Klimatflyktingars rättigheter. Jörgen Ödalen Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, avdelningen för statsvetenskap



Relevanta dokument
Internationell politik 1 Föreläsning 9. Miljö och migration. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se

Klimatanpassning bland stora företag

Internationell politik 1

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 19

Utveckling, klimat och vatten:

Hållbar fred? Emma Elfversson, forskare Department of Peace and Conflict Research, Uppsala University.

Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg. Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees

Urban anpassning genom två linser. Urban adaptation through two lenses. - Erfarenheter från

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga?

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

EN VÄRLD PÅ FLYKT FOTO: FINLANDS RÖDA KORS, FÄLTKOMMUNIKATIONSENHETEN

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Globaliserade klimateffekter

The road to Recovery in a difficult Environment

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Soil Security - Ett seminarium om markens värde

DEN SMARTA STADEN NU OCH I FRAMTIDEN. Björn Lahti, Helsingborg stad & Jenny Carlstedt, Sweco

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU

Gå gärna in på Migrationsverkets hemsida: för att hitta mer information om kvotflyktingar.

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Från Gröna till Hållbara Obligationer

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

Katastrofmedicin SVK kurs

Svensk presentation Anita Lennerstad 1

Resultat av den utökade första planeringsövningen inför RRC september 2005

Handel och miljö. 2 2 / Å s a C a s u l a V i f e l l S a m t i d s h i s t o r i s k a i n s t i t u t e t w w w. a s a v i f e l l.

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI

Utlänningsrätt 29 mars 2011

Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt

PORTSECURITY IN SÖLVESBORG

Urban Runoff in Denser Environments. Tom Richman, ASLA, AICP

Könsstympning som skäl för asyl

Jord & mark - Vad pågår inom EU?

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.

KPMG Stockholm, 2 juni 2016

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights.

WATER JPI Mats Svensson, Havs och vattenmyndigheten

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Sectra Critical Security Services. Fel bild

Renoviction? Social and economic aspects on the regeneration of public housing estates. Mats Johan Lundström, FFS

State Examinations Commission

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Intäkter inom äldreomsorgen Habo kommun

DOM Meddelad i Stockholm

Signatursida följer/signature page follows

SÖ 2000: (SÖ

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Materialplanering och styrning på grundnivå. 7,5 högskolepoäng

Välkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4

Poverty in Uganda Approximately inhabitants involved agricultural fertile soils ample vital natural resources remain stable Despite lack access

Drivers of Climate Change? Political and Economic Explanations of Greenhouse Gas Emissions

Motivation och drivkrafter

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

SVENSK STANDARD SS-EN ISO :2009/AC:2010

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna

prövningen av ansökningar om asyl från statslösa personer efter Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2018:3

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel

Transporter och handel med utsläppsrättigheter. Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG

1. Mänskliga rättigheter

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL

Questionnaire on Nurses Feeling for Hospital Odors

FP9 Hur går resonemanget i Bryssel? Vad har kommissionen för planer? 27 april Dan Andrée VINNOVAs Brysselkontor

Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU

Filosofie masterexamen med huvudområdet europakunskap Master of Science (120 credits) with a major in European Studies

733G23: Internationell politik 2

2015 ett viktigt år för det fortsatta hållbarhetsarbetet

STÅNDPUNKT ASYLPOLITIK

Social Marknadsföring genom Evenemang

Oljans roll i den internationella säkerhetspolitiken

Till sökande för KRAV-certifiering av produkter från fiske. To applicants for KRAV certification of seafood products from capture fisheries

Swedish Presidency of the EU

TEIO05 Grundläggande entreprenörskap och idékvalificering. Omvärlds- och marknadsanalys 10 februari 2014 Ingela Sölvell,

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Regulation on adaptation to climate change reducing vulnerability in society. Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning

Social innovation - en potentiell möjliggörare

Nationella Dricksvattenkonferensen, Uppsala april Hej Presentationsnamn Namn 1

NVF Fordon och Transporter, augusti 2010 Elmia konferenscenter i Jönköping, Sverige.

världens skyldigheter

Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg

BAE Systems. FXM Seminar Future Markets European Land Defence Industries approach. BAE Systems

Transkript:

Klimatflyktingars rättigheter Jörgen Ödalen Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, avdelningen för statsvetenskap

Ett relativt nytt fenomen på den globala arenan: Klimatmigration [T]he gravest effects of climate change may be those on human migration. Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) (1990)

De huvudsakliga orsakerna till klimat- inducerad migration: Extremt väder Stigande havsvattennivåer Torka och vattenbrist

Antal: Norman Myers (2002): 25 miljoner miljöflyktingar redan 1995;150 250 miljoner år 2050. IOM: 200 miljoner år 2050. Att jämföras med: 214 miljoner internationella migranter 2010; 15 miljoner flyktingar; 27,5 miljoner internflyktingar. (UN DESA och UNHCR)

Antal: United Nations Environment Programme (UNEP) och United Nations University 2005: 50 miljoner klimatflyktingar redan år 2010. Är dessa siffror rimliga?

Metodologiska problem med att uppskatta antalet klimatmigranter: 1. Skilda definitioner 2. Antaganden om människors beteende 3. Multikausalitet

1. Definitioner: Environmental refugees : Personer who can no longer gain a secure livelihood in their traditional homelands because of environmental factors of unusual scope, notably drought, desertification, deforestation, soil erosion, water shortages and climate change, also natural disasters such as cyclones, storm surges and floods.

2. Antaganden om människors beteende Kommer alla som påverkas att fly? Förändringar i människors beteende? Klimatanpassning?

3. Multikausalitet Miljöförstöring orsakad av klimatförändringar är endast en orsak till att en klimatmigrant flyr, men det är oftast inte den enda, eller ens den viktigaste orsaken!

Klimatmigranters rättigheter Individuella rättigheter: Bör de få rätt att migrera fritt? Kollektiva rättigheter: Bör de få nytt territorium?

Klimatmigranters indivuduella rättigheter Bör definitionen av flykting vidgas? Artikel 1 i konventionen definierar en flykting som en person "som flytt sitt land i välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk uppfattning, och som befinner sig utanför det land, vari han är medborgare och som på grund av tidigare nämnd fruktan inte kan eller vill återvända till det landet".

Argument mot en vidgad definition: 1. Om definitionen vidgas, och tar in fler skyddsskäl, riskerar det att leda till att stater blir mer restriktiva i tillämpningen av lagen. 2. Staten är inte fienden i fallet klimatmigration. Flyktingars skäl har en särskild status. 3. Möjligheten att återvända?

Inom den internationella politiken pågår en generell s.k. säkerhetisering av migrationspolitik och klimatpolitik. Vad är säkerhetisering? När en viss fråga, av en viss aktör, omformuleras som en säkerhetsfråga, och detta accepteras av en viss publik. 14

Exempel: migratory pressure at the European Union s borders and political instability and conflicts could increase in the future. Climate Change and International Security, paper from the High Representative and the European Commission to the European Council, 14 mars 2008. 15

Exempel: [climate change may lead to] security problems of the kind to which Australia may need to respond directly with appropriate forms of humanitarian and security assistance, including by way of ADF [Australian Defence Force] deployments. Australian Government Department of Defence, Defence White Paper 2009. 16

Bra och dåligt med säkerhetisering: Frågan flyttas högst upp på dagordningen. Fel respons! Leder till en militär logik. 17

Alternativ förståelse av säkerhet: Human security. - Klimatförändringar är en källa till osäkerhet för de individer som drabbas av dem! 18

Exempel: Available studies and recent events show that some regions of the world are and will continue to be disproportionately affected by climate and environmental changes. Many of these regions are in the developing world, where environmental factors are most likely to directly impact food security, livelihoods and the safety of populations [ ]. Persons in the poorest segments of such societies who already face multiple stressors to livelihoods are likely to be the most vulnerable to environmental degradation. Climate change, environmental degradation, and migration. European Commission, Staff Working Document. April 2013. 19

Klimatmigranters individuella rättigheter. Ett förslag (Heyward & Ödalen): Klimatmigranter från drabbade östater (the territorially dispossessed) bör få rätt att migrera fritt. Alla stater har i princip en skyldighet att ta emot och naturalisera (ge medborgarrätt åt) dessa migranter.

Ett viktigt motiv för detta är att klimatmigranter från små östater riskerar att bli statslösa. Detta kan ske på två olika sätt: 1. De jure. Staten försvinner och ingen annan stat naturaliserar dem. 2. De facto. Staten finns kvar efter att den övergivits, men är fallerad.

Inspirationskällan: Nansenpassen. - Det första resedokument som delades ut till statslösa personer. - Skapades 1922, erkändes av 54 stater 1942. - Gav rätt att resa och ta arbete

PTD-förslaget ger rätt att resa och söka arbete, men även en rätt till medborgarskap! Alla stater har en skyldighet att ta emot innehavare av PTD:s och ge dem medborgarrätt! Argumentet: Dessa migranter har förlorat kontrollen över några av de mest grundläggande förutsättningarna för mänsklig välfärd. Rättvisa, förstått som kompensation, kräver att de ges möjligheten att återupprätta kontrollen över sina liv och sin framtid.

Klimatmigranters kollektiva rättigheter. Ett förslag (Ödalen). Frågan: Är det möjligt för ett folk att fortsätta vara självbestämmande även om det förlorat sitt territorium? Vissa forskare inom internationell rätt svarar ja: The deterritorialised state proposal. Är detta förslag även normativt acceptabelt?

The deterritorialised state proposal: En försvunnen östat kan, genom sitt folk, fortsätta utöva suverän kontroll över det obeboeliga territoriet, och (även i ett senare skede) över territorialvattnen.

The sovereignty challenge (Cara Nine): För att ett folk ska kunna betraktas som självbestämmande krävs att de har den moraliska och politiska auktoriteten att etablera rättvisa inom ett bestämt territorium. Svar: 1. Självbestämmande är ett kontinuerligt begrepp. Fullständig suveränitet är endast slutpunkten på ett kontinum av olika sätt att institutionalisera självbestämmande (begreppslig poäng) 2. Självbestämmande kan, även om det inte lever upp till kraven på suveränitet, fortfarande vara meningsfullt (normativ poäng).

Är the deterritorialised state solution normativt acceptabel? Svar: Nej! Självbestämmandet för dessa migranter, som grupp, kommer att vara kringskuret och en del av värdet hos självbestämmande, oberoende, kommer att vara förlorat. Problemet kan i viss grad dämpas genom att man, genom att skjuta till resurser, ökar självbestämmandets autonomi.