stekpannan med hushållspapper och lägg i komposten eller bland hushållssoporna! Skölj inte stekpannan med varmt vatten. Fettet stelnar och bildar en kaka i avloppsledningar och bidrar till avloppsstopp. Häll upp olja/fett på flaskor som slängs i soporna. För industrier och restauranger finns särskilda regler om vad som får släppas till kommunalt avlopp. Se kommunens hemsida, www.kungalv.se FETT I AVLOPPSVATTEN VA-verket får driftproblem när utsläpp av fett sker i avloppet från verksamheter som tillverkar och hanterar livsmedel till exempel resturanger, gatukök, personalmatsalar och liknande. När fett kommer ut i avloppsledningarna stelnar det och fastnar på rörväggarna, vilket kan orsaka avloppsstopp. På www.kungalv.se finns det mer information om vilka verksamheter som kräver fettavskiljare och vilka rutiner som gäller för fettavskiljare. Biltvätt ska ske vid anläggning med bra reningsutrustning. För biltvätt i liten omfattning kan tvätt också ske på plats där avloppsvattnet kan infiltreras.
18 ÖVERSVÄMNING I FASTIGHET Det finns flera orsaker till att en fastighet kan drabbas av en översvämning. Mycket kraftiga regn är en orsak och stopp i avloppet kan också orsaka översvämning. Dagvattenledningarna är dimensionerade för att ta emot vissa regnmängder. Vid extrema regn klarar dagvattenledningar inte att ta emot allt regnvatten, vilket kan medföra översvämning av gator och källare. För att förhindra översvämning på grund av ytvatten bör marken luta från huset och det bör finnas tak över källartrappor samt funktionell dränering. I källartrappor eller garagenedfarter finns golvbrunnar så kallade spygatter, som är kopplade till dagvattenledningen i gatan. Vid häftiga regn klarar dagvattenledningen inte att transportera bort allt regn utan regnvatten ansamlas på gatan. Om golvbrunnen då är lägre placerad än gatan tränger vatten upp ur golvbrunnen med risk för översvämning i garage eller källare. Om stuprör är felkopplade, det vill säga anslutna till spillvattenledningen, innebär det att ledningen blir överbelastad. Spillvattenledningen är endast dimensionerad för att ta hand om spillvatten. Om spillvattenledningen överbelastas finns det risk för att spillvatten tränger upp i fastigheter och medför stora skador. Att ha dagvatten kopplad på spillvattenledningen är förbjudet. Felkopplingen innebär att man är medskyldig till eventuella översvämningar längre nedströms i systemet. Om fastigheten översvämmas och VA-installationen inte är utförd korrekt är det risk att ersättningsnivån sänks. Översvämning kan också ske om den allmänna spillvattenledningen sätts igen och hindrar spillvatten att avledas. En vanlig orsak till avloppsstopp är att saker felaktigt hamnar i avloppet. Försäkringar täcker sällan alla de skador som kan drabba fastigheten när det blir uppdämning i ledningsnätet. Kommunen är ansvarig endast om den har begått något fel eller inte fullgjort sina skyldigheter. Det finns flera orsaker till att en fastighet kan drabbas av en översvämning. Mycket kraftiga regn är en orsak och stopp i avloppet kan också orsaka översvämning.
19 HUR FÖREBYGGER DU ÖVERSVÄMNINGSSKADOR? I källare och lågt liggande lokaler kan golvbrunnarna innebära risker. Vatten kan också tränga upp ur toalettstolen och andra avlopp om dagvatten är felaktigt inkopplat på spillvattenledning. Se därför till att värdefulla och känsliga föremål inte förvaras i källare som har golvbrunn. Om inget annat kan göras så placera åtminstone sakerna högt upp. Ju högre upp, desto mindre risk är det för vattenskador. I utsatta hus är det lämpligt att installera bakvattenventiler på golvbrunnar eller på ledning inom tomtmark. Nedan visas en bakvattenventil, där klaffar i ventilen stänger om spillvatten som kommunens ledningsnät dämmer upp. Ibland finns det möjlighet att stänga klaffarna manuellt. VAD GÖR DU OM DET BLIR ÖVERSVÄMNING? Som fastighetsägare bör du vidta en del åtgärder för att minska skadeverkningarna om vatten börjar tränga upp ur golvbrunnarna vid exempelvis häftiga regn eller hastig snösmältning. Rädda det som räddas kan, minimera skadorna och kontakta ert försäkringsbolag. Stäng eventuella ventiler på avloppsledningen. Montera lock över golvbrunnarna eller täck golvbrunnarna med något tätande och ställ på ett tungt föremål. Bryt elströmmen om det finns risk för kortslutning. Flytta undan föremål som kan skadas av vattnet. Kontakta VA-verket snarast. Tänk på hygienen efter kontakt med inströmmande vatten. Kontakta ert försäkringsbolag. Dokumentera eventuella skador genom att till exempel fotografera.
20 ANSLUTNINGS- OCH NYBYGGNADSFRÅGOR LEDNINGAR INOM TOMTMARK Markdricksvattenledning Dricksvattenledning ska anläggas på frostfritt djup. För en villa används normalt 32 mm plaströr (PE-material). Spillvattenledning Normalt används ledningsdimensionen 110 mm och plaströr (PP-material) på spillvattenledningen inom tomtmark. Vid förbindelsepunkten ska det finnas en servisbrunn. Vid eventuella avloppsstopp på spillvattenledning inom tomtmark kan stoppet åtgärdas via servisbrunnen. Dagvattenledning Dagvatten får inte anslutas till spillvattenledning. Dagvatten kan anslutas till dagvattenledning om sådan finns. Lokalt omhändertagande av dagvatten ska eftersträvas/tillämpas. Normalt används ledningsdimensionen 110 mm och plaströr (PP-material). Dagvattenledningar inom tomtmark ansluts till en brunn med sandfång innan ledningen ansluts till kommunens dagvattenledning. Husgrundsdränering Husgrundsdränering ska anslutas till dagvattenledning. Fastighetens ledningar för dagvatten och dränering ansluts till en gemensam brunn med sandfång innan ledningen ansluts till kommunens dagvattenledning. Höjdsättning Huset ska placeras så högt att marken lutar ut från husets alla sidor. Ett bra riktvärde är att marken kring huset ges en lutning av 1:20, det vill säga 5 cm per meter. Husets golvnivå bör anpassas mot omgivningen så att marken intill fasaden ligger 20 cm under golvnivån samt att golvnivån ligger minst 40 cm högre än den till tomten angränsande gatan. Med ovannämnd höjdsättning, som ger en nivåskillnad mellan husets golvnivå och gatan, kan dagvatten tillfälligt rinna på gatan vid häftiga regn utan att fastigheten blir översvämmad och tar skada.
21 Med ovannämnd höjdsättning, som ger en nivåskillnad mellan husets golvnivå och gatan, kan dagvatten tillfälligt rinna på gatan vid häftiga regn utan att fastigheten blir översvämmad och tar skada. UPPDÄMNINGSNIVÅER Uppdämningsnivå för spillvatten och dagvatten anges på nybyggnadskartan. Det är den nivå som vattenytan för spillvatten respektive dagvatten kan uppnå inom tomtmarken. Detta är viktigt att veta vid planeringen av VA-installationen, höjdsättningen av tomten samt utformningen av husets konstruktion. Uppdämningsnivån för spillvatten är viktig att känna till vid höjdsättning av lägsta golvnivå. Om golvnivån är lägre än uppdämningsnivån finns en risk att spillvatten kan tränga upp i golvbrunnar. Vid dessa fall rekommenderas att fastigheten pumpar sitt spillvatten till kommunens spillvattenledning. Ansluts husgrundsdränering till dagvatteninstallation på en nivå som ligger under den uppdämningsnivå för dagvatten som VA-verket har angivit, ska husets grundkonstruktion utföras med hänsyn till detta. Ett annat alternativ är att pumpa dräneringsvatten till dagvattenledningen. Det bästa sättet att avleda spilloch dräneringsvatten är via självfall och försök att undvika pumpning i möjligaste mån.
22 ALLMÄNT VID NY ANSLUTNING ELLER OM- OCH TILLBYGGNAD Nyanläggning eller omläggning av VA-installation inom fastighet kräver bygglov eller bygganmälan. Bygglovsärenden handläggs av samhällsbyggnadskontorets bygglovsavdelning, tel 0303-23 80 00. Blanketter för bygglov och bygganmälan kan hämtas på kommunens hemsida (www.kungalv.se) eller på bygglovsavdelningen i Nämndhuset. Om fastigheten ingår i verksamhetsområdet för vatten och avlopp har man rätt att ansluta sin VA-installation till den allmänna VA-anläggningen. Ansökan om VA-anslutning kan göras på blanketten för bygglov och bygganmälan eller på särskild blankett som erhålls av VA-verket. Tag gärna kontakt med VA-verket för information om anslutning, tel 0303-23 80 00. Vid behov av vatten under byggtiden för enstaka hus erläggs en avgift för vatten och avlopp motsvarande 1 m3/dygn enligt gällande taxa. För övriga nybyggnationer monterar VA-verket en vattenmätare. Vatten från egen brunn får absolut inte vara ihopkopplat fysiskt med kommunalt dricksvatten. Det räcker inte med avstängningsventiler utan måste vara två separata ledningssystem. Efter beviljad ansökan kan förbindelsepunkten för vatten, spillvatten och eventuellt dagvatten upprättas. Därefter ska anläggningsavgiften betalas enligt gällande taxa. Ritningar som redovisar VA-installationens yttre ledningsdragning och brunnar inom tomten skall lämnas i god tid innan byggnationen startar. Även vattenmätarens placering ska redovisas. VA-verket ska besiktiga ledningar och dess anslutningar vid förbindelsepunkten innan återfyllning av schaktmassor sker. VA-verket ska kontaktas i god tid för besiktning av anslutningspunkten och vattenmätarplatsen. Utformningen av vattenmätarplatsen framgår av figur på nästa sida. VA-verket ska kontaktas i god tid för besiktning av anslutningspunkten och vattenmätarplatsen.
23 PLACERING OCH INSTALLATION AV VATTENMÄTARE Vattenförbrukningen fastställs genom mätning om inte VA-verket bestämmer annat. Mätarens plats ska godkännas av VA-verket. Vattenmätaren ska placeras så att den är lätt åtkomlig för avläsning, byte och reparation. Mätaren måste vara skyddad mot frost och olämplig uppvärmning. Om mätaren fryser sönder får fastighetsägaren själv bekosta en ny mätare. Vattenmätaren ska helst sättas upp inne i byggnaden om inte annat har överenskommits med VA-verket. ÅTERSTRÖMNINGSSKYDD PÅ VATTENINSTALLATION Återströmningsskyddet skall förhindra att förorenat vatten eller annan vätska strömmar tillbaka till dricksvattennätet. Det finns risk för återströmning till exempel vid ledningsbrott när vattentrycket blir lägre på ledningsnätet än vid tappstället. Svensk Standard SS-EN 1717 omfattar olika lösningar för skydd mot återströmning samt anvisningar för val av skyddsdon. Beroende på vilken vätskekategori (risknivå) en eventuell återströmmande vätska tillhör, finns olika typer av återströmningsskydd specificerade i standarden. Alla dricksvatteninstallationer skall enligt Boverkets Byggregler, BBR, vara skyddade mot återströmning. minst 2100 mm 700-1000 mm minst 600 mm Belysning Ev golvbrunn minst 800 mm Vattenmätarplatsen bör utformas enligt ritningen ovan. Är du osäker på om återströmningsskydd är installerat, kontakta en rörläggare för kontroll. Återströmningsskydd skall vara installerat i alla nyare hus och skall installeras vid ombyggnader. Vid byte av vattenmätare i äldre småhus sätter VA-verket in ett enklare återströmningsskydd (backventil) i vattenmätaren om detta saknas och om vattenmätarplatsen i övrigt är godkänd. Vattenmätaren ska placeras så att den är lätt åtkomlig för avläsning, byte och reparation.