Småbiotoper och jordbruksfåglar

Relevanta dokument
Bidrar fågelövervakning till ett rikt odlingslandskap i framtiden?

Hur går det för skogens fåglar?

Utvärdering av åtgärder för bättre miljö - Utvärderingsrapport 2016:3

Vilken mat behövs för en hållbar livsmedelsförsörjning med hänsyn till hälsa, miljö och djurvälfärd?

Prognosverktyget Farmland Bird Index tilla mpning och vidareutveckling

Häckande fåglar i Värmland. Trender för arter och miljöindikatorer baserat på standardruttsdata

Jordbruksfåglar och småbiotoper en pilotstudie

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.

Häckande fåglar i Uppsala län

Stöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2012

Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd

En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald

2018:16. Fåglar som mått på miljön i Västmanlands län. Trender för miljöindikatorer och arter

Revirkartering av fåglar i Stora Lida våtmark, Nyköping 2012

Fåglarna i odlingslandskapet

Landskapets betydelse för fåglarnas förekomst och populationsutveckling: en pilotstudie med monitoringdata från Svensk Fågeltaxering och NILS

Revirkartering av fåglar i Erkan, Nyköping 2012

Finns det hopp FÖR FÅGLARNA I ODLINGSLANDSKAPET?

Fisktärnan, Sterna hirundo, är en av de arter som ändrat sitt ankomstdatum mest och kommer nu närmare 3 veckor tidigare än på 60-/70-talet.

Åtgärdsprogram för ortolansparv.

STANDARDRUTTERNA Resultatprotokoll från kombinerad punkt- och linjetaxering

Häckande fåglar som RUS-indikatorer för biologisk

Häckande fåglar på jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeå. Inventeringen 2008

Standardiserade fågelinventeringar i Uppsala län

Häckande fåglar på jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeå. Inventeringen 2009

Standardrutter i Stockholms län. Ett inventeringsverktyg för miljömålsarbetet. Faktablad 2012:1. Samarbete med Stockholms Ornitologiska Förening

Stöcke och Rengrundets strandängar Häckfågelinventering 2011

Återinventering av häckande fåglar i Hullsjön och omgivande landskap

Häckande fåglar på jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeå. Inventeringen 2013

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson

BESKRIVNING AV FÖRBIFART LINDERÖD FÅGELFAUNAN OCH SÄTARÖD - VÄ UNDERLAG FÖR ARBETSPLANER PÅ UPPDRAG AV TRAFIKVERKET OCH ATKINS SVERIGE AB

Sex jordbruksanknutna långflyttande småfåglars förekomst i Kvismaren under 40 år

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

CES-ringmärkningen vid Älviken 2018

Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden

Rödlistan Åke Widgren

Hur går det för fåglarna i Dalarna?

Från ord till handling för ortolanen

Landskapsvård och köttproduktion i Vindelälvens närområde Fågelinventeringen år Adriaan "Adjan" de Jong

Mäter förutsättningar för biologisk mångfald Uppföljning av miljömål Utvärdering av styrmedel, t.ex. miljöstöd

Titel: Fåglar i Östergötlands skogs- och odlingslandskap trender Adam Bergner, Sofia Jonsson & Lars Gezelius

Häckande fåglar på jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeå. Inventeringen 2007

CES-ringmärkningen vid Älviken 2011

Utkast /KN Revirkartering av fågel vid sjön Björken 2007

Effekter av jordbruksstöd på mångfalden av fåglar utveckling av prognosverktyg

Jordbruksfåglarnas minskning i Stockholms län

Häckande fåglar på jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeå. Inventeringen 2014

Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2009

TEMA FJÄLL OM TILLSTÅNDET I SVENSK LANDMILJÖ

Standardrutter i Uppsala län 2008

Häckande fåglar på jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeå. Inventeringen

Generellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland

Rapport för fågelinventering av myrområden i Kronobergs län inom projekt Life to ad(d)mire

Stråk 1a (markkabel) Bilaga 1. Uttag från Artdatabanken. Objekttyp Art Beskrivning. Rödlistad växtart stortimjan

FÅGELINVENTERING PÅ DEL AV FASTIGHETERNA NORRSUNDA-KROGSTA 16:1 OCH NORRSUNDA-BRISTA 16:1 I SIGTUNA KOMMUN

Häckande fåglar på jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeå. Inventeringen 2010

CES-ringmärkningen vid Älviken 2017

Småfåglar i vassen. Fr.v.: Rörsångare, skäggmes och sävsparv. Foto: P-G Bentz (sävsparv) och John Larsen.

Index för ängs- och betesmarker

Skånska specialiteter maj 2010

Grönytor i tätorter. metoder att följa utvecklingen av upplevelsevärden och biologisk mångfald

Landskapsvård och köttproduktion i Vindelälvens närområde Fågelinventeringen år Adriaan "Adjan" de Jong

Åldersrekord för svenska fåglar

Skåraviken en del av Hallbosjön, fågelobservationer under maj - juni 2010

Fågelinventering vid Storfinnforsen

Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS

Datum Fågelinventering Lissma. Underlag för konsekvensbedömning trafikplats

Inventering av häckande och revirhävdande fåglar vid Lunda flygfält våren 2005

Falsterboresan 5 8 september 2013

Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2016

Yttrande över planförslaget till detaljplan för Björnö etapp 2 och 3, del av fastigheten Östhamra 1:15 i Frötuna

Lägesrapport LillNILS

FÅGLARNA VID LERKILEN

Projekt Nyskapande av småbiotoper i slättbygdernas åkerlandskap- Kan Wild Bird Cover vara ett sätt att gynna odlingslandskapets fåglar?

Jordbruksinformation Gynna fåglar

Tack! Vad har hänt med fåglarna i odlingslandskapet? Landets alla fågelrf ovärderliga insatser! Ola Olsson Ekologiska institutionen Lunds Universitet

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Mångfaldsplan Jannelunds Gård

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

PM: Fågelinventering vid Björnö, Norrtälje kommun

Bilaga 3. Sumpskogen

Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Inventering av fåglar och svartpälsbi

Fågelbesöksled Nyköping Norr

Revirkartering av häckfåglar på strandäng/jordbruksmark. Inventering 2014

Avvägningen mellan livsmedelsproduktion och vattenmiljö

Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2001

Fågelinventering Hösten Stora Beddinge ängar 58:3 Trelleborgs kommun Skåne

Välkommen till Naturpunkt Betesmarken

Fågelinventering Sässmanområdet 2013

StOF:s tjejresa till Öland maj 2011

Framgångsrik samverkan och dialog mellan regionala och nationella miljöaktörer. Lill-NILS. Åsa Eriksson & Merit Kindström, NILS

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV LANDSBYGDSPROGRAMMET

Inventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014

REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER

Naturvärdesinventering Fridhem, Höviksnäs, Tjörns kommun

RAPPORT DATUM: ENHETEN FÖR NATURVÅRD & MILJÖÖVERVAKNING KILL PERSSON, MINA MILJÖ & NATURPEDAGOGIK HG KARLSSON, NATURBILDARNA HB

Transkript:

Småbiotoper och jordbruksfåglar Debora Arlt 1 & Åke Lindström 2 1 Ekol. Inst., SLU Uppsala, 2 Biol. Inst., Lunds universitet

Upplägg Formulera hypoteser och åskådliggöra möjliga samband mellan fågelfauna och befintliga data för småbiotoper och åkermark Bakgrund Analyser

www.fageltaxering.lu.se Ett nationellt miljöövervakningsprogram Finansierat av Naturvårdsverket Samarbete med samtliga 21 länsstyrelser i Sverige Uppdrag: Följa populationsförändringar hos Sveriges fåglar

Standardrutterna Startade 1996 716 stycken Systematiskt utlagda

02D 2H Spjutstorp Standardrutt Rutt längs 2 x 2 km ruta En per topografiskt kartblad (t.ex. 07C NV) 1x per år, bästa häckningstid (maj-juni) Start 04:00 Punkt- och linjeräkning Räkna ALLT som ses och hörs Småbiotoper Inom 3 x 3 km ruta

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Trim Index De svenska miljömålen 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 + 3 = 4-6 Ett rikt odlingslandskap MM13 - Ett rikt odlingslandskap: ladusvala sydlig gulärla pilfink stenskvätta (u. fjällen) törnsångare törnskata, hämpling tofsvipa, storspov sånglärka buskskvätta, stare gulsparv (n = 13) Regionala skillnader!

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2 Regionala 1 miljömåls- 0+, 5 ns, 3 - indikatorer 1.5 0.5 0 - HÄMPL, GUÄRL (S) 2 1.5 1 0+, 4 ns, 7 - - PIFIL, TÖSÅN, TÖSKA 0.5 0 2 1.5 y = -0.0323x + 1.0709 R² = 0.722 2 1.5 1 1 0.5 0+, 7 ns, 6-0.5 1+, 10 ns, 2-0 0 2 2 1.5 1.5 1 1 0.5 0 5+, 6 ns, 2-0.5 0 2+, 5 ns, 6-

Småbiotopsanalys gjord på 9 arter MM13 - Ett rikt odlingslandskap: ladusvala sydlig gulärla pilfink stenskvätta (u. fjällen) törnsångare törnskata, hämpling tofsvipa, storspov sånglärka buskskvätta, stare gulsparv Ingen analys för 5 av 13: Databrist (storspov, gulärla) Oklart beroende av småbiotoper (ladusvala, pilfink) Många UTANFÖR jordbruksmark (pilfink, gulärlor) + ängspiplärka

Analysmetod 1. Urval av prediktor-variabler baserad på expertkunskap, separat för varje art. 2. Samma prediktor-variabler för alla arter, analysalgorithm (Stochastic Search Variable Selection) väljer variabler efter deras effektstyrka.

Småbiotop- och åkermarks-variabler Åkermark Betesmark Kant mot skog Antal buskar & träd (bt) från alla småbiotoper i rutan Areal åkerholmar Längd stenmur Vegremsa med hög solexponering Längd markväg Buskar (Rosor, Björnbär, Slån) Interaktionstermer med latitud

Vad förklarar antalet sånglärkor? + åkermark + areal åkerholme*lat + areal åkerholme - längd stenmur - betesmark

Vad förklarar antalet ängspiplärkor? + åkermark - längd markväg - latitud

Vad förklarar antalet hämpling? + åkermark + buskar(rbs) + betesmark - buskar(rbs)*lat

Vad förklarar antalet gulsparv? + åkermark + kant mot skog + antal bt + betesmark

Vad förklarar antalet törnskator? + betesmark + kant mot skog + buskar(rbs) + betesmark + åkermark

Vad förklarar antalet stenskvättor? + åkermark + betesmark + längd stensubstrat + antal bt

Vad förklarar antalet buskskvättor? + åkermark + betesmark + kant mot skog - buskar(rbs)

Vad förklarar antalet starar? + åkermark + kant mot skog + betesmark - längd stenmur - latitud

Vad förklarar antalet törnsångare? + åkermark + kant mot skog - buskar(rbs)*lat - latitud

Vad förklarar antalet jordbruksarter? av 13 möjliga: ladusvala, gulärla, pilfink, stenskvätta, törnsångare, törnskata, hämpling, tofsvipa, storspov, sånglärka, buskskvätta, stare, gulsparv + åkermark + betesmark + antal stensubstrat

mängden åkermark och ibland betesmark förklarar mest här och där kommer en småbiotop med vi VET att småbiotoper är viktiga men det är svårt att kunna visa det med befintliga data? man kan tänka sig att sambandet blir tydligare när man tittar på förändring i småbiotoper (efter nästa 5-årsperiod)

Till landets alla fågelräknare och småbiotopsinventerare för ovärderliga insatser! Tack!