Att arbeta med genus, sexualitet och relationer i grund- och gymnasieskolan Tommy Eriksson Lärare, konsult och sexualupplysare
Att arbeta med genus, sexualitet och relationer i grund- och gymnasieskolan Ett brett kunskapsområde men alla ska inte prata sexualpraktik och STI Från biologiskt till humanistiskt Ansvaret har också förskjutits
Våra nya kurs- och ämnesplaner Inskrivet i fler ämnen och dags att arbeta ämnesintegrerat Det är inte förbjudet att lägga till, tolka eller hitta nya perspektiv även om det inte står Bra möjligheter till ämnesövergripande arbete Ditt perspektiv i centrum Från toleranspedagogiskt fokus till normkritiskt förhållningssätt
Sex och samlevnad Relationer Sexuell hälsa Normer Genus och kön Fysiologi Sexualpraktik Sexuell utveckling Sexualitet och samhälle Övrigt
Sex- och samlevnad i grundskolan Biologi Samhällskunskap Religion Historia Svenska Övriga NO Engelska Idrott Hemkunskap Övriga ämnen
Sex och samlevnad på gymnasiet Naturkunskap Religion Historia Samhällskunskap Idrott och hälsa Matematik Engelska Svenska/Svenska som andraspråk Inriktningar
Nedslag i våra styrdokument Läroplanen rektors ansvar Lgr11: i undervisningen i olika a mnen integrera a mneso vergripande kunskapsomra den, exempelvis miljö, trafik, ja msta lldhet, konsumentfra gor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger Läroplan för gymnasieskolan (Gy11): eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, konsumentoch trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger
Exemplet religionskunskap Syfte (grundskolan) Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer Syfte (gymnasieskolan) Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att analysera och värdera hur religion kan förhålla sig till bland annat etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund
Exemplet religionskunskap Årskurs 4-6: Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet Årskurs 7-9: Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar
Exemplet religionskunskap Religion 1: Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner och historiska och nutida händelser
Exemplet Biologi/Naturkunskap Årskurs 4-6: Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar Årskurs 7-9: Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier
Exemplet Biologi/Naturkunskap Naturkunskap 1: Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa
Årskurs 1-3 Stadie för stadie NO-ämnen: Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra SO-ämnen: Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder
Årskurs 4-6 Moderna språk: Åsikter och känslor Vardagliga situationer Musik: Musikens känslomässiga påverkan på människan Biologi: Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar Engelska: Åsikter, känslor, erfarenheter och vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i engelskspråkiga områden
Årskurs 4-6 Historia: Kristendomens införande i Norden Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med idag Svenska: Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor
Religion sticker ut Hur olika livsfra gor, till exempel synen på ka rlek och vad som ha nder efter do den, skildras i religioner och andra livsa ska dningar Vad religioner och andra livsa ska dningar kan betyda fo r ma nniskors identitet, livsstil och grupptillho righet Na gra etiska begrepp, till exempel raẗt och oraẗt, ja mlikhet och solidaritet Vardagliga moraliska fra gor som ro r flickors och pojkars identiteter och roller, ja msta lldhet, sexualitet, sexuell la ggning samt utanfo rskap och kra nkning
och samhällskunskap Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, ko nsroller och ja msta lldhet Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och ko nsroller framsta lls i medier och popula rkultur Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen
Årskurs 7-9 Samhällskunskap: Ungdomars identiteter, livsstilar och va lbefinnande och hur detta pa verkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, ko n och sexuell la ggning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser,makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund Begreppen jämlikhet och jämställdhet Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. / / Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet
Årskurs 7-9 Religion: Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar Historia: Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet
Årskurs 7-9 Musik: Musikens funktion för att markera identitet och grupptillhörighet i olika kulturer, med fokus på etnicitet och kön Hem- och konsumentkunskap: Arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv Bild: Bildanalys: Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas
Historia 1a1, 1a2, 1b: Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet Gymnasiet
Gymnasiet Svenska 1 (Svenska som andraspråk 1): Syfte: Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv Centralt innehåll: Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer Dialekter och språklig variation i talat och skrivet språk som hänger samman med till exempel ålder, kön och social bakgrund
Gymnasiet Samhällskunskap 1a1, 1b: Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
Gymnasiet Idrott och hälsa: Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: / / Förmåga att etiskt ta ställning i frågor om könsmönster, jämställdhet och identitet i relation till idrotts- och motionsutövande Utdrag från ämnets syfte
Tommy Eriksson tommy.lars.eriksson@gmail.com