Malmö stads miljöredovisning 2012 1
2 Foto omslag: Oskar Falck Malmö turism Foto denna sida: Anders Ekström
Inledning På uppdrag av kommunfullmäktige rapporterar miljönämnden årligen miljöläget i Malmö genom miljöredovisningen. Sveriges klimatsmartaste stad 2013 blir ett avgörande år för Malmö i arbetet med att nå de högt satta klimatmålen. Förslaget till ny översiktsplan för Malmö pekar tydligt ut flera områden som är lämpliga för lokalisering av vindkraft. Nu måste vi ta nästa steg och pröva dessa områden, antingen Malmö stad på egen hand eller tillsammans med privata exploatörer, så att vi kan komma igång med etableringarna. Vindkraften är en nödvändig komponent i den framtida energiförsörjningen, men andra energislag behöver utvecklas parallellt. Dessutom krävs en omfattande energieffektivisering. Malmö stad satsar helhjärtat på biogas. Tyvärr saknas det idag tydliga, långsiktiga besked om spelregler för biogasmarknaden från nationell nivå och därför har t.ex. etableringen av storskalig termisk förgasning i Malmö skjutits på framtiden. Inom Malmö stad måste vi skapa mycket bättre samsyn kring vad vi vill med trafiken i staden. Trafiken påverkar alla malmöbor och berör samtliga nämnder i frågor om t.ex. trygghet, miljö och näringsliv. Det handlar inte om att vara bilfientlig utan om att fatta rationella beslut om att gång-, cykel- och kollektivtrafik är självklara val för framtidens Malmö. Framtidens stadsmiljö finns i malmö En prioriterad fråga för det kommande året är att stärka samarbetet med de ambitiösa byggherrar i Malmö som vill gå i täten när det gäller hållbarhet. Tvärt emot signalerna från den nationella så kallade byggkravsutredningen vill vi i Malmö gå längre och även tillämpa Miljöbyggprogram Syd på privat mark. Om vi inte kan ha skarpare krav på kommunal nivå kommer Sverige att tappa tempo inom såväl energieffektivisering som företagsutveckling. Många miljonprogramsområden i Malmö och andra städer måste renoveras de närmaste åren. Inom Malmö stads så kallade Byggaom-dialog arbetar vi med att utveckla metoder för ökad energieffektivitet utan att det driver upp kostnader som kan leda till att de boende tvingas flytta. Vi vill under 2013 föra en dialog med stadens seriösa fastighetsägare kring energieffektivisering. Naturtillgångar brukas hållbart Malmö ska växa inåt, något som ger nya förutsättningar för den kommunägda åkermarken runt Malmö. Marken behöver inte längre bara förvaltas i väntan på bebyggelse, utan kan skapa nya arbetstillfällen och erbjuda småskalig odling. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö har t.ex. pekat på vikten av grönska för barnen i förskolan. Här behöver vi prioritera och göra det mesta av de ytor som står till buds. Det är viktigt att vi har grönska med hög biologisk mångfald på olika platser inne i staden och att vi har ett rent grundvatten. Växter och djur i parker, rabatter och dammar bidrar med tjänster som gör livet möjligt att leva. Dessa så kallade ekosystemtjänster är ovärderliga för oss. Lätt att göra rätt Att skapa hållbara konsumtionsmönster i Malmö är en knäckfråga. I detta sammanhang är t.ex. kemikalieanvändningen en mycket viktig del, där hela Malmö stad måste kraftsamla. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö har fått i uppdrag att ta fram nya mått som kan mäta om samhällsutvecklingen verkligen går mot en ökad hållbar stadsutveckling. Våra gamla sätt att mäta utveckling främjar saker som inte gynnar människan på medellång och lång sikt. Detta måste vi vända på. Därför försöker vi i årets miljöredovisning sätta siffror på hur ekologisk, ekonomisk och social utveckling går hand i hand. Vi kan inte använda begreppet hållbarhet om vi inte inkluderar samtliga tre dimensioner. Detta är också en viktig intern ledarskapsfråga för Malmö stad. Ett åtgärdsförslag från Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö är att om vi ska kunna bli en hållbar stad behöver vi ett nytt förhållningssätt till ledarskap för att få till ett äkta samarbete mellan nämnder och förvaltningar. Katarina Pelin Miljödirektör, Malmö stad 3
ÖVERGRIPANDE MILJÖMÅL: Sveriges klimatsmartaste stad År 2020 ska Malmö stads egen organisation vara klimatneutral och år 2030 ska hela Malmö försörjas till 100 % av förnybar energi. Minskade utsläpp och effektivare användning av energi. Koldioxidutsläppen är fortfarande höga och beror under senare år till stor del på gaskraftvärmeverkets drift. Värmeanvändningen i kommunens fastigheter har minskat under den senaste tioårsperioden medan elanvändningen har ökat. Totalt sett har dock energianvändningen i kommunfastigheterna minskat. 12 10 8 6 4 2 0 Utbyggnaden av de förnybara energislagen måste öka för att minska luftföroreningarna och leda in staden mot en hållbar energianvändning där vi kan nå miljömålen. Koldioxid från olika förbränningsprocesser står för stora delar av de klimatpåverkande gaser som släpps ut i Malmö. 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2009 2010 2011 Vägtrafik Övrig trafik Industri & Energi Arbetsmaskiner & redskap Totalt koldioxidutsläpp (ton) för Malmö per sektor och per invånare. Produktionsbaserade utsläpp inkluderande även förnybara källor. Datakälla: Miljöförvaltningen, Malmö stad Diagrammet visar de koldioxidutsläpp som kommer från verksamheter som finns eller sker inom kommunens geografiska område. Den gröna linjen visar en uppskattning av Malmös målnivå, att utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 40 % räknat från år 1990. Det totala utsläppet av koldioxid ses som en indikator för energianvändningen i staden. Fram till dess att Öresundsverket driftsattes 2009 visar statistiken att utsläppen har minskat något sedan 1990. År 2009 och 2010 ökade koldioxidutsläppen per invånare i Malmö med totalt 76 % vilket kan tillskrivas det nystartade Öresundsverkets utsläpp. Under år 2011 minskade utsläppen igen vilket till största delen berodde på att Öresundsverket inte var i drift lika mycket som under år 2010. Energianvändningen i kommunens fastigheter har minskat med 22 kwh/m 2 från år 2001 till 2011. Värmeanvändningen är det som står för minskningen under perioden. Elanvändningen under samma period har däremot ökat i förhållande till medel-användningen för år 2001-2005. Statistiken avser total energianvändning, det vill säga summan av el, fjärrvärme, gas och (i de äldre uppgifterna) olja, för de fastigheter som Stadsfastigheter äger/förvaltar. Även de fastigheter som hyrs ut till privata hyresgäster för ej kommunal verksamhet ingår. All data är normalårskorrigerad. Olja används inte längre i Stadsfastigheters fastigheter. 195 190 185 180 175 170 165 160 155 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Total energianvändning för kommunfastigheterna i kwh/m 2. Datakälla: Serviceförvaltningen, Malmö stad Malmös målnivå är att energianvändningen ska sänkas med minst 20 procent (från ett medel för år 2001-2005) till år 2020, applicerat på kommunens fastighetsbestånd. År 2008 övertog Stadsfastigheter förvaltningen av Malmös fritidsanläggningar (sporthallar, idrottsplatser, bad etc.). För dessa finns inga uppgifter om energianvändning före år 2008, vilket orsakar uppgången 2008. Fastigheterna i MKB:s fastighetsbestånd ingår inte i denna statistik och inte heller de lokaler som är inhyrda från privata fastighetsägare. Höjdpunkter Bostadshus i Hyllie. Alla byggherrar måste förhålla sig till de högt ställda förväntningar på hållbarhet som finns i Hyllie. Under 2012 startade bygget av det första bostadshuset med höga miljömässiga ambitioner (9 poäng av 12 möjliga i Miljöbyggprogram Syds ambitionsros). Roth Fastigheter är en av de första aktörerna i landet att erbjuda sina hyresgäster klimatsmarta lösningar i hemmet. Samtliga bostäder utrustas med så kallade smarta hemsystem, klimatsmarta lösningar för värme, kyla och ventilation som tagits fram i samarbete med E.ON. Via en skärm i hallen kan hyresgästerna kontrollera sin energiförbrukning. Solpaneler på taket för uppvärmning av varmvatten, två parkeringsplatser med laddningsuttag för elbilar och ett medlemskap i områdets bilpool är några av klimatsatsningarna utanför bostaden. Ny upphandling av bilar. Det kommunala bolaget ViSAB hyr ut fordon till Malmö stads förvaltningar på långtids-leasing eller för en halvdag. Under år 2012 gjorde ViSAB en ny upphandling av lätta fordon med enbart gas- och elbilar. Detta kommer att underlätta för Malmö stad att uppfylla miljöbilsstrategin som innebär att samtliga lätta fordon år 2015 ska vara miljöbilar och till 75 % drivas av biogas, vätgas eller el. Sveriges cykelstad. För andra året i rad har Malmö blivit utsedd till Sveriges cykelstad (år 2012 tillsammans med Lund) av Cykelfrämjandet som har en ambitiös checklista för detta ändamål. Program för fotgängare. Malmö har varit en föregångare i Sverige genom att ta fram ett fotgängarprogram som antogs i april 2012 och arbete pågår nu med att ta fram en åtgärdsplan för ökat gående. Förbättringar för cyklister. Under hösten 2012 antogs ett cykelprogram för Malmö som även fick en budget på 400 miljoner för de åtgärder som föreslås. MILJÖMÅLETS FEM DELOMRÅDEN Effektivare användning av energi Mer förnybar energi Minskade utsläpp Omställning av transporter och resvanor Anpassning till klimatförändringarna 4
Trender, analys och fortsatt arbete Energianvändningen per person i Malmö har totalt sett inte förändrats speciellt mycket under de senaste tio åren. Däremot kan en liten minskning i kommunfastigheternas totala energianvändning utläsas. Den största och viktigaste pusselbiten för att nå miljömålet om 20 % minskning av energianvändningen till år 2020 är energieffektivisering på alla områden. Ü Energieffektivisering av både byggnader och transporter måste prioriteras i högre utsträckning både inom Malmö stads egen verksamhet och i arbetet gentemot de som bor och verkar i kommunen. Denna effektivisering måste avse t.ex. modernisering av de tekniska systemen, förbättringar av byggnadsskal samt bättre nyttjande av befintliga installationer. Ett mer systematiskt effektiviseringsarbete behövs inom kommunens fastighetsbestånd. Det kommunala bostadsbolaget måste också gå före när det gäller energieffektivisering både i befintliga byggnader och i nybyggnation. Ett bredare arbete med energirådgivning riktat mot de större användande sektorerna, hushåll, transporter och industri, behövs. Riktlinjer för vad den lokala klimatkompensationen innebär måste också tas fram. Utbyggnaden av förnybara energikällor sker inte i den utsträckning som behövs, varken inom Malmö stads organisation eller hos andra aktörer. I Malmöområdet är många biogasanläggningar i planerings- och ansökningsskedet och den första kan vara klar tidigast år 2014. Det övergripande arbetet på vindkraftens område går åt rätt håll men byggnationen av fler kraftverk behöver komma igång. Ü För att nå 2030-målet om att hela Malmö ska försörjas till 100 % av förnybar energi behöver den diskuterade termiska förgasningsanläggningen placeras i Malmö. I annat fall kan klimatmålen för Malmö behöva revideras. Vindkraftsutbyggnaden i Malmö måste prioriteras. Detta kan ske både genom att påskynda processerna inom den kommunala organisationen och genom att i egen regi bygga verk inom både det egna området och i andra kommuner. Koldioxidutsläppen för år 2011 minskade med drygt 18 % jämfört med året innan, vilket beror på en produktionsminskning vid Öresundsverket. Framöver krävs det en minskning på 55 % från 2011 års utsläppsnivå för att målet om 40 % minskning av utsläppen, räknat från år 1990, ska kunna ske till år 2020. Ü En övergång till fossilfria bränslen behövs både i fjärrvärmesystemet produktionsanläggningar och i fordonsflottan. Detta kräver en kraftigt ökad produktion av högkvalitativ biogas inom regionen. Användningen av andra bränsletyper måste också öka inom kommunen, t.ex. etanol, pellets, flis och geotermi. Produktionen av el från energikällor som vind och sol måste också utvecklas kraftigt. Några stora förändringar kan tyvärr ännu inte ses varken när det gäller andel miljöbilar i fordonsflottan, eller malmöbornas val av färdmedel. I Gatukontorets fördjupade resvaneundersökning som görs vart femte år, ses däremot en tydlig minskning av bilresorna, medan cykel- fotgängar- och stadsbussresorna ökade mellan år 2003 och 2008. Anpassningen av hållplatser och gator för de nya superbussarna, som ska tas i drift i slutet av år 2013, har påbörjats i stadsmiljön. Arbetet med de oskyddade trafikanterna har lyfts inom kommunen genom separata fotgängar- och cykelprogram. Ü Kollektivtrafiken måste ta ytterligare trafikytor i anspråk för egna bussfiler, och framöver för spårväg, för att öka kapaciteten och tillgängligheten i trafiksystemet i Malmö. Biltrafiken däremot behöver minska både i omfattning och i utrymme av samma anledning. Bättre förutsättningar för cyklister och fotgängare måste skapas för att ge en tryggare trafikmiljö. I en framtida tätare stad med fler malmöbor på samma yta behöver dessutom dessa yteffektiva transportslag (cykel och gång) prioriteras ytterligare. Miljöbils- och cykelpooler behöver inrättas i större omfattning för malmöborna. Kommunens handlingsplan för klimatanpassning innehåller viktiga åtgärder för att på lång sikt anpassa samhället till de kommande klimatförändringarna. Ü Den kommunala organisationen, samhället i stort och malmöborna, måste förberedas på kommande klimatförändringar. Malmö stad måste prioritera arbetet med handlingsplanen för klimatanpassning. Samutnyttjande av ytor behöver ske på olika sätt. Erfarenheter från demonstrationsprojekt i Malmö om klimatanpassning i städer måste tas tillvara och användas i arbetet med att utforma den långsiktigt hållbara staden. Anders Elmqvist, serviceförvaltningen - Varför satsar vi så mycket på vindkraft i Malmö? Vindkraften har den största potentialen och den bästa kostnadseffektiviteten av de i dag tillgängliga förnybara energiteknikerna. Eftersom det endast är åtta år kvar tills klimatmålet ska nås, år 2020, måste vi satsa på teknik som vi vet fungerar, och som snabbt kan bidra med stora kvantiteter och är ekonomiskt rimligt. Vindkraft producerar generellt mycket mer el per investerad krona än vad till exempel solceller gör. Dessutom ger vindkraften mest på vintern då behovet är som störst. - Är det ekonomiskt rimligt att Malmö stad själva äger vindkraft? Ja. Ägandet innebär ekonomiskt både risker och möjligheter, precis som alla andra kommunala investeringar. Men med tanke på kommunens högt ställda miljömål, och att inga alternativa medel kan pekas ut till att aktivt bidra till någon större ökning av mängden förnybar el i energisystemet, så bör kommunen vara beredd att ta riskerna och bejaka möjligheterna. Att äga egen vindkraft innebär alltid en viss risk, men det gör även inköp av el då vi är helt utlämnade till marknadens prisförändringar. Kalkyler baserade på långtidsprognoser för elpris visar på en trolig besparing runt 15-30 miljoner kronor på 20 år. - Hur stor del av Malmö stads energibehov kan komma från vindkraft i framtiden? Eftersom Malmö stad inte ska vara en elleverantör på marknaden, utan producera el för kommunens egna behov, så får inte vindkraftverken producera mer per timme än vad staden använder. All el som produceras utöver vårt eget behov måste matas ut gratis på elnätet enligt gällande regler. Ställer vi som krav att ingen el får skänkas bort, kan vi täcka cirka 25-30 % av Malmö stads elbehov med vindel. Om det längre fram visar sig ekonomiskt försvarbart att skänka bort t.ex. tre procent av vindelen, så kan vi nå cirka 50 % av Malmö stads elbehov baserat på vindkraft. 5
ÖVERGRIPANDE MILJÖMÅL: Malmö ska år 2020 vara ett levande och ledande kunskaps-, demonstrationsoch utvecklingscentrum för hållbar stadsutveckling. De som vistas i Malmö ska uppleva en god stadsmiljö med låga bullernivåer och ren luft. Framtidens stadsmiljö finns i Malmö Staden ska bli renare och tystare. Partikelhalterna ökar lite under senare år både i gatu- och taknivå. Trafikåtgärder och byggnationer vid Värnhemstorget har visat sig medföra en minskad halt kvävedioxider på Östra Förstadsgatan medan halten ökat något på Lundavägen. Ungefär 175 000 boende i Malmö utsätts för ljudnivåer som överskrider riktvärdena. 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Partikelhalter mäts kontinuerligt i taknivå på Rådhuset i Malmö samt i gatunivå vid Dalaplan. Exponering för luftburna partiklar kan ge negativa hälsoeffekter på både andningsorgan och hjärt-kärlsystemet. I stadsmiljön är trafiken en stor källa till dessa luftburna partiklar. Luftmassan som blåser in från omgivande regioner är en annan viktig källa. 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Årsmedelhalter av partiklar, PM 2,5 µg/m3, i taknivå och gatunivå. Datakälla: Miljöförvaltningen, Malmö stad Höjdpunkter 2005 Rådhuset 2006 Hållbara bostadslösningar. Fullriggaren är ett bostadsområde i Västra Hamnen där tolv byggherrar och Malmö stad har haft ett nära samarbete redan från planeringsstadiet för att utveckla hållbara lösningar. Området är landets största samling av energieffektiva byggnader och har enbart passiv- och lågenergihus. Det är även det största området i Sverige för insamling av organiskt avfall med avfallskvarnar. Blandade kvarter, gröna ytor, cykelpool, bilpool, solceller, solfångare samt mindre vindkraftverk är ytterligare exempel på olika hållbara satsningar i området. Hållbara Hilda. Hos bostadsrättsföreningen Hilda på Rosengård i Malmö pågår en unik hållbarhetssatsning som drivs av medlemmarna själva. Den långsiktiga strategin går bland annat ut på att skapa ett klimatsmart och trivsamt boende. Helhetsvisionen omfattar även ekonomisk och social omställning, inte enbart ekologisk. Arbetet 2007 2008 Dalaplan 2009 2010 2011 Dalaplan Rådhuset Partikelhalterna avseende PM 2,5 (partiklar mindre än 2,5 µm) har, sett som årsmedelvärde i taknivå, varierat mellan 10-17 µg/m3 under hela mätperioden. Detta innebär omkring 50 % av gällande miljökvalitetsnorm som ligger på 25 µg/m3. Dock är halterna något högre i slutet av perioden än i början. Den långsiktiga trenden för halterna av PM 2,5 är att bidraget från de lokala källorna är svagt ökande medan intransporten från omgivande regioner är oförändrad eller minskar något. Det är ännu för tidigt att avgöra om trenden är ihållande eller en tillfällig ökning orsakad av meterologiska förhållanden. Mätningar pågår även i en mobil mätvagn som under en stor del av året har mätt luftkvaliteten kring Värnhemstorget. Trafikåtgärderna kring torget som genomförts sedan 2006 har inneburit att halten kvävedioxider har förbättrats med 15-20 % på Östra Förstadsgatan genom att trafikmängden minskat med 20 %, visar uppföljande mätningar. På Lundavägen har tidigare tomma tomter bebyggts och skapat ett slutet gaturum med följd att halterna i stället har ökat med 5-10 %. omfattar nytt ventilationssystem med värmeåtervinning, renoverade och tillläggsisolerade fasader, solceller på taken, insamling av regnvatten för användning i toaletterna, biodling på taken, odlingsprojekt med barnen m.m. Omställningen kommer på sikt att betalas av minskade kostnader för el, värme, vatten och sophämtning. Projektet syftar dessutom till att öka områdets attraktivitet. Enklare trafikbullerhantering. Den miljöstörning som flest människor i Sverige berörs av är trafikbuller. Under år 2012 antogs Tillämpningsskrift om trafikbuller av stadsbyggnadsnämnden i Malmö. Syftet med skriften är att underlätta hanteringen av trafikbuller vid kommunens handläggning av plan- och bygglovsärenden. Den kan även vara till hjälp för byggherrar, arkitekter och akustiker i arbetet med att skapa nya bostadshus. Åtgärdsprogrammet mot buller ses för närvarande över och ett nytt program påbörjas år 2014. Utifrån de bullerkartläggningar som slutfördes år 2007 och 2012 har det gjorts beräkningar/bedömningar av antalet boende som utsätts för ljudnivåer som överskrider riktvärdena. Antalet personer som exponeras för ljudnivåer som överskrider riktvärdena inomhus och utomhus är i stort sett oförändrat sedan år 2007. De skillnader som man kan se beror till stor del på förbättrade och mer noggranna beräkningsmetoder. 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 2007 2012 >30 dba ekv. nivå inomhus >55 dba ekv. nivå utomhus (fasad) Antal trafikbullerexponerade personer över riktvärden. Datakälla: Miljöförvaltningen, Malmö stad Rådgivning om boendemiljö. I Rosengård har de boende under år 2012, varje måndagseftermiddag, erbjudits möjlighet att diskutera sin boendemiljö och få råd i frågor som rör t.ex. kall bostad, skadedjur, ventilationsproblem, fukt- och mögelskador. Dessutom har man kunnat Boka hembesök av en inspektör då temperatur, luftfuktighet, fuktskador och ventilation undersöks med mätinstrument. Hyresgästen får då också råd av miljöinspektören om vad de själva kan tänka på för en hälsosam boendemiljö. MILJÖMÅLETS FEM DELOMRÅDEN Hållbar stadsutveckling Resurserna ska användas smartare Staden ska bli renare och tystare De gröna och blå kvaliteterna ska utvecklas God vistelsemiljö för alla i Malmö 6
Trender, analys och fortsatt arbete Malmö lyfts ofta fram som förebild när det gäller hållbar stadsutveckling och antalet studiebesök ligger fortsatt på en hög nivå. Kommunen har inte varit sämre än fyra i den miljöranking som tidningen Miljöaktuellt gör årligen. Rankingen har utförts fyra gånger och är tänkt att ge en bild av kommunernas hållbarhetsarbete. Ü Hållbart byggande behöver prioriteras i hela Malmö. Miljöbyggprogram Syd måste användas och följas upp även på privat mark och inte endast på den kommunalt ägda. Även andra typer av certifieringssystem, såsom Green Building och Breeam, måste slå igenom och användas på bred front inom byggandet i Malmö. Förtätningsarbeten pågår på flera ställen i Malmö. I vissa områden sker komplettering av befintlig bebyggelse; Triangeln och Stadens entré, i andra ska äldre områden omvandlas och en blandad bebyggelse växa fram; Norra Sorgenfri, Norra Kryddgården och i Limhamn. I kollektivtrafiknära områden som norr om Centralstationen och kring Hyllie station planeras och byggs för en tät stadsstruktur. Ü I nybyggnadsområden måste tillräckliga ytor för grönområden avsättas och gröna värden och kvaliteter prioriteras. Förtätningen av staden innebär en stor utmaning då fler behöver samsas på de kvarvarande ytorna; boende, cyklister, varutransporter m.m. Här måste multifunktionalitet prioriteras i planeringen så att ytorna vid olika tillfällen kan användas på olika sätt, såsom lek, rekreation, transporter m.m. Malmös nya trafikmiljöprogram, som antogs under år 2012, har strategier som pekar mot ett mer hållbart transportsystem och tydliga mål för minskat bilanvändande för malmöbor såväl som inpendlare till år 2030. Inrättandet av bil- och cykelpooler i nybyggda hus i Malmö minskar behovet av egen bil och har resulterat i minskad efterfrågan på parkeringsplatser i bostadsområdet. Dieselbilar minskar koldioxidutsläppen men ökar utsläppen av partiklar vilket innebär en försämrad luftföroreningssituation. Vissa åtgärder som genomförts i Malmö för att uppfylla de miljökvalitetsnormer som finns för olika luftföroreningar har lett till en omfördelning av trafiken och totalt sett till en ökning av utsläppen. Ü Trafikens totala utsläpp av luftföroreningar måste minskas genom att minska bilberoendet och istället öka tillgängligheten för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Det pågående arbetet med en övergripande trafik- och mobilitetsplan är ytterst viktigt att prioritera för att kunna erhålla ett hållbart transportsystem i Malmö. Stor vikt måste läggas på utformning av byggnader och av den yttre miljön vid förtätning för att skapa en god boendemiljö. De gröna områdena i staden minskar successivt då de ofta naggas i kanten vid nybyggnation i befintlig bebyggelse. I Hyllie planeras det för mer grönska och öppen dagvattenhantering med många multifunktionella ytor som kan utnyttjas till olika saker vid olika tidpunkter. Ü Vid förtätningen av staden är det ytterst viktigt att i första hand värna den parkmark som finns. Om grönytor tas i anspråk för annat ändamål så måste kvaliteten öka på de resterande gröna ytorna. Samtidigt måste mark avsättas för tillräckligt stora parker då forskning visar att storleken på en park är en av dess viktigaste kvaliteter och även en viktig faktor för befrämjande av hälsa. Den framtida staden måste byggas både tät och grön. Ett stort tillsynsarbete bedrivs avseende undermåliga boendemiljöer i speciellt två områden i Malmö. På Herrgården i Rosengård har mer än 850 lägenheter renoverats sedan november 2008 och på Seved är över 200 lägenheter åtgärdade sedan maj 2011. Inom projekten Gröna skolgårdar och Gröna utemiljöer pågår arbete med att skapa bättre utemiljöer på skolor, förskolor och olika typer av omsorgsboenden. Ü Stora resurser krävs kommande år för att komma tillrätta med den dåliga bostads-standarden på Herrgården och Seved men även i andra områden. Behovet av tillsynsarbete avseende boendemiljöer är enormt i stora delar av Malmö. Ett utökat samarbete med stadsdelarna men även med t.ex. sjukvården behövs för att lättare kunna identifiera fastigheter och områden där insatser krävs så att alla malmöbor kan bo i en bra bostad. Ny forskning visar att skillnaderna i hälsa mellan olika inkomstklasser minskar om närheten till grönska ökar. Det är viktigt att gröna och blå värden, t.ex. gröna väggar och vattenytor, läggs till i alla miljöer, befintliga som nya. Detta för att både främja malmöbornas hälsa och öka stadens biologiska mångfald. Tyke Tykesson, stadsbyggnadskontoret - Vilka är de övergripande målen enligt förslaget till ny översiktsplanen för hur Malmö ska utvecklas? De övergripande målen är att Malmö ska vara en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar stad och en attraktiv plats att bo och verka i. De tre hållbarhetsaspekterna samverkar och är ömsesidigt beroende av varandra. - Hur kan vi förtäta Malmö utan att förlora grönska? Genom att i första hand bygga på platser som inte har gröna värden, och, om det skulle vara nödvändigt att bygga på någon grön yta, arbeta med kompensation på olika sätt. Det kan handla om att plantera fler träd i närheten, anlägga gröna tak eller väggar. I en stad som växer kommer det att behövas mer park, inte mindre. - Vilken typ av transporter prioriteras i förslaget till Översiktsplan? Översiktsplanen säger att Malmö ska ha ett trafiksystem som sätter människan i fokus. En god trafikmiljö ska bidra till människors hälsa och säkerhet. Transportsystemet ska bidra till att fler väljer att gå, cykla eller åka kollektivt och det är dessa trafikslag som ska prioriteras. Därmed kan också Malmös belastning på miljön minskas. - Vilken del av förslaget till Översiktsplan är du själv mest nöjd med? Det är en svår fråga att svara på. Jag tror att en av översiktsplanens viktigaste syften är att väga samman olika delar till en helhet och därför är ingen del egentligen viktigare än de andra. Om det av planen framgår hur olika saker hänger samman, och att vi måste arbeta innovativt tillsammans inom kommunen och med andra aktörer, så är jag nöjd. 7
1 1 ÖVERGRIPANDE MILJÖMÅL: Naturtillgångar brukas hållbart Malmös naturresurser, i form av marken, havet, kalkberggrunden, grundvattnet och den biologiska mångfalden, är värdefulla tillgångar som år 2020 skyddas och brukas på ett hållbart sätt. Jordbruket i Malmö ska vara hållbart och vattentillgångarna ska skyddas. Den ekologiskt odlade marken ökar sakta i Malmö och är andelsmässigt högre än vad den är i Skåne län som helhet. Malmös havsområde ute i Öresund är större än kommunens totala landareal. Kartläggningen av denna viktiga marina Observationer i släp naturresurs är nu påbörjad. Ålgräs Regeringens mål om att minst 20 procent av jordbruksmarken i Sverige skulle vara i certifierad ekologisk produktion vid utgången av 2010 uppnåddes inte. I Skåne län var knappt fem procent av åkermarken ekologiskt odlad år 2010. 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2001 2002 2003 2005 2007 2008 2009 2010 2011 Andel ekologiskt odlad jordbruksmark i Malmö (procent). Datakälla: Jordbruksverket I Malmö ökar arealen ekologisk odlad mark långsamt, både som andel av den totala åkerarealen och i totala siffror. År 2011 uppgick den ekologiskt odlade marken, totalt sett, till knappt 350 hektar i Malmö. Ökningen beror till viss del på att den totala arealen åkermark sakta minskar. Höjdpunkter En marin kartläggning har utförts i Öresund på det havsområde som tillhör Malmö stad. Den har dokumenterat sedimenttyper, bottenvegetation såsom ålgräs och brunalger samt omfattningen av musslor i området. Kartan som redovisas här bygger på information från denna kartläggning och visar utbredningen av musslor och ålgräs längs de undersökta transekterna. Kartan visar täckningsgrad av musslor och ålgräs längs tretton transekter inom Malmös havsområde. Släpvidoekartering september - oktober 2012. Källa: Lunds Universitet och SEA-U på uppdrag av Malmö och stad. Observationer i släpvideo Ålgräs Zostera - 1-2% 2-2-25% Zostera - 1-2% 2-2-25% 3-25-50% 4-50-75% 5-75-100% Blåmusslor Mytilus 3-25-50% 4-50-75% 5-75-100% Släpvideokarte 3-25-50% utförd september-oktober 2 4-50-75% 5-75-100% Blåmusslor Mytilus 3-25-50% 4-50-75% 5-75-100% ± 1:100 000 fö Exkursion till havs. Naturbåten är ett nytt koncept som under år 2012 gjorde det möjligt för både skolor och malmöbor att ta del av Öresunds rika marina liv. Båtturer genomfördes under augusti och oktober och vände sig till elever under veckodagarna samt till allmänheten under helgerna. Genom Naturbåten kan malmöbon få en relation till havet och en förståelse för varför det marina livet i Öresund ser ut som det gör. Projektet har finansierats av Malmö stad, Region Skåne, EU och Öresundsfonden. Naturbåten kommer under år 2013 att fortsätta utvecklas för att i framtiden kunna bli en verksamhet som är ett permanent inslag i Malmö. Marin kartläggning. En översiktlig kartläggning av Malmös marina miljö har gjorts under år 2012 som ska ligga till grund för kommande inventeringar. Bottenstrukturen har filmats längs tretton transekter i väst-östlig riktning inom Malmös havsområde. Detta kommer att ge ett unikt underlagsmaterial till en kartläggning av vad som finns på bottnen av Malmös havsområde, vilket arealmässigt är drygt 15 % större än landarealen. MILJÖMÅLETS Släpvideokartering FYRA DELOMRÅDEN utförd september-oktober 2012 Malmö ska växa resurssnålt Jordbruket i Malmö ska vara hållbart Vattentillgångarna ska skyddas Malmönaturen ska värnas och ± 1:100 000 för 8
Trender, analys och fortsatt arbete Parker, grönytor och grönområden fortsätter krympa genom det traditionella planeringssätt som fortfarande råder i Malmö. Staden börjar bli bra på att bygga tätt såsom i Västra Hamnen men samtidigt breder villaområdena ut sig såsom i Bunkeflo, vilket dock beror på äldre beslut. Saneringar av förorenad mark sker i samband med exploateringar och leder till att markföroreningarna i Malmö minskar samt att marken kan användas för ny bebyggelse och förtätning. Ü Ytterligare beslut om utrymmeskrävande bebyggelse på högvärdig jordbruksmark får inte tas. När förtätning sker i staden måste det gröna bevaras bättre samt utökas. Kvaliteten på de gröna ytorna måste öka och gröna värden behöver läggas till i bebyggelsen, exempelvis balkonglösningar och gröna väggar. Multifunktionella ytor avseende rekreation, dagvattenhantering och biologisk mångfald måste anläggas i mycket större omfattning. Odlingen av ekologiska jordbruksprodukter är liten i kommunen och behöver öka för att kunna matcha målet om att all mat som serveras i Malmö stad år 2020 ska vara ekologisk. Korta arrendetider och minimal djurhållning inom kommunen är exempel på hinder för den ekologiska odlingen. Minskningen av det organiska materialet i marken och företeelsen att förstöra råvaror för att upprätthålla priserna är andra frågor som påverkar det långsiktiga användandet av jordbruksmarken. Ü Malmö stad har genom beslutet om förtätning av staden fått en förändrad roll när det gäller jordbruksmarken som inte längre behöver förvaltas i väntan på bebyggelse. Strategier för hur kommunen ska arbeta vidare med detta behöver tas fram. I egenskap av en stor organisation bör även Malmö stad ta ett större ansvar för jordbruksfrågorna sett ur ett mer övergripande europeiskt perspektiv. Ett kustråd för Malmö har startats med olika intressenter, organisationer och aktörer, för att man tillsammans ska kunna arbeta långsiktigt och kontinuerligt med Malmös marina miljö och kust. Malmö är också medlem i ett flertal vattenvårds- och vattendragsförbund bland annat Öresundsvattensamarbetet där svenska och danska myndigheter samverkar och sammanställer information om växt- och djurliv samt miljögifter i hela Öresund. Det pågår en översyn av de enskilda avloppen och jordbruken i kommunen för att se till att de uppfyller de utsläppskrav som gäller för denna typ av anläggningar. Några tydliga trender som visar en minskning av näringsämnesutsläppen till havet kan ännu inte urskiljas i statistiken. Trögheten i de naturliga systemen förs ofta fram som en av förklaringarna till att effekten av vidtagna åtgärder dröjer. Ü Ett samlat grepp behöver tas avseende vattenfrågorna. Ett flertal strategiska dokument saknas för Malmö stad på detta område. En övergripande vattenplan som beskriver grundläggande förhållanden och planeringsförutsättningar för yt- och grundvatten inom kommunen behöver tas fram. Ytterligare planer som också behövs för det långsiktiga arbetet med vattenfrågorna inom kommunen är vatten- och avloppsplan (VA-plan) samt vattenförsörjningsplan. Den befintliga dagvattenstrategin behöver också revideras för att följa kraven i ramdirektivet för vatten samt för att ytterligare främja ekologisk dagvattenhantering. Många aktiviteter sker i Malmö som syftar till att öka engagemanget för naturen såsom t.ex. Naturbåten, Havets dag, Ut i Malmö och Skogens dagar. Ytterligare viktiga initiativ som pågår för att öka Malmöbornas kunskap om naturen är att öppna upp kalkbrottet för allmänheten samt arbetet med att tillgänglighetsanpassa delar av rekreationsområdet i Käglinge för handikappade. En detaljplan håller på att tas fram för Klagshamnsudden och kalkbrottet där syftet är att befästa området som ett naturoch rekreationsområde. Det är väldigt ont om gröna ytor i Malmö och ytterligare områden inom kommunen skulle behöva någon form av skydd. Ü Malmöborna måste fortsättningsvis också erbjudas ett flertal olika arrangemang för att kunna ta del av naturmiljön, både på land och till havs, i Malmö. Ett strategiskt naturvårdsarbete behövs inom Malmö stad. Det krävs större ekologisk kompetens inom organisationen med fler personer som arbetar med ekologiska frågor. Naturvårdsarbete kan även innebära att gynna biologisk mångfald i staden. Malmöbornas får därigenom en möjlighet att uppleva naturvärden direkt utanför fönstret eller dörren. Länsstyrelsens arbete med att göra Tygelsjö strandängar till naturreservat måste slutföras. Mats Wirén, Gatukontoret - Hur påverkar riktlinjerna för förtätning av Malmö synen på den omgivande jordbruksmarken? Att öka folkmängden inom befintlig tätort kan göras på flera sätt. Malmö är den av Sveriges storstäder som har minst andel och störst minskning av grön mark per invånare, så det är få områden som skulle tåla en minskning av den gröna marken utan att minska i kvalitet. För att värna både om den gröna marken och om jordbruksmarken, är det med andra ord mycket viktigt att hitta smarta exploateringsalternativ som skonar jordbruksmarken samtidigt som andelen grön mark inte minskar. Även lösningar där den gröna marken kan öka, välkomnas. - Kan vi få en hög biologisk mångfald i den täta staden? Frågan är inte lätt att svara på - för vad är en hög biologisk mångfald? Det måste sättas i relation till något. Att exempelvis vid en förtätning bygga i en befintlig park som domineras av en artfattig gräsmatta och sedan berika det kvarvarande gröna med en rik flora - då kan vi få en högre biologisk mångfald. Men om vi istället inte bygger i den befintliga gröna marken, utan löser den ökade bebyggelsen på annat sätt, och sedan berikar den befintliga parken- då får vi en betydligt högre biologisk mångfald. - Hur kan Malmös arbete med vattenfrågor utvecklas tycker du? Kommunen skulle kunna förbättra vattenkvaliteten genom fortsatt rening och åtgärder för minskade utsläpp. Dessutom behöver vi öka mängden öppet vatten och ytan våtmark i landskapet genom att t.ex. rensa igenvuxna områden, lyfta kulverterade vatten och att utveckla dagvattenhanteringen. Ett speciellt fokus borde ligga på att öka de biologiska och estetiska värdena i samband med nyskapande av vatten och våtmarker, men även att utveckla befintliga miljöer. - Vilken är den mest oväntade djurarten som upptäckts inne i Malmö? Det finns flera exempel, men jag fastnar nog för den mest aktuella - vildsvinet. Att den redan setts så nära och inne i Malmö är överraskande. Vildsvin har idag observerats på Klagshamnsudden, Gyllins trädgård, Mobilia och nu senast nästan säkra spår på Ribban. 9
ÖVERGRIPANDE MILJÖMÅL: I Malmö är det lätt att göra rätt År 2020 präglas resursanvändningen av hållbarhet och långsiktighet. Det är enkelt att göra hållbara val av varor, tjänster, resor och avfallshantering för såväl näringslivet, malmöbon som i Malmö stads organisation. Avfallet ska återvinnas samt hållbar konsumtion och livsstil. Avfallsmängderna ökar återigen i Malmö och trenden måste nu vändas varaktigt. Det avfall som ändå uppstår måste nyttiggöras på bästa sätt exempelvis som biogas. År 2011 ökade försäljningen av ekologisk mjölk kraftigt, främst till storhushållen i Malmö. Avfallets miljönytta måste öka. Avfallsmängderna behöver minska och det avfall som uppkommer måste tas omhand på bästa sätt. Detta åskådliggörs tydligt i EU:s avfallstrappa där minimering av avfallet är högst upp och sedan kommer på allt lägre trappsteg återanvändning, återvinning, energiutvinning och deponering. Avfallstrappan visar att ju högre upp avfallet finns desto mindre miljöpåverkan har det. Ur ett miljöperspektiv är alltså det bästa avfallet det som inte alls uppkommer. Om avfall inte kan förhindras ska så mycket material som möjligt återvinnas. Europeiska kommissionen har definierat flera specifika avfallsflöden för prioritering i syfte att minska deras övergripande miljökonsekvenser. Restavfall är det avfall som slängs i den vanliga soppåsen. Restavfallet tas omhand genom förbränning på SYSAVs förbränningsanläggning och bidrar därigenom med värme till fjärrvärmesystemet i Malmö och Burlöv. Under år 2011 ökade mängden restavfall som samlades in och uppgick till över 80 000 ton totalt sett i Malmö. 82000 80000 78000 76000 74000 72000 70000 68000 66000 64000 62000 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Total mängd insamlat restavfall (ton). Datakälla: VA SYD Restavfallsmängden per invånare ökade också och är, efter att ha legat på under 250 kg/ invånare, återigen nästan i nivå med 2007-års värde på lite över 270 kg/invånare. Trots de ökande mängderna arbetar Malmö stad aktivt med att avfallsmängderna ska minska och att kunna ta sig uppåt i avfallstrappan. Ett steg i rätt riktning är att malmöborna källsorterar 73,6 kg förpackningar och tidningar per invånare vilket ligger mycket nära riksgenomsnittet på 75,9 kg. Ett annat viktigt steg är den påbörjade insamlingen av matavfallet i kommunen för utvinning av biogas. De nästan 35 000 ton 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 matavfall som slängs i Malmö varje år kan ge biogas som motsvarar cirka 3,5 miljoner liter bensin. Den sålda mängden ekologisk mjölk har ökat alla år sedan mätningarna började år 1997. Under år 2011 ökade försäljningen med mer är 1 miljon liter, där storhushållen stod för merparten av ökningen. Även andelen såld ekologisk mjölk ökade kraftigt, med nästan fem procent. Så nu är lite mer än en femtedel av all såld mjölk, från Skånemejerier, i Malmö ekologisk. 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Detaljhandel Storhushåll Försäljning av ekologisk mjölk i Malmö (tusen liter). Datakälla: Skånemejerier Höjdpunkter Hållbara evenemang. Arbetet med hållbara evenemang fortsätter med Malmöfestivalen i spetsen. Under år 2012 arbetade festivalorganisationen, som pilotprojekt, med den nya ISO-standarden hållbara evenemang (ISO 20121) vilken visar hur arrangörer vid planeringen av evenemang kan väva in miljöhänsyn och socialt ansvarstagande. UngBo. Idén bakom UngBo 12 var att väcka debatt om bostadsbristen bland unga. En idétävling, arkitekttävling och Sveriges första boutställning för unga fick bostadsmarknadens aktörer att samlas för att ta ett gemensamt ansvar för ett ökat byggande med unga som målgrupp. Arrangerade gjorde Malmö stad i samarbete med byggbranschen. Globala Malmö. Under 2012 ordnades en rad aktiviteter under namnet Globala Malmö som fokusdagar i april, nätverk och konferensen Efter Rio +20 i september. Inför 2013 pågår diskussionen om hur projektet ska utvecklas och tas till nästa nivå. Ungdomar och hållbarhet. Hur bidrar vi till elevers handlingskompetens för hållbar utveckling? Ett exempel är Educamp, stora träffar för elever på båda sidor av sundet med hållbarhet som gemensamt tema. Ett annat är Urban X, ett projekt där man utforskat hur unga kan få inflytande i planeringsprocesser. Hållbara Malmö. Malmö är i mycket en föregångare, nationellt och internationellt, för sitt arbete inom hållbar utveckling. Under en vecka i september anordnades fem internationella konferenser inom allt från energi i fastigheter till hållbar upphandling, Sustainability Week. Triangelns Bike & Ride. Malmös andra Bike & Ride invigdes vid Triangelns södra stationsuppgång i slutet av år 2012. Anläggningen, som blir större än den vid Hyllie station, rymmer förutom cykelparkering även cykelbutik, verkstad, café samt avgiftsfria toaletter. Avfallsplan 2011-2015. En ny avfallsplan för Malmö stad har antagits med syfte att främja en hållbar stadsutveckling. Planens tre övergripande mål är: det är lätt att välja en hållbar konsumtion, det är rätt att prioritera miljönytta samt det är lätt att göra rätt. MILJÖMÅLETS FEM DELOMRÅDEN Hållbar upphandling Användningen av farliga ämnen ska minska Avfallet ska återvinnas Malmö - en kunskaps- och innovationsstad Hållbar konsumtion och livsstil 10
Trender, analys och fortsatt arbete Regeringens inriktningsmål att 25 % av den offentliga konsumtionen skulle avse ekologiska livsmedel år 2010 uppfylldes av Malmö stad och år 2011 uppgick andelen inköpta ekologiska livsmedel till 37 %. Kommunens eget mål är att all mat som serveras i Malmö stad år 2020 ska vara ekologisk. Ü Malmö stad måste fortsätta arbeta med att redan i upphandlingsskedet få in så mycket ekologiska varor som möjligt i sortimentet. Arbetet med att motivera inköparna, på varje enskild verksamhet, att välja ekologiska varor måste också prioriteras. Inga förändringar syns i trenderna för de farliga ämnen som undersöks, utan de är fortsatt minskande. Arbete pågår med att minska tillförseln av farliga ämnen till avloppssystemet genom mer lokal rening vid industrier samt information till företag bland annat om vad som får släppas ut i avloppet. Målet är att kunna certifiera slammet från avloppsreningsverken så att det kan användas till att gödsla åkrarna. Ü Ett strategiskt dokument om kemikalier behöver tas fram för Malmö stad med en prioriteringsordning för det framtida kemikaliearbetet i hela kommunen och inom alla verksamheter. Dokumentet behöver även ta upp hur arbetet med att hjälpa malmöbon att lätt kunna göra hållbara val ska bedrivas. Under år 2011 har restavfallsmängderna återigen ökat, efter tre år av minskningar, om än små. Arbete med att samla in matavfallet pågår. Under år 2012 började insamlingen i Husie och år 2015 ska alla malmöbor kunna bidra. Målet för Malmö är att år 2015 ska 40 % av matavfallet samlas in och behandlas biologiskt och under år 2011 samlades nästan 9 % in. Ü Den stora utmaningen för Malmö stad är att arbeta med att minska uppkomsten av avfall. Konsumtionens betydelse för avfallsmängderna måste här lyftas fram. Utsorteringen av avfall som kan nyttiggöras genom omvandling till exempelvis biogas och nya förpackningar måste ökas genom att Malmö stads verksamheter samt alla som bor och verkar i Malmö får bättre tillgång till enkla insamlingssystem. Ytterligare system för återanvändning av produkter behöver tas fram för att minska mängden avfall både inom den kommunala organisationen och i samhället som helhet. Malmö fortsätter sin målmedvetna satsning på lärande för hållbar utveckling. Tack vare särskilda resurser har projekt som Klimat X, klimatexperiment för unga, Urban X, om ungas inflytande i planeringsfrågor, och Öresundsklassrummet, ett samarbete mellan skolor i Malmö, Lund och Köpenhamn, kunnat genomföras. En annan viktig satsning är ISU, Institutet för hållbar stadsutveckling, som Malmö stad driver tillsammans med Malmö högskola. Globala Malmö, som anordnat aktiviteter under 2011 och 2012, söker nu en ny väg framåt. De kommunala partnerskapen med städer i Namibia och Kina fortsätter. Till internationella samarbeten knyts med fördel även en näringslivsaspekt där det är möjligt. Ett exempel är Malmös samarbete med Hongkong kring hållbar stadsutveckling och med Köpenhamn om grön ekonomi. Ü Att utforska och lära av och om kopplingarna mellan globala och lokala frågor är en allt viktigare fråga, inte minst i en stad som Malmö där många nationaliteter ska samsas Det är framöver också viktigt att bidra till att skapa ett gott innovationsklimat i Malmö, i linje med nya innovationsstrategin för Skåne. Här blir barn och unga en viktig målgrupp. Försäljningen av ekologisk mjölk och antalet miljöcertifierade anläggningar och företag i Malmö har ökat alltsedan år 1997. Även andelen miljödiplomerade förskolor har ökat det senaste året. Malmöbornas resvanor håller sakta på att förändras. Generellt sett ökar resor med cykel och kollektivtrafik. Arbetet med separata fotgängar- och cykelprogram skapar förutsättningar att ytterligare förändringar kan ske avseende malmöbornas val av färdmedel. Ü En snabbare förändring från miljöstörande biltrafik till mer miljövänliga transportmedel, såsom gång, cykel och kollektivtrafik, behöver ske i Malmö genom omfördelning av de olika transportmedlens trafikytor. De miljövänliga transportmedlen måste bli mer lättillgängliga och attraktiva för malmöborna genom t.ex. ökad kapacitet i kollektivtrafiken (superbussar och spårvagn) och kvalitetshöjande insatser för gående och cyklister (fotgängarzoner och cykelvägar med förhöjd framkomlighet). Karin Karlsson, gatukontoret - På vilket sätt ska Eurovision Song Contest bli ett grönt föredöme? Vi ska arbeta strukturerat och med mål som är möjliga att uppnå. Mat, avfall, vatten och transporter prioriteras, men givetvis kollar vi på energifrågan också. Vi kommer att ISO-certifiera oss enligt den nya eventstandarden ISO 20121, och på så sätt kom-mer vi att arbeta strukturerat. Våra mål ska vara möjliga att uppnå och ambitionen är att arbetet ska vara så konkret som möjligt. Då projektet är internationellt, öppnas många nya kommunikationsvägar, och då är en mycket positiv grej att vi kan starta gröna diskussioner med t.ex. Sveriges Television och EBU, European Broadcasting Union och större sponsorer som t.ex. TeliaSonera. Det kommer kanske inte ge effekt direkt, men kan ge stor påverkan i framtiden. - Hur arbetar ni för att främja t.ex. miljöanpassade transporter, mindre avfall och mindre farliga kemikalier under ESC? Vi kommer att ha många konkreta åtgärder för att vara gröna. Vi uppmuntrar självklart till kollektivt åkande till och från arrangemangen, både på Arenan och på stan. Så långt det går kommer vi att satsa på material som går att återvinna, och helst ha bemannad källsortering på arrangemangen. Fräscht kranvatten ska marknadsföras framför buteljerat vatten, liksom att hitta fler energisnåla lösningar för våra scener. - Vad ska schlagerfantasten göra för att minska sin miljöpåverkan under ESC? Drick kranvatten, ät vegetariskt och åk kollektivt. - Kan Malmö verkligen bli Europas Green Room? Absolut I Malmö finns viljan, idéerna och kompetensen. Foto: Christiaan Dirksen 11
Uppföljning av handlingsplan för klimatoch miljöarbetet i Malmö stad 2011-2014 Handlingsplan för klimat- och miljöarbete innehåller 26 prioriterade åtgärder som måste genomföras under denna mandatperiod (2010-2014) för att Malmö ska kunna nå de högt ställda målen i Miljöprogrammet till 2020. En eller flera förvaltningar är ansvariga för varje åtgärd. Under hösten 2012 har samtliga ansvariga instanser (totalt 18 av Malmö stads förvaltningar samt VA SYD) fått svara på enkätfrågor om de åtgärder man är ansvarig för. Elva av de 19 instanser som fick enkäten har svarat på frågorna om alla de åtgärder man är ansvarig för. Fyra instanser har svarat på frågor om en eller flera av de åtgärder man är ansvarig för, medan fyra instanser inte har svarat alls eller svarat för sent för att svaret skulle kunna behandlas. Resultat I Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020 uppmanas förvaltningar och bolag att bryta ned de övergripande miljömålen till mål och åtgärder som är anpassade till det egna ansvarsområdet och arbeta in dessa i den egna verksamhetsplanen. Samma arbetssätt beskrivs i handlingsplan för klimat- och miljöarbete. Är arbetet med den aktuella åtgärden planerad/styrd i verksamhetsplan eller liknande dokument? Enligt svaren är drygt 60 % av åtgärdsarbetet styrt i verksamhetsplaner, knappt 20 % i andra dokument, 4 % styrs inte i något dokument alls, medan det är okänt om det finns något styrande dokument i 20 % av åtgärdsarbetet. Kommentar: Fördelen med att föra in miljömåls- och åtgärdsarbetet i verksamhetsplaneringen är att det blir lättare att se det egna arbetets kopplingar till miljömålen. Miljömålen blir då också ett central uppdrag som klart och tydligt ingår i förvaltningens dagliga arbete. Det kan också bli lättare att skapa ett gemensamt uppföljningssystem av miljömålen om alla förvaltningar arbetar på samma sätt. Kommer ni att kunna genomföra den del av åtgärden som ni är ansvariga för under handlingsplanens giltighetstid, d.v.s. senast till och med 2014? Enligt svaren kan ungefär hälften av åtgärdsarbetet genomföras under mandatperioden. I en tredjedel av fallen är man osäker och knappt en femtedel hinner, enligt svaren från förvaltningarna, inte hinna färdigt sitt arbete i tid. Handlingsplanens två första åtgärder är av övergripande och relativ komplex karaktär. Flera förvaltningar är ansvariga för arbetet med de båda åtgärderna men bara en eller två förvaltningar är igång med sin del av det. En förvaltning påpekar att man inte har rådighet över det arbete som krävs och därför inte har påbörjat det. En annan förvaltning menar att man inte kände till att man var ansvarig för åtgärden. När det gäller åtgärdsarbetet som är kopplat till det övergripande miljömålet Sveriges klimatsmartaste stad svarar samtliga förvaltningar att man arbetar med alla de åtgärder man är ansvarig för. Detsamma gäller för åtgärderna kopplade till de övergripande miljömålen Framtidens stadsmiljö finns i Malmö och Naturtillgångar brukas hållbart. Det är däremot inte säkert att man kommer kunna genomföra åtgärderna inom utsatt tid. Samtliga förvaltningar utom en med ansvar för åtgärder kopplade till I Malmö är det lätt att göra rätt svarar att man arbetar med alla åtgärder. I det fall man inte arbetar med åtgärden berodde det på att man inte kände till att man var ansvarig för den. På frågan varför man inte kommer att kunna genomföra åtgärden man är ansvarig för i tid, är de vanligaste svaren att det saknas ekonomiska resurser eller att tidsperioden är för kort. Andra skäl till att man inte kommer att blir klar är att det saknas personella resurser eller att åtgärdsarbetet har karaktären av en pågående process som inte kommer att kunna avslutas. Respondenterna fick möjlighet att i fritext beskriva vad som skulle kunna underlätta arbetet med åtgärderna i handlingsplanen mest. Det vanligaste svaret på den frågan är att det finns behov av ett genomförande- och samordningsansvar för åtgärderna. Om det finns en ansvarig förvaltning för varje åtgärd kan övriga förvaltningars insatser samordnas och man får bättre överblick över arbetet. Slutsatser och rekommendationer Det är naturligtvis mycket positivt att i stort sett allt åtgärdsarbete är igång. Däremot är det utifrån svaren på enkäten inte möjligt att bedöma vilken kvalitet arbetet håller eller om förvaltningarnas gemensamma insatser verkligen kommer att kunna göra att åtgärden genomförs i sin helhet. Det faktum att enbart hälften av åtgärderna beräknas kunna genomföras under mandatperioden är oroande och pekar på stora brister i såväl samordning mellan förvaltningarna som i förvaltningarnas egen prioritering av arbetet. Anledningen till att handlingsplanen och dess åtgärder togs fram var just att säkerställa att förberedande och grundläggande arbete skulle kunna genomföras i tid så att resterande delar av miljömålen har möjlighet att uppfyllas. Om handlingsplanens ambitioner ska kunna uppfyllas måste arbetet med att genomföra åtgärderna prioriteras tydligare i de olika förvaltningarna. Arbetet kan också förbättras genom att ansvariga förvaltningar utses för varje åtgärd och att samarbetet och erfarenhetsutbytet mellan instanserna ökar. 12