Nedanstående är 3 grupparbeten sammanfattade i punkter såsom det presenterades i sammanfattningen av seminariet.



Relevanta dokument
TRAFIKERINGSAVTAL T08 - Mall. Banverkets avtalpart (XX), org nr xxxxxx-xxxx

Blandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision

Järnvägsnätsbeskrivning Karlshamns Hamn 1/10. Innehållsförteckning. 1. Allmän information. 2. Villkor för tillträde och trafikering. 3.

Järnvägsnätsbeskrivning Ystads kommun Innehållsförteckning Bilagor

Synpunkter på delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar SOU 2016:3

Järnvägsnätbeskrivning. för Luleå kommuns spåranläggningar

Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad)

JÄRNVÄGSNÄTSBESKRIVNING

6.5 Verksamhetsstyrning med kvalitetsavgifter. Ny lydelse av text i avsnitt 6.5 och underrubrikerna tillagda.

Affärsplanen. Affärsidé.

Järnvägsnätbeskrivning

För kvalitet, klimat och tillväxt

JÄRNVÄGSNÄTSBESKRIVNING ver 2.1

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren , TRV ärendenummer 2011/17304

JÄRNVÄGSNÄTSBESKRIVNING

Järnvägsnätbeskrivning

Järnvägsnätsbeskrivning Depåer i Bro och Älvsjö samt uppställningsspår för pendeltåg

Järnvägsnätsbeskrivning. för. Jönköpings kommun

Ansökan om behörighet görs på en särskild blankett som kan hämtas på Banverkets webbplats Banportalen (

Järnvägsnätbeskrivning

Järnvägsnätsbeskrivning

Fastställd Tågplan 2010 (T10)

Effektområde Operativ trafikering Malin Jutenfäldt, MTR

Bilaga 3 B Planerade större banarbeten PSB

Region Värmland och SJ 4 sep -19

BESLUT. Beslutat av Catrine Carlsson, cplt

Transportstyrelsens föreskrifter JvSFS 2005:1 Tillträde till järnvägsinfrastruktur och relaterade järnvägstjänster

November Att skapa tidtabeller för tåg nu och i framtiden

Järnvägsnätsbeskrivning A-Train AB

Vilken betydelse har järnvägens organisation?

Järnvägsnätsbeskrivning Gäller från

ÖVERSYN AV AFFÄRS- REGLER. Linda Thulin Gustaf Engstrand

Trångsektorsplan Göteborg - tågplan T11

Beslut om avvikelsemeddelande 6 Järnvägsnätsbeskrivning 2019

Förslag Tågplan Planering. Leveransdivisionen Rapport

Järnvägsnätsbeskrivning

Svenska infrastrukturförvaltare 2011

Järnvägsnätsbeskrivning Kalmar Hamn

Tidtabelläggning för järnvägen Temadag 5 december Magdalena Grimm Kapacitetscenter

FOI-frågor och samverkan för ökad punktlighet (TTT)

Enkät om järnvägsnära tjänster

SERA-direktivet 2012/34 Single European Railway Area Branschrådet

Fastställd Tågplan 2019

Järnvägsnätsbeskrivning

Järnvägsnätsbeskrivning (JNB)

Järnvägsnätsbeskrivning (JNB) för Trollhättans Stads industrispår Stallbacka

TTJOB TRANSPORTTILLGÄNGLIGHET TILLGÄNGLIGHETSNYCKELTAL FÖR JÄRNVÄGSNÄT OCH BANUNDERHÅLL

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab

Avsiktsförklaring utredning av uppställningsspår vid Västerås västra, lokstallen

Datum Ert datum Handläggare. Väg- och järnvägsavdelningen Anders Mattsson Susanna Angantyr

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN. Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE

JÄRNVÄGSNÄTSBESKRIVNING FÖR

Kompletterande information angående fiberanslutning OBE Networks

Datum Ert datum Handläggare. Väg- och järnvägsavdelningen Anders Mattsson Susanna Angantyr

Järnvägsnätsbeskrivning. Ånge Kommun spåranläggning. Ånge Kommun

BESLUT. Beslutat av Catrine Carlsson, cplt. Dokument Titel Giltig from Växlar manövrering med lokalställare, passage när växeln är ur kontroll

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Banavgifter för ökad kund- och samhällsnytta. Pär-Erik Westin

Järnvägsnätsbeskrivning Storåterminalen. Tågplan , Reviderat

Järnvägsnätsbeskrivning. Sundsvall Kommuns Järnvägsinfrastruktur. Sundsvalls Kommun

Kommittédirektiv. Höghastighetsbanor. Dir. 2008:156. Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008.

Samrådsunderlag, utökat samråd järnvägsnätsbeskrivning (JNB) 2012

Rapport 2008: 2. Svenska infrastrukturförvaltare 2007

Avtal för uppställning Tågplan 2019

Trafikeringsavtal Tågplan 2015 med endast Ad Hoc

Motion 36 - Upphandlad och kommersiell trafik

Samverkan inför förändringar i JNB 2018 efter Transportstyrelsens marknadstillsyn. Möte Huvudpresentation

Stadsbyggnadsförvaltningen Helsingborgs Stad JÄRNVÄGSNÄTSBESKRIVNING


Kollektivtrafik för ett enat Sydsverige

SÄNDLISTA REDOVISNING. Hallandstrafiken AB ProTrain Trafik AB Stockholms läns landsting Västtrafik AB Trafikverkets webbplats

En sammanfattning av Trafikverkets process för kapacitetstilldelning samt prioriteringskriterier

1.11 Förkortningar och definitioner. Kapitel 2 Villkor för tillträde och trafikering

Bilaga 3 A Tillgänglig infrastruktur på sidospår

BV FÖRSLAG TILL GRÄNSPASSAGER T10

Dagens hålltider 60 minuter nuläge (09:15 10:15) 30 minuter kaffe (10:15 10:45) 45 minuter framtid (10:45 11:30) Diskussion/frågor (11:30 12:00)

Järnvägsnätsbeskrivning 2015 Bilaga 1.1 Kontakter Utgåva

Järnvägsnätsbeskrivning

Järnvägsnätsbeskrivning för Nybro kommun

Järnvägsnätsbeskrivning Oskarshamn

Remissvar Kapacitetsutredningen

Kollektivtrafiknämnden

Bilaga 3. Effektivitet i användning av bankapacitet, VTI

Järnvägsnätsbeskrivning

Banverkets årsredovisning 2002

Förslag om hemställan hos regeringen om skadeståndsansvaret för orsakade förseningar

JÄRNVÄGSNÄTSBESKRIVNING ver 1.0

Järnvägsnätsbeskrivning 2017 Bilaga 5.A Trafikinformation Utgåva Trafikinformation till järnvägsföretag och trafikorganisatörer

BESLUT

Tågplan 2015 startar vilken definierar alla körplaner för tågen under året Annonserade restider för Öresundstågens stomtåg som avgår vart

Kapitel 7 Trafikverkets allmänna avtalsvillkor. Den bifogade Reklamationsblanketten, har uppdaterats med motsvarande omformulering.

SAMEFF - SAMHÄLLSEFFEKTIV FÖRDELNING AV JÄRNVÄGSKAPACITET

Järnvägsnätsbeskrivning VÄNERBRÄNSLE AB STAFFAN VILHELMSSON

Effektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare)

Trafikeringsavtal Tågplan 2012 med endast Ad Hoc

;001. Pris. Bilaga till ramavtal mellan Statens inköpscentral och Borderlight AB. Kommunikation som tjänst.

Järnvägsnätsbeskrivning Ystads kommun Innehållsförteckning Bilagor

Svenska synpunkter på höghastighetståg

Transkript:

Ert datum Er beteckning 2009-06-01 F09-7520/TR00 Banverket SE-781 85 BORLÄNGE Sweden Besöksadress: Jussi Björlingsväg 2 Telefon 0243-44 50 00 Telefax 0243-44 54 04 www.banverket.se Nedanstående är 3 grupparbeten sammanfattade i punkter såsom det presenterades i sammanfattningen av seminariet. 1. Sammanfattning av grupparbete nr 1 Effekter av ett utvecklat tjänsteutbud i samband med Seminarium Tjänster, avgifter och kapacitetstilldelning, Stor oro för ökade kostnader till följd av; a. höjd kostnadsnivå b. BV:s oförmåga att agera marknadsmässigt c. ökande administration Budskap: BV måste skapa enkla och praktiska lösningar som inte genererar onödiga kostnader. Kostnadsnivån får inte öka. Kravet om ökad detaljeringsgrad i beställningarna, till följd av ett utvecklat tjänsteutbud, är svårt att förena med den långa framförhållningen i tilldelningsprocessen. o Ett alternativ till exakta beställningar för tjänsten Tågbildning (klockslag) kunde vara att BV samtalar med aktörerna kring vad JF har behov av att åstadkomma på bg. o JF kan se viss egen nytta av att fundera igenom rörelser på bg i ett tidigare skede än vad som är fallet idag. o Tilldelningsprocessens långa ledtider gör att JF inte hinner utvärdera tidigare tågplan innan ansökan för nästa tågplan ska lämnas in till BV. Privatvagnsägarna har behov av spontan korttidsuppställning. De vill ha en direkt relation med BV inte via JF. Frågor med koppling till uppställning av privatvagnar behöver belysas i särskilt forum. Handläggare: Hans Stenbacka Tel. 0243-44 64 42 Mobil 0703-25 3077 hans.stenbacka@ banverket.se

Tillgång till uppställning är en förutsättning för att järnvägssystemet ska fungera. Brist på uppställning riskerar att generera onödig trafik på linjen. Många deltagare efterlyser utökade uppställningsmöjligheter hos BV. Hur går detta ihop med vad som sägs om uppställning och BV:s roll i propositionen? Viktigt klargöra vilken typ av uppställning BV tillhandahåller. Utbudet av servicefaciliteter på bg, ex. vattenposter, är ett underutvecklat område. Viktigt klargöra BV:s roll och gällande regelverk. Ökade krav på kund ställer ökade krav på BV - i form av ex. likabehandling och proaktivt agerande. Möjligheten att införa serviceåtaganden/-nivåer som en följd av utvecklade tjänster = bra! Trafikantinformation en viktig men eftersatt - del av tjänsten Tågläge. Hur säkrar BV utvecklingen av trafikantinformationen? Vore intressant med serviceåtagande kopplat till trafikantinfo. Utvecklade och väl beskrivna tjänster gör det möjligt för kund att ställa krav på BV i egenskap av tjänsteleverantör = Bra! Tjänsten Tågbildning; o o o Behovet av att planera rörelser finns (och görs till viss del) redan idag på ett antal hårt belastade platser. I Norge upprättar JBV numera en spårplan (inkl. rörelser) för bg. Svårt att i nuläget se och ta ställning till konsekvenser av tjänsten. Därför svårt att lämna synpunkter. 2/6

2. Minnesanteckningar Grupparbete 2 Vilka effekter ser ni av differentierade avgifter vid trånga sektorer? Tid Plats Elite Palace Hotel i Stockholm Några deltagare uttryckte att de var positiva till differentierade avgifter. De var villiga att betala för det som används. Det är nödvändigt med högtrafikavgifter där det är motiverat och för att hantera en avreglerad marknad. Järnvägsföretagen (JF) saknar genomräknade exempel att ta ställning till. Värdering av gods och persontrafik togs upp och då kopplat mot de transportpolitiska målen. Det är viktigt att tänka på att höga styrningsavgifter i trängselområden kan påverka systemet längre ut. Det är en faktor som är viktig att ta hänsyn till när avgifterna beslutas. Frågan om internationell trafik och extra omkostnader i trångsektorsområden togs upp och det framfördes att det inte får bli konkurrens mellan länder så trenden blir att man använder andra trafikslag. Differentierade avgifter fungerar bara för de Järnvägsföretag som har möjlighet att välja kom upp som en synpunkt. Avgifter och extra omkostnader i trångsektorsområden diskuterades. Det finns mer eller mindre aktiva tider som är aktuella för företagen och det varierar en hel del. De som måste köra i trångsektor får betala och andra kan välja bort. Flexibel prissättning efterfrågas och i det sammanhanget togs efterfrågan och konjektursvängningar upp. Olika lösningar som kan bli billigare och innebär samarbete diskuterades bl.a. togs parallella tåg upp. Avgifter är ett ransoneringssystem av begränsad resurs sa några deltagare. Det framfördes att inget problem blir löst genom att betala mer avgifter om inte produkten blir bättre. Historiskt lokala förutsättningar kan ligga bakom hur järnvägssystemet ser ut idag och det kan vara ett problem. 3/6

Det finns många olika infallsvinklar när det gäller differentierade avgifter, det gäller att inte enbart titta på tid. Frågor som diskuterades var även miljökostnader och om andra trafikslag får samma kostnader. Även ett rabattsystem togs upp. Vikten av en kvalitetssäkrad tågplan och krav på tågföring togs upp. Diskussion om avgifter måste genomföras med branschen, det gäller att hitta verktyg eller kombinationer av verktyg för att kunna fatta kloka beslut, sa Anders. Han sa vidare att när Banverket, efter samråd, tar beslut om avgifter så framkommer branschens betalningsvilja, det blir tydligare vem som har mest nytta. Långsiktighet framfördes som ett alternativ som JF kan betala mer för, betalningsviljan blir större. Stora investeringar med kapitalbildning måste göras och då är flera års kontinuitet viktig för att se kostnader några år framåt. Stabila riktlinjer efterfrågades. Det framfördes att avgifter som kommer in borde gå till att lösa flaskhalsar och i samband med den synpunkten diskuterades marknadens synpunkter som inkommer i samband med åtgärdsplaneringen. Analyser av arbetet i åtgärdsplaneringen ska göras under hösten. Synpunkter som framfördes var också hur fordon använder banans prestanda, tid man blockerar viss sträcka och slopande av stationer för att höja hastigheten. Några exempel som togs upp som bör påverka de differentierade avgifterna var geografiskt område, tid på dygn och del på dygn. Förslag på bokningsavgift vid t ex ansökningstillfället togs upp. Idag finns ansökta lägen som inte körs (spöktåg). Det är bra om de redan i ansökningstillfället inte finns med och det är extra viktigt i trångsektorsområdena. Kanaler diskuterades och även frågan om placering av stora centrala lager där krav på hantering är ett konkurrensmedel. Godssidan framförde att de ser svårigheter i höjning av avgifter för deras del. Blir priserna för höga går transporterna över på lastbil. Det är viktigt med tydlighet, att grundförutsättningarna är klargjorda. Har man tydliga avtal med kopplad avgift får man kvalitet. Det framfördes att det skulle vara bra om någon tog ett helhetsansvar. Det framfördes att det är viktigt att ta lärdom av olika branscher som gjort resan och att inte enbart titta på pris utan även på kvalitet. Alla deltagare var överens om att målet är att järnvägen inte får tappa marknadsandelar. 4/6

3. Minnesanteckningar 28 maj 2009 Vilka effekter ser ni av differentierade avgifter för olika serviceinnehåll? Högtrafik Lågtrafik tänkbara segment/serviceåtaganden Ska avgifterna utformas inom nuvarande avgiftsramar eller är det utöver? Liten höjning av avgifterna ger ingen styreffekt, för hög trycker ut trafiken på väg. Uppställning i storstadsområden trångsektor, hur styra så kapaciteten används till rätt ändamål? Vart ska museifordon parkeras? Vill se räkneexempel på hur avgifterna är konstruerade, typtåg etc. Kortsiktighet i riskbedömningen med ettårig tågplan för investerare i fordon, jmfr med fartygsköp där det går att bedöma en affärsrisk på ett tydligare sätt. Viktigt att ta hänsyn till fordonsomlopp, system som måste hänga ihop för att få en helhetsbild. Hur effektuera högtrafikavgifter i driftskedet? Hur hantera av driftledningen? Trafikinfo till resenär möjligt att ha olika servicenivåer, betalningsvilja finnes. Olika servicenivåer på uppställning, snöskottat eller ej etc. Punktlighet viktigt ex vid arrangemang etc, men kan vara en annan nivå på hemfärd(målpunkter). Hur hantera olika servicenivåer i ett nätverk? Driftläget svårt att leverera o skilja på olika servicenivåer, hellre ett system med viten om man avviker från tidtabellen som påverkar andra i systemet. Betalningsvilja för kortare felavhjälpningstider/insatstid, men finns problematik om någon annan som inte gjort så berörs, hur hantera? Vad händer om alla köper ett Guld tågläge? Prioritera ner dom som inte levt upp till sitt eget åtagande om tex köpt ett Guldläge, både i planeringsläget o i driftläget. Servicenivåerna kan innebära både högre o lägre nivåer. Kan liknas vid trängselavgifter o egen bussfil. 5/6

Stora brister i dagens åtaganden av hantering av banarbeten som avropas adhoc. Saknas styrande och incitament för att förhindra tidsöverdrag för dessa. Behövs metoder för att mäta effekter på trafikering och dess effekter. Kan finnas ett s.k basutbud med en fördefinierad nivå(vilken nivå ska det ha?) Ska vara transparenta så man i förväg vet vilken prio dom kommer att ha.kan finnas en nivå vid planeringsläget och en annan vid driftläget. Hur hantera om man avg. sent o har ett Guldtågläge, alt. har en avvikande dragkraft som innebär att man inte kan hålla tdt? Erbjud inte obegränsat med Guldtåglägen! 6/6