Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne Anders Axelsson Region Skåne REGLAB Stockholm 19 maj 2014
Upplägg: Arbetsmarknadsutvecklingen i Skåne i ett jämförande perspektiv vad säger matchningsindikatorerna? Utvecklingen i branscher och yrken i Skåne 2008-2012 Matchningsgraden i Skåne jämfört med Stockholm och VGR Maskiningenjörer ett exempel Tankar och reflektioner om indikatorerna Hur går vi vidare?
Arbetsmarknadens utveckling i Skåne
Stark sysselsättningstillväxt trots finanskris (Förvärvsarbetande dagbefolkning, 20-64 år. Källa: SCB, raps-ris) 120 115 110 105 Stockholm Skåne Västra Götaland Riket 100 95 90 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Skåne har lägst förvärvsgrad av Sveriges 21 län (20-64 år, inkl. gränspendlare. Källa: SCB, matchningsindikatorer) 84 82 % 80 78 76 74 72 70 68
Även den matchade förvärvsgraden är låg i Skåne 2012 (20-64 år, inkl. gränspendlare. Källa: SCB, matchningsindikatorer) 62 60 58 56 54 52 50
Genomsnittlig Matchningsgrad för anställda efter region 2012 20-24 år 76 75 74 73 72 71 70 69 68 67
Gävleborgs län Blekinge län Södermanlands län Västernorrlands län Västmanlands län Skåne län Östergötlands län Gotlands län Värmlands län Örebro län Kronobergs län Jämtlands län Norrbottens län Kalmar län Riket Västerbottens län Västra Götalands län Dalarnas län Jönköpings län Hallands län Stockholms län Uppsala län Och arbetslösheten är något högre i Skåne (Källa: Arbetsförmedlingen) 10.0% 7.5% 5.0% 9.4 8.7 8.7 Arbetslöshet per län av befolkning 16-64 år, mars 2014, procent 8.3 7.9 7.8 7.5 7.5 7.4 7.3 7.0 6.9 6.7 6.5 6.5 6.2 6.1 6.0 5.9 5.4 5.2 4.3 2.5% 0.0%
Andelen ej i arbetskraften efter region 2012 (minus studerande med studiemedel) 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0%
Regionala strukturella skillnader 2012 100% 90% 16% 14% 14% 14% 80% 70% 4% 6% 4% 4% 4% 4% 4% 4% 5% 5% 3% 3% 3% 4% 4% 4% 60% Övriga ej i arbetskraften Studerande ej förvärvsarbetande 50% Inskrivna arbetslösa AF Studerande förvärvsarbetande o gränspendlare 40% 30% 65% 71% 71% 71% Egenföretagare Anställda 20% 10% 0% Skåne Stockholm VGR Riket
Stora skillnader i förvärvsgrad mellan Sverigefödda och utomnordiskt födda
20 största utbildningsgrupperna i gruppen Övriga ej i arbetskraften i Skåne 2012 (gränspendlare och studerande med studiemedel frånräknade) Grundskoleutbildning och motsvarande Okänd utbildning Folkskoleutbildning och motsvarande Samhällsvetenskaplig, social och humanistisk gymnasieutb. Yrkesinriktad utbildning gymn. nivå handel och administration Omvårdnads- och omsorgsutbildning på gymnasial nivå Industriutbildning vid gymnasium eller yrkesskola Gymnasial utbildning, ospecificerad Minst 30 p inom samhällsv./ekonomi/juridik, ej examen Övrig eftergymn. utb. inom samhällsv, juridik, handel, administration Övrig gymnasial utbildning inom teknik och tillverkning Övrig gymnasial utbildning inom tjänsteområdet Ekonomutbildning (högskoleutbildning minst 3 år) Restaurang- och livsmedelsutbildning på gymnasial nivå Eftergymnasial utbildning, ospecificerad Gymnasial utbildning med inriktning mot barn och ungdom Minst 30 hp inom humaniora/konst, ej examen Naturvetenskaplig gymnasieutbildning Estetisk utbildning på gymnasial nivå Handelsgymnasium / 3-årig ekonomisk linje på gymnasiet 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000
Skånes närings- och yrkesstruktur
Skånes näringsstruktur 2012 Källa: SCB, matchningsindikatorer Vård och omsorg; sociala tjänster Handel Företagstjänster Utbildning Tillverkning och utvinning Byggverksamhet Transport och magasinering Offentlig förvaltning och försvar Kulturella och personliga tjänster m.m. Information och kommunikation Hotell- och restaurangverksamhet Jordbruk, skogsbruk och fiske Fastighetsverksamhet Okänd verksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 90 000 100 000
Förändring i antalet sysselsatta efter näringsgren 2008 2012. (Källa: SCB) Företagstjänster Utbildning Handel Vård och omsorg; sociala tjänster Hotell- och restaurangverksamhet Kulturella och personliga tjänster m.m. Jordbruk, skogsbruk och fiske Byggverksamhet Offentlig förvaltning och försvar Okänd verksamhet Information och kommunikation Fastighetsverksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Transport och magasinering Tillverkning och utvinning Totalt -15 000-10 000-5 000 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000
De 20 yrken som växt mest i Skåne 2008 2012 Källa: SCB, Yrkesstatistiken Vård- och omsorgspersonal Drift- och verksamhetschefer Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. Civilingenjörer, arkitekter m.fl. Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. Förskollärare och fritidspedagoger Universitets- och högskollärare Storhushålls- och restaurangpersonal Köks- och restaurangbiträden Byggnads- och anläggningsarbetare Företagsekonomer, marknadsförare, personaltjänstemän Agenter, förmedlare m.fl. Byggnadshantverkare Behandlingsassistenter, fritidsledare m.fl. Dataspecialister Säljare, inköpare, mäklare m.fl. Psykologer, socialsekreterare m.fl. Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens Datatekniker och dataoperatörer Administratörer i offentlig förvaltning 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000
De 20 yrken som minskat mest i Skåne 2008 2012 Källa: SCB, Yrkesstatistiken Maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling Kontorssekreterare och dataregistrerare Yrke okänt Bokförings- och redovisningsassistenter Maskinoperatörer, trävaruindustri Montörer Handpaketerare och andra fabriksarbetare Övriga maskinoperatörer och montörer Brevbärare m.fl. Gymnasielärare m.fl. Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl. Kundinformatörer Grundskollärare Grafiker m.fl. Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri Fordonsförare Maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m. Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. Övriga servicarbetare Maskinoperatörer, kemisk-teknisk industri MINUS!! 0 200 400 600 800 1 000 1 200
Matchningsgraden i Skåne jämförelse med Stockholm och Västra Götaland
Matchad förvärvsgrad i procent Matchningsgrad och förvärvsgrad per utbildningsgrupp i Skåne (20-64 år) år 2012 100 4 14 % 1 38 % Polisutbildning 80 Medel matchad förvärvsgrad = 65,9 % 60 3 44 % 40 2 4 % 20 Övrig eftergymnasial utb. inom naturvetenskap, matematik och data 0 Medel förvärvsgrad = 83 % 30 40 50 60 70 80 90 100 Förvärvsgrad i procent
Matchad förvärvsgrad i procent 100 Matchningsgrad och förvärvsgrad per utbildningsgrupp i Västra Götaland (20-64 år)år 2012 1 31 % 4 18 % Läkarutbildning 80 Medel matchad förvärvsgrad = 67,5 % 60 3 43 % 40 2 7 % 20 Övrig eftergymnasial utb. inom naturvetenskap, matematik och data 0 30 40 50 60 70 80 90 100 Förvärvsgrad i procent Medel förvärvsgrad = 86,3 %
Matchad förvärvsgrad i procent Matchningsgrad och förvärvsgrad per utbildningsgrupp i Stockholm (20-64 år) år 2012 100 4 12 % 1 46 % Polisutbildning 80 Medel matchad förvärvsgrad = 64,3 % 60 3 39 % 40 2 3 % 20 Övrig eftergymnasial utb. inom naturvetenskap, matematik och data 0 30 40 50 60 70 80 90 100 Förvärvsgrad i procent Medel förvärvsgrad = 85,4 %
Utbildningsgrupper med låg förvärvsgrad och låg matchningsgrad i Skåne 2012 (Antalet i befolkningen 20-64 år med utbildningen) Yrkesinriktad utbildning gymn. nivå handel och administration Restaurang- och livsmedelsutbildning på gymnasial nivå Övrig eftergymn. utb. inom samhällsv, juridik, handel, administration Gymnasial utbildning inom lant- och skogsbruk / djursjukvård Övrig eftergymnasial utbildning inom teknik och tillverkning Övrig eftergymnasial utb. inom tjänsteområdet / Yrkesmilitärutb. Samhällsvetar- och förvaltningsutb. (högskoleutb. minst 3 år) Humanistisk eftergymnasial utbildning (minst 3 år) Övrig eftergymnasial utbildning inom pedagogik / lärarutbildning Konstnärlig eftergymnasial utbildning Övrig naturvetenskaplig högskoleutbildning (minst 3 år) Hotell- och turismutbildning på gymnasial nivå Övrig eftergymn. utbildning inom lant- och skogsbruk / djursjukvård Civilingenjörsutbildning; övrig/okänd inriktning Transportutbildning på eftergymnasial nivå Övrig eftergymnasial utbildning inom humaniora och konst Medieproduktion, eftergymnasial utbildning Övrig eftergymnasial utb. inom naturvetenskap, matematik och data Geovetenskaplig högskoleutbildning (minst 3 år) Högskoleingenjörsutbildning; övrig/okänd inriktning 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000
Matchningsgraden för maskiningenjörer ett exempel
Ökat behov av ingenjörer och tekniker i Skåne 30 000 25 000 UTFALL PROGNOS 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Arbetskraften Tillgång Förvärvsarbetande Efterfrågan 2018 2019 2020
Minskad efterfrågan på maskiningenjörer? (Högskoleutbildade: maskinteknik, fordons- och farkostteknik, industriell ekonomi, 55I) 100 90 88,8 88,3 80 70 71,4 69,3 60 50 40 Förvärvsgrad (RAMS) Matchad förvärvsgrad 30 20 10 0 2008 2012
Några bakomliggande förklaringar I tabell E3 kan vi utläsa att tillgången på maskiningenjörsutbildade har ökat i samma takt som sysselsättningen, men bland de sysselsatta är det något färre som arbetar i matchade yrken I tabell U1 kan vi utläsa att några ytterligare förklaringar är en viss ökning av antalet egenföretagare, arbetslösa, studerande, ej i arbetskraften. Men det är marginella förändringar mellan 2008-2012 I tabell U2 och U3 kan vi utläsa att ökningen på tillgångssidan främst förklaras genom ett ökat antal examinerade. Marginellt genom vidareutbildning och minskad utpendling 2011-2012 Nästa steg skulle vara att detaljstudera inom vilka yrken de maskiningenjörsutbildade finns och hur det har förändrats över tid.
Några tankar och reflektioner inför framtiden
Möjligheter och utmaningar Indikatorerna ger möjlighet till flera intressanta jämförelser mellan regioner och mellan utbildningsgrupper En gemensam statistisk utgångspunkt för regionerna och myndigheterna Indikatorerna ger viktig information om det aktuella arbetsmarknadsläget för olika utbildningsgrupper. Ger öppningar för att diskutera utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser. Men indikatorerna behöver analyseras vidare. Dels finns det behov av kompletterande information, dels finns det behov av tidsserier för att förklara förändringar/dynamiken Kan vi bli bättre på att beskriva bakomliggande faktorer? Kan indikatorerna utvecklas för att även ge stöd till framtidsbedömningar?
Några förslag att ta ställning till Fallstudier som analyserar bakomliggande förklaringar till förändrad efterfrågan och tillgång för olika utbildningsgrupper Undersöka möjligheterna att utveckla indikator baserad på AF:s statistik över Lediga jobb. (Är det möjligt att nyckla om dess efter yrkes- eller utbildningsgrupper?) Fördjupningsprojekt om konjunkturindikator regional makronivå (lediga jobb, arbetslöshet andra konjunkturmått etc.) Komplettera indikatorprojektet med fler variabler, se förslagen i Bilaga 2 i slutrapporten. Finns behov av längre tidsserier, men svårt. Webbaserad lösning för indikatorerna: organisatoriskt ansvar, långsiktig finansiering av uppdatering etc.
Tack för er tid! anders.axelsson@skane.se
Extramaterial
20 största utbildningsgrupperna inskrivna på AF 2012 Grundskoleutbildning och motsvarande Samhällsvetenskaplig, social och humanistisk gymnasieutb. Folkskoleutbildning och motsvarande Yrkesinriktad utbildning gymn. nivå handel och administration Industriutbildning vid gymnasium eller yrkesskola Omvårdnads- och omsorgsutbildning på gymnasial nivå Restaurang- och livsmedelsutbildning på gymnasial nivå Övrig eftergymn. utb. inom samhällsv, juridik, handel, administration Övrig gymnasial utbildning inom teknik och tillverkning Data-, el- och energiteknisk utb. vid gymnasium eller yrkesskola Byggutbildning vid gymnasium eller yrkesskola Gymnasial utbildning med inriktning mot barn och ungdom Gymnasial utbildning, ospecificerad Fordons- och farkostutbildning vid gymnasium eller yrkesskola Estetisk utbildning på gymnasial nivå Övrig eftergymnasial utbildning inom teknik och tillverkning Minst 30 p inom samhällsv./ekonomi/juridik, ej examen Ekonomutbildning (högskoleutbildning minst 3 år) Övrig gymnasial utbildning inom tjänsteområdet Eftergymnasial utbildning, ospecificerad 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000
De 20 utbildningsgrupper bland de arbetslösa som ökat mest mellan 2011 och 2012 Grundskoleutbildning och motsvarande Folkskoleutbildning och motsvarande Samhällsvetenskaplig, social och humanistisk gymnasieutb. Byggutbildning vid gymnasium eller yrkesskola Yrkesinriktad utbildning gymn. nivå handel och administration Fordons- och farkostutbildning vid gymnasium eller yrkesskola Industriutbildning vid gymnasium eller yrkesskola Övrig gymnasial utbildning inom teknik och tillverkning Övrig eftergymn. utb. inom samhällsv, juridik, handel, administration Omvårdnads- och omsorgsutbildning på gymnasial nivå Restaurang- och livsmedelsutbildning på gymnasial nivå Eftergymnasial utbildning, ospecificerad Estetisk utbildning på gymnasial nivå Övrig eftergymnasial utbildning inom teknik och tillverkning Övrig gymnasial utbildning inom tjänsteområdet Ekonomutbildning (högskoleutbildning minst 3 år) Data-, el- och energiteknisk utb. vid gymnasium eller yrkesskola Yrkesinriktad utb. gymnasial nivå inom naturvetensk./matematik/data Minst 2 år, motsv minst 120 hp inom teknikområdet/ej examen Gymnasial utbildning inom lant- och skogsbruk / djursjukvård 0 100 200 300 400 500 600 700
Stora inomregionala skillnader i sysselsättningstillväxten
Även stora skillnader i arbetslösheten mellan Skånes kommuner (Källa: Arbetsförmedlingen)
och ökat behov av civilingenjörer 18 000 16 000 14 000 UTFALL PROGNOS 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Arbetskraften Tillgång Förvärvsarbetande Efterfrågan 2017 2018 2019 2020