Klimatflyktingars rättigheter Jörgen Ödalen Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, avdelningen för statsvetenskap
Ett relativt nytt fenomen på den globala arenan: Klimatmigration [T]he gravest effects of climate change may be those on human migration. Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) (1990)
De huvudsakliga orsakerna till klimat- inducerad migration: Extremt väder Stigande havsvattennivåer Torka och vattenbrist
Antal: Norman Myers (2002): 25 miljoner miljöflyktingar redan 1995;150 250 miljoner år 2050. IOM: 200 miljoner år 2050. Att jämföras med: 214 miljoner internationella migranter 2010; 15 miljoner flyktingar; 27,5 miljoner internflyktingar. (UN DESA och UNHCR)
Antal: United Nations Environment Programme (UNEP) och United Nations University 2005: 50 miljoner klimatflyktingar redan år 2010. Är dessa siffror rimliga?
Metodologiska problem med att uppskatta antalet klimatmigranter: 1. Skilda definitioner 2. Antaganden om människors beteende 3. Multikausalitet
1. Definitioner: Environmental refugees : Personer who can no longer gain a secure livelihood in their traditional homelands because of environmental factors of unusual scope, notably drought, desertification, deforestation, soil erosion, water shortages and climate change, also natural disasters such as cyclones, storm surges and floods.
2. Antaganden om människors beteende Kommer alla som påverkas att fly? Förändringar i människors beteende? Klimatanpassning?
3. Multikausalitet Miljöförstöring orsakad av klimatförändringar är endast en orsak till att en klimatmigrant flyr, men det är oftast inte den enda, eller ens den viktigaste orsaken!
Klimatmigranters rättigheter Individuella rättigheter: Bör de få rätt att migrera fritt? Kollektiva rättigheter: Bör de få nytt territorium?
Klimatmigranters indivuduella rättigheter Bör definitionen av flykting vidgas? Artikel 1 i konventionen definierar en flykting som en person "som flytt sitt land i välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk uppfattning, och som befinner sig utanför det land, vari han är medborgare och som på grund av tidigare nämnd fruktan inte kan eller vill återvända till det landet".
Argument mot en vidgad definition: 1. Om definitionen vidgas, och tar in fler skyddsskäl, riskerar det att leda till att stater blir mer restriktiva i tillämpningen av lagen. 2. Staten är inte fienden i fallet klimatmigration. Flyktingars skäl har en särskild status. 3. Möjligheten att återvända?
Inom den internationella politiken pågår en generell s.k. säkerhetisering av migrationspolitik och klimatpolitik. Vad är säkerhetisering? När en viss fråga, av en viss aktör, omformuleras som en säkerhetsfråga, och detta accepteras av en viss publik. 14
Exempel: migratory pressure at the European Union s borders and political instability and conflicts could increase in the future. Climate Change and International Security, paper from the High Representative and the European Commission to the European Council, 14 mars 2008. 15
Exempel: [climate change may lead to] security problems of the kind to which Australia may need to respond directly with appropriate forms of humanitarian and security assistance, including by way of ADF [Australian Defence Force] deployments. Australian Government Department of Defence, Defence White Paper 2009. 16
Bra och dåligt med säkerhetisering: Frågan flyttas högst upp på dagordningen. Fel respons! Leder till en militär logik. 17
Alternativ förståelse av säkerhet: Human security. - Klimatförändringar är en källa till osäkerhet för de individer som drabbas av dem! 18
Exempel: Available studies and recent events show that some regions of the world are and will continue to be disproportionately affected by climate and environmental changes. Many of these regions are in the developing world, where environmental factors are most likely to directly impact food security, livelihoods and the safety of populations [ ]. Persons in the poorest segments of such societies who already face multiple stressors to livelihoods are likely to be the most vulnerable to environmental degradation. Climate change, environmental degradation, and migration. European Commission, Staff Working Document. April 2013. 19
Klimatmigranters individuella rättigheter. Ett förslag (Heyward & Ödalen): Klimatmigranter från drabbade östater (the territorially dispossessed) bör få rätt att migrera fritt. Alla stater har i princip en skyldighet att ta emot och naturalisera (ge medborgarrätt åt) dessa migranter.
Ett viktigt motiv för detta är att klimatmigranter från små östater riskerar att bli statslösa. Detta kan ske på två olika sätt: 1. De jure. Staten försvinner och ingen annan stat naturaliserar dem. 2. De facto. Staten finns kvar efter att den övergivits, men är fallerad.
Inspirationskällan: Nansenpassen. - Det första resedokument som delades ut till statslösa personer. - Skapades 1922, erkändes av 54 stater 1942. - Gav rätt att resa och ta arbete
PTD-förslaget ger rätt att resa och söka arbete, men även en rätt till medborgarskap! Alla stater har en skyldighet att ta emot innehavare av PTD:s och ge dem medborgarrätt! Argumentet: Dessa migranter har förlorat kontrollen över några av de mest grundläggande förutsättningarna för mänsklig välfärd. Rättvisa, förstått som kompensation, kräver att de ges möjligheten att återupprätta kontrollen över sina liv och sin framtid.
Klimatmigranters kollektiva rättigheter. Ett förslag (Ödalen). Frågan: Är det möjligt för ett folk att fortsätta vara självbestämmande även om det förlorat sitt territorium? Vissa forskare inom internationell rätt svarar ja: The deterritorialised state proposal. Är detta förslag även normativt acceptabelt?
The deterritorialised state proposal: En försvunnen östat kan, genom sitt folk, fortsätta utöva suverän kontroll över det obeboeliga territoriet, och (även i ett senare skede) över territorialvattnen.
The sovereignty challenge (Cara Nine): För att ett folk ska kunna betraktas som självbestämmande krävs att de har den moraliska och politiska auktoriteten att etablera rättvisa inom ett bestämt territorium. Svar: 1. Självbestämmande är ett kontinuerligt begrepp. Fullständig suveränitet är endast slutpunkten på ett kontinum av olika sätt att institutionalisera självbestämmande (begreppslig poäng) 2. Självbestämmande kan, även om det inte lever upp till kraven på suveränitet, fortfarande vara meningsfullt (normativ poäng).
Är the deterritorialised state solution normativt acceptabel? Svar: Nej! Självbestämmandet för dessa migranter, som grupp, kommer att vara kringskuret och en del av värdet hos självbestämmande, oberoende, kommer att vara förlorat. Problemet kan i viss grad dämpas genom att man, genom att skjuta till resurser, ökar självbestämmandets autonomi.